SLUTRAPPORT PROJEKT LYFTKRAFT Arbetsförmedlingen i Örebro Författare Emma Odén Projektledare Johan Callenfors 31 May 2012 2012 Skill
Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning och undersökningar. Varje uppdrag kvalitetssäkras av våra erfarna rekryterare och projektledare.
SAMMANFATTNING Arbetsförmedlingen i Örebro är projektägare för projekt Lyftkraft (ESF) vars syfte är att underlätta inträdet eller återinträdet på arbetsmarknaden för somalisktalande invandrare som har sin huvudsakliga försörjning genom försörjningsstöd. Projektets syfte har varit att ta tillvara på den kompetens som finns inom denna grupp samt minska utanförskapet för gruppen. Projekt Lyftkraft avslutades 31 april 2012 och har pågått i 3 år och 8 månader. För att säkerställa att resultatet av projektets aktiviteter mäts, bevaras och förmedlas vidare har projektledarna velat genomföra en utvärdering av projektets processarbete och resultat. Skill har under hela projekttiden genomfört en effektutvärdering och en processutvärdering genom kartläggning av projektet samt genomfört samtalsintervjuer med deltagare, arbetsgivare och samarbetspartners. Syftet med Slutrapporten är att bedöma projektet i förhållande till de initialt tänkta målen vilka projektledarna ansökte om medel för hos finansiärer. Projekt Lyftkrafts mål kan delas in i så kallade hårda och mjuka mål. I de hårda målen ingår rent statistiskt mätbara värden som antal deltagare som passerat projektet och summan av deltagare som gått vidare med tänkt resultat. I mjuka mål kan projektledarnas mål om ökat självförtroende och personlig utveckling hos deltagarna klassas in. Av intervjuerna att döma har projektledarna visat att de har en förmåga att skapa relation och förtroende för deltagarna i gruppen, samt att arbeta motiverande, vilket utredaren menar är en viktig faktor för ett projekt som drivs över tid. Det har funnits goda förutsättningar för lärande som har gett reslutat, där deltagarna har erhållit mer kunskap om arbetsmarknaden och sin omvärld. Projektledarna har lyckats med projektet beträffande de mjuka målen då samtliga av de intervjuade deltagarna i projektet upplever att de fått ökad självinsikt och självkänsla. Genom kreativitet, samverkan och ett tillvaratagande av befintliga resurser har de nått framgångar för de deltagare som intervjuats i utvärderingen. Beträffande de statistiska målen ligger projektet något sämre till. Beträffande de kvantitativa målen med 90 deltagare varav 60 procent skulle gå till arbete/starta eget eller utbildning under tre år har projekt Lyftkraft efter dess projektavslut uppnått målet med att ha haft 90 deltagare i projektet varav 52 procent av deltagarna gått till arbete eller utbildning. Vid projektslut 30 april 2012, efter uppgraderings- och förlängningsperioden, har projekt Lyftkraft haft totalt 113 deltagare varav 63 kvinnor och 50 män. Av deltagarna har 62 personer gått till arbete eller utbildning, vilket motsvarar 55 procent. Med tanke på konjunkturläget och de svårigheter målgruppen har anser utredaren att det är ett bra resultat, även om inte målet på 60 procent uppnåddes. Under det senaste årets utveckling har de kunnat fortsätta öka effekten, där något fler har gått till arbete eller utbildning. Detta tyder på att projektet har arbetat upp bra metoder och att de har upparbetade system för att arbeta med målgruppen. Yttre faktorer som lågkonjunktur och deltagarnas oväntade, individuella svårigheter, gruppens svaga språkkunskaper och låga utbildningsnivå, har lett till att projektledarna fått ägna mer tid till enskilda deltagare. Den tid som borde gått till att anta och hantera nya deltagare har i stället fått läggas på de deltagare som tidigare rekryterats, vilket försämrat resultatet i antagningsstatistik. Trots detta har projektet lyckats med att uppnå målet med 90 deltagare efter tre år och totalt 113 deltagare efter förlängningsperioden vilket är i linje med målet. Deltagarnas bristande omvärldskunskap, en känsla att de står långt ifrån arbetsmarknaden och bristen på jämställdhet inom den somaliska gruppen, är även faktorer som har medfört motgångar i projektet. För att råda bot på ovan nämnda svårigheter har projektledarna visat på stor kreativitet och drivkraft. Som exempel har projektledarna helt resolut bytt ut hela styrgruppen då den inte fyllde sin funktion för projektets framgång. Den nya styrgruppen har visat på mer handlingskraft och stöd för projektledarna i sin strävan att nå de uppsatta målen. Processutvärderingen visar att projektledarna under projektets senare del har intensifierat det strategiska arbetet för att nå de uppsatta målen genom att arbeta mer centralt men även med påverkan på fler nivåer inom företag och organisationer. Projektet har arbetat med en aktiv matchningsmodell där projektledarna arbetat med individen från flera olika håll. Bland annat genom att stötta deltagarna, kontakta arbetsgivare, samverka med andra aktörer samt utreda vidare
inom AF. Projektledarna visar även att de har skapat ett bra underlag för samverkan mellan olika aktörer för att ge deltagarna bättre förutsättningar. Utredaren anser att samverkan har varit central för resultatet. Projektledarna förutspådde låg utbildning och svaga resurser hos deltagarna, men stötte på ännu större svårigheter i form av läs- och skrivinlärning och funktionsnedsättningar. Projektet har i stort utvecklats till studie- och yrkesvägledning, då många deltagare i projektet inte har varit rustade för arbetsmarknaden. Utredaren menar att projektet har skapat goda förutsättningar för utbildning i den somaliska gruppen samt att projektet lyft målgruppens nivå i svenska språket generellt. Projektet har för flera deltagare blivit ett första steg att bli mer delaktiga i samhället. Projektledarna har tillsammans med Örebro kommun varit med och initierat projektet Ilays (ESF), som vänder sig till individer som inte är klara för Lyftkraft eller AF:s andra åtgärder. Utefter projektledarnas kartläggning av varje enskild individ har deltagare som inte klarat av att komma vidare i Lyftkraft, istället börjat i projektet Ilays. Detta visar på att projektledarna fått vidga sina insatser och samverka med fler aktörer för att deltagarna ska gå vidare till arbete, utbildning eller insatser av annan form vid behov. Detta har också varit stärkande bieffekter av projektet. Projektet har på så sätt utvecklats utanför inledande mål och syfte då projektledarna märkt av ett utökat behov och har därför arbetat i linje med detta. Ett jämställdhetsmål i projektet var att uppmana de kvinnliga deltagarna i den somaliska gruppen att välja yrken utanför de traditionella kvinnoyrkena, vilket utredaren ser som en vidare utmaning för framtida insatser inom AF. Projektet har