Sepsis Smittskydd Vårdhygien Signar Mäkitalo
Checklista CVK-inläggning Västra Götalands regionen Doknr. i Barium Giltigt fr.o.m Version 17564 2015-01-13 1 RUTIN Central venkateter (CVK) Checklista för CVK- inläggning CRISS projektet 2010 (Bilaga 1) PatientID: En CVK-inläggning är att jämföra med ett operativt ingrepp och full sterilitet är önskvärd. Om operatören eller assistenter inte följer de viktiga hygieniska åtgärder (enligt PM) som listas nedan vid CVK inläggningen skall detta påtalas av den som fyller i checklistan (exv. sköterska, undersköterska, läkare) så att det kan rättas till innan proceduren fortsätter.*
Viktiga hygieniska åtgärder vid CVK - inläggning Utfört Utfört med påminnelse Kommentarer Innan inläggning kontrollera: Att instickställen Descutantvättas Att operatör (och ev. handledare/ assistent) tvättar händer med tvål och atten samt handsprit 1-4 Att påklädning med mössa, munskydd, sterila handskar samt steril rock för operatör (och ev. handledare/assistent) sker korrekt 1-4 Checklista inläggning CVK VGR Att operatör klorhexidin sprittvättar insticksställe/område korrekt 5 Att operatör tillåter insticksställe att torka Att anläggande av sterila dukar som täcker patientens ansikte och hela överkroppen sker korrekt 6 Under inläggning kontrollera: Att sterilitet upprätthålls Att trevägskranar och nålfria injektionsmembran sätts på under sterila förhållanden Att fixering sker med monofilamentsutur Efter inläggning kontrollera: Ledare ** Att blod tvättas bort med sterilt koksalt och/eller klorhexidinsprit vid insticksstället innan förband anläggs Att förband anläggs sterilt
Använd steril inläggningsteknik Inläggning av CVK är ett operativt ingrepp. Flera studier visar lägre infektionsfrekvens när steril teknik tillämpas. Vid inläggning av CVK ska operatör och assistent utföra preoperativ handdesinfektion. Operatören ska ha sterila handskar, steril operationsrock, operations-mössa och munskydd. Huden runt insticksstället ska desinfekteras noggrant med klorhexidinsprit 5 mg/ml. Inverkningstiden bör vara en halv till två minuter och alkoholen ska avdunsta före punktionen. Patienten ska täckas med ett stort sterilt operationslakan. Medhjälpare vid uppackning ska tillämpa basala hygienrutiner och klädregler. 2-5
Inspektera CVK och instickställe dagligen Skriftliga riktlinjer för daglig skötsel av CVK ska finnas och följas. Endast personal med lämplig utbildning får hantera CVK. Basala hygienrutiner ska alltid följas. Inspektion och skötsel av katetern ska dokumenteras. Frekvent manipulation av kranar och proppar på katetern ökar risken för CVK relaterade infektioner. 1-2
Uppdatera behovet dagligen Behovet av CVK ska normalt omprövas dagligen hos varje enskild patient. CVK:n kan sitta kvar utan att den används. Det kan vara ett rent förbiseende alternativt att den bedöms kan komma att behövas senare. Infektionsrisken ökar med antalet CVK dygn.
