2016-08-18 Administrativa avdelningen Peter Helgesson Tfn 018-611 61 06 E-post peter.helgesson@lul.se Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Kallelse till sammanträde med beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Tid: Onsdagen den 24 augusti, kl. 13.00 16.00 Plats: Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1 Dagordning (hålltider) 13.00 14.00 Gruppmöten 14.00 14.30 Louise Arodén Arvidsson gör en föredragning kring arbetet med E-hälsostrategi (ca 15 min + frågor) 14.30 16.00 Behandling av ärenden på föredragningslistan Vid återbud eller frågor, vänligen kontakta beredningens sekreterare. Vid frågor kan också beredningens ordförande Mohammed Tahir kontaktas: Tfn: 070-050 31 41 eller via E-post mohammed.tahir@pol.uppsala.se Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 pg 72173-8 bg 230-0168 org nr 232100-0024 www.lul.se
FÖREDRAGNINGSLISTA Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration onsdagen den 24 augusti 2016 kl. 13.00 16.00 Landstingets konferenscentrum Nr Ärenden 34 Öppnande av sammanträdet 35 Anmälan av övriga frågor 36 Fastställelse av föredragningslista 37 Val av justerare 38 Föregående protokoll(bilaga) 39 Mall för medborgardialog (kompletteras) 40 Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan underlag för revidering (bilaga) 41 Yttrande över motion Medborgardialog och Folkvalda (C) (bilaga) LS 2016-0213
PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration 2016-06-08 1 (7) Plats och tid Landstingets konferenscentrum, 2016-06-08, kl. 13.00 16.00 Beslutande Övriga deltagande Mohammed Tahir (MP), ordförande Emelie Jansson ((S), 1:e vice ordförande Frank Nilsson (KD), 2:e vice ordförande Abbas Al-Janabi (S) Pontus Stagling (S) Åsa Tinnerholm (MP) Erzebet Wollein (S), förhinder Alfred Mujambere (L), förhinder Bernt Sahlberg (C), förhinder Marlene Larsson (V) Lisen Burmeister (SD), förhinder Martin Eriksson (M) Siv Godberg (M) Peter Helgesson, sekreterare Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Justeras per post Sekreterare Peter Helgesson Paragrafer 25-33 Ordförande Justerande Mohammed Tahir (MP) Siv Godberg (M) Organ Sammanträdesdatum Den 8 juni 2016 ANSLAGSBEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Landstingets ledningskontor, registrator Datum för anslags nedtagande Underskrift Utdragsbestyrkande
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Beredningen för demokrati, jämställdhet Sammanträdesdatum Sida och integration 2016-06-08 2 (7) 25 Öppnande av sammanträdet Ordföranden Mohammed Tahir (MP) förklarar sammanträdet öppnat och hälsar ledamöterna välkomna. 26 Anmälan av övriga frågor Ordföranden anmäler information om motion Medborgardialog och folkvalda från Annika Krispinsson (C) samt Sara Sjödal (C). 27 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Beslut Beredningen fastställer förslag till föredragningslista med tillägg av information kring motionen Medborgardialog och folkvalda. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Beredningen för demokrati, jämställdhet Sammanträdesdatum Sida och integration 2016-06-08 3 (7) 28 Val av justerare Beredningen utser Siv Godberg (M) att jämte ordföranden justera protokollet. Justering sker per post. 29 Föregående protokoll Beslut Beredningen lägger protokollet från föregående sammanträde till handlingarna. Ärendet Protokollet från sammanträdet den 13 april 2016 är utsänt med handlingarna till dagens möte. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Beredningen för demokrati, jämställdhet Sammanträdesdatum Sida och integration 2016-06-08 4 (7) 30 Mall för medborgardialog Beslut Beredningen beslutar att ärendet hänskjuts till sammanträdet den 24 augusti, informationsmaterial från SKL skickas ut som underlag, samt att slutlig hantering sker vid beredningens sammanträden den 5 oktober. Ärendet Beredningen uppdrog vid sitt sammanträde 2016-04-13 till presidiet att utarbeta ett förslag till mall för medborgardialog. Vid dagens sammanträde föreslås att ärendet hänskjut till sammanträdet den 24 augusti för diskussion och att beslut fattas om färdig produkt vid beredningens sammanträde den 5 oktober. Informationsmaterial som finns samlat på SKL:s hemsida skickas ut som underlag för beredningens arbete. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Beredningen för demokrati, jämställdhet Sammanträdesdatum Sida och integration 2016-06-08 5 (7) 31 Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan ur ett medborgarperspektiv Beslut Beredningen beslutar att hantera policy och plan vid sitt sammanträde den 24 augusti. Redaktionella justeringar görs inför augustisammanträdet då fokus ska vara att arbeta igenom dokumenten och föreslå revideringar. Ärendet Beredningen ska under 2016 arbeta fram förslag till revidering av likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan. Policy och plan har tidigare diskuterats i korthet vid beredningens sammanträden under våren. Vid dagens sammanträde förslås att nödvändiga redaktionella ändringar görs för att sedan diskuteras och genomarbetas vid sammanträdet den 24 augusti. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Beredningen för demokrati, jämställdhet Sammanträdesdatum Sida och integration 2016-06-08 6 (7) 32 Information om hantering av motionen: Medborgardialog och folkvalda Beslut Beredningen beslutar att rubricerad motion av Annika Krispinsson och Sara Sjödal båda (C), behandlas vid beredningens sammanträde den 24 augusti. Motionen skickas ut snarast till beredningens ledamöter för kännedom. Ärendet Ordföranden Mohammed Tahir (MP) informerar om en inkommen motion med titeln Medborgardialog och folkvalda. I korthet föreslås i motionen att nuvarande beredningar under landstingsfullmäktige ersätts med en demokratiberedning. Landstingsstyrelsen har uppdragit till beredningen för demokrati, jämställdhet och integration att yttra sig över motionen. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Beredningen för demokrati, jämställdhet Sammanträdesdatum Sida och integration 2016-06-08 7 (7) 33 Avslutning Ordföranden Mohammed Tahir (MP) förklarar mötet avslutat. ---- I anslutning till sammanträdet föredrog Marianne Rutqvist från HR-avdelningen vid Landstingets ledningskotor om arbetet med att anordna praktikplatser för medicinskt utbildad personal utanför norden. Presentationsmaterial delges beredningens ledamöter. Därutöver gästades beredningen av Susanne Svahn Skogh från patientnämnden som redogjorde för kontakter med patientnämnden med koppling till de sju diskrimineringsgrunderna. Presentationsmaterial delges beredningens ledamöter. Asylsamordnare Pierre Houdet informerade om läget vad gäller bl.a. antalet asylsökande i länet. För närvarande finns 3 610 asylsökande varav 1 720 är ensamkommande barn under 18 år. Houdet informerade vidare om att tolksituationen har förbättrats efter den senaste upphandlingen av tolktjänster. Nuvarande avtalspart levererar beställda språktolkar till 97-98% av beställningarna, vilket är en markant förbättring jämfört tidigare. Vidare informerades om hälsosamtal och hälsoundersökningar som asylsökande ska erbjudas inom en månad. Cosmos asyl- och integrationshälsan ansvarar för detta. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
VERSION FÖR REVIDERING Likabehandlingspolicy Antagen av Landstingsfullmäktige 2016-xx-xx, xx12-04-24, 37. 1
Förord Av drygt 13001100 anmälningar som kommit till Patientnämnden i Uppsala län 2009 2015 handlade cirka 140 260 om bemötande och kommunikation där bemötande utgör drygt 100 av dessa anmälningar. Den siffran borde vara noll. Utskottet Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration har arbetat med att revidera landstingets likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan. Den ska vara en del av det arbete som all landstingsfinansierad verksamhet gör för att ingen, varken patient, anhörig eller anställd, ska bli utsatt för kränkningar eller diskriminering. En policy måste vara ett levande dokument och det är utskottets beredningens mål att hålla policyn och planen kortfattad, lättförståelig och användbar. Genom att inte peka ut specifika områden eller detaljfrågor vill vi att verksamheterna själva identifierar vad som är viktigt för just dem att arbeta med. Vi utgår därför ifrån att landstingets verksamheter, både som arbetsgivare och vårdgivare, tar sitt ansvar att ta reda på, prioritera, åtgärda och följa upp det som måste göras. Detta dokumenterar verksamheterna i egna likabehandlingsplaner, som ligger till grund för verksamhetens planering och utformning samt är ett stöd vid uppföljning och utvärdering. Vår förhoppning är att policyn omsätts i praktiken och är ett användbart verktyg för all landstingsfinansierad verksamhet. Anna ManellMohammed Tahir (MP) Ordförande, Utskottet Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration 2
