UPPRÄTTAD

UPPRÄTTAD 2018-06-30

Innehållsförteckning 1. GRUNDUPPGIFTER... 2 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 2 Ansvarig för planen... 2 2. UTVÄRDERING AV 2017-2018 ÅRS PLAN... 2 2.1 Fritidshem... 2 Hur blev det (genomförande av tidigare mål)... 2 Var är vi (utvärdering av tidigare mål)... 2 Vart ska vi (resonemang som leder till nya mål, 2-3 st)... 2 Hur gör vi... 2 2.2 Skola... 3 Hur blev det (genomförande av tidigare mål)... 3 Var är vi (utvärdering av tidigare mål)... 3 Vart ska vi (resonemang som leder till nya mål, 2-3 st)... 3 Hur gör vi... 4 BILAGOR... 5 BILAGA 1 Hur vi arbetar med diskrimineringsgrunderna... 5 BILAGA 2 Vad betyder orden... 7 BILAGA 3 Rutiner för att anmäla, utreda, åtgärda & följa upp när elev misstänks vara utsatt... 9 BILAGA 4 Handlingsplan vid misstänkt utsatthet elev mot elev... 11 BILAGA 5 Handlingsplan vid misstänkt utsatthet personal mot elev... 13 BILAGA 6 Handlingsplan vid misstänkt utsatthet elev mot personal... 15 BILAGA 7 Trygghets- och trivselenkät till elever... 17 BILAGA 8 Trygghets- och trivselenkät till föräldrar... 20 BILAGA 9 Förslag till dokumentation... 21 BILAGA 10 Anmälan till huvudmannen om misstänkt utsatthet... 24 1

1. GRUNDUPPGIFTER Enligt skollagen (2010:800), kap 6, har huvudmannen ansvaret för att förhindra, förebygga och upprätta en plan mot kränkande behandling. I den här planen redovisas det arbete grundsärskolan och fritidshemmet gör för att alla ska uppleva en bra skoldag. Diskrimineringslagen har som ändamål att motverka diskriminering utifrån de åtta diskrimineringsgrunderna (se vidare skolans arbete utifrån dessa grunder bilaga 1). Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem och grundsärskolan. Ansvarig för planen Rektor, Carl-Axel Hallberg. 2. UTVÄRDERING AV 2017-2018 ÅRS PLAN 2.1 Fritidshem I år är det första gången som vi har med fritidshemmet som en enskild verksamhet i likabehandlingsplanen, detta resulterar i att vi inte kan utvärdera rubrikerna Hur blev det och Var är vi. Hur blev det (genomförande av tidigare mål) Det finns inget eget arbete att utvärdera detta år. Var är vi (utvärdering av tidigare mål) Det finns inget eget arbete att utvärdera detta år. Vart ska vi (resonemang som leder till nya mål, 2-3 st) Elever ska kunna skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt. De ska träna på att samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter samt argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser. Vidare ska de ha kunskaper kring säker och ansvarsfull kommunikation i digitala sammanhang samt om ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. De ska ha kunskap kring hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra (Läroplan för fritidshem). Hur gör vi Personalen diskuterar regler för social samvaro t.ex under raster och andra fria aktiviteter med eleverna regelbundet. Personal uppmuntrar till gemensamma aktiviteter och lek med alla barn på fritidshemmet oberoende skolform. Alla uppmuntrar olikheter och individer för den de är. Personalen har vardagliga diskussioner kring känslor, åsikter och att olika känslor samt att upplevelser för samma händelser ska respekteras. 2

