Rådgivning och reserisker. Vaccinationer och resemedicin Umeå november 2018 Martin Angelin

Relevanta dokument
Resa och an*bio*karesistens. Svensk förening för resemedicin Föreläsning årsmöte Mar*n Angelin

Vilka reseråd ska vi ge? Martin Angelin Infektionskliniken Norrlands Universitetssjukhus

Riskgrupper. Vaccinationer och resemedicin Umeå november 2018 Martin Angelin, Helena Palmgren

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Infektioner hos äldre

Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015

Blodsmitta. Basutbildning riskbruk, missbruk, beroende Gunilla Persson infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Antibiotikaresistens

Mätning av vårdrelaterade infektioner och en liten Calici- och ESBL-bonus

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro

ESBL. Information till patienter och närstående

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Resevaccina)oner. Smi/skyddsträff 3 oktober 2017 Mar)n Angelin

Frågor. om tillfällig diarré. om tillfällig diarré. Några praktiska råd vid tillfällig diarré!

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

MRSA. Information till patienter och närstående

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

ESBL, VRE och tarmpatogener bland friska förskolebarn i Uppsala

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

Försäkring vid utlandsstudier

Multiresistenta bakterier

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Clostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar

16 miljoner dödsfall per år av VRI globalt enligt WHO

Malaria. Helena Palmgren

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

Levnadsregler vid neuropeni; tro eller vetande?

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

HEPATITENS. för säkerhets skull

World congress of sexually transmitted infections & AIDS Elin Gottfridsson

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Allmänt om bakterier

Nytt om klamydia i Norrbotten. Nr

Diagnoskodning infektionskliniken

Virala tropiska infektioner. Vaccinationer och resemedicin Umeå november 2018 Martin Angelin

Klamydia ökar. Tänkbara orsaker kan vara:

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Aktuellt smittskydd 2018

Karolina Fischerström Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

STRAMA-utbildning. Oskar Smede, läkare Capio city, Helsingborg söder Caroline Trägårdh, läkare VC Fosietorp, Malmö

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Hepatit B Statistik. Smittskydd, , Eva Lundmark

Om hepatit C. och din behandling

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Influensa och pneumokocker Epidemiologi, smittskyddsåtgärder och hälsoekonomi. Vaccindagen Anders Nystedt, Smittskyddsläkare

Gastroenterit - smittar det också via luft? Carl-Johan Fraenkel Vårdhygien Skåne Avd för Infektionsmedicin, Lunds Universitet

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning

Myter och sanning kring vårdhygien och influensa. Anders Johansson, överläkare Vårdhygien Västerbotten

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Lunginflammation och vaccinering

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 :00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Rädda antibiotikan- minska vårdrelaterade infektioner. Birgitta Lytsy, MD, PhD Specialist i vårdhygien Hygienöverläkare Uppsala län 2017

MRSA hos barn inom barnomsorgen

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Nr Innehåll

Hepatit C Statistik. Smittskydd, , Eva Lundmark

Försäkring vid utlandsstudier

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

Influensa är ett årligen återkommande gissel som testar

Fokus : HPV-vaccination. Pia Collberg

Blodsmitta och sprutbyte. Riskbruk, missbruk, beroende 7 maj 2019 Umeå Gunilla Persson, infektionsläkare NUS

1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk

MRSA Statistik. Smittskydd och vårdhygien, , Boo Jarhall

Nya virus och pandemiska hot. Mia Brytting, Folkhälsomyndigheten

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Aktiv immunisering mot hepatit A

Ebola och sjukvårdsarbete

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer.

Pneumokocker är. är den. okända för. de flesta. (MRSA) svenskar 50 år eller (2). stigande. Risken att insjukna 1 (5)

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Influensa och graviditet

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Handhygienens betydelse

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Hepatit B och vaccin. Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare

Ökad kunskap om importerad malaria nödvändig. Sammandrag. Inledning och bakgrund

Värt att veta om Malaysia. Res med hjärta, hjärna och omtanke

Minska vårdrelaterade infektioner = rädda antibiotkan. Birgitta Lytsy, specialist och överläkare i vårdhygien 2018

MRB Multiresistenta bakterier

Transkript:

Rådgivning och reserisker Vaccinationer och resemedicin Umeå 12-16 november 2018 Martin Angelin