dock genom gruppdiskussioner om jämställdheten, och att projektledarna har tagit individens situation i hemmet i beaktande, ökat de kvinnliga deltagarnas förutsättningar för att skaffa sig en egen försörjning. Projekt Lyftkraft har visat på betydelsen av att arbeta med jämställdhetsfrågor integrerat med arbetsmarknadsfrågor. Samhällsekonomiska effekter av projektet är effektivare insatser som snabbare bryter utanförskap. Projekt Lyftkraft har fått ut människor i arbete som inte jobbat på flera år, där även lönebidragsarbeten kan ses som en samhällsekonomisk vinst på sikt. Anställningen är en vinst för individen, men även för den somaliska gruppen där individen blir en förebild för andra att det är möjligt att bryta utanförskap och komma ut i sysselsättning. Även om inte sysselsättningskravet är uppfyllt har projektet förmått att minska utanförskapet i den somaliska gruppen genom att stärka individens självförtroende och ge ökad självinsikt. Ska metoden med fokusgrupper implementeras i AF:s ordinarie verksamhet? Resultatet visar på att metoden att arbeta i fokusgrupper är framgångsrik för målgruppen. Det skulle därför kunna antas att arbetsmetoden även torde vara framgångsrik bland andra grupper inom AF. Av de resultat som projektet har gett, borde AF överväga att fortsätta med detta arbetssätt. Hur de väljer att gå vidare och hur arbetssättet kan implementeras i AF:s organisation går inte utvärderingen närmare in på. Det är viktigt att diskutera, hur metoderna och angreppssätten som utvecklats i projektet och som visat sig vara framgångsrika kan återföras till den ordinarie verksamheten på AF. Det är viktigt att det inte stannar vid information om projektets metoder, utan att de tillvaratas och arbetas in i på ett effektivt och konkret sätt i verksamheten. Projektet kräver framförallt samarbetspartners som samverkar över gränserna för att hjälpa individen på bästa sätt samt att det finns ett intresse från arbetsgivare att anställa från målgruppen. Med aktiva projektledare som har visat kraft och initiativförmåga, motiverade deltagare samt ett gott samarbete med flera aktörer, har projekt Lyftkraft gett ett bra reslutat.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 6 1.1. Bakgrund 6 1.2. Syfte och mål 6 1.3. Undersökningens genomförande 6 1.4. Rapportens innehåll 7 2. SLUTSATSER 8 3. RESULTAT 11 2.1 Projektansökan och målbeskrivning 11 2.2 Måluppfyllelse 12 2.3 Programkriterier 15 2.4 Projektorganisation 17 2.5 Genomförande 18 2.6 Samverkan med andra aktörer 19 2.7 Att tänka på inför framtida projekt 20
1. INLEDNING 1.1. Bakgrund Arbetsförmedlingen i Örebro är för närvarande projektägare för ett projekt vars syfte är att underlätta inträdet eller återinträdet på arbetsmarknaden för somalisktalande invandrare som har sin huvudsakliga försörjning genom försörjningsstöd. Projektets syfte är att ta tillvara på den kompetens som finns inom denna grupp samt minska utanförskapet för gruppen. Vid projektets start var även syftet att förkomma den arbetskraftsbrist som samhällets befarades stå inför. 1.2. Syfte och mål Målsättningen med projektet är att skapa en individuell kompetensutveckling som ska främja integration och mångfald. Kompetensutvecklingen skall stärka individens självförtroende, ge ökad självinsikt och skapa en tydlig individuell målinriktning som ökar anställningsbarheten. Dessutom skall projektet bidra till att de somalisktalande som står långt ifrån arbetsmarknaden utvecklas och kommer i arbete eller närmare arbetsmarknaden utifrån sina egna förutsättningar. Deltagarna ska känna att deras möjligheter har ökat för att lösa utanförskapet. För att säkerställa att resultatet av projektets aktiviteter mäts, bevaras och kan förmedlas vidare önskar projektgruppen genomföra en utvärdering av projektets processarbete och resultat. Skill ska därmed genomföra en effektutvärdering och en processutvärdering genom kartläggning av projektet samt genomföra samtalsintervjuer med deltagare, arbetsgivare och samarbetspartners. Syftet med Slutrapporten är att bedöma projektet i förhållande till de initialt tänkta målen vilka projektledarna ansökte om medel för hos finansiärer. 1.3. Undersökningens genomförande Projekt Lyftkraft har pågått från 11 augusti 2008 till 30 april 2012. Under projektets tre år och dess förlängnings- och uppgraderingsperiod på 8 månader har Skill genomfört en processutvärdering och som en del utav denna även en effektutvärdering. Effektutvärderingen har på så sätt varit ett system för feedback till projektledarna där lärdomar som framkommit under processen har kunnat tillämpas under pågående projekt för en effektivare process. Skills uppgifter har därmed varit att löpande samla in information rörande projektet och projektledarnas arbete för att skapa en processkartläggning som kontinuerligt har uppdateras under projektets gång. Informationsinsamlingen baseras på möten med projektledarna samt tillgång till projektledarnas månadsrapporter. Processkartläggningen illustreras av tre processkartor baserade på projektledarna, individen och gruppen. Där beskrivs aktiviteterna som hållits samt beskrivningar av när aktiviteterna hållits för att enkelt kunna se utveckling över tid och spåra förändringar. För en fullständig återgivning av processkartorna hänvisas till Delrapporterna 1-6. Löpande samtalsintervjuer har även genomförts med deltagare som avslutat sin tid i projektet. Två kategorier av deltagare har skapats, en kategori där deltagare har nått målet att få arbete/praktik eller påbörjat studier innan de lämnat projektet, benämnd kategori 1, samt en kategori där deltagare lämnat projektet utan att nå detta mål, kategori 2. Målet är därmed att få upplevelser från både respondenter som lyckats få arbete samt respondenter vars arbetssituation är oförändrad. Även om respondenten tillhör kategori 2 och inte fått arbete eller påbörjat studier kan ändå självkänsla och anställningsbarhet ha ökat, vilket ska ses som ett gott resultat. 6
