Energikompetens En rapport från Svensk Energi. Anslutning av mindre produktionsanläggningar till elnätet AMP

Transkript

1 Energiompetens En rapport från Svens Energi Anslutning av mindre produtionsanläggningar till elnätet AMP November 2011

2 Utges av Svens Energi Swedenergy AB Beställningsnummer: 30240

3 Anslutning av mindre produtionsanläggningar till elnätet - AMP UTGÅVA 4 Svens Energi November 2011

4

5 Förord Föreliggande eletronisa upplaga av handledning Anslutning av mindre produtionsanläggningar till elnätet, AMP är en omplettering och omarbetning av tidigare utgåvor (utgåva 1 från 1999 respetive utgåva 2 från 2001). Storleen på produtionsanläggningen, eller anläggningarna, avgör oftast om en anslutning sall se mot region- eller loalnät, men inte alltid. Även loala nätförhållanden an påvera vilet gör att mindre produtionsanläggningar anslutna till loalnät an ha en signifiant påveran på regionnät. Det går därför inte att avgränsa AMP-handledningen till en viss aggregatstorle utan AMP fouserar därför på anslutningar av produtionsanläggningar som enbart gör inveran på förhållandena i loalnätet, dvs. där inveran på regionnätet är försumbar och an lämnas utan särsilt avseende. Den reviderade AMP-handledningen utgör en del av den eletronisa handledningen för Anslutning av elprodution i elnätet, som även innefattar handledning Anslutning av större produtionsanläggningar till elnätet, ASP och handledning för Anslutning av miroprodution. Handledningen gäller för Anslutningar av produtionsanläggningar som huvudsalig gör inveran på förhållandena i regionnätet. Handledning för Anslutning av miroprodution gäller anslutningar av prodution via smältsäring som är mindre än 63 A. Det eletronisa formatet har valts för att lättare och snabbare unna uppdatera handledningen med nytt och förändrat material. Speciellt gäller detta inom regelversområdet där standarder och föresrifter tillommer eller förändras allt mer frevent. Användaren sa alltid ontrollera att senaste utgåvan av AMP används och ange version och datum om hänvisningar görs till doumentet. Vidare är det alltid användarens syldighet att ontrollera att de i AMP hänvisade standarder och föresrifter är gilltiga och inga nya utgåvor har utommit.

6 Innehållsförtecning 1 Inledning 3 2 Regelver, standarder och branschpraxis Ellagen Undantag från ravet på nätoncession Förordning (2007:215, 2008:897) Miljöbalen (1998:808) och miljöonsevensbesrivningar Förordning 2.4 (1998:905)... 8 CE-märning och EG-diretiv Elsäerhetsverets föresrifter om utformning och ontroll Svensa Kraftnäts föresrift om driftsäerhetstenis utformning av produtionsanläggningar Standarder och branschpraxis Standarder Branschdoument Rutiner Administrativa anvisningar Förfrågan Förstudie Prisindiation Offertförfrågan Offert Föranmälan Färdiganmälan och idrifttagning Anslutning av produtionsanläggning Installation och dimensionering Jordning och åssydd Fasompensering Kommuniationsrav Drift- och underhållssäerhet Underhållsmässighet Underhållssäerhet Funtionssäerhet/Tillgänglighet Säerhet och sydd Personsäerhetsansvar Arbetsmiljölagen - Allmänna syldigheter Elsäerhet vid elarbeten i produtionsanläggning Anläggningsansvar Behörighetsansvar ESA Elsäerhetsanvisningar Reläsydd och felbortoppling Över- och underfrevenssydd Trefasigt över- respetive underspänningssydd Effetritrelä (baeffetsydd) Osymmetrisydd Kortslutningssydd Jordfelssydd Sydd mot oönsad ödrift Övriga syddsrav och syddsanordningar Mätning Myndighetsrav Installationsbestämmelser Arbete enligt ESA (Elsäerhetsanvisning)