Likabehandlingspolicy Landstingets likabehandlingspolicy grundar sig på principen om alla människors lika värde. I regeringsformen slås fast att det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och den svenska diskrimineringslagen (SFS 2008:567) understryker likavärdesprincipen. I Landstinget i Uppsala län ska bemötande, kommunikation, vård och service ges utifrån människors lika värde och individuella förutsättningar och behov. Diskriminering som kan finnas inbyggd i regler, normer och rutiner eller i vedertagna förhållningssätt och beteenden ska motverkas. Ett kraftfullt och strategiskt likabehandlingsarbete är en utmaning för landstinget och avser att skapa bästa möjliga kvalitet och effektivitet i verksamheterna. Diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder Det är enligt lagen förbjudet att missgynna någon utifrån följande diskrimineringsgrunder: Kön: att någon är kvinna eller man. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Religion eller annan trosuppfattning: alla som har en religion eller annan trosuppfattning som är att likställa med en religion. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Ålder: uppnådd levnadslängd Bakgrund Dåligt bemötande och diskriminering kan förekomma överallt där människor möts, också i vården. Det visar undersökningar av länets befolkning, av patienter som sökt hjälp inom hälso- och sjukvården och av landstingets medarbetare. Uppgifter från 2008 2012 års folkhälsoundersökning, Liv och hälsa 2008Hälsa på lika villkor, visar att cirka 2024 procent av länets befolkning mellan 18 och 84 år upplevt att någon behandlat dem på ett nedlåtande sätt, att jämföra med siffran 24 procent i 2008 års motsvarande undersökning. Fler kvinnor än män anger att de bemötts nedlåtande. Fler kvinnor än män uppger också att de i kontakt med vården bemötts nedlåtande av personalen. I den nationella patientenkäten (NPE) ger mellan 91 och 96 procent av de svarande ett positivt svar på frågan om man känner sig bemött med respekt och värdighet oavsett: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det finns ingen uppenbar skillnad i svaren mellan könen. NPE omfattar inte habilitering och tandvård, endast primärvård och sjukhusvård. 3
Av svaren på de patientenkäter som använts i vården de senaste åren framgår att de flesta patienter anser sig ha blivit bra bemötta vid såväl mottagande som behandling inom sjukvården, tandvården och habiliteringen. Något färre patienter, som i enkäten uppgivit annat språk än svenska som modersmål, är emellertid nöjda med bemötandet än patienter med svenska som modersmål. Patientnämnden tog 2015tar emot cirka 1100 drygt 1300 ärenden anmälningar per år där patienter upplever sig ha fått fel vård och behandling eller att organisation, regler och resurser inte fungerar. Av de drygt 1300 anmälningar som kommit till Patientnämnden i Uppsala län 2015 handlade cirka 260 om kommunikation, där bemötande utgör drygt 100 av dessa anmälningar. Cirka 140 personer upplever dåligt bemötande eller bristande kommunikation. Diskriminering motverkar en framgångsrik samhällsutveckling och är ett allvarligt hot mot folkhälsan. Även upplevelser av diskriminering kan leda till ohälsa (Särbehandlad och kränkt en rapport om sambandet mellan diskriminering och hälsa, Statens folkhälsoinstitut 2005; HBT-personers hälsosituation, Statens folkhälsoinstitut 2005). Likabehandling skapar samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för befolkningen. En kartläggning har genomförts av likabehandlingsarbetet i landstinget 1. Den omfattar dels vad som åläggs verksamheterna enligt regelböcker 2 och vårdavtalverksamhetsuppdrag, dels det aktuella arbetsläget för likabehandlingsarbetet och om verksamheterna utarbetat egna likabehandlingsplaner. Sammanfattningsvis visar kartläggningen att regelböckerna och vårdavtalen verksamhetsuppdragen anger att landstingets likabehandlingspolicy/-plan ska följas av alla landstingsfinansierade verksamheter. De flesta verksamheter följer den landstingsgemensamma policyn. Några har utarbetat eller håller på att utarbeta egna likabehandlingsplaner. Andra har integrerat likabehandling i annat styrande dokument, som