Definition av CVK relaterad infektion CVK-relaterad blodburen infektion 2, 8 Samma mikroorgansim funnen i perifer blododling som på CVK-spets eller blododling tagen ur CVK Symtom på systeminflammation (exempelvis feber, frossa eller lågt blodtryck) Ingen annan förklaring till symtom CVK-relaterad sepsis eller trolig blodburen infektion 2, 8 Positiv odling på kateterspets oavsett fynd i blododling Symtom på systeminflammation (ex feber, frossa eller hypotension) Ingen annan förklaring till symtom Lokal CVK-infektion 2, 8 Tecken på lokal inflammation (rodnad, svullnad eller var) i huden runt kateterns insticksställe
1. Iaktta korrekt indikation för inläggning av venkateter CVK Tunnelerad CVK Indikation - Vilken? 2. Använd steril inläggningsteknik (signatur+datum) Steril inläggning av CVK/ tunnelerad CVK. Sign Inlagd Datum Checklista CVK Jönköping 3. Se till katetern dagligen eller angiven tidsperiod (Ja/ EA = Ej Aktuellt) DATUM Inspektion av förband, kateter, märkning och insticksställe. Byte av trevägskran, var 3:e dygn (gäller även för fettinnehållande lösningar och blodprodukter) samt byte av injektionsventil. - Hemsjukvård byter trevägskran samt injektionsventil 1 gg/vecka - Backflöde kontrolleras inför intermittent injektion. - Vid kontinuerlig infusion en gång/dygn. - Vilande CVK kontrolleras vid användning. -Omläggning 1 av CVK minst var 3:e dag -Hemsjukvård lägger om 1 gg/vecka 4. Utvärdera behovet dagligen (Ja/Nej) 5. Ställ korrekt diagnos av kateterrelaterad infektion (Ja/ EA = Ej Aktuellt) Efter avslutad injektion/ infusion/ provtagning spola med 4 x 10 ml NaCl. För barn, se spolningsvolymer. Använd pulsteknik 2. Kvarstår behovet av CVK? Spetsodling Parad (perifer samt i cvk) blododling med tillväxttid
Checklista CVK Jönköping del 2 Framtagen i länsgemensam grupp för centrala infarter 111207 1 För tunnelerad CVK bör ingen omläggning ske då CVK:n växt fast och suturerna är tagna. Se arbetsbeskrivning för: Handhavande av central venkateter i öppenvården och slutenvården Finns på intranätet under PM och behandlingsrutiner. 2 Pulsteknik - Flusha med intervaller/ uppehåll. Spola sista 4-5 ml långsamt HYGIEN! * Aseptiskt handhavande vid hantering av CVK. * Sprita händerna före hantering av CVK. * Använd höggradigt rena handskar vid hantering av CVK * Desinficera kran, injektionsmebran eller injektionsventil innan användning med Klorhexidinsprit 5 mg/ml (M preop). * Låt lufttorka under minst 30 sekunder. Checklistan hanteras på följande sätt inom respektive sjukvårdsområde: Höglands sjukvårdsområde Jönköpings sjukvårdsområde Värnamos sjukvårdsområde
Bra länkar http://stream.skane.se/sus/usil/utbnbl/vardrelaterad_urinvagsinfek tion/index.html http://nikola.nu/
Bakterier i urinen Urinvägsinfektion Symtom Vårdrelaterad urinvägsinfektion Debut 48 timmar efter inkomst eller samband med vård/katetrisering/operation
Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI
PPM-VRI 2015 Andel patienter med riskfaktor, somatik, 2015 Immunsuppr Kirurgiskt Mekanisk Multipla Någon Landsting Antibiotika CVK ession KAD ingrepp ventilation riskfaktorer riskfaktor Blekinge 34,6% 9,9% 5,4% 21,1% 29,2% 0,9% 14,4% 43,7% Dalarna 34,9% 10,9% 5,8% 23,4% 26,8% 1,8% 17,6% 44,2% Gotland 26,1% 9,7% 7,6% 14,7% 31,5% 2,5% 13,0% 44,5% Gävleborg 42,9% 9,4% 4,5% 24,1% 28,1% 1,5% 15,5% 46,0% Halland 32,2% 9,7% 8,8% 18,5% 30,9% 1,6% 14,2% 45,9% Jämtland 32,6% 6,9% 4,4% 18,0% 28,0% 0,6% 12,2% 40,5% Jönköping 36,4% 6,6% 6,4% 15,6% 25,9% 0,8% 11,6% 38,2% Kalmar 33,8% 9,6% 7,0% 20,6% 28,0% 1,2% 14,1% 44,9% Kronoberg 45,8% 10,2% 7,2% 22,7% 22,1% 1,1% 15,3% 42,0% Norrbotten 35,7% 13,4% 7,1% 26,2% 25,9% 1,2% 17,1% 49,7% Region Skåne 38,4% 11,8% 10,6% 22,8% 28,3% 1,9% 18,9% 46,4% Stockholm 35,7% 12,9% 7,8% 22,0% 28,7% 2,7% 17,6% 46,2% Sörmland 33,3% 14,1% 9,6% 22,2% 21,8% 1,3% 16,7% 44,4% Uppsala 36,4% 17,3% 11,8% 28,3% 41,4% 2,9% 27,4% 58,9% Värmland 32,5% 8,5% 7,1% 17,9% 25,9% 0,9% 13,2% 40,6% Västerbotten 35,6% 20,5% 10,6% 22,6% 31,9% 2,1% 24,4% 50,4% Västernorrland 35,5% 10,0% 8,0% 23,0% 24,3% 1,1% 15,1% 43,9% Västmanland 38,7% 9,3% 8,0% 25,1% 28,7% 1,4% 18,9% 46,6% Västra Götaland 37,0% 12,5% 9,0% 21,1% 29,4% 2,8% 18,3% 46,1% Örebro 34,7% 11,8% 6,4% 22,8% 28,9% 2,7% 16,9% 46,8% Östergötland 36,3% 16,6% 8,5% 24,0% 34,4% 2,9% 21,7% 52,9% Riket 36,4% 12,3% 8,4% 22,1% 29,0% 2,1% 17,9% 46,5%