7 6.1.3 Personsäerhet vid användning av mätutrustning Mätning av överförd el Acreditering för ontroll av mätare och mätsystem Mätning för elcertifiat Drift av produtionsanläggning Reativt effetutbyte och spänningshållning Störningstålighet Start och stopp av elprodutionen Nedstyrning vid nätproblem Ödrift Olia typer av produtionsanläggningar Vindraftver med fast varvtal Vindraftver med dubbelmatad asynrongenerator - DFIG Vindraftver med fulleffetomritare Vattenraftanläggningar Francisturbiner Kaplanturbiner Peltonturbiner Gasturbin- och dieselanläggningar Värmeraftanläggningar Kraftvärmever Vågraftanläggningar Solcellsanläggningar Reservraftanläggningar Dimensioneringsförutsättningar Långsamma spänningsvariationer Snabba spänningsändringar Övertoner och mellantoner Beräningsmetoder Maximalt avgiven ativ effet Långsamma spänningsvariationer Snabba spänningsändringar Start Drift Övertoner Flödesscheman Bilagor Bilaga 1 Ordförlaringar Bilaga 2 Sammanställning av regelver, standards och branschpraxis Bilaga 3 Härledning av evationer för dimensionering av elnätet Bilaga 4 Beräningsexempel Bilaga 5 Systemjordning av vindraftanläggning Bilaga 6 Offertförfrågan för anslutning av vinraftver / AMP blanetten 62 2

8 1 Inledning Redan 1996 beslöt regeringen om en öad satsning på förnybar elprodution. Vind, vatten, biobränsle och sol utpeades i förslaget som vitiga energiällor för ändamålet. Utveclingen mot förnybar elprodution drivs nu särsilt av EU:s mål till 2020 gällande limat och förnybar energi, men ocså av nationella mål och ambitioner. Vindraften har visat sig spela en stor roll för planeringen av det framtida energisystemet. Svens Energi gör bedömningen att det rävs TWh vindraft i det svensa energisystemet år 2020 för att Sverige sall lara sin del av EU:s förnyelsebarhetsmål. Detta innebär att elnäten ommer att genomgå stora förändringar på ort sit. Produtionsällor ommer att bli allt mer vanligt förommande inom alla spänningsområden och i alla typer av nät, vilet i sin tur medför öade rav på elnäten och elnätsföretagen. Goda vindlägen finns oftast på perifera platser som uster, öar och fjällområden. Bebyggelsen i sådana områden är normalt gles med följd att elnätet oftast har en begränsad apacitet. Detta i ombination med återommande start och stopp av raftveren samt överföring av stora mängder elenergi påverar elnätet. Vid alla förändringar av raftsystemets utnyttjande måste nätägaren saffa sig ett underlag för beslut om vila förstärningsåtgärder som rävs för att upprätthålla en fullgod service till samtliga nätunder. Detta inluderar såväl anslutning av onsumerande under som anslutning av producerande under. Kostnaderna för eventuella förstärningar sa ocså ligga till grund för den anslutningsavgift som exploatören sa betala. En grundläggande del av en eletris produtionsanläggning utgörs av den del där anläggningen ansluts till elnätsföretaget nät och där mätning ser. Anslutningen och mätsystemets utförande samt rutiner för anmälan och idrifttagning är vitiga fatorer för rationell och säer anslutning av en produtionsanläggning. Denna handledning utgör, förutom ett hjälpmedel för elnätsföretaget vid bedömningen av åtgärder vid anslutningen av anläggningen till distributionsnätet, ocså en ravspecifiation för de sydd elnätsföretaget bör räva för att systemet sa ha ett fullgott sydd vid fel i produtionsanläggningen eller i elnätet. Reommendationerna är tillämpbara för samtliga typer av produtionsanläggningar, även om de ritisa fatorerna an variera. Vid större anhopningar av framför allt asynron generering i en punt måste fler aspeter tas med i bedömningen än vad som nämns i denna handledning. AMP-handledningen gäller för nyanslutning av alla typer av produtionsanläggningar där den huvudsaliga inveran av anslutningen begränsas till loalnäten och inveran på regionnätsnivå endast är marginell. Detta är den tredje versionen av AMP, tidigare utgåvor utom 1999 och Revisionen är framför allt föranledd av att det har utommit flera nya föresrifter och nya svens standarder sedan senaste revisionen. 3