Resemedicin 1 miljard turistresor/ år 2012 Utrikes avresande resenärer från Sverige 5,8 miljoner 1996 14,3 miljoner 2016 35-66% i söker hälsoinformation innan resa 60% av svenskar 4-26% på en resemedicinmottagning

Risker vid resa RISKER 50% blir sjuka Olyckor (Trafik, drunkning) Kroniska sjukdomar (ffa hjärtkärlsjukdom) Infektionssjukdomar FÖREBYGGA Förändrat beteende Förebyggande medicinska åtgärder

Steffen, et al. Travel epidemiology - a global perspective. International Journal of Antimicrobial Agents, 2003. 21(2): p. 89-95

Källor Nationell statistik Hemländer, resmål Statistik från försäkringsbolag Statistik från SOS International el liknande Enkätstudier på resemedicinmottagningar, flygplatser Telefonintervjuer GeoSentinel network (63 sites, >200 members) ISTM, CDC

Risker Enkätstudier på resemottagningar 10-87% hälsoproblem på resan è47% (n=11,191) <1% behövde sjukhusvård Reslängd, resmål, restyp, ålder

Risker Turistdiarré 9-46% - 32% (n=8696) Luftvägsinfektioner 5-26% - 14% (n=8556) Hudproblem 2-8% Feber 3-11%

Risker Data från SOS International i Finland 2010-12 >50 000 fall Infektioner 60% (23% turistdiarré, 21% luftvägsinfektioner) Olyckor 14% (1,3-14,0/100 000 resdagar)

Risker GeoSentinel data 2007-2011 42 173 patienter Turistdiarré 34% Feber 23% (malaria 29%, dengue 15%) Hudåkommor 19,5% (12% rabiesexponering) Luftvägsinfektioner 11% Övrigt i urval: 161st S. Typhi, 120st HAV, 33st mässling, 2st Japansk encefalit, 2st difteri

Dödsfall utomlands Amerikanska data på 22 139 dödsfall utomlands Hjärt-/kärl sjukdom 46% Infektion 2% (ffa malaria) Olycka (alla orsaker) 51% (Trafik 31%, drunkning 14%) Finska dödsfall utomlands 1969-2007 Sjukdom 67% (i Finland 92%), 66% hjärt/kärlsjukdom Olyckor 27% (i Finland 8%)

Dödsfall utomlands Risk att dö på utlandsresa 1/100 000 990 dödsfall i flygolyckor 2014 1/ 4 125 000 flygresor Risk för dödsfall i trafikolyckor utomlands 20,7/100 000 personår Vanligare att dö utomlands jämfört med hemma Unga män störst risk

Sex och alkohol Vanligt att man ökar sin alkoholkonsumtion på utlandsresan Vanligare att träffa en ny sexualpartner på resa jämfört med hemma 1/5 tillfälliga sexuella kontakter Hälften skyddar sig inte Vanligare för yngre resenärer, manliga resenärer, längre resor, tidigare beteende 3 ggr ökad risk för STI

STI GeoSentinel data 112 180 patienter 1996-2010 974 med STI, 0,9% Manligt kön, VFR, ej sökt hälsoinformation före resan, resa < 30 dagar

STI Matteelli A. 2013

Resistenta bakterier MRSA (methicillinresistenta stafylokocker) ESBL (Extended Spectrum Beta Lactamases)

Konsekvenser Infektioner med ESBL bakterier Förlänger tid till korrekt behandling Förlänger sjukhusvården Ökar kostnaderna Ökad dödlighet

Riskfaktorer för infektion med ESBL bakterier Tidigare sjukhusvård Tidigare antibiotikaanvändning Äldreboende Ökande ålder Kroniska sjukdomar Kön Internationellt resande ffa till Asien

Global förekomst 2010 Woerther et al 2013

Typ av resa Sjukvårdskontakt hög risk ffa intensivvård CAVE medicinsk turism!!! MRSA vanlig orsak till hudinfektioner i många länder Först sjukhusassocierat men nu ute i samhället ESBL stora problemet

ESBL koloniseringsgrad Studier på kolonisation i avföringsodlingar 18-26% (24% i svensk studie från 2010) Prospektiva studier på resenärer 21-47% (35% i vår studie, 7% före resa) 99 vårdstudenter 2010-14 Umeå, Sthlm, Gbg Endast enstaka CPE

