Hahrska gymnasiet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2010/2011

Relevanta dokument
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2010/2011

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

Plan mot diskriminering och kränkande behandling med likabehandlingsplan 2011/2012

LIKABEHANDLINGSPLAN HAHRSKA GYMNASIET

2013/2014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING HAHRSKA GYMNASIET

Likabehandlingsplan för Nytorps hästgymnasium

plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering. och kränkande behandling. Lidmanska gymnasiet 2016/

Sofiaskolan

Likabehandlingsplanen

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Likabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Brinellgymnasiet i Nässjö

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för vuxenutbildningen i Öckerö kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Årlig plan för Likabehandling

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig likabehandlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering Dingtuna skola

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Sollefteå Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Individuella Gymnasiet Ekerö

Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Vår vision Ansvariga för planen Elevernas delaktighet Förankring av planen Utvärdering Främjande insatser...

Förskolan Bergmansgården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering och kränkande behandling. för Läsåret 2018/2019

Apladalsskolans plan mot diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling LÅ

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan. 1. Inledning

Likabehandlingsplan för Karlstads Teknikcenter

Upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bullerbyn

Likabehandlingsplan för Yrkeshögskolan i Karlstad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium

Likabehandlingsplan. upprättad augusti 2013

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

Förskolan Barnens värld 2012/2013

Globala gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor

Vällsjöskolan. Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

Apladalsskolans plan mot diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling läsåret

Från januari 2009 regleras detta i såväl Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skollagen (SFS 1985:1100) 14 a kap.

Förskolan Bergmansgården Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018

Mariaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Karlstads Teknikcenter

Likabehandlingsplan Del 1.

Likabehandlingsplan för läsåret

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Skerrud skolas likabehandlingsplan F-6

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

SG Södra Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola och Gymnasiesärskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MELLERUDS SÄRSKOLA 2017/2018

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Stocksnäs

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2013/14

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Likabehandlingsplan. Murbergets förskola. Norra verksamhetsområdet Skolförvaltningen Härnösands kommun 2014/2015

Transkript:

Hahrska gymnasiet Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2010/2011 Reviderad den 11/4-2011

1. Inledning Den 1 januari 2009 trädde en ny lag, diskrimineringslagen, i kraft (SFS 2008:567). Lagen ska främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder samt motverka annan kränkande behandling. Skolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 14a kap. 8 skollagen). Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Utöver detta är de enskilda verksamheterna skyldiga att förebygga och förhindra, utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling. Om verksamheten inte följer lagens bestämmelser eller inte vidtar tillräckliga åtgärder mot trakasserier kan huvudmannen, dvs. kommuner och ledningen för enskilda förskolor och fristående grund- och gymnasieskolor, bli skadeståndsskyldig. 2. Hahrska gymnasiets vision och mål 2:1 Vision och mål Vi utgår ifrån proaros vision Alltid bästa möjliga möte. Hahrska gymnasiet ska vara en skola där elever utbildas för framtiden, trivs och känner sig trygga. Vi på Hahrska tar avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen och dess innehåll ska vara känd av alla, både elever, deras vårdnadshavare och alla medarbetare. Det är skolans ansvar att bemöta all form av kränkande behandling med kunskap, diskussioner och nödvändiga insatser. 3. Likabehandlingsplanen 3.1 Framtagandet av likabehandlingsplanen På Hahrska gymnasiet är framtagandet och revideringen av likabehandlingsplanen en aktiv process. Skolledning, lärare, elever samt representant från elevhälsoteamet, samverkar dels i klassråd och skolkonferens, dels också i övriga vardagsmöten på skolan. 3.2 Mål för likabehandlingsplanen Planen mot diskriminering och kränkande behandling samt dess innehåll skall vara känd för elever, föräldrar och medarbetare. Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska kopplas till det systematiska kvalitetsarbetet, utvärderas, och omarbetas och aktualiseras utifrån de nya kartläggningarna, en gång per år. 3.3 Ansvar Så här ska vi på Hahrska gymnasiet främja elevers lika rättigheter och likabehandling och förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling: 2