exempelvis styrkort, värdegrund, etiska riktlinjer, kvalitetsledningssystem eller kvalitetshandbok. Flera verksamheter har lyft likabehandlingsfrågan inom sina utvecklingsområden, i utbildning och informationsinsatser, i utvecklingen av patienters och anhörigas medinflytande och i personal- och rekryteringsarbetet. Kommenterad [PH1]: Ny kartläggning genomförs Likabehandling i motsats till särbehandling Likabehandling i landstinget innebär att alla länsinvånare ska ha samma möjligheter att få vård och behandlas lika, oavsett faktorer som kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller ålder. God tillgänglighet till vården och ett gott bemötande är grunden för en hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Alla människor har olika förutsättningar och olika behov och detta styr vilken vård som ges och i vilken omfattning. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska sjukvården sträva efter att uppnå en god hälsa och vård på lika villkor och prioritera dem som har störst behov. Omfattning och tillämpning Likabehandlingspolicyn är ett styrande dokument och ska användas i planering, uppföljning och i den löpande verksamheten. Likabehandlingspolicyn är giltig inom alla landstingets verksamheter och inom de som är landstingsfinansierade och ska beaktas i avtal och överenskommelser med andra verksamheter och vid bidragsgivning av olika slag. Det innebär att likavärdesprincipen ska vara tydlig vid upphandling av tjänster, i personal- och arbetsmiljöarbetet, vid bidragsgivning till ideella organisationer och föreningar, inom kulturområdet och kollektivtrafiken. 1 Sammanställning av likabehandlingsarbetet i Landstinget i Uppsala län 2011-10-10. 2 Regelböckerna är landstingets anbudsunderlag vid upphandling enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV 2008:962). 4
Ansvar Landstingsfullmäktige fastställer likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan utifrån medborgarperspektivet. Utskottet Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration ansvarar för uppföljning av likabehandlingspolicy/-plan ur ett medborgarperspektiv och för implementeringsarbetet. Landstingsstyrelsen har det yttersta arbetsgivaransvaret för att det bedrivs ett målinriktat likabehandlingsarbete i landstinget. Produktionsstyrelsen Sjukhusstyrelsen ansvarar för likabehandlingsarbetet inom de förvaltningar den svarar för. Hälso- och sjukvårdsstyrelsenvårdstyrelsen ansvarar för att likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan beaktas inom de förvaltningar den svarar för vårdavtal med landstingets förvaltningar och i regelböckerna för externa vårdgivare. Fastighets- och servicenämnden ansvarar för likabehandlingsarbetet inom de förvaltningar som den svarar för. Kollektivtrafiknämnden ansvarar för att likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan beaktas i alla frågor den svarar för. Kulturnämnden ansvarar för att likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan beaktas i alla frågor den svarar för. Förvaltningschefer och verksamhetschefer har det yttersta ansvaret för att likabehandling integreras i verksamheten och att en likabehandlingsplan utarbetas för den egna förvaltningen/verksamhetenr. De ansvarar också för att driva likabehandlingsfrågor, att vidta åtgärder för likabehandling inom sina respektive områden samt att kommunicera och göra likabehandlingsplanen känd för medarbetarna och medborgarna. I årsredovisningarnarapporter ska insatserna följas upp och resultaten redovisas. Varje enskild medarbetare har skyldighet och ansvar för att arbeta utifrån likabehandlingspolicyn och likabehandlingsplanen och motverka diskriminering i det dagliga arbetet. Strategier Strategiskt arbete med likabehandling innebär att både den politiska och verkställande verksamheten på alla nivåer och inom alla områden ska ha ett likabehandlingsperspektiv. Landstinget har ansvar för likabehandlingsarbetet både som tjänsteproducent och som arbetsgivare. Rollen som tjänsteproducent behandlas i likabehandlingsplanen ur ett medborgarperspektiv och ansvaret i egenskap av arbetsgivare behandlas i likabehandlingsplanen ur ett arbetsgivarperspektiv. Planering, styrning och uppföljning Likabehandlingsarbetet ska vara en självklar del i den årliga planeringen och styrningen av budget och verksamhet och följas upp i årsredovisningen. Målen i handlingsplanen ska följas upp på förvaltningsnivå och en redovisning ges av vilka konkreta åtgärder som vidtagits och hur implementeringen av handlingsplanen genomförts. Vart vänder man sig vid diskriminering? Patienter och brukare i landstingsfinansierade verksamheter, som upplever sig diskriminerade utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna, kan vända sig till relevant verksamhetschef eller till Patientnämnden. Alla som upplever sig diskriminerade kan också vända sig direkt till Diskrimineringsombudsmannen (DO) eller till Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU). 5