9 2 Regelver, standarder och branschpraxis Avsnittet om regelver, standarder och branschpraxis är avsett att lyfta fram och belysa det huvudsaliga innehållet i de vitigaste delarna, samt för att lotsa läsaren vidare till relevant ällmaterial. För detaljer och fullständighet hänvisas till de olia baomliggande doumenten. Elnätsföretagens och raftversägares rättigheter och syldigheter regleras i allmänna ordalag i ellagen. Eftersom nätversamhet är oncessionsplitig och därmed monopol, blir den med nödvändighet relativt hårt reglerad. Energimarnadsinspetionen är den myndighet som utövar tillsyn över elnätsföretagens nätversamhet. Svensa Kraftnät har, i sin egensap av systemansvarig myndighet, givit ut föresriften SvKFS 2005:2, Affärsveret svensa raftnäts föresrifter och allmänna råd om driftsäerhetstenis utformning av produtionsanläggningar. Där specificeras olia rav för olia produtionsslag och olia anläggningsstorlear. Kraven är utformade för att produtionsanläggningarna sa bidra till att upprätthålla en säer drift av riets elförsörjning. Svensa Kraftnät är som systemansvarig myndighet, i princip berörd av alla produtionsanläggningar i landet. Elsäerhetsveret utövar tillsyn av eletrisa starströmsanläggningar och ger ut föresrifter om hur eletrisa starströmsanläggningar sa vara utförda (ELSÄK-FS 2008:1), och om hur innehavaren sa ontrollera eletrisa starströmsanläggningar och eletrisa anordningar (ELSÄK-FS 2008:3). Elsäerhetsveret ger även ut föresrifter om eletromagnetis ompatibilitet (ELSÄK-FS 2007:1) och om varselmärning vid eletrisa starströmsanläggningar (ELSÄK-FS 2008:2). Speciellt inom områdena elvalitet och eletromagnetis ompatibilitet finns utarbetade standarder och branschpraxis, t ex Vindraftver Del 21: Mätning och bedömning av elvalitet för nätanslutna aggregat (SS-EN ), Eletromagnetis ompatibilitet (EMC)- Del 4-30: Mät- och provningsmetoder Mätning av spänningsgodhet och elvalitet (SS-EN ), och Eletromagnetis ompatibilitet (EMC) Del 2-2: Miljöförhållanden Kompatibilitetsnivåer för lågfreventa ledningsbundna störningar och signalnivåer på elnät (SS-EN ). Svensa Kraftnät och andra nätägare tillämpar även tenisa ritlinjer av olia slag för att hålla en tillräcligt hög och jämn valitet på sina egna nät och stationer, samt på andra anläggningar anslutna till det eletrisa raftsystemet. I bilaga 2 återfinns en sammanställning av alla de regelver, standarder och branschpraxis som nämns i AMP. 2.1 Ellagen Ellagen är den mest grundläggande och minst detaljerade delen av det regelver som styr anslutning och drift av eletrisa produtionsanläggningar. Lagarna ändras sällan och de sa ligga till grund för mer detaljerade regler, därav har Ellagen en central betydelse för förståelsen av efterföljande förordningar och föresrifter. Nedanstående citat från Ellagen ger bagrunden till flera av de regler som AMP hänvisar till. Nätoncession mm, Allmänt om nätoncession Ellagen 2 ap, 1, 2 (1997:857) En eletris starströmsledning får inte byggas eller användas utan tillstånd (nätoncession) av regeringen. Till byggandet av en ledning ränas även schatning, sogsavverning eller linande åtgärder för att bereda plats för ledningen. Regeringen får bemyndiga nätmyndigheten att pröva frågor om nätoncession som inte avser en utlandsförbindelse. 4