Alla i skolan ska ha ansvar för att likabehandlingsplanen är känd och följs. arbeta aktivt med SAM systematiskt arbetsmiljöarbete genom klassråd månadsvis och skolkonferens två gånger per termin. hålla värdegrundsfrågorna levande i det dagliga arbetet och synliggöra exempel i det systematiska kvalitetsarbetet. arbeta för ökad kunskap om och förståelse för olika kulturer (religion och annan trosuppfattning) för att motverka diskriminering. arbeta för att öka jämställdheten mellan pojkar och flickor. arbeta mot förekomsten av sexuella trakasserier. arbeta hälsofrämjande. ansvara för att upprätthålla en trygg och trivsam miljö. aktivt arbeta för att minska kränkande språkbruk. se till att den för proaros gymnasieskolor gemensamma nollningspolicyn följs. Se bilaga 1 Mentor/Kontaktlärare ska vid terminsstarten gå igenom likabehandlingsplanen, skolans ordningsregler (se bilaga 2) samt åtgärdstrappan för disciplinära åtgärder (se bilaga 3) med alla elever. kontinuerligt informera om innehållet i likabehandlingsplanen för att förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. anordna aktiviteter vid skolstart som främjar gemenskapen elever emellan. ta upp likabehandlingsfrågor vid utvecklingssamtal 1 gång/termin - målsman bjuds in om eleven är omyndig. tillsammans med rektor på föräldramötet i september informera föräldrar till elever i år 1 om innehållet i likabehandlingsplanen. Skolsköterska ska erbjuda elever i år 1 hälsosamtal. Kurator ska vara ett stöd för elever som utsatts för diskriminering eller annan kränkande behandling. vara ett stöd för all personal som kommer i kontakt med utsatta elever. Arbetslagsledare ska ha ansvar för att likabehandlingsplanen följs inom sitt arbetslag och se till att kontinuerliga diskussioner förs i arbetslagen om arbetssätt och innehåll för att förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Se bilaga 4 tillsammans med mentor/ kontaktlärare på föräldramötet i september informera föräldrar till elever i år 1 om innehållet i likabehandlingsplanen. se till att de konkreta åtgärder som arbetslaget kommer fram till utvärderas och redovisas i likabehandlingsplanen. tillsammans med medarbetarna se över vilka områden man behöver arbeta med och förbättra samt ta fram åtgärder kopplade till dessa områden, detta utifrån kartläggningen på respektive program. ansvara för att APU- och praktikplatserna får ta del av likabehandlingsplanen. Se bilaga 5 Gymnasierektor ska ha det övergripande ansvaret för att likabehandlingsplanen följs. 3

ska årligen se till att det upprättas och utvärderas en plan mot kränkande behandling och en plan mot diskriminering och trakasserier. Dessa två planer sammanförs i ett dokument. se till att kompetensutveckling av medarbetare sker kontinuerligt. säkerställa att information görs tillgänglig till samtliga elever om Hahrskas gemensamma normer och värderingar, och den gemensamma nollningspolicy som proaros tagit fram, omkring skolstarten och uppropet i åk 1. Se bilaga 1 se till att kontinuerliga diskussioner förs i ämneskonferenserna om arbetssätt och innehåll för att förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Se bilaga 4 Likabehandlingsplanen gäller även under den arbetsplatsförlagda utbildningen APU och praktik APU/praktik- ansvarig lärare har uppdraget att informera elevernas handledare på APU/praktik-platserna om likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen gäller även under praktiken och den arbetsplatsförlagda utbildningen. Se bilaga 5 4. Rutiner för upptäckt Så här ska vi på Hahrska gymnasiet arbeta för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling: I klassen Ta upp likabehandlingsfrågor vid utvecklingssamtal 1 gång/termin - målsman bjuds in om eleven är omyndig. Ta upp likabehandlingsfrågor regelbundet vid klassens mentor/ kontaktlärartid. Ta upp likabehandlingsfrågor i den dagliga undervisningen i klassrummet och under den arbetsplatsförlagda utbildningen. Vara lyhörd för att upptäcka eventuella problem. Medvetandegöra allas ansvar. Utanför klassrummet Förebyggare så som beteendevetare, skolvärdinna och Here 4U rör sig i skolans alla utrymmen för att öka samspelet mellan elever och förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. Skolsköterska/kurator kan få kännedom om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid hälsosamtal/samtal. Samtliga medarbetare ska vara aktiva för att förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla elever uppmanas att vara aktiva för att förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. 5. Åtgärdande arbete 5.1 Rutiner för utredning och åtgärder Vid misstanke om eller upptäckt av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska medarbetaren omedelbart agera. Se bilaga 5 och 6 6. Tidigare Wenströmska gymnasiet 4

