2016 års översyn av etappmål och indikatorer till år 2020 med utblick mot 2050 GNS 21 april 2016

Relevanta dokument
Trafiksäkerhet väg. Trafiksäkerhet väg. Översyn av etappmål och GNS Väg 2 juni Johan Lindberg, Trafikverket

Varför en översyn?

Samverkan för säker cykling

Samverkan för säker cykling och gångtrafik

Leda samverkan av trafiksäkerhetsarbetet inom vägtrafiken års återrapportering till Näringsdepartementet. GNS Väg Johan Lindberg

Säker cykling 2.0 Fortsatt arbete. GNS Väg 8 december Johan Lindberg, Trafikverket Helena Stigson, Folksam

Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0

Disposition Etappmålsarbetet för trafiksäkerhet ur ett nationellt och regionalt perspektiv

Aktörssamverkan. Aktionsplan för säker vägtrafik GNS Väg Johan Lindberg. TMALL 0141 Presentation v 1.0

Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen

Leda samverkan av trafiksäkerhetsarbetet inom vägtrafiken. - Hur går vi vidare? GNS Väg Johan Lindberg. TMALL 0141 Presentation v 1.

Aktörssamverkan GNS Väg. Aktionsplan för säker vägtrafik Johan Lindberg,PLkvtv TMALL 0141 Presentation v 1.

Minnesanteckningar från GNS möte nr 134 den 26 mars hos Toyota i Sundbyberg

Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket

Syfte, mål och utgångspunkter

Trafiksäkerhet väg. Trafiksäkerhet väg. Översyn av etappmål och GNS Väg 29 september Johan Lindberg, Trafikverket

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 147

Minnesanteckningar från GNS möte nr 133, hos NTF i Solna

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen. Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Analys av trafiksäkerhetsläget 2015

GNS 17 september. Lars Darin. Läget i arbetet med strategi och åtgärder för säkrare cykling

GNS TEMA. Säkra vägar och gator, inkl. hastighetsgränser. Johan Lindberg Trafikverket

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL

Vad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Ylva Berg, Gdks

Samverkan för säker cykel o mopedtrafik

TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN

Sammanställning från Workshop 1 Etappmål 2020

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 142 den 17 september 2013 hos Folksam i Stockholm

Nysatsning på trafiksäkerhet

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket

Transportudvalget TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 157

Leda samverkan i trafiksäkerhetsarbetet för vägtrafik - nytt projekt inom Trafikverket GNS Johan Lindberg Matts-Åke Belin

Nystart för Nollvisionen Leda samverkan trafiksäkerhet väg. GNS Väg Stefan Jonsson, PLkvtv

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Trafiksäkerhetsläget 2017

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Analysrapport Översyn av etappmål och indikatorer för säkerhet på väg mellan år 2010 och Publikation 2012:124

Översyn av etappmål och indikatorer för säkerhet på väg mellan år Analysrapport, ver 0.9,

motorc för åren , version 1.0

Översyn av etappmål och indikatorer för säkerhet på väg mellan år

Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge

TRAFIKSÄKRA ÖREBRO! Eva-Li Westerberg, Örebro kommun. Malin Rosén, SWECO

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 150

Tylösandsseminariet 2-4 september. Lars Darin

Minnesanteckningar för GNS Vägs möte 26 september 2017

VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket

POLISENS TRAFIKSÄKERHETSSTRATEGI OCH ARBETE MOT KRIMINELLA PÅ VÄGNÄTET

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 143, hos RPS i Stockholm

av en revision se ut?