Riskfaktorer för UVI (Identifiera riskpatienter) Faktorer som ökar mängden resurin som sängläge, avflödeshinder etc. Instrumentering av urinvägarna, särskilt KAD. Risken kvarstår ett dygn efter uttagandet Hur KAD sköts och vilket tömningssystem som används påverkar risken för UVI
Riskgrupper för urinvägsinfektion KAD Urinretention Inkontinensskydd
Risk grupp 1 KAD 80 % av VUVI har KAD Varje dag ökar bakterieväxten 5-7 % Efter 10-14 dagar bakterieväxt i alla KAD urin 64 % av bakterierna kommer från utsidan resten insidan av KAD 36 % från insidan av KAD Rätt indikation Ej tömma blåsan Kontroll av urinproduktion > 2 timmar Kraftig hematuri Eventuellt i livets slutskede
Risk grupp 2 Urinretention > 400 ml Avflödeshinder Immobilisering och psykologiska faktorer Stora trauma eller stor mängd parenteral vätsketillförsel
Risk grupp 3 Behov av inkontinens skydd Oklart vad som bidrar till ökad risk för VUVI hos äldre i denna grupp Varm och fuktig miljö? Blåsrubbningsstörning med läckage som följd? Åtgärder Regelbundna toalettbesök Regelbundna byten av inkontinensskydd alternativt uridom Regelbunden underlivshygien Tvål med lågt ph Inte för stora inkontinensskydd.
Vårdhygieniska åtgärder för att förhindra urinvägsinfektion Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Plastförkläde Undvik placera fler patienter med urinvägskateter i samma rum med gemensam toalett Fortsätt med goda hygienrutiner även om patienten har KAD och bakteriuri och/eller en klinisk urinvägsinfektion
Skötsel av patient med urinkateter Slutet system fördröjer tiden till bakterier kommer till urinblåsan. Lyft eller placera inte urinpåsen ovanför urinblåsans höjd Låt inte påsen komma i kontakt med golv eller toalett För uppegående patienter välj en tömbar påse med kort slang under dagen Rengör kateterna utvändigt dagligen och efter toalettbesök
Skötsel av patient med urinkateter fortsättning Vid sänggående koppla till en icke tömbar påse på dagpåsen Töm och släng nattpåsen på morgonen Undvik knickbildning på urinkateter och påsslang Byt urinuppsamlingspåsen (med avtappningskran) så sällan som möjligt. Kan sitta i 7-10 dygn.
Hygien vid tömning av urinpåse Använd handskar, plastförkläde som byts mellan varje patient Töm urinen i ett kärl som endast används till en patient och som går att rengöra/desinfektera Torka bottenventilen med alkohol
Tömning av urin Ta av handskar, plastförkläde och desinfektera händerna efteråt Desinfektera handtaget på spolon om den inte är fotmanövrerad.
Intermittent kateterisering Vårdpersonal utför kateteriseringen Tvätta 1-2 gånger dagligen Byt handskar Blöt ev hydrofil kateter med kranvatten i förpackningen På sjukhus bör sterilt vatten användas med tanke på bakteriefloran som kan finnas i handfat och på kranar Bakteriuri förekommer hos ca 50 % av de som katetriseras intermittent Handbok för hälso- och sjukvård 2006
Överföring av bakterier via händer och ytor Evidence-based model for handtransmission during patient care and the role of improved practices Pittet m fl. Lancet, 2006 www.who.int Clean care is safer care
Handhygien Bild från Akademiska sjukhusets patientbroschyr Förekomsten av resistenta tarmbakterier ökar Det leder till ökade risker för att ev urinvägsinfektion blir besvärligare att bota Ännu viktigare att förebygga bakteriuri och infektion
Urinprovtagning hos KAD-patient Urinodling före behandling av misstänkt vårdrelaterad urinvägsinfektion Ange på remissen hur provet är taget: morgonurin (4 timmar i blåsan), mittstråleprov, etc Eventuell justering av behandlingen efter provsvaret.