6.1 Kartläggning För att få en bild av läget på tidigare Wenströmska gymnasiet har vi utgått från resultatet av 2009 års PN-enkät. Vi har även utgått från hälsosamtal, utvecklingssamtal, utvärderingar, enkäter och vardagshändelser i kartläggningen, främst på programnivå. Under våren 2011 ska det nya resultatet från PN-enkäten revidera denna plan. 6.2 Resultat och Analys Pedagogiska nämndernas stabs enkät i år 2 2009 Enkätfråga We- 09 WeSär- 09 proaros- 09 Jag trivs i skolan- medelvärde av en skala på 1-5 4,0 4,20 4,06 Jag är nöjd med det bemötande jag får i skolan- 3,64 4,35 3,76 Medelvärde av en skala på 1-5 Har du blivit mobbad av elev/elever i skolan under senaste året? Andel som svarat Ja 3,0 % 8 % 3,0 % Har du blivit mobbad av vuxen/vuxna i skolan under senaste året? Andel som svarat Ja 5,0 % 1 % 6,2 % Har elev/elever sagt främlingsfientliga ord till dig under det senaste året? Andel som svarat Ja 18,0% 11 % 12,5% Min skola har en likabehandlingsplan 57,7% 87 % 68,0% På min skola pratar personal och elever ofta om hur vi skall vara mot varandra- medelvärde av en skala på 1-5 2,8 4,40 2,89 5

Tabell 1. Resultat på ett urval av frågor i den enkät som Pedagogiska nämndernas stab utfört i år 2 på gymnasiet 2009. Svarsfrekvensen på Wenströmska gymnasiet var 67,5 % och 86 % i särskolan. Resultatet var för tidigare Wenströmska gymnasiet som då inrymde ca 1600 elever. Denna enkät ger en bild av vilka områden vi behöver arbeta vidare med i stort. Vad gäller de främjande, förebyggande åtgärderna finns gemensamma nämnare för helheten enligt kap ovan men då resultaten kraftigt skiljer sig på de olika programmen väljer vi att fokusera kartläggningen och åtgärderna på övergripande nivå. Vi tror att en förutsättning för ett gott likabehandlingsarbete är närheten mellan elever och elever samt lärare och elever. Ett led i att främja närhet och känsla av trygghet är den nya skolorganisationen från 2010, med mindre enheter, där större delen av arbetet/samspelet sker på programnivå. Vad gäller analysen på helhetsnivå finns dock ett antal områden att kommentera. De flesta eleverna trivs bra på skolan och är nöjda med det bemötande de får. De mest avvikande siffrorna finner vi i andelen av eleverna som säger att de har fått främlingsfientliga ord sagda till sig. Det är här svårt att analysera om eleverna också känt sig kränkta i vart och ett av fallen eller om det till en del handlar om ungdomskultur och språkbruk. Frågan är också om detta språkbruk är kopplat till attityder. Siffrorna pekar samtidigt på att eleverna är nöjda med det bemötande de får. Här krävs kartläggning på varje program och åtgärder kopplade till densamma oavsett anledning. Vi ser också att endast 57 % av eleverna som besvarat enkäten känner till likabehandlingsplanen. Här skiljer det sig mellan de olika programmen och analys och åtgärd behöver kopplas till respektive program. Risker för att likabehandling inte sker bedöms därför på tidigare Wenströmska gymnasiet vara: Att likabehandlingsplanen inte är känd av alla på skolan. Skolans storlek och mångfald av program. Resultatet i ovan redovisade enkät visar att skolan ständigt måste arbeta för att förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. I synnerhet måste skolan vidta åtgärder för att få bukt med det främlingsfientliga språket och med de attityder det ger uttryck för. 6.3 Övergripande åtgärder Siffran för huruvida eleverna känner till likabehandlingsplanen och dess innehåll ska förbättras med mer riktad information till eleverna. En enkel, läsvänlig broschyr är under framtagande och innebörden ska diskuteras mer konkret i varje klass i början på höstterminen. Detta ska också tydligt genomsyra det systematiska kvalitetsarbetet på programnivå kopplat till trygghetsmålen. 7. Nuläge Hahrska gymnasiet 7.1 Inledning Hahrska gymnasiet har ungefär 300 elever, tillhandahåller 2 olika program och här går elever med många olika kulturella bakgrunder och intressen. 7.2 Kartläggning 6