År 2020 Fler rör sig i staden

Trafikverkets arbete med fotgängare. Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

En modell för säker cykling

Agenda Indikatorer i trafiksäkerhetsprogram Exempel på åtgärder och effekter Att tänka på vid utbyggnad av nya områden

Antal omkomna i vägtrafiken,

Minnesanteckningar för GNS Vägs möte nr 159

RAPPORT års återrapportering av uppdraget att leda övergripande samverkan i trafiksäkerhetsarbetet för vägtrafik

Politiskt program Svenska Cykelstäder

Översyn av etappmål för säkerhet på väg. till 2020 och 2030, med en utblick mot 2050

HANDBOKENS UPPBYGGNAD. Globala och lokala motiv Nuvarande kunskapsläge Processen

Antal omkomna

Förslag till beslut. 1. Trafiknämnden godkänner kontorets tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Fredrik Alfredsson T.f.

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

SKL:s reviderade metod för Trafiksäkerhetsrevision

Trafikverkets arbete med cykelfrågor. Naturskyddsföreningens. cykelkurs. Lördag 19 oktober

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket

En konsekvensbeskrivning av åtgärder som bör övervägas för att nå reviderade etappmål

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Olycksutveckling Moped

Minskad andel alkohol och narkotika i trafiken

Oskyddade Trafikanter

Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI

Nollvisionen från ide till verklighet. Roger Johansson

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI

RAPPORT års återrapportering av uppdrag att leda övergripande samverkan i trafiksäkerhetsarbetet för vägtrafik

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna

Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon inblandade

Drift och underhåll av cykelvägar En kvalitetsmätning

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Förbättrad målstyrning av. (med beaktande av behovet av trafikslagsövergripande. perspektiv) GNS Järnväg John-Åke Halldén

Analys av. Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen. Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Motorcyklar och räcken samt COM 2017 Jörgen Persson Trafikverket

Portföljinriktning hur samarbetar Trafikverket med omvärlden?

Trafiksäkerhetsutveckling

Cykelbokslut.

Transkript:

2016 års översyn av etappmål och indikatorer till år 2020 med utblick mot 2050 GNS 21 april 2016 Johan Lindberg, Trafikverket

2 2016-05-09

Vad har hänt sen sist? Workshop 1: Etappmålet 2020 Trafiksäkerhetsutveckling, etappmål, indikatorer och åtgärdsscenarios till år 2020. Experter. 10 december 2015 Workshop 2: Viktiga insatsområden 2030 Trafiksäkerhetsutveckling, hälsomått, etappmål och viktiga insatsområden till 2030. Experter. 18 februari 2016 Prognos för 2020 och 2030 slutförd Ytterligare åtgärder till 2020 och 2030 Utblick 2050 Rapportsynopsis 3 2016-05-09

Vad pågår och återstår? Skatta möjliga effekter av ytterligare åtgärder Reviderade indikatorer 2020 Målstyrningsprocessen Måttet allvarlig skada Workshop 3: Allvarlig skada enligt Nollvisionen Hur mäta hälsovinster och hälsoförluster i framtiden? Rundabordssamtal mellan experter. 16 maj 2016 Skriva rapport Förankra rapport (enligt tidplan) 4 2016-05-09

5 2016-05-09 Tidplan och organisation

Styrgrupp Trafikverket Anna Lindell (ordf) Lennart Kalander Erik Norrgård Maria Krafft Per Olof Grummas Granström Transportstyrelsen Stina Eklund Adjungerad från GNS Väg Lena Tysk, Polisen Anna Nilsson-Ehle, SAFER/Chalmers Hans-Olov Åström Stefan Jonsson 6 2016-05-09

Projektgrupp Trafikverket Johan Lindberg (PL, ordf) Transportstyrelsen Therese Malmström (bitr. PL, sekr., Workshops) Lars Ekman (bitr. PL, Konsekvensbeskrivning) Sofia Persson (Workshops, sekr.) Johan Strandroth (Analys) 7 2016-05-09

