Samrådshandling - Val av Loaliseringsalternativ (vägutredning) Cyelled Brösarp/Haväng - Vitemölla Simrishamns ommun, Såne län Samrådshandling2014-06-19 Objet: 8850568
Titel: Samrådshandling - Val av loaliseringsalternativ (vägutredning) Cyelled Brösarp/Haväng - Vitemölla Utgivningsdatum: 2014-06-19 Utgivare: Trafiveret Kontatperson: Chris Thorisson Uppdragsansvarig: Chris Thorisson (2014) Kerstin Ålundh (2010-2013) Tryc: Distributör: Trafiveret, Box 543, 291 25 Kristianstad, telefon: 0771-921 921. Figur 1. Framsida visar ett foto från utredningsområdet
Förord Förord På uppdrag av Trafiveret Investering Syd har denna Vägutredning för cyelled Brösarp/Haväng - Vitemölla upprättats av Atins Sverige AB. Landsap och naturmiljö inom utredningsområdet är omplexa frågeställningar beroende på bland annat stora höjdsillnader och många nationellt värdefulla naturområden. Naturtypen sandstäpp, som är Natura 2000-område, utgör här Sveriges främst sammanhängande sand-stäppsareal och dess bevarandestatus är hotad. Vägutredningen redogör för två olia alternativ, ett östligt och ett västligt. Båda ommer att ta mar i ansprå vilen i flera fall innehåller värden som är syddade. För att minimera effeterna har det lagts en stor arbetsinsats på att studera olia loaliseringar och att ta fram olia standardnivåer på cyelleden allt från enla stigar till traditionella cyelvägar. Arbetet startades upp under 2010 och en MKB lämnades till länsstyrelsen för godännande under våren 2011. Länsstyrelsens yttrande i juni 2011 innebar att ett ustnära, östligt läge, oavsett standard inte var möjligt att meddela tillstånd till med hänvisning till 7 apitlet i miljöbalen. Ett västligt läge på cyelleden berör ocså Natura 2000-område och tre ända fornlämningar öster om väg 19 och söder om Klammersbäc. I Länsstyrelsens yttrande framgår att det är möjligt att medge tillstånd till ingrepp i samtliga tre fornlämningar. Trafiveret har tagit fram en MKB som är reviderad och ompletterad utifrån inomna synpunter och genomförda samråd. Trafiverets organisation för uppdraget: Projetledare: Chris Thorisson (2014), Kerstin Ålundh (2010-2013) Specialist landsap: Helena Niordson Specialist naturmiljö: Martin Houmann Specialist ulturmiljö: Hans Åström Atins organisation för uppdraget: Uppdragsledare: Marcus Horning (2010-2011), Linda Wisenborn (2013) och Sinna Broberg (2013-2014) Ansvarig MKB och bitr. uppdragsledare: Linda Wisenborn Handläggare MKB: Sandra Mols (2010) och Linda Wisenborn Handläggare trafi: Simon Randahl Handläggare gestaltning: Fredri Karlsson och Stina Bodelius Kartor och illustrationer: Ola Gustavsson, Fredri Karlsson, Mimmi Holegård och Elin Miörner 3
4
Innehåll Innehåll Förord... 3 Innehåll... 5 Sammanfattning... 6 1. Bagrund... 9 1.1. Allmänt... 9 1.2. Syfte och mål...10 1.3. Övriga intressenter i området...10 1.4. Avgränsningar...10 1.5. Atualitet...10 1.6. Planerings- och beslutsprocessen...12 2. Tidigare utredningar och beslut...14 2.1. Utredningar...14 2.2. Beslut...15 3. Nationella mål...16 3.1. Transportpolitisa mål...16 3.2. Miljövalitetsmål...16 3.3. Ariteturpolitisa mål...16 4. Vägnätets/gc-nätets funtion...18 5. Väg- och trafidata... 19 6. Besrivning av orridorer...20 6.1. Inledning...20 6.2. Trafitenis standard...21 6.3. Nollalternativet... 26 6.4. Korridor väst...27 6.5. Korridor öst... 36 6.6. Avförda orridorer och alternativ... 38 7. Effeter och onsevenser av olia orridorer.. 39 7.1. Inledning... 39 7.2. Trafi... 39 7.3. Landsapsbild... 42 7.4. Natur...44 7.5. Friluftsliv... 59 8. Gestaltning... 63 8.1. Inledning... 63 8.2. Övergripande oncept... 63 8.3. Östra orridoren... 64 8.4. Västra orridoren... 71 9. Trafi och miljö under byggsedet...77 10. Anläggningsostnader... 79 11. Måluppfyllelse...80 11.1. Projetmål...80 11.2. Transportpolitisa mål...80 11.3. Miljövalitetsmål...80 11.4. Ariteturpolitisa mål...81 12. Samlad bedömning... 82 13. Samråd... 83 14. Fortsatt arbete... 83 15. Referenser...84 15.1. Sriftliga referenser... 84 15.2. Eletronisa referenser... 84 15.3. Muntliga referenser... 85 5
Sammanfattning Sammanfattning Denna vägutredning studerar möjligheterna och förutsättningarna att etablera en cyelled mellan Brösarp, Haväng och Vitemölla. Vägutredningen redovisar två orridorer, med flera olia alternativ, inom vila cyelleden an anläggas. Tillhörande vägutredningen finns en miljöonsevensbesrivning (MKB) i vilen effeter och onsevenser studeras för respetive orridor. Syftet med vägutredningen med tillhörande miljöonsevensbesrivning är att ta fram beslutsunderlag för val av orridor och trafitenis standard för den nya cyelleden. Vägutredningen sa precisera, utvärdera och sinsemellan jämföra de olia orridorerna. För att på bästa sätt utvecla en cyelled som passar in i landsapet har gestaltningsintentioner arbetats in i vägutredningen och MKB:n. Bagrund En cyelled mellan Brösarp och Vitemölla har på både loal och regional nivå peats ut som vitig för att nyta ihop cyelnätet i regionen. Österlen är populärt bland turister och det är idag många som väljer att utforsa området på cyel eller till fots. Idag är de osyddade trafianterna främst hänvisade till smala vägrenar längs väg 9 för att ta sig mellan Brösarp och Vitemölla, vilet innebär trafisäerhetsproblem. I flera strategisa doument framtagna av bl.a. Trafiveret och Region Såne utpeas behovet av en ny cyelled på sträcningen som stort, vilet även understrys i översitsplanen för Simrishamns ommun. Val av trafitenis standard Beroende på val av orridor blir den trafitenisa standarden olia. Den västra orridoren har en högre standard med en asfalterad gång- och cyelväg på 2,5 meter utmed väg 9. Vid nya stigdragningar föreslås en smalare setion på 1,5 meter och i avviande material. Där befintliga grusvägar nyttjas behålls nuvarande standard. Den östra orridoren har en lägre standard för att bättre harmonisera med omgivningen. Där föreslås att befintliga stigar följs, och att bredden på cira 1,5 meter an varieras för att harmonisera med landsapet. Materialvalet läggs inte fast nu utan bör studeras mer i detalj i nästa sede. Nollalternativet Nollalternativet i vägutredningen samt tillhörande MKB, innebär att den planerade utbyggnaden av cyelleden inte genomförs och att ompletterande syltning istället sätts upp för att leda cylister i blandtrafi längs vägar med låg trafimängd. Det negativa med detta är att dessa vägar inte är gena och havsnära. Sträcan är idag delvis syltad, nollalternativet innebär ompletterande syltning på sträcan. Syltningen påbörjas i anslutning till befintlig cyelväg vid Brösarps järnvägsstation och leder österut till Sepparp. Härifrån leds cylisterna vidare söderut och orsar väg 9 i höjd med Ravlunda yra. Syltningen ommer att leda cylisterna förbi Ravlunda Sjutfält och strax efter Vitaby styrs de mot usten och ut på väg 9 mellan Kivi och Vitemölla. Nollalternativet är cira 3,5-11 m m längre än de föreslagna utbyggnadsalternativen. Se figur 2. Påveran, effeter och onsevenser för nollalternativet Den förväntade trafiöningen på väg 9 gör att de trafisäerhetsproblem som idag finns på sträcan varstår och förvärras med tiden. Utbyggnadsalternativen Två orridorer av olia aratär studeras i denna MKB (orridor Väst och orridor Öst). Båda orridorerna ansluter till Tittutvägen i Vitemölla i söder samt en befintlig cyelväg vid Brösarps station och nätet av vägar vid Ravlunda sjutfält i norr. Den västra orridoren innebär att en cyelväg anläggs parallellt med väg 9. Den östra orridoren innebär att en cyelstig anläggs genom Vitemölla strandbacar. Inom orridorerna finns alternativa dragningar och standardnivåer. 6