Vi har tagit del av resultaten från PN-enkäten och vi har på programmen gjort en extra kvalitativ analys baserat på kontakter med enskilda elever, föräldrar, klassråd, skolkonferensen och vid personalens arbetsplatsträffar. 7.3 Analys och resultat Vi upplever att vi måste se över situationen för eleverna och lärarna på Energiprogrammet så att de integreras mer med byggprogrammet, att skapa en gemensam anda på skolan. Det finns ett behov av att synliggöra och diskutera traditionella manliga - och kvinnliga könsroller med eleverna. Skolan upplevs i vissa fall som stökig och otrygg, främst i matsalen och cafeterian. 8. Åtgärder Under våren 2011 kommer vi i första hand att jobba med eleverna kring bilder av manliga och kvinnliga ideal såsom de framställs i media. Vi vill få eleverna att inse problematiken kring detta och hur det bidrar till ett ojämlikt samhälle där den kvinnliga underordningen stärks. I vår planering av våra nya lokaler så ska alla elever vara delaktiga. Här kommer särskilt jämställdhetsperspektivet och integrationen av alla skolans program och elever att beaktas. Under våren 2011 kommer arbetet med Here 4 U att reformeras. Projektledarna kommer att vara på skolan på onsdagar mellan kl 10.00 14.00 och en fm eller em var ytterligare en gång i veckan under våren. De kommer att fokusera på gruppen samt nätverksmötet med vaktmästare och polis. De kommer att hålla i kvälls- och helgutbildningarna. De kommer att tillsammans med ungdomarna närvara vid ev. shower samt utklädnadsshowen och studentavlutningen. De kommer att hålla i avslutningsresan i maj som sker tillsammans med Carlforsska. De kommer dessutom att ta fram förtydliganden om uppdraget för hjälphandledare och huvudhandledare samt kravprofiler för dessa. Detta kommer de och presenterar på en skolledning längre fram i vår. Likabehandlingsplanen finns och är relativt känd, men egentligen inte innehållet därför kommer vi att utarbeta ett enkelt material som finns för att nå eleverna och för att kunna skapa diskussion och samtal. En utbildning av mentor/kontaktlärare i kursen Gränser kommer att genomföras. 7

Bilaga 1 Nollningspolicy vid proaros gymnasieskolor, Västerås stad Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund och skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Enligt Skollagen (1985:1100) skall Var och en som verkar inom skolan främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan bemöda sig att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling. En person är mobbad när han eller hon upprepade gånger under viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Som negativ handling räknas ett beteende som har till syfte att tillfoga en annan person skada eller obehag. proaros gymnasieskolor arbetar medvetet, planerat och kontinuerligt med relationerna elever emellan och mellan elever och medarbetare där allas rätt till en trygg miljö skall säkerställas. I syfte att främja alla elevers lika rättigheter vidtar proaros gymnasieskolor åtgärder för att motverka trakasserier och annan kränkande behandling. Det åligger alla medarbetares skyldighet att värna om alla elevers trygghet i skolan samt verka för att skolans värdegrund genomsyrar all verksamhet. proaros gymnasieskolor tar bestämt avstånd från alla former av nollning då företeelsen är att betrakta som kränkande behandling. I syfte att motverka alla former av nollning informerar skolledningen alla medarbetare och elever i samband med läsårsstarten om skolans Likabehandlingsplan och ställningstagande gällande trakasserier/nollning. Handledare/mentorer/kontaktlärare har till uppgift att tillsammans med elever diskutera och förebygga tendenser till trakasserier/nollning. Detta gäller särskilt elever i åk 2. Fadderverksamhet är ett exempel på inslag i samband med introduktionen av elever till åk 1. I de fall fadderverksamhet förekommer, dvs. där äldre elever har gemensamma aktiviteter med yngre elever, skall dessa aktiviteter vara sanktionerade och godkända av handledare/mentor/kontaktlärare. Vårdnadshavare till elever i åk 1 informeras om vad som är skolans gemensamma aktiviteter i samband med gymnasiestarten. Skolledning initierar och genomför tillsammans med handledare/mentorer/kontaktlärare en utvärdering av skolstarten. Eventuell revidering av nollningspolicyn sker. 8