8 2016-05-09 Slutsatser så här långt

Vi är inte nöjda med måluppfyllelsen i perspektivet 2020 Det kan vara möjligt att nå etappmålet om max 220 omkomna år 2020, men... Det krävs ytterligare åtgärder, utöver planerade EU:s och FN:s halveringsmål för omkomna (133) till år 2020 nås inte Målet om max 4000 allvarligt skadade år 2020 nås inte Fram till år 2020 har redan många åtgärder vidtagits som har hög säkerhetseffekt inom väg och fordon (bil) Flera stora utmaningar kvarstår: hastighetsefterlevnad, nykterhet/narkotika, cykelsäkerhet och gång singel (fallolyckor) där nuvarande åtgärder inte räcker och/eller där kunskapen om effektiva åtgärder brister Ytterligare åtgärder behövs på kort och lång sikt för att möta dessa utmaningar 9 2016-05-09

FN:s mål för hållbar utveckling utmanar oss att vara proaktiva och innovativa! Ett nytt utmanande men realistiskt etappmål till år 2030 behövs. Ett etappmål som mobiliserar alla aktörer till att göra det man kan och triggar nya innovationer. Säker hållbarhet måste bli en viktig kvalitet i alla satsningar som rör fler bostäder, infrastruktur och hållbart resande. Kommunerna får en allt viktigare roll i säkerhetsarbetet, där staten bör vara stödjande på olika sätt FoI inte minst säkerhet för cyklister och fotgängare Demoprojekt i kommuner för säkert resande Statlig medfinansiering i kommunal cykelinfrastruktur Regelgivning och effektiv trafikövervakning För att rätt saker ska ske i rätt tid krävs att både styrning och ansvar tydliggörs inom trafiksäkerhetsområdet. 10 2016-05-09

11 2016-05-09 Prognos 2020 och 2030

Prognos för trafiksäkerhetsutvecklingen till år 2020 och 2030 Åtgärdsgrupp 1: Implementerade eller planerade åtgärder som kommer ge känd utväxling/effekt under prognostiden, främst ny teknik i fordon, säkrare vägar Åtgärdsgrupp 2 och omvärldsfaktorer: Åtgärder där den mer precisa effekten och/ eller genomförandegraden är okänd Generella hastighetssänkningar Andra åtgärder där effektsambanden eller genomförandegrad är okända Externa faktorer som trafiktillväxt, demografisk utveckling, etc. Åtgärdsgrupp 3 (scenarier): Scenarier med ytterligare åtgärder utöver de åtgärder som ingår i prognosen som ger effekter som bidrar till att målen för 2020 och 2030 kan nås. 12 2016-05-09

Prognos dödade 2020, 2030, 2050 Inkl. åtgärdsgrupp 1 (framskrivna tillstånd) och 2 (generella och externa faktorer) 300 250 Mål 2020, max 220 dödade 200 150 100 50 270 228 197 0 2014 2020 2030 2040 2050 13 2016-05-09

Prognos dödade 2020, 2030, 2050 Skyddade (i bil) kontra oskyddade (utanför bil) 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2014 2020 2030 2040 2050 skyddade (i bil) oskyddade (utanför bil) 14 2016-05-09

Prognos allvarligt skadade* 2020, 2030, 2050 Inkl. åtgärdsgrupp 1 (framskrivna tillstånd) och 2 (generella och externa faktorer) 6000 5000 4000 Mål 2020: max 4 000 allvarligt skadade 3000 2000 4350 1000 0 2014 2020 2030 2040 2050 * Exklusive fallolyckor 15 2016-05-09

Målnivåer 2030 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Prognos Halvering 2020-2030 16 2016-05-09

Målnivåer 2030 Prognos 200 90 liv Halvering 2020-2030 = 110 17 2016-05-09

18 2016-05-09 Ytterligare åtgärder

Åtgärder utöver de som ligger i prognosen - pågående arbete Åtgärdsgrupp 1: Implementerade eller planerade åtgärder som kommer ge känd utväxling/effekt under prognostiden, främst ny teknik i fordon, säkrare vägar Åtgärdsgrupp 2 och omvärldsfaktorer: Åtgärder där den mer precisa effekten och/ eller genomförandegraden är okänd Generella hastighetssänkningar Andra åtgärder där effektsambanden eller genomförandegrad är okända Externa faktorer som trafiktillväxt, demografisk utveckling, etc. Åtgärdsgrupp 3 (scenarier): Scenarier med ytterligare åtgärder utöver de åtgärder som ingår i prognosen som ger effekter som bidrar till att målen för 2020 och 2030 kan nås. 19 2016-05-09