10 En nätoncession sall avse en ledning med i huvudsa bestämd sträcning (nätoncession för linje) eller ett ledningsnät inom ett visst område (nätoncession för område). I ett beslut om nätoncession för område sall en högsta tillåtna spänning för ledningsnätet anges. Nätversamhet mm, Inledande bestämmelse Ellagen 3 ap, 1 (2005:404) Ett företag som bedriver nätversamhet ansvarar för drift och underhåll och, vid behov, utbyggnad av sitt ledningsnät och, i tillämpliga fall, dess anslutningar till andra ledningsnät. Företaget svarar ocså för att dess ledningsnät är säert, tillförlitligt och effetivt och för att det på lång sit an uppfylla rimliga rav på överföring av el. Syldighet att ansluta anläggning Ellagen 3 ap, 6, 7, 8 (2005:404) Den som har nätoncession för linje är, om det inte finns särsilda säl, syldig att på säliga villor ansluta en eletris anläggning till ledningen. Den som har nätoncession för område är, om det inte finns särsilda säl, syldig att på säliga villor ansluta en eletris anläggning inom området till ledningsnätet. Vill någon ansluta en eletris anläggning till en ledning som omfattas av en nätoncession för linje i stället för till ett ledningsnät som omfattas av en nätoncession för område, får den som har nätoncession för linje göra anslutningen endast efter medgivande av den som har nätoncession för området. Syldighet att överföra el Ellagen 3 ap, 9 (2005:1110) Den som har nätoncession är syldig att på säliga villor överföra el för annans räning. Överföringen av el sall vara av god valitet. En nätoncessionshavare är syldig att avhjälpa brister hos överföringen i den utsträcning ostnaderna för att avhjälpa bristerna är rimliga i förhållande till de olägenheter för elanvändarna som är förnippade med bristerna. Ersättning vid inmatning av el Ellagen 3 ap, 15 (2002:121) Innehavare av en produtionsanläggning har rätt till ersättning av den nätoncessionshavare till vars ledningsnät anläggningen är ansluten. Ersättningen sall motsvara 1. värdet av den minsning av energiförluster som inmatningen av el från anläggningen medför i nätoncessionshavarens ledningsnät, och 2. värdet av den redution av nätoncessionshavarens avgifter för att ha sitt ledningsnät anslutet till en annan nätoncessionshavares ledningsnät som blir möjlig genom att anläggningen är ansluten till ledningsnätet. Regeringen får meddela närmare föresrifter om beräningen av ersättningen. Nättariffer, Allmänt om nättariffer Ellagen 4 ap, 1 (2005:404) Nättariffer sall vara utformade så, att nätoncessionshavarens samlade intäter från nätversamheten är säliga i förhållande till dels de objetiva förutsättningarna att bedriva nätversamheten, dels nätoncessionshavarens sätt att bedriva nätversamheten. Nättariffer sall vara objetiva och ice-disriminerande. Vid utformandet av nättariffer för överföring av el sall särsilt beatas antalet anslutningspunter, anslutningspunternas geografisa läge, mängden överförd energi och abonnerad effet och ostnaderna för överliggande nät samt valiteten på 5

11 överföringen av el. Vid utformandet av nättariff för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät sall särsilt beatas anslutningspuntens geografisa läge och den avtalade effeten i anslutningspunten. Särsilt om nättariffer för mindre produtionsanläggningar Ellagen 4 ap, 10 (2002:121) En innehavare av en produtionsanläggning som an leverera en effet om högst 1500 ilowatt sall för överföring av el betala endast den del av avgiften enligt nättariffen som motsvarar den årliga ostnaden för mätning, beräning och rapportering på nätoncessionshavarens nät. Innehavaren sall dessutom betala engångsavgift för anslutningen. Om flera sådana anläggningar som är belägna i närheten av varandra gemensamt matar in el på ledningsnätet, sall anläggningarna betratas som separata anläggningar vid tillämpningen av denna paragraf. En elanvändare som har ett säringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning an se med en effet om högst 43,5 ilowatt sa inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller doc bara om elanvändaren under ett alenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet. Tidplan för handläggning och anslutning av elprodutionsanläggning Ellagen 4 ap, 12 (2010:602) En nätoncessionshavare som har tagit emot en ansöan om anslutning av en elprodutionsanläggning sa ange en tidsplan för handläggningen av ansöan. När uppgift lämnas i fråga om anslutning av en elprodutionsanläggning, sa nätoncessionshavaren även ange en tidsplan för anslutningen. Kostnader för tenis anpassning vid anslutning till elnätet Ellagen 4 ap, 13 (2010:602) Den som har nätoncession sa offentliggöra principer för hur ostnaderna för tenis anpassning sa fördelas vid anslutning till elnätet. Syddsåtgärder Ellagen 9 ap, 1 (1997:857) och 2 (2007:217) Eletrisa anläggningar, eletrisa anordningar avsedda att anslutas till sådana anläggningar, eletris materiel och eletrisa installationer sall vara så besaffade och placerade samt bruas på sådant sätt att betryggande säerhet ges mot personeller sasada eller störning i driften vid den egna anläggningen eller vid andra eletrisa anläggningar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, i den mån det behövs från elsäerhetssynpunt, meddela föresrifter om ontroll, provning eller besitning samt andra föresrifter som rör eletrisa anläggningar, anordningar avsedda att anslutas till sådana anläggningar, eletris materiel eller eletrisa installationer. Om en eletris anläggning genom inveran på en redan befintlig sådan anläggning an vålla person- eller sasada eller störning i driften, svarar innehavaren av den förstnämnda anläggningen för de åtgärder som behövs vid hans anläggning för att förebygga sådan sada eller störning. 6