Intervjuerna har genomförts i tre etapper för att få med utsagor från deltagare i olika stadier av projektet under dess treårsperiod. Intervjuer har genomförts efter den första sexmånadersperioden, därefter i mitten av projektet samt inför projektets avslutande. Varje intervjutillfälle har omfattat tre stycken intervjuer. Resultatet från intervjuerna ligger delvis till grund för bedömningen av projektets status. Utöver samtalsintervjuer med deltagare har även tre arbetsgivare och samarbetspartners till projektet intervjuats. Detta för att ge ett arbetsgivarperspektiv, men även ett samhällsperspektiv, som kan ge en helhetsbild av projektets status. För att se resultaten av intervjuerna med deltagare samt arbetsgivare och samarbetspartners hänvisas till Delrapport 1, 2, 3 och 4. Den avslutande rapporten, Slutrapport projekt Lyftkraft, sammanställer och redovisar om projektet utvecklats enligt de kriterier projektledarna ansökte om finansiering till ESF. 1.4. Rapportens innehåll I Slutrapporten presenteras och sammanställs resultatet av projekt Lyftkraft. Inledningsvis skildras projektets slutsatser, varpå projektets reslutat presenteras. Resultatdelen inleds med en sammanfattning av dokumentet som projektledarna skickat till ESF då de ansökte om medel att bedriva projekt Lyftkraft. I denna ansökan beskrev projektledarna projektets syfte, målsättning, genomförande, programkriterier och projektorganisation. Därefter ställas resultatet av projektet i relation till de inledande målen och syftet för att bedöma hur nära projektledarna har arbetat med det initialt tänkta projektet. 7
2. SLUTSATSER Måluppfyllelse Kvalitativa mål Projektet har arbetat med individuell kompetensutveckling genom att de satt upp individuella målsättningar för varje deltagare utifrån individens egna förutsättningar Projektet har arbetat med att främja integration och mångfald. Bland annat har projektledarna kontinuerligt haft kontakt med aktörer i samhället för att försöka förändra bilden av målgruppen på arbetsmarknaden Genom individuella samtal och i grupp har projektet arbetat med att stärka individens självförtroende och personlig utveckling. Deltagarna upplever att de fått ökad självinsikt Det har skapats en tydlig individuell målsättning för varje deltagare där projektledarna utvecklat en metod med täta enskilda samtal med deltagarna för att kartlägga varje enskild individs möjlighet till arbete/utbildning Det har funnits goda förutsättningar för lärande som har gett reslutat, där deltagarna har erhållit mer kunskap om arbetsmarknaden och samhällssystemet i Sverige, vilket i förlängningen ska öka individens anställningsbarhet Möjligheterna för deltagarna att komma närmare arbetsmarknaden har ökat Projektets olika insatser har gjort att deltagarna känner att deras möjligheter att lösa utanförskapet har ökat Det har synliggjorts goda exempel från gruppen som har resulterat i arbete. Anställningen är en vinst för individen, men också för den somaliska gruppen då individen blir en förebild för andra Projektet har utgått ifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv för att förebygga och motverka diskriminering. Detta har gjorts genom att uppmärksamma traditionella könsroller och motivera projektets deltagare att se bortom dessa i yrkesval, samt uppmuntra arbetsgivare att anställa utanför könsnormer Projektet har lyckats med att uppfylla de kvalitativa målen Kvantitativa mål Målet med 90 deltagare efter tre år uppnåddes Totalt 113 deltagare, varav 63 kvinnor och 50 män, vid projektslut efter förlängningsperioden, vilket är i linje med målet 62 deltagare har gått vidare till arbete eller utbildning vilket motsvarar 55 procent. Målet var 60 procent De kvantitativa målen är nästan uppfyllda. Med tanke på konjunkturläget och de svårigheter målgruppen har anser utredaren att det är ett bra resultat Bieffekter Problematiken som projekt Lyftkraft ställts inför med lågkonjunktur och deltagarnas bristande kunskaper i svenska språket och utbildningsnivå har medfört att projektledarna fått vidga sina insatser och samverka med fler aktörer för att deltagarna ska gå vidare till arbete, utbildning eller insatser av annan form vid behov. Projektet har på så sätt utvecklats utanför inledande mål och syfte då projektledarna märkt av ett utökat behov och har därför arbetat i linje med detta 8
Deltagarnas betydligt sämre språkkunskaper och utbildningsnivå än förväntat har visat på ett behov av andra åtgärder. Projektledarna har tillsammans med andra aktörer varit med och initierat projekt Ilays (ESF) som vänder sig till individer som inte är klara för deltagande i projekt Lyftkraft eller AF:s andra åtgärder. Deltagare som inte har klarat av att komma vidare i projekt Lyftkraft, har istället fått möjlighet att börja i projekt Ilays Det har upptäckts funktionsnedsättningar i form av inlärningssvårigheter hos några av deltagarna. Projekt Lyftkraft har utrett individer som har varit på AF under en lång tid, utan att detta har uppmärksammats. Projektet har haft tillgång till AF:s olika verktyg och har snabbt kunnat ställa om till deltagarens behov. För den enskilda individen är det viktigt att få rätt resurser insatta och rimliga krav ställda på sig Dessa stärkande bieffekter visar på att projektet har uppnått fler goda resultat än det som beskrivs i målbeskrivningen Programkriterier Lärande miljöer Lärande miljöer har belyst utifrån både deltagarnivå och utförarnivå. Projektets arbete har varit inriktat på kollektiva och individuella insatser för att öka möjligheterna till arbete och egen försörjning. Det har funnits goda förutsättningar för lärande inom deltagargruppen då projektet arbetat med gruppövningar att söka arbete och gruppen har tillsammans med projektledarna tagit del av varandras erfarenheter Främjandet av jämställdhet har sammankopplats till programkriteriet lärande miljöer genom att deltagarna i grupp tillsammans med projektledarna har diskuterat arbetsmarknaden och intervjusituationer utifrån kultur- och jämställdhetsfrågor Innovativ verksamhet Innovativ verksamhet har lagt grunden till att utveckla metoder och verktyg i projekt Lyftkraft och det har konstruerats individanpassade lösningar. Projektet har arbetat med en aktiv matchningsmodell där projektledarna arbetat med individen från flera olika håll. Bland annat genom att stötta deltagarna, kontakta arbetsgivare, samverka med andra aktörer samt utreda vidare inom AF Främja samverkan Främjande av samverkan har varit en viktig del av projektet. Projektets samverkan med arbetsgivare som kommunens Försörjningsstöd och Tolk- och översättarservice är exempel på lärande över gränserna. Projektledarna har också deltagit i workshops och tagit del av en forskningsrapport om arbete och integration för att lära av andras erfarenheter kring somaliers etablering på arbetsmarknaden Strategiskt påverkansarbete Strategiskt påverkansarbete har funnits i projekt Lyftkraft genom att ta tillvara kompetens inom målgruppen, såsom det somaliska språket och att visa på goda exempel som resulterat i arbete. Strategisk påverkan har även skett då projektledarna kontinuerligt har haft kontakt med aktörer i samhället för att försöka förändra bilden av målgruppen på arbetsmarknaden. Projektledarna har arbetat med kommunikations- och informationsspridning av projekt Lyftkraft genom att försöka sprida erfarenheterna och kunskaperna från projektet. Bland annat har projektledarna arbetat med att informera och genomfört workshops om projektets metoder för personal på AF och andra organisationer. De har även haft kontakt med lokalradion som har genomfört reportage om projektet 9