Riskfaktorer för kolonisation Resmål Sydasien ( 2/3), Sydostasien, Ostasien, Mellanöstern och Nordafrika Turistdiarré Antibiotikaanvändning Ex. kinoloner, betalaktamantibiotika Kolonisationsbarriären

Additiv risk Kantele et al 2015

Riskfaktorer forts Ökande ålder (>65 år) Tarmsjukdom Viss föda Gatumat, råa grönsaker, glass och bakverk, all inclusive Längre resor VFR resenärer

Vad är riskerna då? Kolonisation ej detsamma som infektion

Vad är riskerna då? Små risker? Många blir snabbt negativa i screening Median kolonisation en månad Efter 6 månader liknande nivåer Få fall i uppföljning av resenärer

Vad är riskerna då? Små risker? forts Verkar vara mindre sjukdomsframkallande bakterietyper Proportionen av tarmfloran bättre kopplat till infektion, bärarskap och geografi

Vad är riskerna då? Dock En del blir bärare länge Tydlig riskfaktor vid klinisk sjukdom Spridning inom familjer dokumenterad (12%) Stadigt ökande förekomst även i Sverige

Hur undvika? Undvik absolut onödig sjukvård Undvik att få turistdiarré Använd ej antibiotika under resan och ffa inte för mild-måttlig turistdiarré Looperamid går bra men inte i kombination med antibiotika Additiv effekt!

Hur undvika? Förebyggande åtgärder i övrigt svåra att bevisa Sedvanliga hygienråd Handhygien!!

Intresserade?

Information till resenärer 1177.se Västra Götaland https://www.1177.se/vastra-gotaland/fakta-och-rad/ Mer-om/Fa-inte-med-dig-antibiotikaresistentabakterier-fran-resan/ Västerbotten https://www.1177.se/vasterbotten/tema/ Vaccinationer/Allmanna-reserad/Antibiotika-pautlandsresan/

Förebyggande - medicinska åtgärder Resevaccinationer Malariaprofylax Kondomer

Förebyggande - rådgivning Förändrat beteende Riskbeteende Trafikvett, badvett, alkoholvett, sexvett mm Kunskap Hygienråd, Risker och epidemiologi på resmålet Kan vara svårt att påvisa effekt av ex hygienråd Muntlig och skriftlig information

Förebygga olyckor, brott Saknas evidensbaserade råd Sunt förnuft Finns många råd

Förebygga olyckor, brott Olyckor Försiktighet i trafiken I vissa lägen kör ej bil själv Hyr ej motorcykel el dyl Säkerhetsbälte alt hjälm Kör ej efter solen gått ner Undvik alkohol Försiktighet vid bad Ha barn under uppsikt Var uppmärksam på strömmar Undvik alkohol Överskatta ej egen förmåga

Förebygga olyckor, brott Personlig säkerhet Vara vaksam Var påläst innan ta reda på lokala risker Ha en plan vid ankomst Res ej nattetid ffa i städer Försök smälta in När promenerar se van ut, bär ej med dig mer än vad som behövs Om rånad, kämpa ej emot

Skriftliga hälsoråd resa till Afrika söder om Sahara Mat och dryck: Kokt, genomstekt eller ugnsbakad mat är betydligt säkrare. Drick mycket - vätska går förlorad i värmen. Tag också extra salt. Kranvattnet är ofta förorenat Diarré: Trots försiktighet med mat och dryck är risken för diarré stor. Viktigt är att ersätta vätskeförlusten Stoppande medicin (Dimor, Immodium) finns receptfritt på apotek Sök hjälp vid blodiga diarréer eller på annat sätt svår sjukdom. Malaria: Dödsfall förekommer bland svenska turister, som inte kommer till vård i tid. Myggstift (MyggA) finns på apotek. Impregnerade myggnät finns att köpa Olika typer av profylax Hudbesvär: Ta med luftiga kläder, gärna i bomull. Byt kläder ofta torka hudveck Negligera inte småsår

Skriftliga hälsoråd resa till Afrika söder om Sahara Djur: Undvik närkontakt med alla djur. De kan föra med sig sjukdomar som rabies. Om Du misstänker att Du blivit smittad av rabies, sök läkare omedelbart. Andra risker: Trafik- och drunkningsolyckor är vanligaste orsak till dödsfall bland yngre resenärer. Oskyddat sex innebär risk för olika könssjukdomar och i värsta fall HIV-infektion. Bad i sötvatten bör undvikas. Av samma skäl bör man undvika att gå barfota.

