Undervisningens och handledningens mängd och tillräcklighet inom den grundläggande yrkesutbildningen Pia Lagercrantz Sirkka-Liisa Kärki 1
Beskrivning av utredningsarbetet 1. Vilken är mängden undervisning och handledning inom den läroplansbaserade utbildningen inom andra stadiets yrkesutbildning? 2. Är undervisningens och handledningens mängd tillräcklig? Mängd Skillnader imellan anordnare//branscher? Ifall skillnader,vilka är orsakerna? Tillräcklighet Lärarna Studerande Utbildningsanordnarna Arbetslivsrepresentan Statistik Förfrågan Intervjuer Statistik Förfrågan Intervjuer Materialets analysmetoder: Intervjuer, studerande och studerandeförening Enkät 1. Specifikation av innehållet: temaintervjumaterialet, frifält utrymme för frågor 2. Statistisk analys: SPSS-analysprogram 17 Kostnadsniv åtillämpning 2007 statistik över antal studerande 2001-2008 resultatindex 2
År 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Utbildningsbransch Undervisningstimmar/studerande under åren 2001-2007 enligt utbildningsbransch h/stud h/stud h/stud Naturbruksområdet 118 100 104 103 h/stud h/stud h/stud Natur- och miljöområdet 116 116 117 Teknik och kommunikation 89 87 89 121 87 85 86 Företagsekonomi och handel 65 52 54 55 Samhällsvetenskapliga företagsekonomiska och administrativa området 53 54 54 Naturvetenskapliga området 56 56 57 Social- och hälsområdet 73 69 74 100 Fritids- och idrottsområdet 59 83 66 65 Social-, hälso- och idrottsområdet 72 72 74 Kultur 101 99 100 100 102 93 97 Humanistiska- och pedagogiska området 66 63 63 Tursim-, kosthålls- och ekonomibranchen 86 98 91 113 90 88 89 Samtliga undervisningstimmar inom den grundläggande yrkesutbildningen /samtliga studerande (vägt medeltal) 84 83 82 101 82 81 82 Undervisningstimmar/studerande. Årligt 3 medeltal 84,4 84,0 82,6 93,9 80,3 78,4 79,6 h/stud
Undervisningstimmar/studerande 2001-2007, årligt medeltal 100 93,9 90 80 84,4 84 82,6 80,3 78,4 79,4 Undervisningstimmar/studerande/år 70 60 50 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 4
Jämförelse av närundervisningstimmar på basen av olika utredningar 1992-2007 Närundervisning före 1992/sv Närundervisning 1992-1996/sv Enkät till yrkesläroanstalterna s förtroendevalda Närundervisning 2001 Enligt utbildningsanordnarnas uppgift Närundervisning 2007/sv Enligt lärarnas uppgift (denna utredning) Närundervisning 2007/sv Enligt utbildningsanordnarnas uppgift (denna utredning) 32-35 h/sv 27-32 h 24-35 h 1-40 h/sv (mt. 26,4 h) 24-35 h/sv (mt. 29,2 h) 5 5
(UA) Variationen i mängden undervisnings- och handledningstimmar mellan utbildningsområden utbildningsanordnare med många branscher enligt storlek och typ av anordnare (n = 61) Över 1000 83 17 501-1000 60 40 201-500 20 80 under 200 0 100 vairierar varierar ej stat 0 100 privat 21 79 samkommun 77 23 kommun 63 37 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 6
(UA) Variation i mängden undervisningstimmar inom utbildningsområden enligt utbildningsanordnarnas storlek och anordnartyp (n = 80) Över 1000 46 54 501-1000 25 75 201-500 13 87 Utbildningsanordnare under2 00 stat 0 4 100 96 Ja Nej privat 12 88 samkommun 40 60 kommun 17 83 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 7
Allokering av resurser Resursernas allokering och kriterier för allokeringen varierar mellan utbildningsanordnarna Samma kalkylerade resurser för alla eller Variationer mellan utbildningsområden eller examina Grunder för variationen: Enhetspris enligt utbildningsområde Studerande en utmaning Studiernas mål en utmaning 8
Utbildningsanordnarnas syn på möjligheterna att ordna tillräcklig undervisning och handledning 9
Utbildningsanordnarnas syn på möjligheterna att ordna undervisning för alla studerande (%) (n = 86) 10
Utbildningsanordnarnas resurser för individuell handledning (%) (n = 86) 11
Utbildningsanordnarnas resurser för grupphandledning (%) 12
Utbildningsanordnarnas syn på tillbudsstående anslag för att ordna stöd för studerande som behöver specialstöd (%) 13
Utbildningsanordnarnas syn på personalens tillräcklighet enligt storlek och anordnartyp (%) 14
Gruppstorlekar i yrkesstudier vid utbildningsanordnare av olika storlek och olika anordnartyp 15