Projektorganisation Projektorganisationen har bestått av två anställda från AF som friställs från ordinarie verksamhet till projektet samt en styrgrupp bestående av representanter från AF, somaliska föreningar, Örebro kommun och det privata näringslivet. Efter projektslut kommer projektledarna sedermera att återgå till sin anställning på AF Projektledarna har helt bytt ut styrgruppen då den inte fyllde sin funktion för projektets framgång. Den nya styrgruppen har visat på mer handlingskraft och stöd för projektledarna i sin strävan att uppnå projektets mål. Detta visar på projektledarnas drivkraft och att anpassa projektet efter de förutsättningar som det ställs inför Genomförande När det gäller budget har projektet lyckats väl och kommer att gå under budget Under projektets gång har det varit runt 20 deltagare samtidigt och det har hela tiden behövts ett flöde av deltagare. Det är ett fåtal av deltagarna som har gått till arbete/utbildning före sex månader, de flesta har gått till arbete/utbildning mellan sex till tolv månader. Några av deltagarna har varit i projektet ytterligare en tid Projektledarna har framhållit att de under projektets gång fått bra erfarenheter och metoder av att arbeta med målgruppen. Under arbetets gång har projektledarna hela tiden försökt hitta nya verktyg för att arbeta med målgruppen Den enskilda planeringen har varit viktig, där projektledarna har behövt lagt ner mycket tid och resurser på kartläggning av varje persons möjlighet till arbete/utbildning. En fördel med projektet är att deltagarna har kunnat få mer tid, jämfört med om de varit i den ordinarie verksamheten på AF En lärdom som kan dras från projektet är att arbetssättet att jobba med fokusgrupper har fungerat bra. Av de resultat som projektet har gett, borde AF överväga att fortsätta med detta arbetssätt Det är betydelsefullt att inför kommande implementering av hela/delar av erfarenheterna från projekt Lyftkraft till AF inte stannar vid information om projektets metoder, utan att de tillvaratas och arbetas in i den praktiska verksamheten. Det krävs därför att fler personer som arbetar på AF blir involverade och tar till sig av erfarenheterna från projektet Samverkan Projektledarna har samverkat med olika aktörer under projektet, där de byggt upp kontakter till möjliga arbetsgivare och samarbetspartners Projektledarna har samverkat och genomfört ett flertal trepartsamtal med Försörjningsstöd i de fall detta har krävts för den enskilde deltagaren. Samtidigt har kontakterna med kommunens Försörjningsstöd gjort att projektledarna jobbat med trepartsamtal i större utsträckning än planerat. Trepartssamtal är ett exempel på metodutveckling som även har inneburit strategisk påverkan för den ordinarie verksamheten Nyckelfaktorer för projektet Att ha aktiva projektledare Att ha en aktiv styrgrupp Samverka med andra aktörer är centralt Att deltagarna känner engagemang och är motiverade Förmågan att anpassa projektet efter nya förutsättningar 10
3. RESULTAT 2.1 Projektansökan och målbeskrivning I projektansökan beskrev projektledarna att en stor demografisk förändring förutspåddes leda till arbetskraftsbrist i Sverige och resten av EU. Detta tillsammans med den höga arbetslösheten bland utrikes födda och Örebros höga andel av dessa motiverade ett genomförande av projekt Lyftkraft. Målgruppen för projektet föreskrevs somalisktalande invandrare då dessa var i särklass längst från arbetsmarknaden och en större samverkan kring individen behövdes. Denna bild har sedermera bekräftats av Annette Thörnquists forskningsrapport. Detta är inget unikt för somalierna i Örebro, utan är en problematik som råder i samhället i stort och kan relateras till frågor som rör integration, diskriminering, social inkludering och utanförskap. 1 Projektledarna menade att diskriminering skulle förebyggas och motverkas genom att verksamheten i projektet byggde på ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Detta genom att uppmärksamma traditionella könsroller och motivera projektets deltagare att se bortom dessa i yrkesval. Inledningsvis genomfördes en SWOT-analys för projektet som skulle visa på vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som projektet stod inför, se sammanfattning i Delrapporterna. Projektets syfte beskrevs som att tillvarata den kompetens som finns inom målgruppen och förekomma den arbetskraftsbrist som förutspåddes samt minska utanförskapet för gruppen. Ett antal arbetsplatser med nuvarande eller förväntade rekryteringsbehov skulle väljas ut och tillsättas med deltagare ur projektet. Det beskrevs som nödvändigt att få med arbetsgivare inom offentlig sektor. Under tiden i projektet befinner sig deltagaren i kontinuerlig kontakt med projektledare, deltagare, samordnare, mentorer och arbetsgivare. Ett viktigt syfte med projektet är att metoden som arbetats fram kommer att bli värdefulla för andra förmedlingar som har liknande problem. Projektets mål sattes enligt följande; Individuell kompetensutveckling Främja integration och mångfald Stärka individens självförtroende och självinsikt Skapa tydlig individuell målsättning Öka individens anställningsbarhet Låta deltagare komma närmare arbetsmarknaden Deltagare ska känna att möjligheterna att lösa utanförskapet har ökat Synliggöra gruppen och påvisa goda exempel 90 deltagare varav 60 procent ska gå till arbete/starta eget eller utbildning under 3 år Uppmuntra arbetsgivare att anställa utanför könsnormer Projekt Lyftkraft ska som en del av målet uppfylla samtliga fyra programkriterier; lärande miljöer, innovativ verksamhet, främja samverkan och strategisk påverkan. Lärande miljöer syftar till att arbeta i grupp och ta del av varandra erfarenheter. Projektledarna menade att detta skulle göras både på deltagarnivå samt på utförarnivå av AF, så att andra aktörer kan lära av projektet och applicera liknande metoder om de har samma problem. Främjandet av jämställdhet sammankopplades med lärande miljöer och projektledarna menade att de skulle samverka mycket kring individerna enligt 1 Se, Thörnquist, Annette (2011), Arbete och integration ESF projekt riktade till somalier och romer, Vetenskaplig skriftserie från Remeso, Temagruppen integration i arbetslivet, 2011:6. 11