Enkätstudie Umeå 2009-2012 Reseråd 96% tyckte råden var värdefulla 35% uppgav att råden hjälpte dem att hålla sig friska 67% följde råden Följsamhet till reseråd skyddade ej mot sjukdom under resa Yngre resenärer Sjukdom (52% vs 30%) Olyckor (3% vs 0,5%) Bestulna (10% vs 3%) Hyrde motorcykel (21% vs 7%) Ny sexualpartner (15% vs 3%) Sämre compliance med malariaprofylax (59% vs 77%) Sämre compliance med hälsoråd (57%- 76%)

Varför blir de ändå sjuka... Svårt att alltid följa råden Glömska Praktiskt svårt Vissa risker svåra att förebygga Hygienisk standard på restauranger Smittsamma sjukdomar (ex influensa) Trafiksituationen

Det viktigaste först Studier på upptag av hälsoinformation Glömmer hälften inom 5 min Kommer som bäst ihåg första tredjedelen Så fokusera på det viktigaste i början Malaria, malaria, malaria Försök individanpassa råden och information om risk Dela ut skriftlig information alt hänvisa till webbaserad information ex 1177.se

Referenser i urval Angelin M, Evengård B, Palmgren H. Travel health advice: Benefits, compliance, and outcome. Scand J Infect Dis. 2014 Jun;46(6):447-53.Epub 2014 Apr 3. Steffen, R., Behrens, R.H., Hill, D.R., et al., Vaccine-preventable travel health risks: what is the evidence--what are the gaps? J Travel Med, 2015. 22(1): p. 1-12. McInnes, R.J., Williamson, L.M., and Morrison, A., Unintentional injury during foreign travel: a review. Journal of Travel Medicine, 2002. 9(6): p. 297-307 Lunetta, P., Injury deaths among Finnish residents travelling abroad. Int J Inj Contr Saf Promot, 2010. 17(3): p. 161-8. Leggat, P.A. and Fischer, P.R., Accidents and repatriation. Travel Med Infect Dis, 2006. 4(3-4): p. 135-46. Siikamaki, H., Kivela, P., Fotopoulos, M., et al., Illness and injury of travellers abroad: Finnish nationwide data from 2010 to 2012, with incidences in various regions of the world. Euro Surveill, 2015. 20(19): p. 15-26.

Referenser i urval Vivancos, R., Abubakar, I., and Hunter, P.R., Foreign travel, casual sex, and sexually transmitted infections: systematic review and meta-analysis. Int J Infect Dis, 2010. 14(10): p. e842-51. Matteelli, A. et al. Travel-associated sexually transmitted infections: an observational cross-sectional study of the GeoSentinel surveillance database. The Lancet Infectious Diseases, Volume 13, Issue 3, March 2013, Pages 205-213 Schlagenhauf P, Chen L, Wilson M, et al. Gender and travel associated illness. Clin Infect Dis 2010; 50: 826 32. Leder, K., Torresi, J., Libman, M.D., et al., GeoSentinel surveillance of illness in returned travelers, 2007-2011. Ann Intern Med, 2013. 158(6): p. 456-68.

Referenser i urval Arcilla MS et al.import and spread of extended-spectrum β-lactamaseproducing Enterobacteriaceae by international travellers (COMBAT study): a prospective, multicentre cohort study. Lancet Infect Dis. 2017 Jan;17(1): 78-85. doi: 10.1016/S1473-3099(16)30319-X. Epub 2016 Oct 14. Kantele A et al. Antimicrobials increase travelers' risk of colonization by extended-spectrum betalactamase-producing Enterobacteriaceae. Clin Infect Dis. 2015 Mar 15;60(6):837-46. doi: 10.1093/cid/ciu957. Epub 2015 Jan 21. Ruppé E et al. High Rate of Acquisition but Short Duration of Carriage of Multidrug-Resistant Enterobacteriaceae After Travel to the Tropics. Clin Infect Dis. 2015 Aug 15;61(4):593-600. doi: 10.1093/cid/civ333. Epub 2015 Apr 22. Ostholm-Balkhed A et al. Travel-associated faecal colonization with ESBLproducing Enterobacteriaceae: incidence and risk factors. J Antimicrob Chemother. 2013 Sep;68(9):2144-53. doi: 10.1093/jac/dkt167. Epub 2013 May 14.