Sammanfattning Påveran, effeter och onsevenser för utbyggnadsalternativen Båda utbyggnadsalternativen innebär positiva effeter i form av öad tillgänglighet och höjt rereativt värde för cyelturism. Området blir mer tillgängligt för rereation och friluftsliv och det förväntas att antalet besöare som tar sig på cyel eller gåendes till naturområden och ulturevenemang öar. Landsapet och naturmiljön är omplext inom utredningsområdet, med stora höjdsillnader och många syddade naturområden. Den största negativa onsevensen är påveran på naturmiljön. En cyelled ommer att ta mar i ansprå vilen i flera fall är syddad. Loalt ommer detta att påvera växtplatser för syddade arter negativt. De negativa effeterna på naturmiljön bedöms som större i orridor Öst då denna innebär längre sträcor genom syddade områden och påveran på större ytor med sällsynt flora. Naturtypen sandstäpp utgör här Sveriges främst sammanhängande sandstäppsareal och dess bevarandestatus är hotad i orridor öst. Det är doc i denna orridor som de största positiva onsevenserna bedöms uppstå för turism och rereation. nutna till rereation och friluftsliv. Detta ger en indiation på att åtgärder bör vidtas för att förbättra situationen för cyelturismen inom utredningsområdet. Vid en samlad bedömning måste de positiva effeterna av cyelleden för turism och friluftsliv vägas mot de negativa effeterna för naturmiljön och då i första hand sandstäppen. Eftersom naturmiljövärdena är unia och hotade så bedöms de negativa effeterna för naturtypen sandstäpp överväga varför ett västligt alternativ är att föredra. Samlad bedömning Nollalternativet visar en försämrad situation för de osyddade trafianterna på sträcan Brösarp- Haväng-Vitemölla år 2030 jämfört med idag vad gäller tillgänglighet, trafisäerhet samt värde 7
Sammanfattning Väst-östliga förbindelsen Tecenförlaring Korridor Koppling på befintliga vägar Nollalternativ Alternativ i befintlig väg Alternativ i befintlig stig Alternativ i ny dragning Start- och målpunter C B A Korridor Öst Korridor Väst Tittutvägen 0-alternativ 0 375 750 1 500 Meter Figur 2. Karta som visar nollalternativet och utbyggnadsalternativen. 8
Sammanfattning 1. Bagrund 1.1. Allmänt Det sanas idag en cyelled mellan Brösarp och Vitemölla. Cyelturister och andra som nyttjar området för rereation använder främst väg 9, där trafisäerheten är låg, vägrenen smal och trafiflödet tidvis är högt. Även det lågtrafierade vägnätet, som huvudsaligen inte är havsnära, används idag av cylister. Området som helhet nyttjas flitigt för rereation och av turister, det är därför är det extra angeläget att den cyelled som sanas i området byggs ut. Önsemål om detta har framförts på såväl loal som regional nivå av Simrishamns ommun, Trafiveret och Region Såne. Brösarp Brösarp station Havängs sommarby Ravlunda sjutfält KOPPLINGAR SAKNAS Kopplingspunt mot befintligt cyelstrå Sepparpsgården Trafiveret har under de senaste åren fouserat på att få en sammanhängande cyelled längs Sånes ust. I dagsläget är det enbart den atuella sträcan Brösarp/Haväng - Vitemölla som sanar en cyelled för att den östra sidan sa bli omplett. Vitemölla Vitaby Kivi Figur 3. Länen som sanas i cyelnätet längs med sånes östra ust. 9
Bagrund 1.2. Syfte och mål Syftet med vägutredningen är att larlägga förutsättningarna och ge underlag för val av vägorridor och trafitenis standard för en cyelled mellan Brösarp och Vitemölla. Under arbetet med att ta fram en vägutredning har specifia mål för projetet disuterats, vilet har resulterat i följande övergripande projetmål: Att sapa en säer, lättillgänglig och attrativ cyelled för turism och rereation mellan Brösarp, Haväng och Vitemölla, på egen bana eller i blandtrafi. Att projetmålen i första hand är inritade på turism och rereation beror på att det är denna typ av cylister som är vanligast. I området är arbets- och/ eller solpendling med cyel näst intill obefintlig. 1.3. Övriga intressenter i området Förutom Trafiveret finns andra intressenter med linande mål i området. Turistnäringen i Såne, Småland och Bleinge har intentionen att sapa en sammanhängande cyelturistled genom Kronoberg, Bleinge och östra Såne, den så allade Sydostleden. Läs mer under apitel 2.1 Stiftelsen för fritidsområden i Såne äger Haväng och Vitemölla naturreservat. Reservatet förvaltas av Stiftelsen Sånsa Landsap. Stiftelsen ser positivt på en cyelled på den atuella sträcan. De har doc en ansats om att hålla naturreservatet så orört som möjligt och att utvecla de unia naturvärden som finns i området, därför anser de att ett strandnära alternativ med en cyelled inte är önsvärt. 1.4. Avgränsningar Den geografisa avgränsningen för projetet är Brösarp-Vitaby i väst och havet i öst (se figur 6). I norr går gränsen vid Brösarps station och Ravlunda sjutfält och i söder strax norr om Kivis samhälle. Även start uperade delar inom området som Brösarps bacar och ravinen vid Klammersbäc utgör avgränsningar då alternativa sträcningar här inte an anses rimliga. Vid Klammersbäc är höjdsillnaden som mest cira 25 meter. Kostnaderna för att anlägga en cyelled över dessa områden sulle bli orimligt stora. Vidare sulle man behöva göra stora ingrepp i framförallt Brösarps bacar för att unna anlägga en cyelled där och detta är inte försvarbart ur ett natur-, ultur- eller landsapsbildsmässigt perspetiv. Området är drygt 10 m långt och 7 m brett. Projetet bedöms ej ge påveran utanför det geografisa området, därför redovisas inget influensområde för projetet. I förstudien var ett mindre utredningsområde utpeat, där alternativ för cyelstig studerades i orridor öst. I Länsstyrelsen i Såne läns yttrande från 2010-04-20 framom att andra alternativa dragningar av cyelleden bör utredas. Detta har anammats av Trafiveret som har beslutat att ta fram en vägutredning för cyelleden. Då påveran på buller, vibrationer och luftvalitet bedöms vara försumbara vid utbyggnaden av cyelleden har beslut tagits att inte utreda dessa saområden närmare. 1.5. Atualitet I Trafiverets Cyelledsplan för Såne 2006-2015, som tagits fram efter samråd med Sånes ommuner, finns gång- och cyelförbindelsen mellan Haväng och Vitemölla med. Det ligger både i Simrishamns ommuns samt Trafiverets intresse att få till en förbindelse i detta område. En avsitsförlaring mellan Trafiveret och Simrishamns ommun har upprättats vilen omfattar planering, projetering och byggande av gång- och cyelvägar under 2006-2015. 10