Ytterligare åtgärder till 2020 och 2030 Input: projektgruppen + aktörsdialog vid workshop 1 och 2 Mål 2020 Säkerhet på systemnivå Säkra gator och vägar med rätt hastighet Säker motorfordonstrafik Säker cykling Kvar att åtgärda till år 2020: 8 omkomna (mål 220) eller 95 omkomna (mål 133) 650 allvarligt skadade Mål 2030 Säkerhet på systemnivå Säkra gator och vägar med rätt hastighet Säker motorfordonstrafik Säker cykling Säkert gående Eliminering av suicid Utmanande men realistisk målnivå för år 2030: - Max antal omkomna? - Max antal allvarligt skadade? 20 2016-05-09

Exempel på ytterligare åtgärder mot 2020 1(2) Säkerhet på systemnivå Utse statlig myndighet med samordningsansvar (samlande, pådrivande) Revidera indikatorer till 2020 men inte revidera etappmålet Implementera arbetssätt enligt ISO 39001 i flera statliga myndigheter Utreda den juridiska grunden för sjukvårdens STRADA-rapportering Vidga vägsäkerhetslagen till att omfatta fler gator/vägar än TEN-T Säkra gator och vägar med rätt hastighet Införa stödjande system för rätt hastighet, t.ex. genom Pay as you drive Ökad utbyggnadstakt av ATK, både statligt och kommunalt Ökad och effektiv polisiär hastighetsövervakning, både i och utanför tätort Införa 40 km/h som ny generell tätortshastighet Sänka olycksdrabbade 70-sträckor till 60 km/h (nytt mandat krävs) Ökad ombyggnad till säkra GC-passager, både statligt och kommunalt Anpassa fler räcken till MC, jämna och med underglidningsskydd Sänka gränsen för återkallelse av körkort vid fortkörning 21 2016-05-09

Exempel på ytterligare åtgärder mot 2020 2(2) Säker motorfordonstrafik Ökat och effektivt arbete med polisens utandningsprov Ny lagstiftning som möjliggör slumpvisa kontroller av narkotika Utveckla, kanske lagstifta om, kommunernas delaktighet i SMADIT Alkobommar i hamnar nytt försök Säker cykling Införa gemensamma och skärpta krav och råd för utformning samt drift och underhåll av all cykelinfrastruktur, både statligt och kommunalt Utreda särskilda krav och behov av regelgivning avseende utformning, drift och underhåll samt användning av s.k. snabbcykelvägar Möjliggöra statlig medfinansiering i säkra kommunala cykelvägar, t.ex. genom utvidgade stadsmiljöavtal Ge nationellt stöd till effektiva kampanjer för ökad cykelhjälmsanvändning i alla Svenska cykelstäder Demoprojekt i kommuner för bättre DoU av cykelvägar Demoprojekt i kommuner för nya, säkra snabbcykelvägar 22 2016-05-09

Exempel på ytterligare åtgärder mot 2030 1(2) Säkerhet på systemnivå Nya etappmål för omkomna, allvarligt skadade och suicid till 2030 Utreda och föreslå nytt/reviderat mått för allvarlig skada Utreda och föreslå nya indikatorer för nytt etappmål 2030 Implementera effektiv styrning och bra metoder för trafikövervakningen Säkra gator och vägar med rätt hastighet Förbättra förutsättningar för ATK t.ex. vid 4 kf och ägaransvar för företag Fortsatt utbyggnad av ATK, både statligt och kommunalt Åtgärda sidoområden och korsningar på 80- och 100-vägar Fortsatt ombyggnad till säkra GCM-passager, både statligt och kommunalt Utveckla moderna gupp i vägmiljön Säker motorfordonstrafik Införa sållningsinstrument för både alkohol och narkotika Införa startspärr på MC som kräver körkort och nykterhet Införa skärpta regler för unga förare 23 2016-05-09