Nationell satsning att förebygga urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Korrekt diagnostik Korrekt behandling
Infektionsförebyggande åtgärder UVI Identifiera riskpatienter och dokumentera Förebygg residualurin Sätt urinkateter endast efter ordination av läkare Korrekt katetervård Dokumentera tidpunkt, indikation och planerad Använd endast slutna urinuppsamlingssystem Utvärdera behovet av KAD i slutenvård dagligen
2017 januari-februari Incidens av MRB i Gävleborg 2007-90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 ESBL 13,4 17,03 27,1 34,7 42 43,1 54,3 77,5 70,25 64,65 15,10 MRSA 4,4 9,4 4,3 9,4 13,0 12,7 18,3 17,9 26,25 29,51 3,51 PNSP 2,2 1,8 1,1 2,9 1,4 0,7 0,4 0,0 0,35 0,35 0 VRE 0 0 0 0,0 0,4 0,0 32,4 76,4 3,19 2,45 0 ESBL carba 0,70 0 ESBL MRSA PNSP VRE ESBL carba
Antal i Gävleborg Statistik t.om 27 mars 2017 ESBL antal fall i Sverige och Gävleborg 2007- Sverige Gävleborg 12 000 250 10 000 200 8 000 6 000 4 000 150 100 2 000 50 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Sverige 2 098 2 941 3 690 4 916 5 666 7224 8127 8895 9581 10658 1567 Gävleborg 37 47 75 96 116 119 151 217 198 184 56 0
ESBL klebsiella antal fall Gävleborg 2013-15 ESBL klebsiella i blod/serum 2013-3 13 11 9 7 2 5 3 1 2013 2014 2015 2016 2017 Gävleborg 13 12 11 13 11 1 2013 2014 2015 2016 2017 Blod/serum 1 2 2
180 ESBL undersökningsmaterial 2013-160 140 120 100 80 60 40 20 0 Annat Biopsi Blod/serum Bronksekret /lavage BAL Cervixprov Feces Infart Rectumprov Sputum Sårsekret Urin Öronsekret 2013 3 5 1 17 2 4 119 2014 5 1 10 20 12 169 2015 4 9 1 25 3 155 1 2016 2 7 36 1 2 4 132 2017 2 3 9 3 38 1 2013 2014 2015 2016 2017
ESBL undersökningsmaterial blod/serum 2013-12 10 8 6 Blod/serum 4 2 0 2013 2014 2015 2016 2017 Blod/serum 5 10 9 7 3
Haemophilus influenzae - invasiv antal fall i Sverige och Gävleborg 2013- Haemophilus influenzae undersökningsmaterial 2013-250 9 200 8 7 150 6 100 50 Sverige Gävleborg 5 4 3 2 Blod/serum 0 2013 2014 2015 2016 2017 Sverige 196 204 221 178 43 Gävleborg 8 7 3 3 4 1 0 2013 2014 2015 2016 2017 Blod/serum 8 7 3 3 4
120 100 80 60 40 20 Meningokockinfektion antal fall i Sverige och Gävleborg 2007-0 7 8 9 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Sverige 49 49 65 68 68 106 74 49 53 62 8 Gävleborg 1 1 3 1 2 2 4 0 2 4 0 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Meningokock invasiv undersökningsmaterial 2013-2013 2014 2015 2016 2017 Annat 1 1 Blod/serum 3 1 4 Annat Blod/serum
2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Pneumokockinfektion (invasiv infektion) antal fall i Sverige och Gävleborg 2007- Sverige Gävleborg 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Sverige 1441 1789 1597 1456 1362 1386 1318 1159 1314 1351 330 Gävleborg 44 48 58 62 37 50 41 44 35 25 11 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Pneumokockinfektion invasiv undersökningsmaterial 2013-2013 2014 2015 2016 2017 Blod/serum 41 40 31 25 10 Likvor 4 4 1 Blod/serum Likvor
CRB 65 vad är det? C R Confusion Respiration 30 andetag/minut B Blodtryck 90 systoliskt eller 65 diastoliskt 65 Ålder 65 år Varje fynd, exempelvis confusion, ger 1 poäng. Totalsumma varierar alltså mellan 0-4. Poäng är kopplat till utfall och därmed till åtgärder.