12 Ansvar för sada genom inveran av el från starströmsanläggning Ellagen 10 ap, 1 (207:217) Har någon tillfogats person- eller sasada genom inveran av el från en starströmsanläggning, sall sadan, även om det inte följer av allmänna sadeståndsbestämmelser, ersättas av innehavaren av den starströmsanläggning från vilen elen senast ommit. Ansvar enligt första stycet gäller inte 1. den som innehar en starströmsanläggning för prodution av el där generatorn har en märeffet om högst 50 ilovoltampere, 2. den som innehar en starströmsanläggning som är avsedd för användning av el och som tillförs el med en spänning av högst 250 volt mellan en ledare och jord eller, vid ice diret jordat system, mellan två ledare, 3. om sadan sett på en annan eletris anläggning eller en naturgasledning, för vilen det rävs oncession enligt naturgaslagen (2005:403), eller 4. om den eletrisa anläggningen utgörs av en inrättning för godsbefordran eller är avsedd för en sådan inrättnings behov och sada uppommit på egendom som har blivit mottagen för sådan befordran. Lag (2007:217). Produtansvar Ellagen 10 ap, 2-3 (1997:857) 2 Om en sada orsaas av säerhetsbrist i el som har satts i omlopp från en eletris anläggning med egen generator eller transformator är innehavaren, om inte annat följer av 3, syldig att betala sadestånd för personsada samt för sasada på egendom som till sin typ vanligen är avsedd för ensilt ändamål, om den sadelidande vid tiden för sadan använde egendomen huvudsaligen för sådant ändamål. Med säerhetsbrist avses att elen inte är så säer som säligen an förväntas. Avtalsvillor som insräner sadeståndssyldigheten är utan veran. 3 Sadeståndssyldig enligt 2 är inte den som 1. visar att han inte har satt elen i omlopp i en näringsversamhet, 2. gör sannolit att säerhetsbristen inte fanns när han satte elen i omlopp, 3. visar att säerhetsbristen beror på att elen måste stämma överens med tvingande föresrifter som har meddelats av en myndighet, eller 4. visar att det på grundval av det vetensapliga och tenisa vetandet vid den tidpunt då han satte elen i omlopp inte var möjligt att upptäca säerhetsbristen. Sadestånd vid driftstörning Ellagen 10 ap, 4 (1997:857) Har driften vid en eletris anläggning störts genom inveran av el från en annan sådan anläggning och vållar störningen personsada, sasada eller ren förmögenhetssada, sall innehavaren av sistnämnda anläggning ersätta sadan, om störningen har uppstått till följd av uppsåt eller vårdslöshet från hans sida. 2.2 Undantag från ravet på nätoncession Förordning (2007:215, 2008:897) Regeringen har försrivit undantag från ellagens allmänna rav på att en eletris starströmsanläggning inte får byggas eller användas utan tillstånd (nätoncession), för loala ledningsnät vars enda uppgift är att oppla ihop ett antal produtionsenheter inom en större grupp för att sedan ansluta till en gemensam punt i en nätägarens nät. Ett sådant loalt ledningsnät an få uppföras och ägas av ett produtionsbolag utan rav på formell oncession. Nätet måste emellertid uppfylla alla tillämpliga myndighetsrav. I normalfallet blir anslutningsledningen från produtionsgruppen till anslutningspunten mot ovanliggande nät oncessionsplitig. 7

