Kallelse till sammanträde med beredningen för demokrati, jämställdhet och integration

Transkript

1 Administrativa avdelningen Peter Helgesson Tfn E-post Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Kallelse till sammanträde med beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Tid: Onsdagen den 8 juni, kl Plats: Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1 Dagordning (hålltider) Öppnande av sammanträdet Marianne Rutqvist, Landstingets ledningskontor, gör en föredragning om praktikplatser Susanne Svahn - Skog, från patientnämndens kansli, redogör för statistik med koppling till likabehandlingspolicy/-plan Likabehandlingspolicy och -plan former för arbetet med revidering Förslag till mall för medborgadialog (tidigare givet uppdrag till presidiet) Asylsamordnare Pierre Houdet gästar beredningen Vid återbud eller frågor, vänligen kontakta beredningens sekreterare. Vid frågor kan också beredningens ordförande Mohammed Tahir kontaktas: Tfn: eller via E-post mohammed.tahir@pol.uppsala.se Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration onsdagen den 8 juni 2016 kl Landstingets konferenscentrum Nr Ärenden 25 Öppnande av sammanträdet 26 Anmälan av övriga frågor 27 Fastställelse av föredragningslista 28 Val av justerare 29 Föregående protokoll 30 Mall för medborgardialog 31 Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan upplägg av arbetet med revideringen

3 PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration (9) Plats och tid Landstingets konferenscentrum, , kl Beslutande Övriga deltagande Mohammed Tahir (MP), ordförande Emelie Jansson ((S), 1:e vice ordförande Frank Nilsson (KD), 2:e vice ordförande Abbas Al-Janabi (S) Pontus Stagling (S) Åsa Tinnerholm (MP), förhinder Erzebet Wollein (S) Alfred Mujambere (L) Bernt Sahlberg (C) Marlene Larsson (V) Lisen Burmeister (SD), förhinder Martin Eriksson (M) Peter Helgesson, sekreterare Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Justeras per post Sekreterare Peter Helgesson Paragrafer Ordförande Justerande Mohammed Tahir (MP) Alfred Mujambere (L) Organ Sammanträdesdatum Den 13 april 2016 ANSLAGSBEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Landstingets ledningskontor, registrator Datum för anslags nedtagande Underskrift Utdragsbestyrkande