6
Likabehandlingsplan ur ett medborgarperspektiv VERSION FÖR REVIDERING Antagen av Landstingsfullmäktige 2016-xx-xx, 1 xx 12-04-24, 37. 1
Likabehandlingsplan ur ett medborgarperspektiv Planen för likabehandling utgår från landstingets likabehandlingspolicy. Landstingets roll som tjänsteproducent har fokus på medborgarperspektivet, där alla människor ska få likvärdig service och tjänster av samma kvalitet, gott bemötande, tillgänglighet, god vård och lika möjligheter. Samspelet mellan patient eller brukare och hälso- och sjukvårdens personal är grunden för en konstruktiv och effektiv vård och behandling. Samspelet bygger på respekt för patienter och brukare. Detsamma gäller för landstingets övriga verksamheter, till exempel kollektivtrafik och kultur. Landstingsfinansierade verksamheter ska vara tillgängliga och användbara för alla. Alla ska kunna ta del av landstingsfinansierad verksamhet, komma in i och kunna använda lokaler och åka kollektivt. Alla ska också kunna ta del av och kommunicera landstingets information. God vård och lika möjligheter innebär att alla människor ska ha lika tillgång till vård, omsorg och behandling utifrån sina behov. Utifrån likabehandlingspolicyn har landstinget valt att lyfta fram några områden som är särskilt angelägna att arbeta med de närmaste åren. De avser att säkerställa att likabehandlingsperspektivet finns i alla styrdokument och beslutsprocesser, att relevant kunskap finns i verksamheten och att ett systematiskt arbetssätt utvecklas. Likabehandlingsarbetet är ett förändrings- och utvecklingsarbete i syfte att förbättra, utveckla och utvärdera beslutsprocesser. Det handlar om att synliggöra, acceptera och ta till vara människors olikheter. Mål och aktiviteter Det övergripande målet är att bemötande, kommunikation och service ska ges utifrån människors lika värde och individuella förutsättningar och behov i enlighet med policyn. Kunskap om att människor har olika förutsättningar och olika behov och att likvärdig vård inte är detsamma som lika vård är grunden. 1. Likabehandlingsperspektivet ska finnas i alla styrande dokument Likabehandlingsperspektiv ska finnas i allt beslutsfattande och på alla nivåer. I alla styrdokument och beslut ska likabehandlingsperspektivet vara synliggjort. Det innebär att strategiskt arbete med likabehandling i enlighet med det övergripande målet ska ske i politiska och verkställande verksamheter på alla nivåer och inom alla områden Det åligger varje förvaltning och verksamhet att kommunicera och göra likabehandlingsplanen känd för medarbetare, patienter och brukare. Landstingsstyrelsen ansvarar för att likabehandlingsplanen finns tillgänglig för medborgarna, exempelvis som lättläst dokument, i punktskrift eller på CD-skiva och presenterad på olika språk. 2. Kunskap utbildning Kompetensutveckling är en nyckelfråga och likabehandlingsperspektivet ska lyftas fram i all utbildning och fortbildning. Det handlar om introduktionsutbildning av nyanställda, chefsutbildningar och medarbetarutbildningar. Även i grundutbildningar inom vården ska likabehandlingsperspektivet vara en naturlig del. Kunskapen om likabehandling ska öka i organisationen på alla nivåer. 3. Varje förvaltning utarbetar en likabehandlingsplan för den egna verksamheten och utifrån dess förutsättningar Likabehandlingsperspektiv på den egna verksamheten ska vägas in i planer, aktiviteter och beslut. Utvecklingsområden ska identifieras och förbättringar genomföras. 2