13 Tre riterier an ställas upp för när ledningar sulle unna undantas från ravet på oncession. Det första riteriet är att ledningen eller ledningsnätet är ett internt nät dvs. att innehavaren överför el för egen räning. Oftast rör det sig om nät som har en begränsad omfattning och befinner sig på privat område. Ett sådant nät medför inte heller något intrång i nätoncessionshavarens ensamrätt att överföra el för annans räning inom oncessionsområdet. Det andra riteriet är att ett internt nät inte får ha alltför stor utbredning. Koncessionspliten syftar till en långsitigt effetiv nätutbyggnad till lägsta samhällsostnad, varvid parallella nät bör undvias. Ett stort internt nät sulle unna sapa svårigheter för oncessionshavaren att bygga ut sitt nät på ett rationellt sätt. Detta blir främst atuellt om under inom området för det interna nätet eller bortom detta sall anslutas till loalnätet. Det tredje riteriet gäller för interna nät inom en viss angiven typ av område. Dessa typer av områden är listade i förordningen (2007:215), men grundläggande är att det lätt går att fastställa områdets belägenhet och utbredning, dvs. att det enelt går att onstatera var gränsen mellan området och övrig mar går. Området sall vara väl avgränsat. Vidare får ett internt nät som förbinder två eller flera eletrisa anläggningar för prodution, vila utgör en funtionell enhet, byggas och användas utan nätoncession (förordning 2008:897). 2.3 Miljöbalen (1998:808) och miljöonsevensbesrivningar Förordning (1998:905) Bestämmelserna i miljöbalen syftar till att främja en hållbar utvecling som innebär att nuvarande och ommande generationer tillförsäras en hälsosam och god miljö. En sådan utvecling bygger på insiten att naturen har ett syddsvärde och att männisans rätt att förändra och brua naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalen sall tillämpas så att: 1. männisors hälsa och miljön syddas mot sador och olägenheter oavsett om dessa orsaas av föroreningar eller annan påveran, 2. värdefulla natur- och ulturmiljöer syddas och vårdas, 3. den biologisa mångfalden bevaras, 4. mar, vatten och fysis miljö i övrigt används så att en från eologis, social, ulturell och samhällseonomis synpunt långsitigt god hushållning tryggas, och 5. återanvändning och återvinning lisom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett retslopp uppnås. En miljöonsevensbesrivning sall ingå i en ansöan om tillstånd att anlägga, driva eller ändra versamheter som orsaar miljösador. Syftet med en miljöonsevensbesrivning för en versamhet eller åtgärd är att identifiera och besriva de direta och indireta effeter som den planerade versamheten eller åtgärden an medföra dels på männisor, djur, växter, mar, vatten, luft, limat, landsap och ulturmiljö, dels på hushållningen med mar, vatten och den fysisa miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effeter på männisors hälsa och miljön. 8