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Beredningen för demokrati, jämställdhet Sammanträdesdatum Sida och integration (9) 15 Öppnande av sammanträdet Ordföranden Mohammed Tahir (MP) förklarar sammanträdet öppnat och hälsar ledamöterna välkomna. 16 Anmälan av övriga frågor Inga övriga frågor anmäls. 17 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Beslut Beredningen fastställer förslag till föredragningslista. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Beredningen för demokrati, jämställdhet Sammanträdesdatum Sida och integration (9) 18 Val av justerare Beredningen utser Alfred Mujambere (L) att jämte ordföranden justera protokollet. Justering sker per post. 19 Föregående protokoll Beslut Beredningen lägger protokollet från föregående sammanträde till handlingarna. Ärendet Protokollet från sammanträdet den 3 februari 2016 är utsänt med handlingarna till dagens möte. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Beredningen för demokrati, jämställdhet Sammanträdesdatum Sida och integration (9) 20 CK Yttrande över SOU 2016:5 Låt fler forma framtiden Beslut Beredningen beslutar att avge yttrande enligt bilaga. Bilaga 20 Ärendet Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration har ombetts att yttra sig över betänkandet SOU 2016:5, Låt fler forma framtiden. Kopia till: Landstingsstyrelsen Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Beredningen för demokrati, jämställdhet Sammanträdesdatum Sida och integration (9) 21 Aktivitetsplan Beslut Beredningen beslutar: att för 2016 göra en sammanfattning av arbetet med integration och medborgardialog att hantera under våren 2017, att presidiet ges i uppdrag att till beredningens sammanträde i juni ta fram ett förslag till mall för genomförande av medborgardialog, att Pierre Houdet och Marianne Rutqvist bjuds in till beredningens sammanträde den 8 juni. - att en översyn görs av i vilken grad länets kommuner tillhandahåller mötesplatser där opinioner kan bildas, diskuteras och ifrågasättas. Ärendet Beredningen fastställde vid sitt sammanträde en reviderad version av Aktivitetsplan Vid dagens sammanträde diskuteras följande: - Att för 2016 göra en sammanfattning av arbetet kring integration och medborgardialog att hantera under våren Att utarbeta en mall för genomförande av medborgardialog. - Inhämta kunskap om hur landstinget säkerställer att nyanlända får tillgång till hälsosamtal och hälsoundersökningar och vilket riktat informationsmaterial som finns inom landstinget. - Pierre Houdet, asylsamordnare samt Marianne Rutqvist som arbetar med att ordna praktikplatser inom landstinget bokas för föredragning vid beredningens sammanträde i den 8 juni. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Beredningen för demokrati, jämställdhet Sammanträdesdatum Sida och integration (9) - Översyn av i vilken grad länets kommuner tillhandahåller mötesplatser där opinioner kan bildas, diskuteras och ifrågasättas en viktig del av demokratin. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Beredningen för demokrati, jämställdhet Sammanträdesdatum Sida och integration (9) 22 Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan ur ett medborgarperspektiv Beslut Beredningen beslutar att till sammanträdet i juni redovisa statistik från patientnämnden över kontaktorsaker med bäring på likabehandling samt att det säkerställs att anvisningarna för förvaltningarnas delårsrapport och årsredovisning innefattar kravet på redovisning och uppföljning av arbetet utifrån policy och plan. Ärendet Beredningen ska under 2016 arbeta fram förslag till revidering av likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan. Policy och plan ska hanteras vid beredningens sammanträden i april samt juni. Vid dagens sammanträde diskuteras formerna för uppföljning av hur likabehandlingsplan och -policy efterlevs i landstinget, samt att via patientnämnden begära ut statistik över kontaktorsaker med bäring på likabehandling. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

10 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Beredningen för demokrati, jämställdhet Sammanträdesdatum Sida och integration (9) 23 Beredningarnas gemensamma utbildningsdag den 2 maj Beslut Beredningen uppdrar till presidiet att tillsammans med de övriga två beredningarnas presidier att färdigställa programmet för den gemensamma utbildningsdagen den 2 maj. Ärendet Efter beredningarnas gemensamma presidiemöte den 21 mars föreligger ett förslag till program för den gemensamma utbildningsdagen den 2 maj. Konferenslokal och gemensam lunch m.m. är bokad vid Blå Korset på Akademiska sjukhusområdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

11 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Beredningen för demokrati, jämställdhet Sammanträdesdatum Sida och integration (9) 24 Avslutning Ordföranden Mohammed Tahir (MP) förklarar mötet avslutat. I anslutning till sammanträdet föredrog Ylka Nuhiu, etableringssamordnare vid Arbetsförmedlingen i Uppsala om KISA-projektet. Skriftligt material från föredragningen kommer att delges beredningens ledamöter. *KISA-projektet är EU-finansierat och har som mål att förkorta vägen för nyanlända att komma i arbete. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12 BILAGA Dnr Beredningen för demokrati, Jämställdhet och integration Peter Helgesson, sekreterare Landstingsstyrelsen Yttrande för betänkandet Låt fler forma framtiden SOU 2016:5 Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration har ombetts att yttra sig över rubricerat betänkande. Beredningen har valt att yttra sig över följande i betänkandet: Införande av folkmotion istället för medborgarförslag i kommuner och landsting Beredningen ser positivt på förslaget med att införa folkmotion istället för medborgaförslag, främst då folkmotionen är tänkt att representera en större andel av befolkningen. Medborgarförslag kan i vissa fall ha stöd från bara en enskild medborgare och kan medföra att endast ett särintresse får genomslag om förslaget efter beredning vinner gehör. Sänkt rösträttsålder i kommunala val och folkomröstningar Förslaget med sänkt rösträttsålder i kommunala val som en försöksverksamhet ser beredningen positivt på och ser goda möjligheter till att det leder till ett högre valdeltagande i framtiden. Försöksverksamheten bör följas upp och utvärderas som utredaren föreslår. Mandattider för ordförande i fullmäktige, nämnder/styrelser och beredningar Beredningen ställer sig bakom förslaget att begränsa tidsperioden för hur länge enskild förtroendevald ska kunna inneha tyngre uppdrag, främst för att ge möjlighet för fler kandidater att kunna nå dessa positioner. I övrigt ställer sig beredningen bakom förslaget gällande försök med direktval till geografiska nämnder samt att tillgängliga mötesplatser tillhandahålls som främjar opinionsbildande samt att möten över generations- intressegränser underlättas. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