Vad betyder CRB-summan CRB-65 0 p Hembehandling lämplig CRB-65 1 p Sjukhusvård alt öppenvård med uppföljning CRB-65 2 p Sjukhusvård som regel CRB-65 3-4 p vård Sjukhusvård. Överväg IVA- CRB poäng Mortalitet % Tidigare internationella studier Pneumoni-registret 2010 0 poäng 0-3 0,27 1 poäng 0-14 2,9 2 poäng 7-22 7,6 3-4 poäng 17-55 22 Låg CRB-65-poäng utesluter inte allvarlig sjukdom! Alltid klinisk bedömning!
Kvalitetsmål för pneumoni Svenska Infektionsläkarföreningen 1. 100% av pat ska vara luftvägsodlade med någon teknik 2. 75% av pat med CRB-65 0-2 skall ha penicillin G/V som primär behandling 3. CRB-65 summan skall vara uträknad och kommenterad vid inskrivningen
Behandling vid CRB 0-2 CRB-65: 0-1 p PcV 1 g x 3 po eller Bensylpc 1-3 g x 3 iv CRB-65: 2 p Bensylpc 3 g x 3 iv, följt av pcv 1 g x 3 po Vid kritiskt sjuk/allvarlig bakomliggande lungsjukdom Piperacillin/tazobactam 4 g x 3-4 iv eller tillägg T Levofloxacin 500 mg x 2 iv/po
Behandling vid CRB 3-4 CRB-65 3-4 poäng Bensylpenicillin 3 g x 4 iv och Levofloxacin 500 mg x 2 (iv eller po) eller Cefotaxim 1 g x 3 iv och Erytromycin 1 g x 3 iv Vid allvarlig bakomliggande lungsjukdom Piperacillin/Tazobactam 4 g x 4 iv och Levofloxacin 500 mg x 2 (iv eller po)
Serotyper per vaccin Synflorix Serotyp1 Serotyp 4 Serotyp 5 Serotyp 6b Serotyp 7f Serotyp 9v Serotyp 14 Serotyp 18c Serotyp 19f Serotyp 23f Pneumovax Serotyp 1 Serotyp 2 Serotyp 3 Serotyp 4 Serotyp 5 Serotyp 6b Serotyp 7f Serotyp 8 Serotyp 9n Serotyp 9v Serotyp 10a Serotyp 11a Serotyp 12f Serotyp 14 Serotyp 15b Serotyp 17f Serotyp 18c Serotyp 19a Serotyp 19f Serotyp 20 Serotyp 22f Serotyp 23f Serotyp 33f Prevenar 13 Serotyp 1 Serotyp 3 Serotyp 4 Serotyp 5 Serotyp 6a Serotyp 6b Serotyp 7f Serotyp 9v Serotyp 14 Serotyp 18c Serotyp 19a Serotyp 19f Serotyp 23f Prevenar Serotyp 14 Serotyp 18c Serotyp 19f Serotyp 23f Serotyp 4 Serotyp 6b Serotyp 9v
Pneumokocker 2008 Serotyper per åldersgrupp 0-5år 30 25 20 15 10 5 0 3 4 8 10A 11A 14 15B 17F 18C 19A 19F 20 22F 23F 33F 6A 6B 7F 9N 9V 6-65år 2 1 1 5 2 1 9 1 66-120år 2 26 övriga ingår ej i vaccin övriga serotyp saknas Pneumovax + Prevenar 13 Pneumovax Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix + Prevenar Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix Prevenar13 Övriga
Pneumokocker 2009 Serotyp per åldersgrupp 30 25 20 15 10 5 0 3 4 8 10A 11A 14 15B 17F 18C 19A 19F 20 22F 23F 33F 6A 6B 7F 9N 9V 0-5år 1 2 6-65år 1 2 2 2 1 17 4 66-120år 2 2 2 24 2 övriga ingår ej i vaccin övriga serotyp saknas Pneumovax + Prevenar 13 Pneumovax Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix + Prevenar Prevenar Övriga
Pneumokocker 2010 Serotyp per åldersgrupp 35 30 25 20 15 10 5 0 3 4 8 10A 11A 14 15B 17F 18C 19A 19F 20 22F 23F 33F 6A 6B 7F 9N 9V 0-5år 1 2 6-65år 1 1 13 66-120år 3 2 2 31 7 övriga ingår ej i vaccin övriga serotyp saknas Pneumovax + Prevenar 13 Pneumovax Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix + Prevenar Övriga