14 Kravet på en miljöonsevensbesrivning vid byggande av nya elledningar an delas upp i två ategorier: 1. För byggande av ledning som ingår i elnätsföretagets områdesoncession rävs vanligtvis ingen miljöonsevensbesrivning, men sall vid vissa tillfällen upprättas. Om påveran på naturen blir stor sall man göra en anmälan om samråd enligt miljöbalens 12 ap För byggande av ledning som räver linjeoncession sall en miljöonsevensbesrivning upprättas enligt ellagen 2 ap. 8a. Miljöonsevensbesrivningen sa föregås av ett samråd, med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de ensilda som an antas bli särsilt berörda, om versamheten eller åtgärden räver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt miljöbalen eller enligt föresrifter som har meddelats med stöd av miljöbalen. Samrådet sa genomföras i god tid och i behövlig omfattning innan en ansöan om tillstånd görs och innan miljöonsevensbesrivningen upprättas. Samrådet sa avse versamhetens eller åtgärdens loalisering, omfattning, utformning och miljöpåveran samt miljöonsevensbesrivningens innehåll och utformning. 2.4 CE-märning och EG-diretiv Produter som omfattas av EG-diretiv sall vara försedda med CE-märning. CEmärningen är tillverarens, eller importörens, sätt att enelt informera unden om att produten överensstämmer med raven i applicerbara EG-diretiv. De EG-diretiv som är av intresse i ontaten mellan nätägare och innehavaren av en elprodutionsanläggning är främst masindiretivet, lågspänningsdiretivet och EMCdiretivet. I regel omfattas samtliga elprodutionsanläggningar av något av dessa diretiv och sall i så fall vara försedda med CE-märning. För elprodutionsanläggningar där exempelvis produtionsenhet och omritare säljs separat sall båda dessa enheter vara CE-märta. Masindiretivet 2006/42/EG Masindiretivet anger vila grundläggande hälso- och säerhetsrav som gäller för masiner som släpps ut på marnaden inom EU. Genom att följa de harmoniserade standarder som utarbetats för att precisera raven i masindiretivet förutsätts man uppfylla masindiretivets grundläggande hälso- och säerhetsrav. Som masin ränas den funtionella enheten som omger generatorn såväl meanist som eletrist. För vindraftver inluderar detta torn, masinhus, fundament och tillhörande nätstation om den placeras i anslutning till vindraftveret. Varje vidraftver i en grupp är en separat masin. Lågspänningsdiretivet 2006/95/EG Lågspänningsdiretivet gäller, med vissa undantag, all eletris utrustning onstruerad för användning vid en märspänning mellan 50 och V för växelström och mellan 75 och V för liström. Medlemsstaterna sall vidta alla säliga åtgärder för att säerställa att eletris utrustning endast får marnadsföras om den, efter att ha tillverats i enlighet med inom gemensapen gällande god säerhetstenis praxis, inte riserar säerheten för männisor, husdjur eller egendom, då den är orret installerad och underhållen och används för de ändamål den är avsedd för. De vitigaste säerhetsraven för eletris utrustning onstruerad för användning inom vissa spänningsgränser delas upp i allmänna villor, sydd mot riser orsaade av eletris utrustning, och sydd mot riser som an orsaas av yttre påveran på den eletrisa utrustningen. 9

15 1. Allmänna villor a) För att säerställa att den eletrisa utrustningen används säert och i tillämpningar som den är avsedd för, sall de väsentliga uppgifterna anges på utrustningen eller, om detta inte är möjligt, på en medföljande anvisning. b) Fabriatets namn eller varumäret anges lart och tydligt på den eletrisa utrustningen eller, då detta inte låter sig göras, på förpacningen. c) Den eletrisa utrustningen, tillsammans med tillhörande omponenter, utförs på ett sådant sätt att det finns garantier för att den an monteras och anslutas på ett säert och orret sätt. d) Den eletrisa utrustningen onstrueras och tillveras så att sydd mot sådana riser som anges i punterna 2 och 3 nedan garanteras, förutsatt att utrustningen används till de ändamål den är avsedd för och underhålls på ett nöjatigt sätt. 2. Sydd mot riser orsaade av eletris utrustning Åtgärder av tenis art bör föresrivas i överensstämmelse med punt 1 för att säerställa a) att männisor och husdjur är tillfredsställande syddade mot fara för fysis sada eller annan sada som an orsaas av diret eller indiret beröring, b) att temperaturer, ljusbågar eller strålning, som sulle unna orsaa fara, inte an uppstå, c) att männisor, husdjur och egendom är tillfredsställande syddade mot faror som inte är av eletris natur, vila enligt erfarenhet an orsaas av den eletrisa utrustningen, d) att isoleringen är lämplig för de förhållanden som an förutses. 3. Sydd mot riser som an orsaas av yttre påveran på den eletrisa utrustningen Tenisa åtgärder sall fastställas i överensstämmelse med punt 1 för att säerställa a) att den eletrisa utrustningen uppfyller de förväntade meanisa raven på ett sådant sätt att männisor, husdjur och egendom inte utsätts för fara, b) att den eletrisa utrustningen är motståndsraftig mot påveran som inte är av meanis natur under de förväntade miljöbetingelserna på ett sådant sätt att männisor, husdjur och egendom inte utsätts för fara, c) att den eletrisa utrustningen inte utsätter männisor, husdjur och egendom för fara vid överbelastningsförhållanden som an förutses. EMC-diretivet 2004/108/EG Bestämmelserna i EMC-diretivet gäller utrustnings eletromagnetisa ompatibilitet. Syftet är att säerställa EU-marnadens funtion genom rav på att utrustning sall överensstämma med en adevat nivå av eletromagnetis ompatibilitet. De vitigaste EMC-raven delas upp i syddsrav och särsilda rav för fasta installationer. 1. Syddsrav Utrustning sall med beatande av atuell tillämpbar teni vara så onstruerad och tillverad att a) den eletromagnetisa störning den alstrar inte översrider den nivå över vilen radio- och teleutrustning eller annan utrustning inte an fungera som avsett, 10