Bagrund Anslutning till befintligt cyelnät norrut via Brösarps station Anslutning till befintligt cyelnät norrut via Ravlundafältet Utredningsområde Anslutning till befintligt cyelnät söderut via Vitemölla Figur 4. Karta över utredningsområdet. 11
Bagrund 1.6. Planerings- och beslutsprocessen Vid den tidpunt som atuellt projet startades gällde den gamla planeringsprocessen för vägprojet. Dess första steget är förstudien vars huvudsyfte är att ge underlag för beslut om objetet sall drivas vidare eller inte. Förstudien tar upp problem och frågeställningar som är vitiga att studera vidare samt larlägger förutsättningarna för det fortsatta arbetet. Med förstudien som underlag beslutar Länsstyrelsen om projetet an medföra betydande miljöpåveran enligt miljöbalen 6 ap 4. Om förstudien visar att det finns flera alternativ för vägsträcning eller standard för objetet upprättas en vägutredning. Syftet med denna utredning är att ge ytterligare underlag till väghållningsmyndigheten om och hur objetet bör drivas vidare. Vägutredningen redovisar förutsättningar för ett antal alternativa lösningar samt en bedömning av effeter, onsevenser, och måluppfyllelse för vart alternativ. En vägutredning sa även innehålla en miljöonsevensbesrivning, MKB, som läns-styrelsen sa godänna. Vägutredningen ställs ut för synpunter och yttranden och går på remiss till berörda instanser. Inomna remissyttranden och synpunter bearbetas slutligen in i vägutredningen. Arbetsplanen tar vid när det, efter vägutredningen eller diret efter förstudien, endast återstår en vald lösning för objetet. Arbetsplanen är en formell handling som reglerar vägens fysisa och miljömässiga intrång med hänsyn till ensilda och allmänna intressen samt vägens funtion och standard. En miljöonsevensbesrivning sa upprättas i samband med arbetsplanen och sa godännas av Länsstyrelsen. En fastställd arbetsplan ger Trafiveret vägrätt vilet innebär att maren inom vägområdet an tas i ansprå mot ersättning. En arbetsplan an överlagas. När arbetsplanen är fastställd och beslutet vunnit laga raft upprättas en bygghandling som omplement till arbetsplanen. Bygghandlingen utgör underlag för upphandlingen och genomförandet av anläggningsarbetet. När bygghandlingen är färdigställd upphandlas entreprenaden och byggnationen genomförs. Från årssiftet 2012/2013 genomfördes ändringar i väglagen och lagen om byggande av järnväg. Samtidigt sedde små förändringar i miljöbalen och i plan- och bygglagen. Planeringsprocessen sa nu med bibehållen god valitet bli mer effetiv, situationsanpassad och framför allt ta mindre tid i ansprå. Det är nu en sammanhängande process, med löpande samråd, som ersätter de tre sedena förstudie, utredning och plan. Själva vägutredningsedet har alltså nu tagits bort men för de projet som påbörjats innan den nya lagen trädde i raft finns övergångsregler (som detta projet innefattas av). Utifrån förslaget till planläggningsprocess har Trafiveret besrivit fem planläggningstyper beroende på slag av infrastruturprojet. Om MKB till vägutredningen/järnvägsutredningen inte har lämnats in till länsstyrelsen för godännande före årssiftet 2013/2013 är rådet att göra lart projetet och fullfölja arbetet med att utvärdera orridorerna. Precis som tidigare sa utredningen omma fram till en reommendation av vilen av orridorerna som Trafiveret sa gå vidare med. Efter att utredningen har avslutats och en orridor har reommenderats upphandlas fortsättningen av planläggningsprocessen (vägplan) som då fortsätter enligt planläggningstyp 3-5, se nedan. Figur 5. Väg 9 vid Ravlunda. 12
Bagrund Planläggningstyp 3 Projet som av länsstyrelsen beslutats innebära betydande miljöpåveran. Därmed rävs MKB. Denna planläggningstyp används i de fall som inga loaliseringsalternativ finns. Däremot an alternativa utformningar finnas. Exempel på projet som an omma att omfattas av planläggningstypen är dubbelspårsutbyggnader. Planläggningstyp 4 Projet som av länsstyrelsen beslutats innebära betydande miljöpåveran. Därmed rävs MKB. Denna planläggningstyp används i de fall som både loaliseringsalternativ och utformningsalternativ finns och projetet inte bedöms behöva genomgå en tillåtlighetsprövning. Exempel på projet som an omma att omfattas av planläggningstypen är vägar där alternativa orridorer finns. BRÖSARP Väg 19 Bosarp Järnvägsstation Brösarps bacar Gc-väg m Kristianstad Sepparp Ravlunda yra RAVLUNDA Ravlundavägen Vereån Ängdala vandrarhem Torup Havängs sommarby Ravlunda sjutfält Sandvägen Klammersbäc Väg 9 Sepparpsgården Lindgrens länga Tittutvägen Planläggningstyp 5 Projet som av länsstyrelsen beslutats innebära betydande miljöpåveran. Därmed rävs MKB. Denna planläggningstyp används i de fall som både loaliseringsalternativ och utformningsalternativ finns. Exempel på projet som an omma att omfattas av planläggningstypen är omplexa vägprojet med flera orridorer eller projet som an påvera områden med höga värden. Väg 1594 N Väg 1550 VITABY VITEMÖLLA KIVIK Figur 6. Geografis avgränsning. Tonade områden utgår då topografin innebär stora begränsningar. 13
Tidigare utredningar och beslut 2. Tidigare utredningar och beslut 2.1. Utredningar Trafiveret har tagit fram en förstudie för en eventuell utbyggnad av en cyelled på sträcan Brösarp/Haväng Vitemölla, Förstudie Cyelled Brösarp/Haväng Vitemölla, Simrishamns ommun, utgiven 2009-02-24. Förstudien analyserar behovet av och redovisar övergripande förutsättningar för att anlägga en cyelled inom utredningsområdet. Trafiveret har utarbetat Cyelledsplan för Såne 2006-2015, 2006. Cyelledsplanen besriver det befintliga cyelnätet i Såne och hur detta bäst an utveclas, samt en tidsplan för åtgärder. Sträcan Vitemölla Haväng finns med i denna plan med en planerad utbyggnad 2012-2015. Turistnäringen i Såne, Bleinge och södra Småland har tagit fram rapporten Sydostleden en cyelturistled genom Kronoberg, Bleinge och Österlen, 2008-11-21. En omfattande inventering har gjorts av befintliga cyelturistleder från Alvesta och Växjö via Ryd, Karlshamn, Sölvesborg, Bromölla och Kristianstad till Simrishamn. Rapporten tar fram förslag på åtgärder och vila sträcor som det behövs åtgärder på. Sträcan Brösarps station Haväng - Vitemölla står med som föreslagen delsträca i Sydostleden. Figur 7. Bäcravinen vid Klammersbäc. 14