projektets mål. Innovativ verksamhet definieras som att arbeta lösningsinriktat och konstruera individanpassade lösningar. Främja samverkan innebär att projektet ska främja samverkan mellan samtliga involverade aktörer i projektet. Strategisk påverkan sammankopplades med målet att ta tillvara på kompetensen i målgruppen och belysa goda exempel samt även applicera lärdomar från projektet på ordinarie verksamhet i framtiden. Projektorganisationen beskrevs bestå av två anställda från arbetsförmedlingen som friställs från ordinarie verksamhet till projektet samt en styrgrupp bestående av representanter från Arbetsförmedlingen, somaliska föreningar, Örebro kommun och det privata näringslivet. 2.2 Måluppfyllelse Projekt Lyftkrafts mål kan delas in i kvalitativa och kvantitativa mål. I de kvantitativa målen ingår rent statistiskt mätbara värden som antal deltagare som passerat projektet och summan av deltagare som gått vidare med tänkt resultat. I kvalitativa mål kan projektledarnas mål om ökat självförtroende och personlig utveckling hos deltagarna klassas in. Projektets resultat visar att projektledarna i stor utsträckning har uppnått de kvalitativa målen, vilket har visats genom de intervjuade deltagarna i projektet som upplever att de fått ökad självinsikt och självkänsla. Projektledarna har arbetat mycket med deltagarnas kompetensutveckling och satt upp individuella målsättningar för varje deltagare utifrån individens egna förutsättningar. Detta har gjorts genom individuella samtal och i grupp som har varit inriktade på att stärka individens självförtroende och personlig utveckling. Av intervjuerna att döma har projektledarna visat att de har en förmåga att skapa relation och förtroende till deltagarna i gruppen, samt att arbeta motiverande, vilket är en viktig faktor för ett projekt som drivs över tid. Det har funnits goda förutsättningar för lärande som har gett reslutat, där deltagarna har erhållit mer kunskap om arbetsmarknaden och samhällssystemet i Sverige, vilket i förlängningen ska öka individens anställningsbarhet och att deltagarna kommer närmare arbetsmarknaden. Det har även synliggjorts goda exempel från gruppen som har resulterat i arbete. Detta ska i sin tur göra att deltagarna känner att deras möjligheter att lösa utanförskapet har ökat. Projektet har arbetat med att främja integration och mångfald, där projektet har utgått ifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv för att förebygga och motverka diskriminering. Detta har gjorts genom att uppmärksamma traditionella könsroller och motivera projektets deltagare att se bortom dessa i yrkesval, samt uppmuntra arbetsgivare att anställa utanför könsnormer. Det har varit betydelsefullt att arbeta med jämställdhetsfrågor integrerat med arbetsmarknadsfrågor. Beträffande de kvantitativa målen med 90 deltagare varav 60 procent skulle gå till arbete/starta eget eller utbildning under tre år har projekt Lyftkraft efter dess projektavslut uppnått målet med att ha haft 90 deltagare i projektet varav 52 procent av deltagarna gått till arbete eller utbildning. Vid projektavslut efter projekt Lyftkrafts förlängnings- och uppgraderingsperiod mellan augusti 2011 och april 2012 har projektet totalt haft 113 deltagare varav 63 kvinnor och 50 män. Av deltagarna har 62 personer gått till arbete eller utbildning vilket motsvarar 55 procent. Med tanke på konjunkturläget och de svårigheter målgruppen har anser utredaren att det är ett bra och godkänt resultat. Även om inte målet på 60 procent uppnåddes. I gruppen 51 personer som under projekttiden inte lyckats gå vidare till arbete eller utbildning, finns bland annat kvinnor som gått till föräldraledighet, personer som av medicinska skäl styrts över till vården, sociala skäl som har gjort att projektledarna tillsammans med annan myndighet konstaterat att individen inte står till arbetsmarknadens förfogande och några har under en längre tid återvänt till sitt hemland. Resterande har överförts till AF för vidare insatser efter projekttidens slut, där projektledarna har gjort en sammanfattning för vidare planering inom AF. Anledningen till att projektet inte uppfyllt målet med att 60 procent av deltagarna skulle gå till arbete/starta eget eller utbildning kan förklaras med att projektet har stött på yttre faktorer såsom lågkonjunktur och oväntade individuella svårigheter hos deltagarna vilket har medfört vissa motgångar. Konjunkturläget förändrades drastiskt till det sämre i inledningen av projektet som har medfört svårigheter att hitta arbetsgivare till praktikplatser, anställningar och prövningsplatser. 12
Projektledarna har uppgett att konjunkturläget drabbat samtliga som vill in på arbetsmarknaden, men i synnerhet deltagarna i projektet, som redan initialt stått längst från arbetsmarknaden. Deltagarnas låga utbildningsnivå har varit ett hinder för att komma ut i arbete/utbildning. I konkurrenssituationer med andra arbetssökande har projektets deltagare varit svaga. Arbetsmarknadens ökade krav på utbildning och konkurrensen om arbeten som inte kräver utbildning har gjort det svårt för målgruppen att komma ut i sysselsättning. Trots det förutspådda svagt rustade språkkunskaper hos deltagarna har de haft betydligt sämre språkkunskaper än förväntat och projektledarna har märkt av ett större behov än vad som först uppskattades. Deltagarnas bristande omvärldskunskap, en känsla av att de står långt ifrån arbetsmarknaden och bristen på jämställdhet inom gruppen, är även faktorer som har medfört motgångar i projektet. Lågkonjunktur och deltagarnas oväntat sämre förkunskaper i svenska språket och utbildningsnivå har lett till att projektledarna fått ägna mer tid till att samverka och diskutera med potentiella arbetsgivare samt ha mer direktkontakt och enskilda samtal med deltagare. Flera av deltagarna har varit extra krävande och behövt förlängas upprepade gånger. Den tid som borde gått till att anta och hantera nya deltagare har i stället fått läggas på de deltagare som tidigare rekryterats. Även om detta har påverkat och försämrat resultatet sett i antagningssiffror, uppnådde projekt Lyftkraft målet med 90 deltagare vid första projektslut och totalt 113 deltagare vid projektslut efter förlängningsperioden. En intressant iakttagelse är att projektledarna efter de två första inledande åren, med tanke på lågkonjunktur och deltagarnas oväntade sämre språkkunskaper och utbildningsnivå, inte trodde att de skulle uppnå målet med att 60 procent av deltagarna skulle gå till arbete eller utbildning. Projektledarna trodde att ett realistiskt mål var att få ut 45 procent av 90 deltagarna till arbete eller utbildning, se Delrapport 4. Detta tyder på att projektet har gått från en hög ambition, till att sänka den men att arbeta efter de förutsättningar som projektet ställs inför. Vid projektslut har projektet har uppnått 55 procent av deltagarna till arbete eller utbildning, vilket är ett bra resultat utifrån projektets förutsättningar. Under det senaste årets utveckling har de kunnat fortsätta öka effekten, där något fler har gått till arbete eller utbildning. Detta tyder på att projektet har arbetat upp bra metoder och att de har