13 Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan

14

15 Innehåll Likabehandlingspolicy Förord 6 Likabehandlingspolicy 7 Bakgrund 7 Diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder 7 Likabehandling i motsats till särbehandling 8 Omfattning och tillämpning 8 Ansvar 8 Strategier 9 Planering, styrning och uppföljning 9 Vart vänder man sig vid diskriminering? 9 Likabehandlingsplan ur ett medborgarperspektiv 11 Mål och aktiviteter Likabehandlingsperspektivet ska finnas i alla styrande dokument Kunskap utbildning Varje förvaltning utarbetar en likabehandlingsplan för den egna verksamheten och utifrån dess förutsättningar Uppföljning 13 Referenser 14 Länkar

16

17 Likabehandlingspolicy

18 Förord Av 1100 anmälningar som kommit till Patientnämnden i Uppsala län 2009 handlade cirka 140 om bemötande och kommunikation. Den siffran borde vara noll. Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration har arbetat med att revidera landstingets likabehandlingspolicy och -plan. Den ska vara en del av det arbete som all landstingsfinansierad verksamhet gör för att ingen varken patient, anhörig eller anställd, ska bli utsatt för kränkningar eller diskriminering. En policy måste vara ett levande dokument och det är utskottets mål att hålla policyn och planen kortfattad, lättförståelig och användbar. Genom att inte peka ut specifika områden eller detaljfrågor, vill vi att verksamheterna själva identifierar vad som är viktigt för just dem att arbeta med. Vi utgår därför ifrån att landstingets verksamheter, både som arbetsgivare och vårdgivare, tar sitt ansvar att ta reda på, prioritera, åtgärda och följa upp det som måste göras. Detta dokumenterar verksamheterna i egna likabehandlingsplaner, som ligger till grund för verksamhetens planering och utformning samt är ett stöd vid uppföljning och utvärdering. Vår förhoppning är att policyn omsätts i praktiken och är ett användbart verktyg för all landstingsfinansierad verksamhet. Uppsala i april 2012 Anna Manell (FP) Ordförande i utskottet för demokrati, jämställdhet och integration 6

19 Likabehandlingspolicy Landstingets likabehandlingspolicy grundar sig på principen om alla människors lika värde. I regeringsformen slås fast att det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och den svenska diskrimineringslagen (SFS 2008:567) understryker likavärdesprincipen. I landstinget i Uppsala län ska bemötande, kommunikation, vård och service ges utifrån människors lika värde och individuella förutsättningar och behov. Diskriminering som kan finnas inbyggd i regler normer och rutiner eller i vedertagna förhållningssätt och beteenden ska motverkas. Ett kraftfullt och strategiskt likabehandlingsarbete är en utmaning för landstinget och avser att skapa bästa möjliga kvalitet och effektivitet i verksamheterna. Diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder Det är enligt lagen förbjudet att missgynna någon utifrån följande diskrimineringsgrunder: Kön: att någon är kvinna eller man. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Religion eller annan trosuppfattning: alla som har en religion eller annan trosuppfattning som är att likställa med en religion. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Ålder: uppånådd levnadslängd Bakgrund Dåligt bemötande och diskriminering kan förekomma överallt där människor möts, också i vården. Det visar undersökningar av länets befolkning, av patienter som sökt hjälp inom hälso- och sjukvården och av landstingets medarbetare. Uppgifter från 2008 års folkhälsoundersökning, Liv och hälsa 2008, visar att cirka 24 procent av länets befolkning mellan 18 och 84 år upplevt att någon behandlat dem på ett nedlåtande sätt. Fler kvinnor än män anger att de bemötts nedlåtande. Fler kvinnor än män uppger också att de i kontakt med vården bemötts nedlåtande av personalen. Av svaren på de patientenkäter som använts i vården de senaste åren framgår att de flesta patienter anser sig ha blivit bra bemötta vid såväl mottagande som behandling inom sjukvården, tandvården och habiliteringen. Något färre patienter, som i enkäten uppgivit annat språk än svenska som modersmål, är emellertid nöjda med bemötandet än patienter med svenska som modersmål. Patientnämnden tar emot cirka 1100 ärenden per år där patienter upplever sig fått fel vård och behandling eller att organisation, regler och resurser inte fungerar. Cirka 140 personer upplever dåligt bemötande eller bristande kommunikation. 7