Pneumokocker 2011 Serotyp per åldersgrupp 0-5år 30 25 20 15 10 5 0 3 4 8 10A 11A 14 15B 17F 18C 19A 19F 20 22F 23F 33F 6A 6B 7F 9N 9V 6-65år 1 7 66-120år 3 26 övriga ingår ej i vaccin övriga serotyp saknas Pneumovax + Prevenar 13 Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix + Prevena Övriga
9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Pneumokocker 2012 Serotyper per åldersgrupp 3 4 8 10A 11A 14 15B 17F 18C 19A 19F 20 22F 23F 33F 6A 6B 7F 9N 9V 0-5år 1 6-65år 2 1 1 1 2 3 1 1 3 1 3 66-120år 8 1 1 5 2 1 1 1 3 8 övriga ingår ej i vaccin övriga serotyp saknas Pneumovax + Prevenar 13 Pneumovax Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix + Prevenar Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix Pneumovax + Prevenar Prevenar Övriga
Pneumokocker 2013 Serotyper per åldersgrupp 6 5 4 3 2 1 0 3 4 8 10A 11A 14 15B 17F 18C 19A 19F 20 22F 23F 33F 6A 6B 7F 9N 9V 0-5år 1 6-65år 3 2 1 1 4 2 1 1 1 2 66-120år 1 1 2 1 2 2 1 1 2 2 5 övriga ingår ej i vaccin övriga serotyp saknas Pneumovax + Prevenar 13 Pneumovax Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix + Prevenar Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix Pneumovax + Prevenar Prevenar Övriga
9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0-5år 1 2014 Pneumokocker Serotyp per åldersgrupp 3 4 8 10A 11A 14 15B 17F 18C 19A 19F 20 22F 23F 33F 6A 6B 7F 9N 9V 6-65år 1 1 3 1 1 2 1 4 66-120år 2 3 1 1 3 1 2 2 1 1 1 2 8 1 övriga ingår ej i vaccin övriga serotyp saknas Pneumovax + Prevenar 13 Pneumovax Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix + Prevenar Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix Pneumovax + Prevenar Prevenar Övriga
2015 Pneumokocker Serotyp per åldersgrupp 0-5år 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 3 4 8 10A 11A 14 15B 17F 18C 19A 19F 20 22F 23F 33F 6A 6B 7F 9N 9V 6-65år 5 2 1 2 1 1 66-120år 2 1 5 4 1 1 8 1 Pneumovax + Prevenar 13 Pneumovax Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix + Prevenar Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix Pneumovax + Prevenar Övriga övriga ingår ej i vaccin övriga serotyp saknas
2016 Pneumokocker Serotyp per åldersgrupp 7 6 5 4 3 2 1 0-5år 0 3 4 8 10A 11A 14 15B 17F 18C 19A 19F 20 22F 23F 33F 6B 7F 9N 9V 6-65år 3 1 3 66-120år 5 1 1 1 1 3 6 3 övriga ingår ej i vaccin övriga serotyp saknas Pneumovax + Prevenar 13 Pneumovax Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix + Prevenar Övriga
2017 Pneumokocker Serotyp per åldersgrupp 5 4 3 2 1 0-5år 0 3 4 8 10A 11A 14 15B 17F 18C 19A 19F 20 22F 23F 33F 6B 7F 9N 9V 6-65år 1 1 2 66-120år 2 1 1 övriga ingår ej i vaccin övriga serotyp saknas Pneumovax + Prevenar 13 Pneumovax Övriga
Förebygga lunginflammation Andning Hosta Sitta upp, gå Matsituationen
Tack