2.2 Skola Hur blev det (genomförande av tidigare mål) Under våren 2018 har en trygghets- och trivselenkät med hög svarsfrekvens genomförts i grundsärskolan. När det gäller vårdnadshavarnas delaktighet i likabehandlingsarbetet har de höstterminen 2017 svarat på skolinspektionens enkät. Enskilda samtal utifrån framtid, studier, mående, motivation osv. har genomförts med elevhälsan, SYV vid behov. Rektor har haft regelbundna Elevhälsoträffar/EHT med sin elevhälsa och där har diskussioner kring enskilda elever förts. Eleverna har haft möjlighet att delta i en grupp med elever från grundsärskolan och grundskolan med syfte att hitta vänner utanför sin bekantskapskrets. Var är vi (utvärdering av tidigare mål) Övervägande elever i år 1-6 trivs i klassen och i skolan. När det gäller tryggheten finns det elever som känner sig otrygga på lektionerna och på vägen till och från skolan. Alla elever som svarat på enkäten anser att de och även klasskamraterna har kompisar i skolan. De flesta tycker att de kan prata med vuxna i skolan när de mår dåligt eller ber om hjälp. Alla elever anser att vuxna hjälper dem med skolarbetet och de flesta tycker om sin skola. Generellt i år 7-9 visar resultat i enkäten på lägre nöjdhet än år 1-6, trots detta svarar övervägande av eleverna med positiva svar. Det som återkommer i de negativa svaren är att eleverna inte är nöjda med alla lärarna. Då någons missnöje avseende personal har framkommit i andra sammanhang har detta resulterat i samtal med elev, kurator och personal, i syfte i att ta fram framtida strategier och stärka relationerna. Det finns dokumenterade ärenden gällande kränkning av sexuell art. Pedagogernas bedömning är att eleverna på grundsärskolan trivs, mår bra och känner sig trygga i skolan. Vilket också svar på enkäterna visar. Då det gäller vårdnadshavarnas svar på skolinspektionens skolenkät som genomfördes under HT-17 framkommer det att vårdnadshavarna på Oskarshamns grundsärskola är mer nöjda än rikssnittet. Vart ska vi (resonemang som leder till nya mål, 2-3 st) Alla våra elever ska uppleva trygghet på skolan under lektionstid och raster. De ska ha möjlighet att röra sig fritt i lokalerna och samverka med alla elever som vistas i befintliga byggnader. Grundsärskolan har ett bra bemötande av eleverna och hög personaltäthet, vilket innebär att det finns tid att se och bekräfta elever. Stor vikt läggs vid sociala relationer, strukturer och omsorg i skolan samt på föräldrakontakten. I arbetslaget tas bemötande och förhållningssätt upp regelbundet. Eleverna accepterar varandra och de som gått på grundsärskolan under många år har en väl utvecklad förståelse för varandras olikheter. Skolan kommer att fortsätta med enkäter i arbetet med likabehandling, men det är tydligt att det kan vara missvisande eftersom de fylls i för stunden utifrån tankar kring en känsla eller upplevelse som nyligen har skett. Resultatet behöver inte vara förknippat med skoldagen eller med en händelse under pågående läsår t.ex. upplevelsen av otrygghet på väg till och från skolan. Det är viktigt att skapa trygghet i klasserna och hos eleverna och en framgångsfaktor enligt Héléne Jenven, doktorand Örebro universitet, är att kartlägga klassen och de normer som styr gruppen. Detta resulterar i att vi ska arbeta med klassen som grupp vad gäller regler, normer och beteende för att möjliggöra framgång i studier och måendet hos eleverna. Skolpersonal ska som främjande åtgärd ifrågasätta de normer som finns i klasserna och reflektera kring hur de påverkar eleverna. 3

Ett tidigare utvecklingsområde har varit att öka samverkan mellan grundskola och grundsärskola. Personalen upplevelse är att mer arbete återstår för att hålla i och utveckla samarbetet med grundskolan. Skolans elever delas in i åldersgrupper för att skapa en accepterad skolmiljö, men all personal tillsammans med elevhälsan behöver reflektera kring utmaningar i sociala situationer. Detta kan innebära att en elev som går i årskurs 6 grundsärskola kan delta i diskussioner om t.ex. kropp, sex och samlevnad etc. med årskurs 5 grundskola. Alla elever behöver träna på social samvaro oavsett skolform dvs. diskutera kropp, sociala regler och beteende i samarbete med elevhälsan eller grundskolan när individen är redo/mogen för det. Hur gör vi Eleverna diskuteras regelbundet under EHT med elevhälsan som rektor håller i. Personal reflekterar över rådande normer och diskuterar regler under raster, omklädningsrum och andra fria aktiviteter med eleverna regelbundet. Elevhälsan och personal planerar förebyggande information kring t.ex. sociala medier, kropp och sex. Skolan erbjuder elever vid behov delta i grupp med elever från grundsärskolan och grundskolan. Dessa hålls av kurator och skolsköterska. 4