20 Diskriminering motverkar en framgångsrik samhällsutveckling och är ett allvarligt hot mot folkhälsan. Även upplevelser av diskriminering kan leda till ohälsa (Särbehandlad och kränkt en rapport om sambandet mellan diskriminering och hälsa, Statens folkhälsoinstitut 2005; HBT-personers hälsosituation, Statens folkhälsoinstitut 2005). Likabehandling skapar samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för befolkningen. En kartläggning har genomförts av likabehandlingsarbetet i landstinget 1. Den omfattar dels vad som åläggs verksamheterna enligt regelböcker 2 och vårdavtal, dels det aktuella arbetsläget för likabehandlingsarbetet och om verksamheterna utarbetat egna likabehandlingsplaner. Sammanfattningsvis visar kartläggningen att regelböckerna och vårdavtalen anger att landstingets Likabehandlingspolicy/plan ska följas av alla landstingsfinansierade verksamheter. De flesta verksamheter följer den landstingsgemensamma policyn. Några har utarbetat eller håller på att utarbeta egna ligabehandlingsplaner. Andra har integrerat likabehandling i annat styrande dokument, som exempelvis styrkort, värdegrund, etiska riktlinjer, kvalitetsledningssystem eller kvalitetshandbok. Flera verksamheter har lyft likabehandlingsfrågan inom sina utvecklingsområden, i utbildning och informationsinsatser, i utvecklingen av patienters och anhörigas medinflytande och i personal- och rekryteringsarbetet. Likabehandling i motsats till särbehandling Likabehandling i landstinget innebär att alla länsinvånare ska ha samma möjligheter att få vård och behandlas lika, oavsett faktorer som kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller ålder. God tillgänglighet till vården och ett gott bemötande är grunden för en hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Alla människor har olika förutsättningar och olika behov och detta styr vilken vård som ges och i vilken omfattning. Enligt hälsooch sjukvårdslagen ska sjukvården sträva efter att uppnå en god hälsa och vård på lika villkor, och prioritera dem som har störst behov. Omfattning och tillämpning Likabehandlingspolicyn är ett styrande dokument och ska användas i planering, uppföljning och i den löpande verksamheten. Likabehandlingspolicyn är giltig inom alla landstingets verksamheter och inom de andra som är landstingsfinansierade och ska beaktas i avtal och överenskommelser med andra verksamheter och vid bidragsgivning av olika slag. Det innebär att likavärdesprincipen ska vara tydlig vid upphandling av tjänster, i personal- och arbetsmiljöarbetet, vid bidragsgivning till ideella organisationer och föreningar, inom kulturområdet och kollektivtrafiken. Ansvar Landstingsfullmäktige fastställer likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan utifrån medborgarperspektivet. Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration ansvarar för uppföljning av likabehandlingspolicy/-plan ur ett medborgarperspektiv och implementeringsarbetet. Landstingsstyrelsen har det yttersta arbetsgivaransvaret för att det bedrivs ett målinriktat likabehandlingsarbete i landstinget. 1 Sammanställning av likabehandlingsarbetet i landstinget i Uppsala län Regelböckerna är landstingets anbudsunderlag vid upphandling enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV 2008:962). 8