Trygghet och trivsel Bilaga 2 Ordningsregler för Hahrska gymnasiet Vi på Hahrska gymnasiet vill att vår skola ska vara en bra och trivsam arbetsplats. Vårt gemensamma förhållningssätt betyder att du visar hänsyn och respekterar dig själv och andra att du tar med arbetsmateriel (penna, anteckningsblock, läroböcker med mera) till alla lektioner att du är aktsam om lokaler, möbler, maskiner etc. att du gör sjukanmälan senast klockan 11.00 alla skoldagar att du dukar av efter dig i skolrestaurangen att du inte skräpar ner utan använder papperskorgarna att du inte röker inom skolans område att du parkerar motorfordon och cyklar på anvisad plats. 9

Skolverksamheter Bilaga 3 Hahrska gymnasiet 2011-03-02 Åtgärdstrappa för disciplinära åtgärder Om eleven är myndig ska skolan alltid begära tillåtelse av eleven så vårdnadshavaren kan kontaktas när det gäller disciplinära åtgärder. Denna text har sin förankring i skollagens bestämmelser kring trygghet och studiero. 1. Du uppmanas av skolans personal att ändra beteende Den lärare eller annan skolpersonal som iakttar ett olämpligt uppträdande hos en elev ska ingripa och informera elevens mentor/kontaktlärare. Rektorn eller lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Eleven riskerar att bli utvisad för resten av lektionen skolan har också möjligheter att ge kvarsittning i högst en timme. (gäller endast elever som börjar HT11). Alla åtgärder dokumenteras av läraren, rektor och vårdnadshavare informeras. 2. Kontaktlärare/mentor samtalar med eleven och dess vårdnadshavare Samtal sker med eleven där skolan informerar om sitt agerande och där man försöker att hitta orsaker till elevens uppträdande. Detta samtal dokumenteras. 3. Utredning Om en elev vid upprepade tillfällen stört ordningen, uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare. 4. Skriftlig varning Vid eventuellt fortsatt olämpligt uppträdande ges en skriftlig varning av rektor. Varningen ska innehålla information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt uppträdande. Vårdnadshavare informeras om rektors beslut. 5. Avstängning Rektor kan avstänga eleven interimistiskt under högst två veckor. Ärendet lämnas under tiden till utbildningsnämnden som fattar beslut om eventuell förvisning eller återgång till skolan. 10

Bilaga 4 Likabehandlingsplanen Följande skall tas upp kontinuerligt i skolans arbetsgrupper (arbetslag, ämneskonferens, elevvårdsteam etc) 1. Konkretisering av definitioner och begrepp För en dialog om de definitioner och begrepp som finns i Likabehandlingsplanen (diskriminering, annan kränkande behandling, mobbing etc) Vilken är din förståelse av definitionerna och begreppen? 2. Undervisningens innehåll, arbetssätt och arbetsformer Hur kan jag som enskild lärare/vi som arbetslag i undervisningssammanhang främja elevers lika rättigheter och förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling? Beakta de fem diskrimineringsgrunder som finns i Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Att tänka på och samtala om Vilka arbetsformer och arbetssätt kan jag/vi använda för att främja likabehandling? Hur kan grupparbeten förberedas och organiseras för att främja likabehandling och förebygga diskriminering etc? Hur sätter vi ihop grupper? Vilken kunskap får grupperna om samarbetes villkor? Hur utvärderar gruppen sitt arbete så att det blir ett lärande? Vilket innehåll väljer jag/vi som kan främja likabehandling? Hur kan jag/vi få in ovanstående inom kursplanernas ram? Kan vissa läromedel uppfattas som kränkande? Hur kan vi föra en kritisk och konstruktiv diskussion kring den aktuella litteraturen? Förmedlar läromedlen en stereotyp bild av t ex funktionshinder, vissa invandrargrupper och /eller religioner? Kan exemplen som används under lektioner varieras så att de inte förmedlar en stereotyp och normgivande bild? Tillämpas ett genusperspektiv i undervisningen? Finns det en jargong bland elever eller lärare som vissa elever upplever som kränkande? Hur ser elevernas frånvaro ut? Vad beror den på? 3. Redovisning och utvärdering 11