BILAGOR BILAGA 1 Hur vi arbetar med diskrimineringsgrunderna Ålder Främjande insatser och ansvarig för verkställandet Delaktighet ska prägla elevernas hela skolgång från F-9. Undervisningen och verksamheten som bedrivs ska resultera i delaktighet oavsett ålder (Ansvarig: alla medarbetare). Oavsett ålder ges eleverna inflytande över utrymmen och verksamheten (Ansvarig: alla medarbetare). Pedagoger diskuterar åldersadekvata frågor med elever och låter dem reflektera över det egna förhållningssättet till olika dilemman (Ansvarig: aktuell pedagog). Medarbetare bekräftar elever som bryter normen (Ansvarig: alla medarbetare). Elever ges möjlighet att arbeta med muntliga och praktiska övningar för att stärka självkänslan (Ansvarig: aktuell pedagog). Pedagogerna arbetar utifrån bestämda mönster och strukturer när det gäller gruppindelningar (Ansvarig: aktuell pedagog). Genusperspektiv Främjande insatser och ansvarig för verkställandet Oavsett kön ges eleverna inflytande över utrymmen och verksamheten (Ansvarig: alla medarbetare). Pedagoger diskuterar åldersadekvata genusfrågor med elever och låter dem reflektera över det egna förhållningssättet vad gäller genus (Ansvarig: aktuell pedagog). Vid behov diskuteras likheter och olikheter utifrån ett genusperspektiv med eleverna (Ansvarig: alla medarbetare). Medarbetare bekräftar elever som bryter normen (Ansvarig: all personal) Pedagoger diskuterar genusfrågor i arbetslaget samt reflekterar över det egna förhållningssättet till eleverna utifrån ett genusperspektiv (Ansvarig: alla medarbetare). Elever ges möjlighet att arbeta med muntliga och praktiska övningar för att stärka jagkänslan (Ansvarig: aktuell pedagog). Pedagogerna ansvarar för genomtänkta gruppindelningar i klassen (Ansvarig: aktuell pedagog). Etnisk tillhörighet och religion Främjande insatser och ansvarig för verkställandet Medarbetarna arbetar systematiskt för att utveckla elevers förmåga att leva sig in i och respektera andra kulturer och värderingar (Ansvarig: aktuell pedagog). Medarbetare är lyhörda för elevernas tankar och anpassar verksamheten därefter (Ansvarig: aktuell pedagog). Alla på skolan bemöter alla människor likvärdigt, visar respekt och hänsyn (Ansvarig: alla medarbetare). Främlingsfientliga uttryck (ord, texter, symboler, musik) är inte tillåtna på skolan (Ansvarig: alla på skolan). Skolan erbjuder alternativ kost (Ansvarig: kökspersonal). Skolan erbjuder modersmål enligt gällande förordning (Ansvarig: rektor). 5

Skolan uppmärksammar elevers flerspråkighet på ett positivt sätt (Ansvarig: all personal). Funktionsförutsättning Främjande insatser och ansvarig för verkställandet Skolan samarbetar med bl.a. elevhälsan, habiliteringen, LSS-handläggare (Ansvarig: rektor). Berörd medarbetare informeras om elevens behov av särskilt stöd (Ansvarig: rektor och kollegor). Skolan anpassar verksamheten och miljön med hänsyn till individens förutsättningar (Ansvarig: rektor) Aktiviteter utformas så att alla elever kan delta utifrån sina villkor (Ansvarig: alla medarbetare). Sexuell läggning Främjande insatser och ansvarig för verkställandet Skolans värdegrund påverkas inte av individers sexuella läggning (Ansvarig: alla på skolan). Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen (Ansvarig: undervisande pedagog). Tillgänglighet Främjande insatser och ansvarig för verkställandet Delaktighet ska prägla elevens hela skolgång från F-9. Undervisningen som bedrivs ska vara tillgänglig för alla oavsett förutsättningar (Ansvarig: alla medarbetare). Elevskyddsombud deltar då fastighetssyn/skyddsronder genomförs. Medarbetare anpassar och kompenserar undervisningen så att alla kan delta utifrån sina egna förutsättningar (Ansvarig: alla medarbetare). Skolpersonal arbetar utifrån bestämda mönster, strukturer när det gäller gruppindelningar i klassen (Ansvarig: aktuell pedagog). 6