PUBLIKATION 2006:137 Tidigare utredningar och beslut 2.2. Beslut 2009-01-27 tog Länsstyrelsen i Såne län ett beslut om att projetet an antas medföra betydande miljöpåveran. Inför uppstarten av vägutredningen sicade Trafiveret in förstudien till länsstyrelsen för att informera om att man planerade att starta vägutredning för projetet. Detta tolades som att Trafiveret ville ha ett yttrande över förstudien och därför om 2010-04-20 Länsstyrelsen i Såne län med ett yttrande över förstudien för cyelleden, se Bilaga 2. I detta yttrande påpeade länsstyrelsen ett antal mycet vitiga aspeter att ta hänsyn till i det fortsatta arbetet med cyelleden. Dessa är opplade till områdets många miljöintressen. Synpunterna, som länsstyrelsen lyfte fram i sitt beslut om betydande miljöpåveran och i sitt yttrande över förstudien, har inarbetats. Trafiveret beslutade under våren 2010 att gå vidare med en vägutredning för cyelleden mellan Brösarp/Haväng Vitemölla. Figur 8. Cyelledsplan för Såne 2006-2015. Figur 9. Förstudie Gång och cyelled, Brösarp/Haväng- Vitemölla. Cyelledsplan för Såne 2006 2015 FÖRSTUDIE Gång- och cyelled Brösarp/Haväng-Vitemölla Simrishamns ommun Objet 8850568 2009-02-24 Figur 10. Sydostleden -regional utvecling och loal tillväxt. 15
Nationella mål 3. Nationella mål 3.1. Transportpolitisa mål Sveriges risdag beslutade i maj 2009 om nya nationella mål för transportpolitien, enligt regeringens förslag i propositionen Mål för framtidens resor och transporter, prop 2008/09:93. Regeringen har gett Trafiveret i uppdrag att söta det statliga vägnätet och ta ett övergripande ansvar för vägtrafien. Inritningen för arbetet har fastslagits i ett övergripande transportpolitist mål och två huvudmål. Det övergripande transportpolitisa målet i Sverige är att säerställa en samhällseonomist effetiv och långsitigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Med långsitigt hållbar avses såväl eologist och eonomist som socialt och ulturellt hållbar. Det övergripande målet stöds av två huvudmål; funtionsmålet och hänsynsmålet. Funtionsmålet - Transportsystemets utformning, funtion och användning sa medvera till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god valitet och användbarhet samt bidra till utveclingsraft i hela landet. Transportsystemet sa vara jämställt, det vill säga livärdigt svara mot vinnors respetive mäns transportbehov. Hänsynsmålet - Transportsystemets utformning och användning sa anpassas så att ingen sa dödas eller sadas allvarligt. Det sa ocså bidra till att miljövalitetsmålen uppnås och att öad hälsa uppnås. Risdagens beslut omfattar även mål för trafisäerheten. Den så allade Nollvisionen är det långsitiga målet för ett trafisäert samhälle. Nollvisionen innebär att ingen sa dödas eller sadas allvarligt till följd av trafiolycor. Vägtransportsystemets utformning och funtion sa anpassas till de rav som följer av detta. 3.2. Miljövalitetsmål Regeringen har satt upp 16 nationella miljövalitetsmål som syftar till att besriva och precisera det tillstånd i miljön som behövs för att samhället sa vara eologist hållbart. Vägtrafi medför, på grund av till exempel utsläpp till luft och vatten, buller och barriäreffeter för osyddade trafianter, negativa onsevenser för en rad miljömål. Miljömålen anger en miljövalitet som påveras av flera versamheter varav vägtrafien är en. Miljövalitetsmålen syftar till att: främja männisors hälsa värna den biologisa mångfalden och naturmiljön ta till vara ulturmiljön och de ulturhistorisa värdena bevara eosystemens långsitiga produtionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna 3.3. Ariteturpolitisa mål Regeringen har ett ariteturpolitist mål, som besrivs i Proposition 1997/98:117 Framtidsformer Handlingsprogram för aritetur, formgivning och design. I propositionen betonar regeringen den offentliga miljöns betydelse och pear på Trafiverens stora ansvar att agera som föredömen inom området. 16
Nationella mål Följande mål har slagits fast: Kvalitet och sönhetsaspeter sa inte underställas ortsitiga eonomisa överväganden Kulturhistorisa och estetisa värden i befintliga miljöer sa tas till vara och förstäras Aritetur, formgivning och design sa ges goda förutsättningar för sin utvecling Intresset för hög valitet inom aritetur, formgivning, design och offentlig miljö sa stäras och breddas Offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandlande sa på ett föredömligt sätt behandla valitetsfrågor Svens aritetur, formgivning och design sa utveclas i ett frutbart internationellt samarbete Figur 11. Vy över Vitemölla. 17
Vägnätets/gc-nätets funtion 4. Vägnätets/gc-nätets funtion Idag är gång- och cyeltrafien hänvisad framförallt till blandtrafi utmed de störrre vägarna alternativt det loala vägnätet (vilet delvis är syltat som gångoch cyelvägar). Det finns ett relativt omfattande nät av ensilda och allmänna vägar, med både grus och asfalt som beläggning, i de norra delarna av projetområdet (mellan usten och Brösarp). Vägnätet löper i ett uperat landsap vilet gör att vägarna på vissa avsnitt har en star lutning. BRÖSARP Väg 19 Bosarp Gc-väg mot Kristianstad Järnvägsstation Sepparp Ravlunda sjutfält Tecenförlaring Såneleden Möjlig dragning för cyelled längs allmän väg Möjlig dragning för cyelled längs ensild väg med statsbidrag Möjlig dragning för cyelled längs privat/ ensild väg Möjlig dragning för cyelled längs befintlig stig Sepparpsgården Lindgrens länga Vid Vitemölla och Kivi finns utbyggda cyelvägar utmed usten respetiv längs västra sidan av väg 9. I norr har den gamla banvallen byggts om till gångoch cyelstrå som förbinder den gamla järnvägsstationen i Brösarp med Kristianstad. Brösarps bacar Väg 9 Ravlunda yra RAVLUNDA Ravlundavägen Vereån Havängs sommarby Ängdala vandrarhem Sandvägen Klammersbäc Större delen av cyelturisterna använder idag väg 9, men det föreommer även att cylister cylar på strandängarna. Det beror sannolit på att Sepparsgårdens vandrarhem och Vitemölla är stara målpunter för turismen. Väg 1550 Torup VITEMÖLLA Tittutvägen Väg 1594 KIVIK VITABY 0 375 750 1 500 Meter Figur 12. Vägar och stigar i området som är tänbara cyelleder. 18