Planen ska innehålla mål och prioriteringar, resurser för genomförandet samt en tidplan för arbetet på kort och lång sikt. En mall för planen är: Kartläggning och analys görs av likabehandlingsarbetet. Sätt upp långsiktiga och kortsiktiga uppföljningsbara mål under rubrikerna Bemötande, Tillgänglighet och användbarhet, God vård på lika villkor. Prioritera något/några mål som är särskilt angelägna för verksamheten. Följ upp/utvärdera målen och resultaten av insatserna. Målen ska kunna mätas och följas upp, genom att ange exempelvis hur och i vilken grad bemötande, tillgänglighet och användbarhet eller god vård på lika villkor ska förbättras och dokumenteras. Några verktyg kan vara patient- och medarbetarenkäterna. Redovisa insatser och resultat i årsrapporterna. Arbetet ska rymmas i den ordinarie verksamheten och utföras av dem som normalt deltar i planering, åtgärder och beslutsfattande. 4. Uppföljning Avgörande för likabehandlingsarbetets utveckling är att likabehandlingsplanen finns med i den årliga planeringen av budget och verksamhet och följs upp varje år. Årsrapportering sker i respektive förvaltnings och verksamhets delårsrapport och årsredovisning. I samband med årsredovisningen ska målen i handlingsplanen följas upp på förvaltningsnivå och en redovisning ges av graden av måluppfyllelse, vilka konkreta åtgärder som vidtagits och hur implementeringen gått. Utskottet Berdningen för demokrati, jämställdhet och integration följer kontinuerligt likabehandlingspolicy/-plan och implementeringsarbetet. Landstingsstyrelsen ansvarar för att landstingets likabehandlingsplan revideras. En utvärdering av tidigare plan och en nulägesanalys görs vid planperiodens slut, för att stämma av hur likabehandlingsarbetet har utvecklats. Analysen och utvärderingen utgör utgångspunkten för nästkommande likabehandlingsplan. Respektive förvaltningschef ansvarar för att en utvärdering görs på den egna förvaltningen. För den övergripande utvärderingen ansvarar landstingets ledningskontor. I detta utvärderingsarbete är det angeläget att samverka med exempelvis Patientnämnden och Diskrimineringsombudsmannen (DO) och att resultaten av patient- och personalenkäter analyseras. Resultatet av utvärderingen ska årligen återföras till landstingsstyrelsen. 3
Referenser FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Ds 2008:23. Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Regeringsformen, SFS 1974:152. Diskrimineringslagen, SFS 2008:567. Länkar FN.s högkommissarie www.ohchr.org Regeringen www.manskligarattigheter.se Diskrimineringsombudsmannen www.do.se Diskrimineringsbyrån Uppsala www.diskrimineringsbyran.se Handikapprörelsen i Uppsala län/hso) www.c.hso.se Landstinget i Uppsala län www.lul.se 4
MOTION Medborgardialog och folkvalda FÖRSLAG: Att nuvarande beredningar under landstingsfullmäktige ersätts med en demokratiberedning som har ett tydligt uppdrag att utveckla fullmäktiges medborgarkontakter samt utforma goda former för medborgardialog. Att endast folkvalda från landstingsfullmäktige ska ingå i den beredningen. Att landstingsfullmäktiges presidium ska utgöra presidium i den beredningen. YTTERLIGARE FÖRSLAG OM PUNKTERNA OVANFÖR BEHANDLAS POSITIVT: Att om denna motion bifalles byta ut begreppen landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen mot regionfullmäktige och regionstyrelsen i alla förekommande ställen i denna motion, och också i samtliga förslag i punktform ovanför så att de beslutade reformerna kan överföras till kommande regionfullmäktige. MOTIVERING: Medborgares möjlighet till inflytande och delaktighet i samhällets utveckling har blivit en allt viktigare fråga för kommuner, landsting och regioner, dels för att skapa tillit till det demokratiska systemet och dels för att ytterligare utveckla ett demokratiskt hållbart samhälle. Från och med 2017 kommer landstinget och regionförbundet att slås samman och bilda Region Uppsala. Ett av flera viktiga skäl för att bilda region är att stärka och utveckla Uppsala län utifrån tydliga och utmanande politiska mål. Ett viktigt arbete inför regionbildningen bör därför vara att fundera kring hur det i praktiken ska ske. Varför inte i samband med detta passa på att se över hur de demokratiska formerna i vårt folkvalda organ fungerar? Landstingsfullmäktige är det högst beslutande organet och består av folkvalda som är direkt valda av folket. Fullmäktige ska således ha en stark och framträdande roll, folkvaldas roll som medborgarföreträdare bör bli tydligare. Medborgarna borde få bättre möjligheter till påverkan och inflytande än att bara gå till valurnorna vart fjärde år.