BILAGA 2 Vad betyder orden De åtta diskrimineringsgrunderna - Syftar på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder och Funktionsförutsättning. Kön: man eller kvinna. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom klädsel eller annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett kön. Etnisk tillhörighet: någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller färg. Religion eller annan trosuppfattning: världsreligionerna samt buddism, ateism och agnosticim (En ateist tror inte på Guds existens, medan en agnostiker anser att man aldrig kan veta eftersom det inte går att bevisa att Gud finns eller inte finns.) Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder: uppnådd levnadslängd. Funktionsförutsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Tillgänglighet: ett begrepp som används för att beskriva hur pass väl en verksamhet, plats eller lokal fungerar för människor med Funktionsförutsättning. Detta innefattar lokalers fysiska beskaffenhet, tillgången till information och ett bra bemötande Kränkande behandling - Vad som tolkas som kränkande är en subjektiv bedömning och utgår från sunt förnuft. En handling är kränkande om den utsatta upplever det så. Kränkningar kan var fysiska (slag, knuffar), verbala (hotelser, bli kallad vid fula namn), psykosocial (utfrysning, ryktesspridning) eller textade (klotter, brev, lappar, e-post, SMS, chatt eller andra webbaktiviteter). Kränkande behandling kan delas in i: Annan kränkande behandling - Detta innebär en kränkning av individens värdighet och den saknar koppling till någon av de åtta diskrimineringsgrunderna (se ovan). Trakasserier - är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, ålder eller Funktionsförutsättning). Trakasserier kan även vara av sexuell natur, de kallas då för sexuella trakasserier. Mobbning - Handlingen kännetecknas av upprepningar under en längre tid och av en obalans i maktförhållandet dvs. den/de som mobbar skaffar sig makt/har makt över och förtrycker den/de som utsätts. Mobbning kan utövas av en eller flera personer, mot en eller flera personer. Mobbning kan vara fysisk, verbal eller psykosocial (se stycket Kränkande behandling). Diskriminering utifrån de åtta diskrimineringsgrunderna. Det kan innebära t.ex. att skolan behandlar en elev annorlunda än andra elever. Detta kan ske ex. genom läroböcker, regler, undervisning etc. I detta sammanhang finns det två former av diskriminering: Direkt diskriminering - vilken avser negativ särbehandling. Indirekt diskriminering - vilken avser neutrala ordningsregler som i praktiken leder till diskriminerande effekter. Ett exempel kan vara att skolpersonal behandlar alla elever lika och det kan missgynna en elev med en Funktionsförutsättning. Det kan föreligga sakliga skäl till ett beteende och då är det inte frågan om indirekt diskriminering, men detta bör skolan kunna bevisa. Det förebyggande arbetet riktar sig till en specifik grupp, individ etc. 7