Varje program kommer att redovisa och utvärdera de konkreta åtgärder som kommer att vidtas i Hahrska gymnasiets systematiska kvalitetsarbete. 12

Bilaga 5 Likabehandlingsplan Hahrska gymnasiet till APU för kännedom Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Huvudmannen för verksamheten är ansvarig för att lagen följs. Lagen ska främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt motverka annan kränkande behandling. Lagen omfattar all utbildning och annan verksamhet som omfattas av skollagen (1985:1100). Lagen gäller när medarbetare kränker elever såväl som när elever kränker andra elever. I varje enskild verksamhet ska det finnas en likabehandlingsplan. Utöver detta är de enskilda verksamheterna skyldiga att förebygga och förhindra, utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling. Om verksamheten inte följer lagens bestämmelser eller inte vidtar tillräckliga åtgärder mot trakasserier kan huvudmannen bli skadeståndsskyldig. Hahrska gymnasiets arbete med likabehandling En likabehandlingsplan har tagits fram för skolan som består av både förebyggande åtgärder samt rutiner för utredning och åtgärder, vid kränkning av de fem diskrimineringsgrunderna som beskrivs ovan. Elever informeras om att likabehandlingsplanen gäller under all skoltid och därmed även under den arbetsplatsförlagda utbildningen, APU. APU- ansvarig lärare har uppdraget att informera elevernas handledare på APU-platserna om likabehandlingsplanen. Vid misstanke eller upptäckt av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska medarbetaren omedelbart agera. Hahrska gymnasiets likabehandlingsplan För att se likabehandlingsplanen i sin helhet gå in på Hahrska gymnasiets hemsida: http://www1.vasteras.se/hahrska och sök på likabehandlingsplan. 13

Rutiner för utredning och åtgärder Bilaga 6 Vid misstanke om eller upptäckt av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska medarbetare omedelbart agera. Detta dokument gäller även vid akuta situationer. Tillvägagångssätt för anmälan: En av de inblandade meddelar själv eller genom kamrat mentor/kontaktlärare/rektor eller annan medarbetare. Förälder kontaktar mentor/kontaktlärare/rektor eller annan medarbetare. Medarbetare kontaktar rektor. Utredning och åtgärder 1. Utredning av konflikten ska påbörjas så snabbt som möjligt efter händelsen. 2. Kurator och förebyggandeteam kopplas in som tillsammans med rektor har enskilda samtal med de inblandade. Bakgrunden till det inträffade ska redas ut så att lämpliga åtgärder kan vidtas. Det faktum att det kan finnas flera versioner av det inträffade måste beaktas och skolan ska vara en neutral part. Vid fysisk skada kontakta skolhälsovården. Om personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling gentemot elev är rektor eller någon annan med motsvarande ledningsfunktion ansvarig för utredningen. 3. Föräldrar till omyndiga elever informeras. 4. Rektor avgör vilka övriga som ska informeras om det inträffade. 5. Vid behov genomförs en beprövad metod för konfliktlösningssamtal under ledning av kurator/förebyggandeteamet. 6. Åtgärdsprogram/annan dokumentation utfärdas av kurator/förebyggandeteamet tillsammans med rektor (åtgärdsprogram ska diarieföras). Se bilaga 5. Där ska dokumenteras bakgrund till det inträffade, vilka som varit inblandade och vad som har hänt. 7. I detta dokument ska det även finnas med vilka åtgärder som ska vidtas för att förebygga att det som inträffat inte händer igen. Även uppföljningsdatum ska anges. Vid uppföljningen utvärderas åtgärderna. 8. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter (ex. socialtjänst, polis, arbetsmiljöverket) bör göras. 14

Åtgärdsprogram vid kränkande behandling Bilaga 7 Datum: Elev: Program: Klass: Närvarande: Beskrivning av situationen (vad? när? vem? var?) Mål Åtgärder Ansvar Tid för uppföljning: Dokumenterat av: den / 20 15

Uppföljning av åtgärdsprogram vid kränkande behandling Datum: Elev: Program: Klass: Närvarande: Hur har det gått? Är målet uppnått? Ev fortsatta åtgärder Ansvar Ärendet avslutat den / 20 Ärendet EJ avslutat. Tid för nästa uppföljning: 16