Väg- och trafidata 5. Väg- och trafidata Det föreommer stora säsongsvariationer i trafien längs väg 9. Senast uppmätta trafiflöden från 2011 visar att den genomsnittliga trafimängden sett över hela året är ca 2150 fordon per dygn (ÅDT, årsmedeldygn). Under de mest trafierade sommarmånaderna an trafien doc dubbleras vilet innebär trafimängder strax över 4000 fordon per dygn. Det är ocså då cyelturismen är som störst. Tung trafi utgör ca 12 % av det totala trafiflödet per dygn längs väg 9. Den syltade hastigheten på väg 9 är 70 m/h och i Brösarp 50 m/h. Vägbredden är cira 6,5 m. Väg 1550, längs avsnittet från väg 9 söderut mot Vitaby, trafieras i genomsnitt av 1 000 fordon per dygn (ÅDT) enligt den senaste mätningen från 2003. Andelen tung trafi utgör cira 9 %. Väg 1550 söder om Vitaby trafieras dagligen i genomsnitt av 1 600 fordon per dygn (ÅDT) enligt den senaste mätningen från 2003. Andelen tung trafi på sträcan beränas utgöra cira 8 %. Det sanas trafiräningar på de mindre loalvägarna men trafien bedöms som ringa, men med stor variation över året. Bredden på vägarna varierar stort från cira 3,5 m till 6 m. Vägnätet norr om Vereån utgörs av ett sammanhämgande system av främst grus- och sandvägar. Standarden på dessa är låg och vissa är nappt farbara med cyel på grund av den lösa sanden. Söder om Vereån är vägnätet glesare. 19
Besrivning av orridorer 6. Besrivning av orridorer 6.1. Inledning Den planerade cyelleden sa ansluta till befintligt cyelnät i norr och söder. I norr finns två intressanta anslutningspunter varav den västra punten är en cyelväg vid den gamla järnvägsstationen i Brösarp, som fortsätter norrut på den gamla banvallen. De äöstra anslutningspunterna ligger vid Sepparsgården och småvägarna genom Ravlunda sjutfält. I den södra delen av utredningsområdet finns endast en anslutningspunt. Det är Tittutvägen som löper från usten in mot väg 9. Från Tittutvägen finns vidare anslutning, på den lågtrafierade vägen utmed usten, ner mot Kivi. Det är de ovan nämnda tre punterna som orridorerna sa ansluta till. Två orridorer studeras i vägutredningen väst och öst. Korridor väst omfattar 3 alternativ, A, B och C. I norr finns en län mellan Brösarps station och Sepparpsgården, som båda orridorerna opplar på för anslutning norrut. Väst-östliga förbindelsen C B 0-alternativ A Korridor Väst Tecenförlaring Korridor Koppling på befintliga vägar Nollalternativ Alternativ i befintlig väg Alternativ i befintlig stig Alternativ i ny dragning Korridor Öst Start- och målpunter Tittutvägen Linjerna som visas i orridorerna är endast exempellinjer för att visa hur en cyelled an tänas gå inom respetive orridor. 0 375 750 1 500 Meter Figur 13. Karta över orridorer. 20
Besrivning av orridorer 6.2. Trafitenis standard Målgruppen för cyelleden som utreds är primärt turister som under sommarhalvåret sa erbjudas ett mer sammanhängande cyelsystem. Enligt Trafiverets inventeringar finns det inte tillräcligt underlag för arbets- och solpendling mellan Kivi, Vitemölla och Brösarp. Cyelturister och pendlingscylister har olia rav, förväntningar och önsemål. En pendlare vill ha gena, sära, och beväma cyelstrå. Cyelturismen har däremot upplevelsen i centrum. Det är ocså väsentligt att stråen tangerar eller ligger nära väsentliga målpunter så som vandrarhem, campingar och utsitsplatser. Kraven eller förväntningarna på marmaterial eller linjeföring är mer tolerant än vid pendlingstrafi, så länge upplevelsen an ompensera. Eftersom förutsättningarna i de två orridorerna som behandlas i vägutredningen siljer sig åt bedöms valet av trafitenis standard omma att variera beroende på val av orridor. Därför blir ocså terminologin olia och benämningen av cyelleden olia. generellt vid nyanläggning av cyelvägar. I den östra orridoren föreommer inte fordonstrafi vilet gör att avsteg från raven i VGU an motiveras. Istället för en traditionell cyelväg föreslås en enel cyelstig som slingrar sig fram genom naturen via i huvudsa befintliga gångstigar. Korridor Väst Utmed väg 9 där trafimängden är större än på de ensilda vägarna och där topografin är mer dramatis eftersträvas en standard enligt VGU. Denna del är mer av en transportsträca för cyelturismen. Därför föreslås cyelvägen här vara cira 2-2,5 m bred och asfalterad. Mellan väg 9 och Havängs sommarby ommer cyelleden att anpassas till de naturliga förutsättningarna i landsapet och få aratären av en cyelstig. Befintliga grusvägar i Havängs sommarby anpassas strået till rådande förutsättningar. Se figur 14 för typsetioner för orridor väst utmed väg 9. Befintliga grusvägarna i och runt Havängs sommarby, Ravlunda samt vid Sepparp har generellt en bra standard och lämpar sig väl för att utgöra en del i turistleden. Däremot innebär sandvägarna norr om Havängs sommarby och mot Lindgrens länga en mera svårframomlig väg. Om den västliga orridoren, A eller B, väljs ommer det att innebära att man bitvis måste leda cyeln förbi partier som är mycet sandiga. Den västra orridoren följer vägar med fordonstrafi vilet ställer högre rav på trafisäerhet och medför att utformningsraven för cyelvägar i VGU (Vägars och gators utformning) sa eftersträvas där det är möjligt med hänsyn till det uperade landsapet orridoren löper igenom. Kraven i VGU gäller Figur 14. Exempel på typsetion för cyelväg- orridor väst. Väg 9 2.5m Die 21
Besrivning av orridorer Korridor Öst Den östra orridoren erbjuder en annan upplevelse än den västra orridoren. Här finns ingen fordonstrafi, miljön är natursön med stora naturvärden och närhet till havet. Här är strået i större utsträcning en upplevelse och mindre en transportsträca, med målpunter längs stigen i form av vandrarhem, sanddyner, bad och läplatser. Figur 15. Tänbart rörelsemönster samt föreslagen sträcning för cyelstigen längs med stranden norr om Vitemölla. Figur 16. Stigar längs stranden vid Vitemölla. 22
Besrivning av orridorer I orridor Öst har två standardnivåalternativ studerats varav inget föreslås asfalteras: I den östra orridoren föreslås bredden på cyelstigen variera mellan 1 och 1,5 meter med ett marmaterial som harmoniserar med miljön. En traditionell gång- och cyelväg med asfalt som beläggning är alltså inte atuellt här. Alternativ 1 som är en smal stig där bredden och placeringen i landsapet studeras i detalj för att vara attrativ för cylister. I alternativ 2 föreslås endast puntinsatser i form av bl.a. spångar och mararmering där sanden gör det svårframomligt för cylister. Framförallt vid Vitemölla, Vereån och Klammersbäc. Spångarna som finns vid vattendragen förlängs ett par meter så att cylisten enelt an omma upp på gräsytorna. Därifrån fortsätter cylisten att röra sig fritt i landsapet. I mittpartiet av östra orridoren, i tallsogen, ordnas en cyelstig enligt första standardnivåalternativet. I vägutredningen har ett antal marmaterial för stigen och puntåtgärderna studerats. Dessa är följande: Öst Alternativ 1 Öst Alternativ 2 Puntinsatser oavsett alternativ Vereån Klammersbäc Figur 17. Ovan - Principer orridor öst. Områden som det an bli atuellt med puntåtgärder i förutom de tre spångarna. Stenmjöl Träspång Mararmering Figur 18. Typsetion cyelstig- orridor öst. 1.5m 23