Gruppstorlekar i gemensamma studier vid utbildningsanordnare av olika storlek och olika anordnartyp över1000 12 80 8 501-1000 16 84 0 201-500 38 62 0 Utbildningsanordnare under 200 52 48 0 under16 studerande 16-25 studerande över 25 studerande stat 100 0 privat 34 63 3 samkommun 16 81 3 kommun 31 69 0 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 16
Lärarnas syn på undervisningens och handledningens tillräcklighet 17
Lärarnas syn på timresursens tillräcklighet för undervisning och handledning Närundervisningstimmar n = 641 37 22 41 Verksamhetsformer Handledningstimmar för inlärning i arbetet/stud. n = 575 42 27 31 Liten Måttlig Tillräcklig Timmar för yrkesprov/yrkesprov n= 568 72 15 13 Personlig handledning/stud. n = 608 69 18 13 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 18
Lärarnas syn på timresurser som anslås för stödundervisning som ges som tilläggsundervisning Med hjälp av parallellärare n = 610 73 15 12 Liten Tiltfällig smågruppsundervisning n = 619 56 26 18 Måttlig Tillräcklig Individuell undervisning n = 625 60 24 16 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 19
Lärarnas syn hur läroplanens inlärningsmål uppnås (n = 647) 20
Olika lärargruppers svar på påståendet Min läroanstalt har beaktat det ökade fostringsansvaret vid beslutet om timresurser för undervisning och handledning 21
Olika lärargruppers svar på påståendet Jag använder en allt större del av min arbetstid till fostran av studerande 22
Lärarnas syn på tillgänglighet på övrig handlednings- och stödpersonal (n = 647) Muita 15 85 Ohjaaja/valmentaja/työvalmentaja 13 87 Uraohjaaja (tai vastaava) 17 83 Sosiaalityöntekijä 15 85 Henkilösryhmä Psykologi 22 78 Käytettävissä Ei ollut käytettävissä Terveydenhoitaja 82 18 Koulunkäyntiavustaja 18 82 Kuraattori 76 24 Opinto-ohjaaja 84 16 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 23
Lärarnas syn på hur övrig stöd- och handledningspersonal används när den är tillgänglig Använt om tjänsten finns Använt fastän själv inte haft tjänsten 90 80 70 60 50 % 40 30 20 10 0 24
Lärarnas uppgift om tillbudstående lärmiljöer (n = 647) 25 Marja-Helena Salmio 25
Lärarnas uppgift om användingen av olika lärmiljöer när dessa är tillgängliga (%) 26 26
Studerandenas, studerandeorganisationernas och arbetslivsrepresentanternas synpunkter 27
Studerandes syn: Det borde ordnas mera närundervisning, speciellt i undervisningen i yrkesämnen. Inlärning i arbetet bör utvecklas (handledning och övervakning av inlärning i arbetet, utbildning av arbetsplatshandledare) Tidsenligheten i lärarnas yrkesfärdigheter är synnerligen viktig Mera stöd för självständiga studier Ny praxis behövs (t.ex. parallellundervisning) Den egna aktiviteten är viktig för att erhålla handledning och stöd Behovet av tilläggshandledning och utmaningar för den som går snabbt framåt i studierna När jag gjort mina uppgifter snabbare än andra, fick jag städa och en gång fick jag som en tilläggsuppgift söka alla 28 information om morötter
Studerandeorganisationernas synpunkter: Smidigare utbildnings- och studielösningar behövs Mindre grupper på timmarna i yrkesundervisningen Mera resurser för närstudier och för ökande av lärarnas kunnande Studiehandledningen i grundskolorna bör utvecklas för att undvika felaktiga branchval Ny praxis i handledning av inlärning i arbetet (t.ex. en nationell databank med platser för inlärning i arbetet, ökning av handledningssamarbetet mellan läroanstalterna) 29
Arbetslivsrepresentanternas synpunkter: Lärarna borde synas mera på arbetslivsperioderna som stöd för handledarna, som tolkare av målen och som stöd för bedömningen (OBS! Få svar) Yrkeskunskaperna och färdigheter hos studerande som kommer till arbetslivsperioderna och kännedomen om arbetslivets spelregler är goda. 30
Resultat och slutsatser 31
Studerandenas, arbetslivsrepresentanternas, lärarnas och utbildningsanordnarnas synpunkter på tillräckligheten skiljer sig från varandra Lärarnas uppfattning var mest kritisk: det största bristerna fanns i resurserna för den personliga handledningen i inlärningen i arbetet och yrkesprov Utbildningsanordnarnas synpunkt på resusrsernas tillräcklighet för undervisning och handledning var den mest positiva 32