De beredningar som idag finns under landstingsfullmäktige har ett otydligt uppdrag och i deras arbetsordning nämns över huvud taget inte vikten av medborgarkontakter eller medborgardialoger annat än som; Beredningen kan föra diskussioner, fungera som idémotor och visionärt organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd. De har sammanlagt kostat ca 1,3 mkr under 2015, vilket gått till 6 7 sammankomster i varje beredning och en hel del konferenser och seminarier som mest handlat om de verksamhetsområden inom landstinget och som styrelser och nämnder ansvarar för. Hur de kunskaper som beredningarnas ledamöter förvärvat under dessa konferenser och seminarier ska komma till nytta inom landstinget är oklart. Några medborgardialoger/kontakter framkommer inte i deras verksamhetsberättelser för år 2015. Den nära koppling som man kan förvänta sig att beredningarna ska ha till fullmäktige har inte märkts särskilt mycket för oss fullmäktigeledamöter. En beredning bestående av ledamöter och ersättare ur landstingsfullmäktige kan istället utveckla former för hur medborgardialoger och medborgarkontakter kan ske. SKL (Sveriges Kommuner och landsting) har under flera år arbetat med E demokrati och har utvecklat olika digitala verktyg som stöd för kommuner och landsting. SKL kan ge stöd, tips och råd om olika modeller av mötesformer mellan förtroendevalda och medborgare. Förmodligen kommer vi i Uppsala län att framöver ingå i en större regionbildning. Kanske kommer det att ske från och med 2019 eller från och med 2023? Behovet av att öka de folkvaldas roll och medborgarnas möjligheter att påverka kommer att bli ännu viktigare när/om vi ingår i en region som förmodligen kommer att bestå av 6 län med en befolkning på ca 1,7 miljoner människor. Hur kommer människor som bor i exempelvis Östhammar kunna ha förtroende för en folkvald från Hallsberg? Eller en folkvald från Uppsala förstå hur behovet av kommunikationer ser ut för folk som bor i Idre? Det är nödvändigt att vi i landstinget i Uppsala län redan nu ser över hur våra egna former för det demokratiska arbetet och det behövs en levande dialog om dessa viktiga frågor som ju faktiskt ska genomsyra politiken för oss folkvalda företrädare. Region Uppsala kan därmed bli den goda förebilden när vi snarare när än om tillsammans med Västmanland, Dalarna, Örebro, Sörmland och Gävleborg ska bilda storregion. Annika Krispinsson (C ) Sara Sjödal (C )
2016 FÖRSLAG 2016-08-19 Dnr LS 2016-0213 Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Landstingsstyrelsen UTKAST! Yttrande över motionen Medborgardialog och folkvalda Bakgrund I en motion av Annika Krispinsson (C) och Sara Sjödal (C) föreslås att de tre beredningarna under landstingsfullmäktige ersätts med en demokratiberedning med ett tydligt uppdrag att utveckla fullmäktiges medborgarkontakter och där landstingsfullmäktiges presidium också utgör presidium i den nya demokratiberedningen som därutöver enbart ska bestå av representanter ur fullmäktige församlingen. Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration har att yttra sig över rubricerad motion. Yttrande Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration förordar att de tre nuvarande beredningarna under landstingsfullmäktige bör ges ytterligare tid för att fullgöra sina respektive uppdrag. Beredningen vill vidare framhålla att motionärernas förslag om att inrätta en demokratiberedning är prövad tidigare i landstiget och även i andra kommuner i länet med mindre gott utfall. Därutöver ser beredningen svårigheter att rymma även presidieposter i en ny demokratiberedning för de förtroendevalda som redan har presidieposter i landstingsfullmäktige. Beredningen föreslår således att motionen avslås. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se