Besrivning av orridorer Gemensamt för de tre studerade materialen är att de öar tillgängligheten till området då underlaget även är anpassat för barnvagnar, rullstolar och rullatorer. Under ommande arbete med cyelleden an även andra material bli atuella att studera om de visar sig ha bättre funtion än de ovan nämnda. Stenmjöl Stenmjöl är ett alternativ till underlagsmaterial som ofta används för cyelstigar. Materialet läggs då vanligen på en geotextildu som är vattengenomsläpplig men som inte släpper igenom jordpartilar. Vid rätt sötsel ger en cyelstig av stenmjöl en beläggning av naturligt material och med hög valitet. Träspång Träspångar används ofta i naturreservat och parer. Fördelen med träspång är framförallt hög tillgänglighet. Figur 19. Exempel på träspång på sand. Bilden är hämtad från www.flicr.com. Foto jaudrius. 24
Besrivning av orridorer Mararmering Mararmering innebär att ca 1 vadratmeter stora plastplattor haas samman i ett nät. Plattorna är flexibla i fogarna och ytan utgörs av ett gallernät. Plattorna an lätt säras till för att anpassas till naturliga förutsättningar i landsapet. Användning av armeringsplatta som underlag för cyelstigar i änsliga områden medför flera fördelar: det naturliga underlaget i omgivningen an användas för att fylla plattornas hålrum, belastningen fördelas jämnt över plattans yta vilet gör att pacning av underliggande maryta undvis, plattan är flyttbar, frosttålig, släpper igenom regnvatten samt är lätt att ploca bort om armeringen inte längre är önsvärd. För att unna se var stigen löper genom sanden märs den ut, förslagsvis i lihet med hur Såneleden märs ut. Figur 20. Exempel på mararmering där singel använts som material. Foto: Vegtech AB, www.vegtech.se. Figur 21. Närbild på grus i armeringsplatta. Foto: Vegtech AB, www.vegtech.se. 25
Besrivning av orridorer 6.3. Nollalternativet En vägutredning, med tillhörande miljöonsevensbesrivning, sa bland annat besriva vad som händer om den planerade versamheten inte blir av, det så allade nollalternativet. Nollalternativet är ett jämförelsealternativ som sa underlätta förståelsen för de studerade alternativens onsevenser. I denna vägutredning jämförs nollalternativet med utbyggnadsalternativen vid prognosåret 2030, för att tidsramen även sa täca driftsedet. Nollalternativet i denna vägutredning innebär att en separat cyelled inte ommer till stånd. Detta innebär att osyddade trafianter leds längs det lågtrafierade vägnätet i enlighet med den ompletterande syltning som Trafiveret planerar att göra oberoende av om en separat cyelled byggs eller ej. BRÖSARP Väst-Östliga förbindelsen Tecenförlaring Nollalternativ Start- och målpunter Tittutvägen Cylisterna ommer att ledas i det ett mer loala vägnät istället för utmed väg 9. Denna syltning ommer att börja i anslutning till befintlig cyelväg vid Brösarps järnvägsstation och vidare österut till Sepparp. Härifrån leds trafien söderut och orsar väg 9 i höjd med Ravlunda yra, vidare förbi Ravlunda och strax efter Vitaby styrs cylisterna mot usten och över väg 9 mellan Kivi och Vitemölla. 0-alternativ VITABY VITE- MÖLLA KIVIK 0 375 750 1 500 Meter Figur 22. Karta nollalternativet. 26
Besrivning av orridorer 6.4. Korridor väst Den västra orridoren börjar i orsningen väg 9 - Tittutvägen. Cylisterna färdas i blandtrafi på Tittutvägen, från Vitemölla fram BRÖSARP till väg 9, eftersom det inte finns utrymme för en separat cyelväg inne i Vitemölla. Längs väg 9 byggs en separat cyelväg längs östra sidan. Strax norr om orsningen passeras Mölleån där en ny bro anläggs för cyelvägen. Korridoren följer sedan den start uperade topografin genom ett öppet landsap och upp för höjden halvvägs mellan Vitemölla och Haväng och sen vidare ner mot Klammersbäc. Från strax söder om Klammersbäc finns tre olia alternativa sträcningar: Alternativ A, se figur 23, vier av åt nordost ut från väg 9, över Klammersbäc, genom Havängs sommarby, in på Sandvägen och vidare norrut mot Sepparpsgården. BRÖSARP Alternativ B, se figur 24, fortsätter en bit ytterligare längs väg 9 och leds sedan in i Havängs sommarby. Därefter leds man vidare österut på Sandvägen och vidare norrut mot Sepparpsgården. Alternativ C, se figur 25, fortsätter längs med väg 9 fram till orsningen med Ravlundavägen där cyelleden vier av norrut mot Sepparp. VITABY A BRÖSARP Sandvägen Korridor Väst Tecenförlaring Korridor Alternativ A i ny sträcning Alternativ A i befintlig väg Start- och målpunter 0 375 750 1 500 Meter Tittutvägen KIVIK VITABY B Sandvägen Korridor Väst 0 375 750 1 500 Meter Figur 23. Alternativ A. Figur 24. Alternativ B. C Korridor Väst 0 375 750 1 500 Meter Tecenförlaring Korridor Alternativ C i ny sträcning Alternativ C i befintlig väg Start- och målpunter VITE- MÖLLA VITE- MÖLLA Tittutvägen Tecenförlaring Korridor Alternativ B i ny sträcning Alternativ B i befintlig väg Start- och målpunter VITE- MÖLLA Tittutvägen KIVIK Gemensamt för alla alternativen är att befintliga broar över såväl Mölleån som Klammersbäc inte går att bredda utan dessa överfarter förutsätter anläggandet av nya broar. För passagen över Vereån används befintliga broar. VITABY Figur 25. Alternativ C. KIVIK 27
Besrivning av orridorer Figur 26. Infarten från väg 9 till Vitemölla (Tittutvägen). 28
Besrivning av orridorer Nedan besrivs det som inte är gemensamt för de tre alternativen inom orridor väst, dvs från strax söder om Klammersbäc och vidare norrut. Alternativ A vier av från väg 9 strax söder om Klammersbäc och går genom lövsog ner till Klammersbäc och orsar bäcen vid ett smalt parti. Alternativet innebär nybyggnation av en cyelstig mellan väg 9 och den södra delen av Havängs sommarby. BRÖSARP Området utgörs av betesmarer, både söder och norr om Klammersbäc hela vägen upp till Havängs sommarby. Det finns naturliga gränser i landsapet i form av staet, gärden och trädridåer som cyelstigen an följa på vissa delar av sträcan för att minsa uppdelning av betesmarer. I höjd med Havängs sommarby fortsätter alternativ A norrut längs befintliga vägar i sommarbyns östra ant. A Sandvägen Tecenförlaring Korridor Alternativ A i ny sträcning Alternativ A i befintlig väg Start- och målpunter Vidare åt nordost innebär alternativet att en ny cyelstig anläggs på en ort sträca upp till Sandvägen. Slutligen fortsätter alternativet på Sandvägen förbi Lindgrens länga (se figur 27), över Vereån på befintlig bro och sedan bort mot Sepparpsgården. Här länas sedan cyelleden ihop med den väst-östliga förbindelsen på befintliga vägar (i blandtrafi) mellan Brösarps järnvägsstation och Sepparpsgården. Figur 27. Karta orridor Väst - alternativ A. Korridor Väst VITE- MÖLLA 0 375 750 1 500 Meter Tittutvägen VITABY KIVIK 29