Centrala slutsatser Mängden undervisning och handledning som studerandena får tycks skilja sig mellan olika utbildningsanordnare Om mängden allokerade resurser för undervisning och handledning ger de nuvarande uppföljningssystemen inte entydig kunskap För att studerandes rättighet att få erforderlig undervisning och handledning skall förverkligas har utbildningsanordnarna en avgörande roll och stort ansvar 33
Studerande som har olikartade behov (specialstuderande, de som framskrider snabbt mm) får inte nödvändigtvis tillräklig undervisning och handledning enligt sina behov Utbildningsanordnarnas möjligheter att ordna undervisning och handledning, examinas mål i relation till reserverade undervisningstimmar, lärarnas färdigheter och studerandenas studiefärdigheter möter inte på alla punkter varandra Utnyttjande och ibruktagande av olika lärmiljöer och undervisningsmetoder förutsätter effektivering. Förändringar i lärarnas arbetsbeskrivningar har tillsvidare inte beaktats tillräkligt i planeringen av arbetet och allokeringen av resurser. 34
Åtgärdsförslag: 1. Man bör betona utbildningsanordnarens ansvar, roll och planmässighet vid allokeringen av undervisningen och handledningen samt finansieringen. Det bör övervägas om det behövs mera uppföljning på nationell nivå. 2. För att förenhetliga styrningen av resurserna utarbetas enhetliga kriterier för utbildningsanordnarnas bruk. Kriterierna bör utarbetas som ett samarbete mellan Utbildningsstyrelsen och utbildningsanordnarna. 3. De nationella systemet för uppföljning av undervisningen och handledningen samt indikatorerna och statistikföringen bör utvecklas så, att man i fortsättningen bättre än nu kan följa upp mängden undervisning och handledning samt dra slutsatser för resursallokeringen till yrkesutbildningen och utvecklingen av den. 35
4. Resursen bör anvisas till handledning av inlärning i arbetet av yrkesproven och till personlig handledning så att alla studerande kan garanteras den mängd undervisning och handledning som de behöver. 5. Man bör i synnerhet säkerställa att de unga som är i riskzonen att bli utslagna får tillräckligt med undervisning och handledning under den grundläggande utbildningen, eftersom tillräckliga stödåtgärder under det tidigare skolskedet minskar behovet av extra handlednings- och stödresurser inom yrkesutbildningen på andra stadiet. Av samma anledning bör man göra yrkesstart -försöket permanent och fortsättningsvis ta fram olika utbildningar för övergångsskedet samt stödåtgärder. 36
6. Utnyttjande av nya lärmiljöer, undervisnigsmetoder och flexibla utbildningsvägar samt samarbetsnärverk bör fortfarande främjas exempelvis med olika utvecklingsprojekt. 7. Man bör reservera tillräckligt med resurser för utveckling av yrkesutbildningen fastän t.ex. de anslag som Finland får via ESF-projekt och andra EU-program sannolikt kommer att minska rejält i framtiden. 8. För att kunna förenhetliga bedömningen av yrkesproven krävs att man inom alla utbildningsområden satsar på lärarnas och särskilt arbetsplatshandledarnas utbildning så att de tillägnar sig målen för examina, den kriteriebaserade bedömingen och kraven på kunnande. 9. Man bör säkerställa en tillräcklig finansiering av lärarnas fortbildning som en del av den anordnarspecifika enhetsprisfinansieringen eller genom att ge utbildningsanordnarna anvisningar om att allokera resurser för personalens fortbildning (särksilt för användningen av handledningsmetoder och handledningsredskap). Man bör även se till att lärarnas arbetslivsperioder genomförs. 37
10. Innehållen i utbildningen av yrkeslärarna och undervisnings- och handledningsmetoderna bör utvecklas i samarbete med yrkesläroansslaterna. 11. I utbildningen för grundskolans elevhandledare bör man bättre än nu beakta behärskadet av hela yrkesutbildningsfältet. 12. Man bör kontrollera att yrkeslärarnas behörighetsvillkor är uppdaterade och ändamålsenliga med beaktande av både de utmaningar som gäller utbildningssytemet och behoven i arbetslivet. 13. Yrkeslärarnas lönesystem bör till behövliga delar ändras så att de förändringar som skett i den verksamhetsmiljö som anknyter till lärarnas arbete beaktas. 38