21 Produktionsstyrelsen ansvarar för likabehandlingsarbetet inom de förvaltningar de svarar för. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ansvarar för att likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan beaktas i vårdavtal med landstingets förvaltningar och i regelböckerna för externa vårdgivare. Kollektivtrafiknämnden ansvarar för att likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan beaktas i alla frågor den svarar för. Kulturnämnden ansvarar för att likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan beaktas i alla frågor den svarar för. Förvaltningschefer och verksamhetschefer har det yttersta ansvaret för att likabehandling integreras i verksamheten och att en likabehandlingsplan utarbetas för den egna förvaltningen/verksamheter. De ansvarar också för att driva likabehandlingsfrågor, att vidta åtgärder för likabehandling inom sina respektive områden samt att kommunicera och göra likabehandlingsplanen känd för medarbetarna och medborgarna. I årsrapporter ska insatserna följas upp och resultaten redovisas. Varje enskild medarbetare har skyldighet och ansvar för att arbeta utifrån likabehandlingspolicyn och likabehandlingsplanen och motverka diskriminering i det dagliga arbetet. Strategier Strategiskt arbete med likabehandling innebär att både politiska och verkställande verksamheten på alla nivåer och inom alla områden ska ha ett likabehandlingsperspektiv. Landstinget har ansvar för likabehandlingsarbetet både som tjänsteproducent och som arbetsgivare. Rollen som tjänsteproducent behandlas i likabehandlingsplanen ur ett medborgarperspektiv och ansvaret i egenskap av arbetsgivare behandlas i likabehandlingsplanen ur ett arbetsgivarperspektiv. Planering, styrning och uppföljning Likabehandlingsarbetet ska vara en självklar del i den årliga planeringen och styrningen av budget och verksamhet och följas upp i årsredovisningen. Målen i handlingsplanen ska följas upp på förvaltningsnivå och en redovisning ges av vilka konkreta åtgärder som vidtagits och hur implementeringen av handlingsplanen genomförts. Vart vänder man sig vid diskriminering? Patienter och brukare i landstingsfinansierade verksamheter, som upplever sig diskriminerade utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna, kan vända sig till relevant verksamhetschef eller till Patientnämnden. Alla som upplever sig diskriminerade kan också vända sig direkt till Diskrimineringsombudsmannen (DO) eller till Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU). 9

22

23 Likabehandlingsplan ur ett medborgarperspektiv

24 Planen för likabehandling utgår från landstingets Likabehandlingspolicy. Landstingets roll som tjänsteproducent har fokus på medborgarperspektivet, där alla människor ska få likvärdig service och tjänster av samma kvalitet, gott bemötande, tillgänglighet, god vård och lika möjligheter. Samspelet mellan patient eller brukare och hälso- och sjukvårdens personal är grunden för en konstruktiv och effektiv vård och behandling. Samspelet bygger på respekt för patienter och brukare. Detsamma gäller för landstingets övriga verksamheter, till exempel kollektivtrafik och kultur. Landstingsfinansierade verksamheter ska vara tillgängliga och användbara för alla. Alla ska kunna ta del av landstingsfinansierad verksamhet, komma in i och kunna använda lokaler och åka kollektivt. Alla ska också kunna ta del av och kommunicera landstingets information. God vård och lika möjligheter innebär att alla människor ska ha lika tillgång till vård, omsorg och behandling utifrån sina behov. Utifrån Likabehandlingspolicyn har landstinget valt att lyfta fram några områden som är särskilt angelägna att arbeta med de närmaste åren. De avser att säkerställa att likabehandlingsperspektivet finns i alla styrdokument och beslutsprocesser, att relevant kunskap finns i verksamheten och att ett systematiskt arbetssätt utvecklas. Likabehandlingsarbetet är ett förändrings- och utvecklingsarbete i syfte att förbättra, utveckla och utvärdera beslutsprocesser. Det handlar om att synliggöra, acceptera och ta till vara människors olikheter. Mål och aktiviteter Det övergripande målet är att bemötande, kommunikation och service ska ges utifrån människors lika värde och individuella förutsättningar och behov i enlighet med policyn. Kunskap om att människor har olika förutsättningar och olika behov och att likvärdig vård inte är detsamma som lika vård är grunden. 1. Likabehandlingsperspektivet ska finnas i alla styrande dokument Likabehandlingsperspektiv ska finnas i allt beslutsfattande och på alla nivåer. I alla styrdokument och beslut ska likabehandlingsperspektivet vara synliggjort. Det innebär att strategiskt arbete med likabehandling i enlighet med det övergripande målet ska ske i politiska och verkställande verksamheter på alla nivåer och inom alla områden. Det åligger varje förvaltning och verksamhet att kommunicera och göra likabehandlingsplanen känd för medarbetare, patienter och brukare. Landstingsstyrelsen ansvarar för att likabehandlingsplanen finns tillgänglig för medborgarna, exempelvis som lättläst dokument, i punktskrift eller på CD-skiva och presenterad på olika språk. 2. Kunskap utbildning Kompetensutveckling är en nyckelfråga och likabehandlingsperspektivet ska lyftas fram i all utbildning och fortbildning. Det handlar om introduktionsutbildning av nyanställda, chefsutbildningar och medarbetarutbildningar. Även i grundutbildningar inom vården ska likabehandlingsperspektivet vara en naturlig del. Kunskapen om likabehandling ska öka i organisationen på alla nivåer. 12