Främjande insatser riktar sig till alla t.ex. ordningsregler. 8

9 BILAGA 3 Rutiner för att anmäla, utreda, åtgärda & följa upp när elev misstänks vara utsatt Enligt 6 kap 10 skollagen är en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektor. En rektor som får kännedom om att en elev misstänks vara utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Om en elev misstänks ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på ett sätt som avses i diskrimineringslagen, gäller samma anmälningsskyldighet. Anmälningsskyldigheten gäller oavsett vem som utför den kränkande handlingen. Anmälan till rektor ska göras skyndsamt, det vill säga i nära anslutning till händelsen. Anmälan från rektor till grundskolechef ska göras skyndsamt, det vill säga i nära anslutning till att man fått kännedom om anmälan. Grundskolechefen företräder huvudmannen enligt delegationsordningen. Förfarandet med anmälan till huvudmannen får inte försena enhetens arbete i det enskilda ärendet. Utredningsskyldigheten infaller så fort kännedom finns om att det har förekommit kränkningar eller att något barn eller någon elev känner sig kränkt. Detta innebär att det i anmälan ska finnas med en beskrivning av händelsen och vilka åtgärder som har vidtagits/planerats. Rutin för anmälan till huvudmannen Lärare, förskollärare eller annan personal (gäller alla förvaltningar) som får kännedom om att ett barn eller en elev utsatts för eller anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, ska omedelbart anmäla detta till förskolechef/rektor. En anmälan kan även komma från föräldrar och vårdnadshavare. Förskolechef/rektor ansvarar för att en snabb kartläggning/utredning görs. Ibland kan en enkel utredning av skolans medarbetare vara tillräckligt när det framgår att händelsen är bagatellartad, enligt proposition 2005/2006:38 s.141. När förskolechef/rektor bedömer händelsen som bagatellartad och det inte finns fler händelser som berör samma barn/elev avslutas ärendet. Dokumentationen sparas i 10 år. Förskolechef/rektor dokumenterar händelsen på blanketten Anmälan om misstänkt utsatthet till huvudmannen. Skolassistenten ger berörd chef ett diarienummer. När en anmälan kopplas ihop med tidigare ärende, på samma förskola/skola, används samma diarienummer. Förskolechef/rektor anmäler händelsen skyndsamt till verksamhetschefen, som enligt punkt 4:4 i bildningsnämndens delegationsordning företräder huvudmannen, genom att maila eller skicka blanketten Anmälan till huvudmannen om misstänkt utsatthet. Verksamhetschefen informerar nämndsekreteraren som anmäler varje ärende som ett delegationsärende till bildningsnämnden. Förskolechef/rektor informerar verksamhetschefen löpande om händelseutvecklingen i ärendet fram tills dess att ärendet avslutas. Vid anmälan vänder sig elever, föräldrar och medarbetare till: Aktuell klasslärare, fritidspedagog, klassassistent eller speciallärare Berörd rektor Elevhälsan = kurator, skolsköterska

Rutiner för dokumentation Alla åtgärder kring utsatthet dokumenteras (händelse, datum, berörd elev/medarbetare) av berörda medarbetare och arkiveras i tio år. Dokumentationen lämnas till rektor som sätter in den i pärmen för Likabehandling som finns i arkivet. Alla anmälningsärenden diarieförs enligt ett särskilt system som framgår av pärmen för Likabehandling. Dokumenten är offentliga för den det berör. Efter preskribering mals all dokumentation. Förslag till dokumentering, se vidare bilaga 8. 10

11 BILAGA 4 Handlingsplan vid misstänkt utsatthet elev mot elev Berörd skolpersonal ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Rektor ska informeras om mobbning/kränkning. Rektor ansvarar för att informera huvudmannen = områdeschef/förvaltningschefen om pågående ärende enligt bilaga 10. Enligt Arbetsmiljöförordningen 2 ska anmälan göras till Arbetsmiljöverket vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsan. Om det finns behov ska ett åtgärdsprogram upprättas för den elev som är inblandad i en kränkande behandling. Utifrån det enskilda fallet bör alltid övervägande göras om åtgärder ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. Hur blev du utsatt? Hur utsatte du? Hur ofta? Vem utsätter dig? Vem utsätter du? Finns det någon ledare? När sker det? Var sker det? Bestäm tillsammans med eleven hur hemmet, lärare och övriga vuxna på skolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: Ge inte igen. Provocera inte. Utredaren tar kontakt med elevernas pedagoger för att ta reda på vad de vet. Om mobbning förekommit rapportera till rektor och samtliga pedagoger att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med målsman Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn och elever som är inblandade informeras skyndsamt. Ibland är det bra att låta eleven få möjlighet att själv berätta hemma innan skolan informerar. Samtal med den/de som misstänks efter kartläggningen Detta blir endast aktuellt om utredningen visar att mobbning eller annan kränkande behandling förekommer. Om det är flera inblandade, börja med den som sägs vara ledaren. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? Var tydlig med din och skolans inställning till händelsen men moralisera inte. Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar. Fråga vad han/hon ska säga till sina kompisar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att vi kommer att följa upp hur det går och kontakta dennes vårdnadshavare.

Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu? Var det svårt att upphöra med agerandet? Vad kan bli bättre? Uppföljning med de inblandade Vid behov ska personal, när situationen har förbättrats, arbeta med hela klassen eller en grupp. Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att det har upphört? Hur är stämningen i klassen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska vi undvika liknande händelser i framtiden? Om agerandet fortsätter vidtas lämpliga åtgärder som bestäms tillsammans med föräldrarna på ett möte tillsammans med rektor. Skollagen Rektor ska enligt skollagen 5 kap 3 utforma utbildningen på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Paragraferna 6-16 ger lärare och rektor befogenheter till disciplinära och andra särskilda åtgärder. Det kan handla om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. Åtgärderna får endast vidtas om de står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Samtliga åtgärder ska dokumenteras och följas upp. Samråd ska ske med eleven och elevens vårdnadshavare som också ska informeras om rektors beslut. Då beslutet gäller avstängning ska huvudman och socialnämnd informeras. 12

BILAGA 5 Handlingsplan vid misstänkt utsatthet personal mot elev Den som rektorn utsett ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Skolverket rekommenderar att rektor ansvarar för utredningen. Rektor informerar områdeschef/förvaltningschefen och den fackliga organisationen. Efter kontakt med förvaltningschefen skriver rektor till Arbetsmiljöverket för att rapportera händelsen. Enligt Arbetsmiljöförordningen 2 ska anmälan göras vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsan Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. - Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. - Hur blev du utsatt? - Hur utsatte du? - Hur ofta? - Vem utsätter dig? - Vem utsätter du? - Finns det någon ledare? - När sker det? - Var sker det? Bestäm tillsammans med eleven hur hemmet, lärare och övriga vuxna på skolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: - Ge inte igen. - Provocera inte. Utredaren tar kontakt med elevernas pedagoger för att ta reda på vad de vet. Om mobbning förekommit rapportera till samtliga pedagoger att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med målsman Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn och elever som är inblandade informeras skyndsamt. Med skyndsamt menas helst samma dag. Ibland är det bra att låta eleven få möjlighet att själv berätta hemma innan skolan informerar. Samtal med den/de som utsätter efter kartläggningen Detta blir endast aktuellt om utredningen visar att mobbning eller annan kränkande behandling förekommer. Om det är flera inblandade, börja med den som sägs vara ledaren. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? Var tydlig med din och skolans inställning till händelsen men moralisera inte. Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar. Fråga vad han/hon ska säga till sina kompisar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att vi kommer att följa upp hur det går och kontakta dennes vårdnadshavare. 13

Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu? Var det svårt att upphöra med agerandet? Vad kan bli bättre? Uppföljning med de inblandade Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att agerandet har upphört? Hur är stämningen i klassen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska vi undvika liknande händelser i framtiden? Om agerandet trots detta fortsätter vidtas åtgärder. Det kan vara disciplinpåföljd i form av skriftlig varning, omplacering eller uppsägning. I vissa fall kan det bli nödvändigt att dela på elev och den vuxna genom att placera dem i olika grupper. 14

BILAGA 6 Handlingsplan vid misstänkt utsatthet elev mot personal Den som rektorn utsett ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Skolverket rekommenderar att rektor ansvarar för utredningen. Rapportera till förvaltningen genom skadeanmälningsblanketten eller tillbudsblanketten att mobbning har skett och att arbetet är igång. Om det finns behov ska ett åtgärdsprogram upprättas för den elev som är inblandad i en kränkande behandling. Utifrån det enskilda fallet bör alltid övervägande göras om åtgärder ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Om verksamheten inte själv förfogar över den nödvändiga kompetensen för att klara upp en situation bör hjälp tas utifrån. Rektor informerar förvaltningschefen och den fackliga organisationen. Efter kontakt med förvaltningschefen skriver rektor till Arbetsmiljöverket för att rapportera händelsen. Enligt Arbetsmiljöförordningen 2 ska anmälan göras vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsan Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. - Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. - Hur blev du utsatt? - Hur utsatte du? - Hur ofta? - Vem utsätter dig? - Vem utsätter du? - Finns det någon ledare? - När sker det? - Var sker det? Bestäm tillsammans med eleven hur hemmet, lärare och övriga vuxna på skolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: - Ge inte igen. - Provocera inte. Utredaren tar kontakt med elevernas pedagoger för att ta reda på vad de vet. Om mobbning förekommit rapportera till samtliga pedagoger och ledningen att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med målsman Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn och elever som är inblandade informeras skyndsamt. Med skyndsamt menas helst samma dag. Ibland är det bra att låta eleven få möjlighet att själv berätta hemma innan skolan informerar. Samtal med den/de som utsätter efter kartläggningen Detta blir endast aktuellt om utredningen visar att mobbning eller annan kränkande behandling förekommer. Rapportera till förvaltningen genom skadeanmälningsblanketten eller tillbudsblanketten att mobbning har skett och att arbetet är igång. Om det är flera inblandade, börja med den som sägs vara ledaren. 15

Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? Var tydlig med din och skolans inställning till händelsen men moralisera inte. Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar. Fråga vad han/hon ska säga till sina kompisar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att vi kommer att följa upp hur det går och kontakta dennes vårdnadshavare. Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu? Vad kan bli bättre? Uppföljning med de inblandade Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att agerandet har upphört? Hur är stämningen i klassen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska likande händelser undvikas i framtiden? Om agerandet fortsätter vidtas lämpliga åtgärder som bestäms tillsammans med föräldrarna på ett möte tillsammans med rektor. Skollagen Rektor ska enligt skollagen 5 kap 3 utforma utbildningen på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Paragraferna 6-16 ger lärare och rektor befogenheter till disciplinära och andra särskilda åtgärder. Det kan handla om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. Åtgärderna får endast vidtas om de står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Samtliga åtgärder ska dokumenteras och följas upp. Samråd ska ske med eleven och elevens vårdnadshavare som också ska informeras om rektors beslut. Då beslutet gäller avstängning ska huvudman och socialnämnd också informeras. 16

BILAGA 7 Trygghets- och trivselenkät till elever Du svar utifrån hur du upplevt detta läsår 2018/2019. 1. Hur trivs du i klassen? Mycket bra Bra Dåligt 2. Hur trivs du i skolan? Mycket bra Bra Dåligt 3. När du vill, har du då någon att vara med på rasterna? Alltid Ibland Aldrig 4. Är du rädd när du är i skolan? Aldrig Ibland Alltid Om du är rädd i skolan, vad är du rädd för? Var i skolan brukar du vara rädd? 17

5. Brukar någon reta dig i skolan? Aldrig Ibland Alltid Vem brukar reta dig? 6. Brukar du reta någon på skolan? Aldrig Ibland Alltid Vem brukar du reta? 7. Har du känt dig mobbad av någon på skolan? Aldrig Ibland Alltid Vem tycker du mobbar dig? 8. Finns det någon i klassen som du tycker är ensam? Nej Ja Vem? 9. Känner du dig ensam i skolan? Nej Ja 18

10. Känner du dig trygg på lektionerna? Alltid Ibland Aldrig Om du har ringat in ibland eller aldrig ge exempel på vad det är som gör att du inte alltid känner dig trygg på lektionerna: 11. Får du hjälp av någon vuxen på skolan då du ber om hjälp eller om den vuxna ser att du hamnar i bråk eller känner dig utanför? Hamnar inte i bråk Alltid Ibland Aldrig 12. Tycker du att personalen i skolan lyssnar på dig då du ber om hjälp och stöd? Alltid Ibland Aldrig Om du har ringat in Aldrig ge exempel på när detta har hänt dig och vad det handlade om. 19