Besrivning av orridorer Inom alternativ A ryms variationer av sträcningen för att bäst inpassa cyelstigen i naturen och till betesmarer. Det gäller främst området mellan väg 9 och Havängs sommarby. Avståndet mellan Vitemölla och Ravlunda sjutfält vid Sepparsgården/Havängs vandrarhem är med alternativ A cira 9,5 ilometer ortare än nollalternativet. Mellan Vitemölla och Brösarps station är alternativ A cira 5 m ortare än nollalternativet. 30
Besrivning av orridorer Besrivning av orridorer Mot Vitemölla Alternativ A, B och C längs med väg 9 Genom betesmarer utmed delvis befi ntliga gränser Klammersbäc Ny bro över Klammersbäc Korridor Väst alt. A Korridor Väst alt B och C N Mot Brösarp Figur 28. Södra delarna av orridor väst, alternativ A, B och C. 31
Besrivning av orridorer Alternativ B innebär fortsättning av cyelvägen på östra sidan om väg 9, från strax söder om Klammersbäc till grusvägssystemet i Havängs sommarby. Från infarten till Havängs sommarby löper alternativet på befintliga grusvägar i den västra anten av sommarbyn fram till Sandvägen. Därefter österut på Sandvägen norr om sommarbyn, och sammanfaller med alternativ A BRÖSARP cira 200 meter väster om Lindgrens länga. Tecenförlaring Korridor Alternativ B i ny sträcning Alternativ B i befintlig väg Start- och målpunter Det finns relativt få sträcningsalternativ inom alternativ B. Avståndet mellan Vitemölla och Ravlunda sjutfält vid Sepparsgården/Havängs vandrarhem är med alternativ B cira 7,5 ilometer ortare än nollalternativet. Mellan Vitemölla och Brösarps station är alternativ B cira 3,5 m ortare än nollalternativet. B Sandvägen Korridor Väst Tittutvägen VITE- MÖLLA 0 375 750 1 500 Meter Figur 29. Karta orridor Väst - alternativ B. VITABY KIVIK 32
Besrivning av orridorer Ravlunda Alt. B svänger av från väg 9 Mot Brösarp Vereån Korridor Väst alt C Havängs sommarby Korridor Väst alt B Korridor Väst alt B och C Ängdala vandrarhem N Figur 30. Korridor väst, alternativ B och C. Mot Vitemölla 33
Besrivning av orridorer Alternativ C löper längs väg 9 och vidare åt nordväst till orsningen med Ravlundavägen. Här vier alternativet av norrut mot Sepparp och cylisterna färdas i blandtrafi på asfaltsväg. Vägen sluttar raftigt ner mot Vereån som sedan orsas på befintlig bro. Cira 600 meter norrut ansluter alternativet till den befintliga väst-östliga förbindelsen mellan Brösarps järnvägsstation och Sepparpsgården, även här råder blandtrafi. Avståndet mellan Vitemölla och Ravlunda sjutfält vid Sepparsgården/Havängs vandrarhem BRÖSARPär med alternativ C cira 7,5 ilometer ortare än nollalternativet. Mellan Vitemölla och Brösarps station är alternativ C cira 11 m ortare än nollalternativet. C Tecenförlaring Korridor Alternativ C i ny sträcning Alternativ C i befintlig väg Start- och målpunter Korridor Väst Tittutvägen 0 375 750 1 500 Meter VITE- MÖLLA Figur 31. Karta orridor Väst - alternativ C. VITABY KIVIK 34
Besrivning av orridorer Mot Brösarp Ravlunda yra Väst-Östliga förbindelsen Järnvägsstation Sepparp Vereån Alt. B svänger av från väg 9 Korridor Väst alt C Korridor Väst alt B N Figur 32. Korridor väst, alternativ B och C. Mot Vitemölla 35
Besrivning av orridorer BRÖSARP 6.5. Korridor öst I Vitemölla startar den östra orridoren i samma punt som den västra. Istället för att via västerut mot väg 9 löper orridoren på befintlig bro över Mölleån och vidare norrut över den flaca sandstäppen. I väster gränsar orridoren till stigning. Klammersbäc passeras på befintlig eller förbättrad spång och tallsog tar vid söder om den. I tallsogen finns befintliga stigar som an nyttjas och förbättras. Därefter tar sandstäpp åter vid och orridoren fortsätter i nedanför stigningen mot Vereån. Korridoren fortsätter norrut över Vereån, förbi Sepparpsgården. Över Klammersbäc och Vereå finns idag spångar. Om dessa inte säerhetsmässigt och omfortmässigt bedöms unna användas för cyeltrafi ommer de att behöva bytas ut mot linande spångar på samma plats. De olia alternativen inom orridoren följer samma sträcning men utgörs av olia åtgärder. Tecenförlaring Korridor Alternativ Öst i befintlig stig Start- och målpunter Korridor Öst Alternativ 1 innebär åtgärder längs hela sträcan. Det innebär att en smal cyelstig anläggs och anpassad efter topografi och befintliga stigar för att minimera påveran på mar och flora. Detta gäller på sandstäppen söder och norr om tallsogen vid VITE- MÖLLA 0 375 750 1 500 Meter Figur 33. Korridorer och alternativ. 36 VITABY KIVIK
Besrivning av orridorer Klammersbäc. I tallsogen är naturvärdena inte lia höga som på stäppen och cyelstigen behöver inte nödvändigtvis följa befintliga stigar. Materialet på cyelstigen måste studeras noggrant. Det sa smälta in i landsapet och samtidigt ge tillräclig stabilitet cyling. För att marera var cyelstigen går märs den ut med pinnar eller linande. Alternativ 2 innebär att minsta möjliga åtgärder görs. Puntinsatser görs främst vid Vitemölla, Klammersbäc och Vereån där framomligheten med cyel är som sämst. På sandstäppen iordningställs ingen sammanhängande cyelstig, doc någon form av syltning. Där cylar man fritt och finner sin egen väg fram. I lihet med alternativ 1 an cyelstigen iordningställas i tallsogen som siljer sandstäppen i söder och norr. Avståndet mellan Vitemölla och ravlunda sjutfält vid Sepparsgården/Havängs vandrarhem är med alternativ B cira 11 ilometer längre än nollalternativet. Mellan Vitemölla och Brösarps station är orridor öst cira 6,5 m ortare än nollalternativet. Figur 34. Befintlig spång över Vereån. 37
Besrivning av orridorer 6.6. Avförda orridorer och alternativ Korridor längs väg 9 till Brösarp Topografin mellan Haväng och Brösarp är mycet varierad och svårtillgänglig, vilet talar emot en separat gång- och cyelväg på platsen. Liaså sanas målgrupp i Brösarp, finns ingen/endast ringa loalpendling, vilet gör sträcan mindre relevant. Slutligen är budgeten för projetet inte tillräcligt för att möjliggöra den relativt omfattande marbearbetning som rävs för att uppnå acceptabla profiler. Korridor mellan väg 9 och uststräcan (över/genom ravinen) Höjdsillnaderna vid Klammersbäc är dramatisa. Den ravin som syns vid den befintliga spången över bäcen, strax innanför usten) fortsätter till ett par hundra meter öster om väg 9. Höjdsillnaden är stor på ömse sidor ravinen men högst på södra sidan. En bro bedöms som alltför ostsam och sulle påvera miljön på ett marant sätt. Dessutom innebär en bro höga ostnader, som inte ryms inom projetet. 38