25 3. Varje förvaltning utarbetar en likabehandlingsplan för den egna verksamheten och utifrån dess förutsättningar Likabehandlingsperspektiv på den egna verksamheten ska vägas in i planer, aktiviteter och beslut. Utvecklingsområden ska identifieras och förbättringar genomföras. Planen ska innehålla mål och prioriteringar, resurser för genomförandet samt en tidplan för arbetet på kort och lång sikt. En mall för planen är Kartläggning och analys görs av likabehandlingsarbetet. Sätt upp långsiktiga och kortsiktiga uppföljningsbara mål under rubrikerna Bemötande, Tillgänglighet och användbarhet, God vår på lika villkor. Prioritera något/några mål som är särskilt angelägna för verksamheten. Följ upp/utvärdera målen och resultaten av insatserna. Målen ska kunna mätas och följas upp, genom att ange exempelvis hur och i vilken grad bemötande, tillgänglighet och användbarhet eller god vård på lika villkor ska förbättras och dokumenteras. Några verktyg kan vara patient- och medarbetarenkäterna. Redovisa insatser och resultat i årsrapporterna. Arbetet ska rymmas i den ordinarie verksamheten och utföras av dem som normalt deltar i planering, åtgärder och beslutsfattande. 4. Uppföljning Avgörande för likabehandlingsarbetets utveckling är att Likabehandlingsplanen finns med i den årliga planeringen av budget och verksamhet och följs upp varje år. Årsrapportering sker i respektive förvaltnings och verksamhets delårsrapport och årsredovisning. I samband med årsredovisningen ska målen i handlingsplanen följas upp på förvaltningsnivå och en redovisning ges av graden av måluppfyllelse, vilka konkreta åtgärder som vidtagits och hur implementeringen gått. Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration följer kontinuerligt likabehandlingspolicy/-plan och implementeringsarbetet. Landstingsstyrelsen ansvarar för att landstingets likabehandlingsplan revideras. En utvärdering av tidigare plan och en nulägesanalys görs vid planperiodens slut, för att stämma av hur likabehandlingsarbetet har utvecklats. Analysen och utvärderingen utgör utgångspunkten för nästkommande likabehandlingsplan. Respektive förvaltningschef ansvarar för att en utvärdering görs på den egna förvaltningen. För den övergripande utvärderingen ansvarar landstingets kansli. I detta utvärderingsarbete är det angeläget att samverka med exempelvis patientnämnden, diskrimineringsombudsmannen (DO) och att resultaten av patientoch personalenkäter analyseras. Resultatet av utvärderingen ska årligen återföras till landstingsstyrelsen. 13

26 Referenser FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Ds 2008:23. Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Regeringsformen SFS 1974:152. Diskrimineringslagen SFS 2008:567. Länkar FN:s högkommissarie Regeringen Diskrimineringsombudsmannen Diskrimineringsbyrån Uppsala Handikapprörelsen i Uppsala län/hso Landstinget i Uppsala län 14

27

28 Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan är fastställda av landstingsfullmäktige