Exempel på ytterligare åtgärder mot 2030 2(2) Säker cykling Stödja utveckling av säkra elcyklar (stabilitet, ABS, krockmadrass, etc) Stödja utveckling av kläder med krockkuddar för huvud, axlar och ben Stödja ökad användning av de bästa hjälmarna på marknaden Lagstifta och övervaka hjälm och maxhastighet på snabbcykelvägar Införa eftergivlig/ mjuk asfalt på cykelvägar Kriminalisera och övervaka styrstångsfylla Säkert gående Tydliggöra ansvar, organisering och finansiering av utformning och DoU Införa gemensamma och skärpta krav och råd för utformning samt drift och underhåll av gånginfrastruktur Demoprojekt i kommuner för bättre halkbekämpning och bättre information vid väderomslag för gångtrafiken Stödja utvecklingen av kläder med inbyggda skydd och bra vinterskor Införa eftergivlig/ mjuk asfalt för fotgängare, särskilt där äldre rör sig 24 2016-05-09

25 2016-05-09 Utblick 2050

Utblick 2050 några viktigaste förslag 1(2) En tidpunkt för nära noll omkomna bör anges som nationellt mål Den långsiktiga infrastruktur- och transportplaneringen bör ändra fokus från att utgå från kända lösningar, effektsamband och värderingar, till nya lösningar som svarar upp mot de långsiktiga målen, bl.a. FN:s hållbarhetsmål Nytt regelverk som lägger fast regler och principer för förarlösa fordon Framtida krav på kompetens och körkort för att få köra allt från ett delvis automatiserat fordon till ett helt system av fordon Principer för vad ett automatiserat fordon ska klara av i förhållande till trafikregler, väglag etc. Betrakta cykeln och cyklismen som ett eget transportsystem Modifierad infrastruktur som fungerar och är säker året om, dygnet om Snabb, säker och väderskyddad pendling Automatiserad drift, eftergivlig beläggning och effektiva enkla skydd Likvärdigt försäkringsskydd som för bil, vilket skapar incitament för prevention 26 2016-05-09

Utblick 2050 några viktigaste förslag 2(2) FoI på systemnivå i ett hållbarhetsperspektiv Fokus på innovation, demonstration och implementering Flexibla gaturum som erbjuder säker vistelse och rörelse för olika trafikantgrupper över tid möjliggör komplexa samspel i tid och rum Staten kan styra och påverka mer än vad som hittills skett Nationella och globala hållbarhetsmål ger incitament för tydlig styrning och uppföljning av trafiksäkerhetsarbetet Omfattande offentlig upphandling som bör styra mot ett säkert system Välutvecklad samverkan mellan olika aktörer ger staten möjlighet att vara samlande, stödjande och pådrivande inom området Implementera säkerhetskultur enligt ISO 39001 i offentliga myndigheter Nya aktörer behöver involveras i trafiksäkerhetsarbetet Nya transporttjänster, nya fordon, automatisering, vägdesign Representanter för nya utvecklingsområde, såsom nya skydd, kläder, skor, beläggningsmaterial etc. Fortsatt omvärldsbevakning nya planer och lösningar hos aktörer 27 2016-05-09

Oskyddade trafikanter blir den största säkerhetsutmaningen - Många olika fordon i olika hastigheter - Rätt utformning, god skötsel, eftergivlig beläggning - Effektiva och enkla skydd - Mötesfrihet i högre hastigheter - Låg fart vid blandtrafik (G+C) 28 2016-05-09

Säkert system Hygienfaktor Hygienfaktor Säkert system 29 2016-05-09

Säkert system Hygienfaktor Hygienfaktor Säkert system 30 2016-05-09

31 2016-05-09 Tillsammans håller vi visionen levande och verksam!