BILAGA 8 Trygghets- och trivselenkät till föräldrar RINGA IN DET ALTERNATIV SOM DU TYCKER PASSAR BÄST IN PÅ VAD DU TYCKER STÄMMER IN PÅ DET DU HÖR FRÅN DITT BARN. KLASS: 1. Hur trivs barnet i klassen Mycket bra Bra Mindre bra 2 Har barnet någon att vara med på Alltid För det mesta Aldrig rasterna när hon/han vill det? 3a. Är barnet rädd när han/hon är i skolan? Alltid Ibland Aldrig 3b. För vad är ditt barn rädd i skolan? 4a. Brukar någon reta ditt barn i skolan? Alltid Ibland Aldrig 4b. Vem brukar reta barnet? 5. Finns det någon i skolan Ja, vem? Nej som du upplever är ensam? 6a. Känner ditt barn sig tryggt på lektionerna? Alltid För det mesta Aldrig 6b. Om du har ringat in aldrig ge exempel på vad det är som gör att barnet inte alltid/för det mesta känner sig tryggt på lektionerna. 7. Vet du vem du kan vända dig till Alltid För det mesta Aldrig om du är osäker på ditt barns mående? 8a. Tycker du att personalen i skolan Alltid För det mesta Aldrig lyssnar på ditt barn och på dig som förälder? 8b. Om du har ringat in Aldrig ge konkreta exempel på när detta har hänt. Har du några förslag eller synpunkter till nästa års arbete med likabehandlingsplanen/kompisplanen/ordningsregler? 20

BILAGA 9 Förslag till dokumentation Dokumentation steg 1 (Spara ner dokumentationen, skriv direkt på datorn, skicka till rektor) Dagens datum: 201X- Namn på elev: X Personnummer: 00 Klass: X Vem / vilka handlar anmälan om? Handlar det om någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsövergripande identitet, etnisk bakgrund, religionsuppfattning, Funktionsförutsättning, sexuell läggning eller ålder? JA Vad har hänt? NEJ På vilket sätt sker det? Var och när sker det? Vem utsätter? X.. Finns det en ledare? Vem i så fall Har eleven berättat om händelsen hemma? Uppföljningsdatum, tid och plats: X Vilka deltar: När kontaktades föräldrarna och vem/vilka kontaktades? X.. 21

Dokumentation steg 2 med den eller dem som misstänks ha utsatt Dagens datum: 201X- Namn på elev: X Personnummer: 00 Klass: X Vem / vilka handlar anmälan om? Handlar det om någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsövergripande identitet, etnisk bakgrund, religionsuppfattning, Funktionsförutsättning, sexuell läggning eller ålder? JA NEJ Vad har hänt? Ge din bild av Vad kan eleven göra för att få slut på detta? När kan eleven börja med det nya beteendet? Vad kommer eleven att säga till dina kompisar? X.. Har eleven berättat om händelsen hemma? Uppföljningsdatum, tid och plats: X Vilka deltar: När kontaktades föräldrarna och vem/vilka kontaktades? X.. 22

Dokumentation steg 3 uppföljning med berörda Dagens datum: 201X- Namn, roll och befattning på dem som deltar i uppföljningen: Har det upphört? Vad kan bli bättre? Vad ska eleven/eleverna tänka på? Har eleven berättat hemma hur det fungerar nu? Är ärendet avslutat eller vilka åtgärder krävs ytterligare? Nytt uppföljningsdatum, tid och plats: X Vilka deltar: När kontaktades föräldrarna och vem/vilka kontaktades? X.. 23

BILAGA 10 Anmälan till huvudmannen om misstänkt utsatthet Enhetens namn Förskola Skola (förskoleklass till komvux) Fritids Öppen förskola Pedagogisk omsorg Tidpunkt för händelsen (år, mån, dag, tid) Diarienummer Kränkande behandling Verbala kränkningar Textbaserat, ex klotter Digitala/sociala medier Psykosocialt, t.ex. utfrysning Fysiskt våld Annat Diskriminering, d.v.s. kränkning enligt diskrimineringslagens grunder Kön Könsövergripande identitet/uttryck Etnisk tillhörighet Funktionsförutsättning Ålder Religion/trosuppfattning Sexuell läggning Tillgänglighet Möjligheten/skyldigheten att anmäla till polis, socialnämnd och/eller Arbetsmiljöverket eller annan extern instans har beaktats Ovanstående uppgifter har lämnats av Förskolechef Rektor Datum Namn Förskola/skola/enhet Anmälan mottagen av huvudmannen som representeras av verksamhetschef Datum Namn Område Åter förskolechef/rektor för vidare utredning/åtgärder Kommentar.. Se bilaga/or Återkoppling till verksamhetschefen ska ske År, mån, dag Omständigheterna anses utredda Beskriv händelsen och vilka åtgärder som har vidtagits/planerats Fastställd av bildningsnämnden 2015-05-05, 53 24