upparbetade system för att arbeta med målgruppen. Samhällsekonomiska effekter av projektet är effektivare insatser som snabbare bryter utanförskap. Projekt Lyftkraft har fått ut människor i arbete som inte jobbat på flera år, där även lönebidragsarbeten kan ses som en samhällsekonomisk vinst på sikt. Anställningen är en vinst för individen, men även för den somaliska gruppen där individen blir en förebild för andra att det är möjligt att bryta utanförskap och komma ut i sysselsättning. Även om inte sysselsättningskravet är uppfyllt, vilket kan förstås utifrån det som beskrivits ovan, har delvis nya handlingslinjer och praktiker med större inriktning på de kvalitativa målen fokuserats. Arbetssättet och projektets metoder har behövt utvecklas utifrån de förutsättningar som projektet ställts inför. Projektledarna har även helt bytt ut styrgruppen då den inte fyllde sin funktion för projektets framgång. Den nya styrgruppen har visat på mer handlingskraft och stöd för projektledarna i sin strävan att uppnå de uppsatta målen för projektet. Detta visar på att projektledarnas drivkraft och att anpassa projektet efter de förutsättningar som de ställs inför. Projektledarna har eftersom projektet fortgått intensifierat det strategiska arbetet för att uppnå uppsatta mål för projektet genom att påverka på fler nivåer, utifrån både individen, arbetsgivare och samverka med andra aktörer. I projektet har det skapats ett bra underlag för samverkan mellan olika aktörer för att ge deltagarna bättre förutsättningar. Samverkan inom AF och med andra aktörer har varit central för resultatet. Problematiken som projekt Lyftkraft ställts inför har medfört att projektledarna fått vidga sina insatser och samverka med fler aktörer för att på bästa sätt slussa vidare deltagare för insatser av annan form vid behov. Projektet har på så sätt utvecklats utanför inledande mål och syfte då projektledarna märkt ett utökat behov och har därför arbetat i linje med detta. Projektledarna har genom kreativitet, samverkan och ett tillvaratagande av befintliga resurser nått framgångar för deltagarna. Detta har visats i de löpande samtalsintervjuer som genomförts med deltagare som 13
avslutat sin tid i projektet. Projektet har gett deltagare möjlighet till utbildning, och även om det inte leder till jobb på kort sikt så höjer det gruppen i stort. Projektet har för flera deltagare blivit ett första steg att bli mer delaktiga i samhället. Projektet har bidragit till att öka språknivån hos den somaliska gruppen då stor del av arbetet i projektet har bestått av utredning av deltagarnas språknivå. Ytterligare en svårighet är att det kan ta lång tid att upptäcka funktionsnedsättningar hos deltagarna på grund av brister i språket samt kulturella skillnader. Ett av målen i projektansökan har varit att ingen deltagare skulle hindras att delta i projekt Lyftkraft utifrån att de hade att funktionshinder. Projekt Lyftkraft har utrett individer som har varit på AF under en lång tid, utan att detta har uppmärksammats. Flera av deltagarna i projektet har visat sig ha inlärningsproblematik som funktionshinder, vilket har testats genom en arbetspsykologisk utredning (APU). Hade dessa funktionsnedsättningar upptäckts tidigare hade helt andra krav ställts och andra insatser kopplats in. Även om det är kostsamt att allt fler individer blir utredda, kan det på längre sikt spara pengar. Att utreda funktionsnedsättningar så att personen kan få rätt stöd, ökar möjligheterna för individen att komma ut i sysselsättning och det kan sättas in effektivare insatser som snabbare bryter utanförskapet. Detta kan vara viktigt att lära från projektet att tidigare undersöka noggrannare var personen befinner sig, för att inte fastna i den enkla lösningen att det endast är språksvårigheter som är problemet. Projekt Lyftkraft har under projektets gång hela tiden arbetat med frågor som berör tillgänglighet. Det har därför alltid funnits en beredskap för personer med olika funktionshinder inom projektet, eftersom projektledarna haft tillgång till AF:s olika verktyg har de snabbt kunnat ställa om till deltagarens behov om detta varit aktuellt. Projektet har därigenom kunnat dra nytta av de upparbetade erfarenheter som finns vid AF. För den enskilda individen är detta extremt viktigt och det gör en stor skillnad att få rätt resurser insatta och rimliga krav ställda på sig. Detta har varit en stärkande bieffekt av projektet, vilket visar på att projektet har uppnått mer goda resultat än det som beskrivs i målbeskrivningen. Det har under projektets gång framhållits att det bör finnas en handlingsplan och introduktion tidigare när personerna anländer till Sverige. Deltagarna har haft betydligt sämre språkkunskaper och utbildningsnivå än förväntat och visat på ett behov av andra åtgärder utanför projekt Lyftkrafts ramar. All kommunikation i projektet skulle ske på svenska, vilket gör att det är nödvändigt att deltagarna har minimikunskaper i svenska språket, eftersom utgångspunkten i projektet är att det språkliga ska vara en träning inför arbetslivet. Formellt sett innebar det att deltagarna skulle ha genomgått D-nivån vid kommunens Svenska för invandrare (Sfi), men det visade sig att många deltagare hade svårt att förstå och göra sig förstådda på svenska. Detta har resulterat i att projektledarna tillsammans med andra aktörer har varit med och initierat projekt Ilays (ESF) som vänder sig till individer som inte är klara för deltagande i projekt Lyftkraft eller AF:s andra åtgärder. En del av deltagarna som påbörjat projekt Lyftkraft under dess senare del har haft ännu sämre utbildning och språkbakgrund än tidigare deltagare. Projektledarna har därför behövt lagt ner mer tid och resurser på kartläggning av varje persons möjlighet till arbete/utbildning. Utefter projektledarnas kartläggning av varje enskild individ har deltagare som inte klarat av att komma vidare i projekt Lyftkraft istället fått börja i projekt Ilays. Detta visar på behovet av att behöva anpassa verksamheten efter de förutsättningar som projektet ställs inför och skapa nya handlingslinjer och metoder utifrån oförutsedda problem som projektet mött i praktiken. Projektledarna har beskrivit att utbildningsnivån på många av deltagarna varit lägre än de kunde föreställa sig vid projektansökan. Detta har inneburit vissa svårigheter för projektet, projektledarna och de enskilda individerna. Många som kommer från somalisktalande områden och som har ingått i detta projekt är lågutbildade, där många inte har kunnat skriva och läsa ordentligt på sitt eget språk. Frågan är då hur de ska kunna ta till sig information på svenska? Ett problem är de personer som kommer knappt har grundskola med sig från sitt hemland. Det kan vara svårt att sätta dessa individer på Sfi för att lära sig svenska eller någon annan utbildning när de knappt kan skriva och läsa på sitt eget språk. Det kan därför vara ännu svårare att få ett arbete i ett samhälle där det även kan vara svårt för svenskar utan gymnasieutbildning att få jobb. I projekt Lyftkraft har det efterlysts någon form av folkskola där dessa individer kan få anpassad undervisning. Det är en stor utmaning 14