Effeter och onsevenser av olia orridorer 7. Effeter och onsevenser av olia orridorer 7.1. Inledning I miljöonsevensbesrivningen redovisas i detalj vila onsevenser som respetive orridor får för miljön. Besrivningen omfattar påveran på: Landsapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rereation och friluftsliv Maranvändning inlusive naturresurser Trafi Kommunala planer I miljöonsevensbesrivning, som har tagits fram parallellt med vägutredningen, är slutsatsen att de vitigaste frågeställningarna som siljer orridorerna åt är dess påveran på landsapsbild, naturmiljö, ulturmiljö samt rereation och friluftsliv. Därför är det dessa fyra områden som redovisas i vägutredningen. För en mer utförlig bild av orridorernas påveran på de andra områdena hänvisas till miljöonsevensbesrivningen. 7.2. Trafi Förutsättningar Trafiflödet längs väg 9, på sträcan mellan orsningen med väg 1550 och Vitemölla, uppgic år 2011 till cira 2 140 fordon per dygn (årsmedeldygnstrafi, ÅDT) varav cira 12 % var tung trafi. Under sommaren öar trafien betydligt och trafimängder strax över 4 000 fordon per dygn (ÅDT) an föreomma under de mest högtrafierade dagarna. De senaste trafimätningarna längs väg 9 visar att trafien öat från mitten av 90-talet fram till år 2006. Mellan år 2006 och 2011 har trafien doc minsat igen och är nu nere på samma nivåer som sent 90-tal. Det är därmed svårt att prognostisera framtida trafimängd längs väg 9. Trafiverets uppräningstal från den senaste åtgärdsplaneringen förutspår en öning av trafien i Såne med cira 1,5 % per år fram till år 2030. En uppräning enligt detta innebär att väg 9 an öa till cira 3 100 fordon per dygn (ÅDT) år 2030. Med dagens fördelning över året där sommarmånaderna står för största delen av trafiarbetet sulle detta ge cira 6 000 fordon per dygn (ÅDT) längs väg 9. Eftersom tung trafi antas öa i något högre tat än personbilstrafien så förändras andelen tung trafi inte fram till år 2030 utan fortsätter stå för cira 12 % av den totala trafimängden per dygn. Väg 1550 mellan väg 9 och Vitaby trafierades år 2003 av cira 1 000 fordon per dygn (ÅDT). En motsvarande öningstat, som väg 9, fram till år 2030, innebär en trafimängd på cira 1 500 fordon per dygn (ÅDT) år 2030. Under sommarmånaderna an trafimängderna därmed uppgå till cira 2 200 fordon per dygn (ÅDT). Andelen tung trafi förväntas varstå på cira 9 %. Väg 1550 söder om Vitaby trafierades år 2003 av cira 1 600 fordon per dygn (ÅDT). Prognostiserad öning innebär att trafien här an uppgå till cira 2 400 fordon per dygn (ÅDT) år 2030. Under sommarmånaderna beränas trafimängderna öa till cira 2 400 fordon per dygn (ÅDT). Andelen tung trafi på sträcan förväntas bestå ring 8 %. Fram till år 2030 förväntas även cyeltrafien att öa i området. Det är framförallt cden som är opplad till rereation och friluftsliv som an omma att stå för den största öningen. Den syltade hastigheten på väg 9 genom Brösarp är 50 m/h och 70 m/h mellan Brösarp och Vitemölla. Väg 9 har en vägbredd på cira 6,5 meter. Enligt olycstatisti från STRADA (polisrapporterade och sjuhusrapporterade olycor) har 23 olycor rapporterats längs väg 9 mellan 2008-2012. En av dessa 39
Effeter och onsevenser av olia orridorer var en dödsolyca och ytterligare en olyca lassificeras som svår. Övriga olycor lassificeras som lindriga. Två olycor har inträffat mellan cylister och fotgängare och två olycor mellan fotgängare och motorfordon, samtliga fyra av lindrig aratär. Såneexpressen 3 Gtrafierar väg 9 mellan Kristianstad och Simrishamn. Linjen ör med 19 turer per dag i vardera ritningen. Det finns idag ingen säer väg att ta sig till busshållplatsen utan resenärer är hänvisade till vägrenen. Idag an cylister ta sig från Kristianstad till Maglehem antingen via Degeberga på iordningställd banvall eller via Åhus till Yngsjö på cyelväg och vidare längs usten till Maglehem i blandtrafi. Från Maglehem an cylister fortsätta på banvallen till Brösarps station eller sommartid ta sig genom Ravlunda sjutfält till Haväng, eftersom sjutfältet då är öppet för allmän trafi. Inom Haväng och Vitemölla strandbacar finns idag ingen hänvisad cyelled genom reservatet utan flertalet mindre stigar har trampats upp genom åren. Det är idag inte förbjudet att cyla i reservatet. Från Vitemölla till Kivi går det att cyla i blandtrafi på Tittutvägen. Inom utredningsområdet finns det idag flertalet ensilda vägar som cylister an använda. Trafiveret an sylta ensilda vägar med statsbidrag som cyelled. För ensilda vägar som inte har statsbidrag måste Trafiveret ha en överensommelse med berörda marägare för att unna sylta. Idag sanas tillgänglighetsanpsassning längs vägar, strå och pareringsplatser. Hållplatserna vid Ravlunda samt i Brösarp är tillgänglighetsanpassade. Påveran, effeter, onsevenser och möjliga åtgärder Nollalternativet I nollalternativet öar trafien i området. det innebär negeativ påveran på tillgänglighet, framomlighet och trafisäerhet föe osyddade trafianter. Fordonstrafianter bedöms inte påveras. Om man följer den syltade cyelleden via Vitaby får man betydligt längre sträca än om man cylar längs med väg 9. Sammantaget medför nollalternativet negativa onsevenser för de osyddade trafianterna till följd av trafiöningen då de osyddade trafianterna färdas i blandtrafi. Vidare medför den längre förbindelsen mellan Brösarp och Vitemölla en ris för att osyddade trafianter istället väljer att färdas längs väg 9 trots syltning via Vitaby. Korridor Väst En separat cyelväg förbättrat tillgänglighet, framomlighet och trafisäerhet för cylister i området, oavsett val av alternativ inom orridoren. Alternativen nyter an till ett antal vitiga målpunter längs sträcningen vilet medför märbart positiva onsevenser för cyeltrafien. Topografin utmed orridor Väst gör att lutningen på cyelleden bitvis ommer att bli relativt stor. Detta ger lägre tillgängligheten och framomligheten utmed cyelleden. För att uppnå en acceptabel standard ur tillgänglighetssynpunt, enligt VGU, måste sannolit viloplan anläggas. En separat cyelväg och ompletterande syltning på lågtrafierade vägar stärer trafisäerheten och framomligheten för cylister i området. Sammantaget ger orridor Väst stora positiva onsevenser på trafisäerheten. Ur framomlighetsoch tillgänglighetssynpunt är orridor väst acceptabel om den standardmässigt görs enligt VGU. 40