för AF och övriga myndigheter att i framtiden få ut människor i arbete som inte behärskar svenska språket och helt eller delvis saknar grundutbildning. En målsättning med projekt Lyftkraft är att deltagarna ska komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden. Det ska vara hållbara lösningar. Detta är centrala frågor att diskutera; vart tar ansvaret slut för projektet? Vad är det för sorts anställningar deltagarna får? Hur ser det ut med anställningsformer, arbetsmiljö och arbetsvillkor? Vilka risker finns det? Många av deltagarnas praktiker och anställningar har varit tillfälliga anställningsformer som eventuellt kan leda vidare till mer fastare anställningsformer. Projektledarna har framhållit att de tillfälliga anställningsformerna som det ofta har handlat om, är viktiga för deltagarna så att de kan ta ett första steg ut på arbetsmarknaden för att kunna bryta ett långvarigt utanförskap och bidragsbehov. Samtidigt har en vinst med praktiken och med timanställningarna, varit att flera av deltagarna blivit motiverade att utbilda sig vidare. Detta har exempelvis visats genom att några av kvinnorna som fått praktik inom äldrevården utbildade sig vidare till undersköterska, medan andra har velat förbättra sig i svenska språket. En reflektion att bära med sig för framtiden är orsakerna till att denna grupp (somalisktalande) under så många år stått utanför arbetsmarknaden. Flertalet har varit arbetslösa mellan 5-15 år utan att komma närmre en sysselsättning och egen försörjning. Kan det vara så att det brister initialt i samband med att dessa personer anländer till Sverige? Vad vet man om de som anländer och i vilken utsträckning utreder man de enskilda individernas olika kunskap/kompetens, förmågor, potential, utbildningsnivå och tidigare arbetslivserfarenheter. Det kan antas att en mer anpassad utredning och introduktion riktat mot denna grupp kan skapa större möjligheter för de enskilda individerna att hitta rätt och så småningom skaffa sig egen försörjning. Naturligtvis gäller detta även för andra grupper som anländer till Sverige. I projektet har projektledarna avsatt tid för att informera och förklara kring hur det svenska samhällssystemet är uppbyggt. Det visade sig, trots att många har varit i Sverige upp emot 10-15 år, att det fanns stora luckor kring hur samhället och dess instanser verkar. Som exempel kan nämnas vikten av att förklara hur samhällsstrukturer fungerar och tydligt påvisa vad som förväntas av en arbetstagare på arbetsmarknaden. Utifrån detta resonemang kan det vara viktigt att ställa frågor kring, varför personer som levt i Sverige under så lång tid inte innehar denna kunskap? 2.3 Programkriterier Projektledarna har under hela projektet fortsatt utveckla arbetet med programkriterierna lärande miljöer, innovativ verksamhet, samverkan och strategisk påverkan. Lärande miljöer har belyst utifrån både deltagarnivå och utförarnivå. Projektets arbete har varit inriktat på kollektiva och individuella insatser för att öka möjligheterna till arbete och egen försörjning. Projektledarna har genom individuella samtal och i grupp arbetat med deltagarnas kompetensutveckling och satt upp individuella målsättningar för varje deltagare. Det har funnits goda förutsättningar för lärande inom deltagargruppen då projektet arbetat med gruppövningar att söka arbete och gruppen har tillsammans med projektledarna tagit del av varandras erfarenheter. Arbetet med fokusgrupperna (en grupp somalisktalande) har varit en möjlighet för deltagarna att få ta del av deltagarnas kollektiva sociala erfarenheter när det handlar om att stå utanför den svenska arbetsmarknaden. Arbetet med storgruppsinformationen har hela tiden anpassats så att alla deltagare kan hänga med i diskussionerna. Deltagarna har även fått information av en facklig organisation som besökt projekt Lyftkraft vid fyra tillfällen, vilket innebär att i stort sett alla deltagare fått tagit del av denna information. Projektets samverkan med arbetsgivare som kommunens Försörjningsstöd och Tolk- och översättarservice är exempel på lärande över gränserna. Projektledarna har också deltagit i workshops för att ta del av andras erfarenheter kring somaliers etablering på arbetsmarknaden. Under slutet av året 2011 fick projektledarna ta del av resultatet från Annette Thörnquists avslutade forskningsrapport Arbete och integration ESF projekt riktade till somalier och romer, som 15
bland annat bygger på Lyftkrafts projekt. Detta har varit en möjlighet för projektledarna att få ta del av en forskningsrapport som berör det egna projektets metoder och insatser kring strategisk påverkan. 2 Vid beskrivningen av projektet har projektledarna framhållit betydelsen vid att arbeta utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv för att förebygga och motverka diskriminering. Projektet har eftersträvat en jämn könsfördelning och vid projektstart satsade de hårt på att nå kvinnor i den somaliska gruppen som oftast haft ett längre utanförskap. Projektledarna trodde att det skulle vara svårare att nå kvinnorna, men det visade sig att den kvinnliga somaliska gruppen ville satsa och delta i projektet. Av totalt 113 deltagare är det 63 kvinnor och 50 män som deltagit i projektet, vilket kan ses som ett förhållandevis bra resultat för en jämn könsfördelning med lite övervikt av kvinnliga deltagare. Projektet har arbetat med jämställdhetsfrågor genom att uppmärksamma traditionella könsroller och motivera projektets deltagare att se bortom dessa i yrkesval. Bristen på jämställdhet inom familjer har ofta försvårat för kvinnor i den somaliska gruppen att komma ut i arbete. Vägen till arbete kan ibland ha varit lång och det är viktigt att tänka på att ha lösningar på kort och lång sikt för att komma in på arbetsmarknaden. Främjandet av jämställdhet har sammankopplats till programkriteriet lärande miljöer genom att deltagarna i grupp tillsammans med projektledarna har diskuterat arbetsmarknaden och intervjusituationer utifrån kultur- och jämställdhetsfrågor. Projektledarna har lyft fram att jämställdhetsfrågor varit viktiga inslag i diskussionerna med deltagarna under projekttiden. Arbetet har även gett resultat genom att individens självkänsla har stärkts. Projektledarna har närmat sig jämställdhetsfrågorna utifrån var deltagarna befinner sig, där de märkt av att de manliga och kvinnliga rollerna varit mer markerade i deltagargruppen under projekttidens senare fas. Projektledarna har därför framhävt olika kulturella inslag på arbetsmarknaden främst utifrån arbetsmarknadens krav och inte från den enskilde individens tänkande. Arbetet med jämställdhetsfrågorna är en utmaning för framtida insatser inom AF. Projekt Lyftkraft har visat på betydelsen av att arbeta med jämställdhetsfrågor integrerat med arbetsmarknadsfrågor. Innovativ verksamhet har lagt grunden till att utveckla metoder och verktyg i projekt Lyftkraft och det har konstruerats individanpassade lösningar. Projektet har arbetat med en aktiv matchningsmodell där projektledarna arbetat med individen från flera olika håll. Bland annat genom att stötta deltagarna, kontakta arbetsgivare, samverka med andra aktörer samt utreda vidare inom AF. Projektledarna upplever att de under projektet har fått bra erfarenheter och metoder av att arbeta med målgruppen. Projektledarna har utvecklat en metod med täta enskilda samtal med deltagarna för att kartlägga varje enskild individs möjlighet till arbete/utbildning, där tidsbestämda krav och måldiskussioner är i fokus utifrån individens förutsättningar. Tillvägagångssättet med kartläggning av nya deltagares möjlighet till arbete/utbildning har fortsatt under hela projektets gång, men projektledarna har arbetat mer med tätare individsamtal under den senare delen av projektet eftersom att deltagarna har haft något sämre bakgrund vad gäller språk och utbildning än tidigare deltagare. Detta har ytterligare visat på betydelsen av den enskilda planeringen, då arbetet bygger på deltagarnas bakgrund vad gäller språk och utbildning när de påbörjar projektet. Samtidigt har personer som inte klarar av att komma vidare i projektet istället fått möjlighet börja i projekt Ilays. Strategiskt påverkansarbete har funnits i projekt Lyftkraft genom att ta tillvara kompetens inom gruppen, såsom det somaliska språket och att visa på goda exempel som resulterat i arbete. Detta kan ge ringar på vattnet och stärka gruppen i stort. En avsikt med projektet har varit att deltagare som är ute i arbetslivet genom praktik eller anställningar skulle kunna inge hopp och visa på goda exempel för de andra deltagarna. Samtidigt kan goda exempel bidra till att bryta fördomar hos arbetsgivare, myndigheter, brukare, kunder, med flera. Projektet har även samordnat insatser kring deltagarna, vilket leder till effektivare och mer individanpassade insatser för att bryta bidragsberoende på väg mot egen försörjning. Strategisk påverkan har även skett då projektledarna 2 Thörnquist, Annette (2011), Arbete och integration ESF projekt riktade till somalier och romer, Vetenskaplig skriftserie från Remeso, Temagruppen integration i arbetslivet, 2011:6. 16
kontinuerligt har kontakt med aktörer i samhället som kan förändra bilden av målgruppen på arbetsmarknaden. Positiv särbehandling anser flera av projektets samverkanspartners vara nödvändigt för att få ut fler från målgruppen i arbete. Det krävs även fokus på vad målgruppen behöver och att motivera deltagarna till att ta ansvar över sin egen situation. En lärdom som kan dras från projektet är att arbetssättet att jobba med fokusgrupper har fungerat bra. Det är därför viktigt att diskutera om arbetssättet med fokusgrupper är något som AF kan använda sig av i framtiden. Av de resultat som projektet har gett, borde AF överväga att fortsätta med detta arbetssätt. Hur de väljer att göra det och hur arbetssättet kan implementeras i AF:s organisation, kommer utvärderingen inte att gå närmare in på. Tanken har varit att de metoder och angreppssätt som utvecklas i projektet och som visar sig vara framgångsrika ska kunna återföras till den ordinarie verksamheten på AF och andra aktörer genom ett strategiskt påverkansarbete. Detta skulle ske både på policynivå och i det konkreta arbetet. Under projektets inledningsskede lyftes det fram betydelsen av att arbeta med kommunikations- och informationsspridning av projekt Lyftkraft. Under den senare delen av projektet och dess förlängningsperiod har projektledarna utvecklat arbete med lärande miljöer, samverkan och strategisk påverkan för att försöka sprida erfarenheterna och kunskaperna från projektet. Projektledarna har arbetat med att informera om projektets metoder på AF, där de har träffat arbetsförmedlare och delar av ledningsgruppen inför kommande implementering av hela/delar av erfarenheterna från projekt Lyftkraft. Projektledarna har genomfört workshops där personal från arbetsförmedlingen har bjudits in, där de genom dialog och föreläsningar har delat med sig av sina erfarenheter från projekt Lyftkraft. Som en del av arbetet med kommunikations- och informationsspridningen av projekt Lyftkraft till andra aktörer har projektledarna erbjudit workshops till handläggare på Försörjningsstöd med målet att öka samarbetet och samverkan kring den somaliska gruppen. Projektledarna har också varit i kontakt med lokalradion som har genomfört reportage om projektet med intervjuer med deltagare. Detta har värderats högt då information om projektet även nått ut till allmänheten. Det gav publicitet både åt projektet och åt målgruppens problem på arbetsmarknaden. Vidare har representanter från projekt Egenkraft, Katrineholms kommun, varit på studiebesök och tagit del av erfarenheter från projekt Lyftkraft. Dessa olika aktiviteter har stärkt erfarenhetsutbytet med andra aktörer och projekt Lyftkraft har delat med sig av sina erfarenheter och metoder som använts i projektet. 2.4 Projektorganisation Projektorganisationen har bestått av två anställda från arbetsförmedlingen som friställs från ordinarie verksamhet till projektet samt en styrgrupp bestående av representanter från Arbetsförmedlingen, somaliska föreningar, Örebro kommun och det privata näringslivet. Efter Lyftskrafts projektslut kommer projektledarna sedermera att återgå till sin anställning på AF. Den från projektstart sammansatta styrelsen visade sig ha ett för lågt intresse och bidrog inte till projektets arbete. Av den anledningen valde projektledarna att avskaffa styrgruppen och sammansatte efter en tid en ny styrelse som fick samma uppdrag som tidigare styrgrupp. Den nya styrgruppen består av personer på lägre nivå än den tidigare styrgruppen, där personerna arbetar närmre projektets målgrupp och har mycket praktisk erfarenhet inom området. Tidigare styrgruppen var mer på politisk nivå och bidrog inte till mer konkret arbete. Detta har visat på god initiativförmåga och påtaglig handlingskraft från projektledarnas sida för att projektet ska kunna nå uppsatta mål för projektet. Projektledarna har under projektets gång haft avstämningar och rapporterat om projektet till styrgruppen. 17