16 b) den har en sådan tålighet mot den eletromagnetisa störning som an förväntas vid avsedd användning att dess avsedda funtion inte i oacceptabel utsträcning försämras. 2. Särsilda rav för fasta installationer En fast installation sall installeras enligt god branschpraxis och i enlighet med informationen om hur dess omponenter är avsedda att användas för att uppfylla syddsraven enligt punt 1. God branschpraxis sall doumenteras och den eller de ansvariga personerna sall hålla doumentationen tillgänglig för ontroll för berörda nationella myndigheter så länge som den fasta installationen är i drift. All elprodution sa vara fast ansluten. 2.5 Elsäerhetsverets föresrifter om utformning och ontroll I starströmsförordningen (SFS 2009:22) föresrivs att Elsäerhetsveret är tillsynsmyndighet (enligt ellagen (1997:857) 12 ap. 1 första stycet) när det gäller frågor om elsäerhet. Elsäerhetsveret får därför, i den utsträcning som behövs för att förebygga person- eller sasada på grund av el, meddela föresrifter om utförande av eletrisa anläggningar och anordningar, samt ontroll och provning av sådana anläggningar och anordningar. För anslutning av mindre produtionsanläggningar till elnätet är det främst följande delar av starströmsföresrifterna som är av intresse: Elsäerhetsverets föresrifter och allmänna råd om hur eletrisa starströmsanläggningar sa vara utförda (ELSÄK-FS 2008:1, 2010:1). Elsäerhetsverets föresrifter och allmänna råd om innehavarens ontroll av eletrisa starströmsanläggningar och eletrisa anordningar (ELSÄK-FS 2008:3, 2010:3). Elsäerhetsverets föresrifter och allmänna råd om elsäerhet vid arbete i yresmässig versamhet (ELSÄK-FS 2006:1). Elsäerhetsveret har även gett ut en särsild föresrift om eletromagnetis ompatibilitet: Elsäerhetsverets föresrifter om eletromagnetis ompatibilitet (EMC) (ELSÄK-FS 2007:1) 2.6 Svensa Kraftnäts föresrift om driftsäerhetstenis utformning av produtionsanläggningar I föresriften (SvKFS 2005:2) ställs rav på viss tenis dimensionering av produtionsanläggningar för att sapa de nödvändiga förutsättningarna för driftsäerhet i det nationella systemet. Föresriften gäller anläggningar från och med 1,5 MW och oavsett spänningsnivå för anslutningspunten. I föresriften ställs rav på störningstålighet (ibland allad fault-ride-through), spänningsreglering, effetreglering, samt verifiering och doumentation. Kraven varierar något beroende på produtionsanläggningens typ och storle. Störningstålighet Produtionsanläggningar sa unna upprätthålla utmatning av effet för stationära avvielser i frevens och/eller spänning, som varierar i intervallerna 47,5-52,5 Hz och % av nominell spänning. I vissa av intervallets utanter rävs endast drift under viss tid och/eller med reducerad effetutmatning. För anläggningar upp till 25 MW gäller spänningsintervallet % av nominell spänning. 11

17 Spänningsvariationer i samband med ortslutningar i det angränsande masade stamnätet, med en varatighet upp t.o.m. 250 ms, får inte leda till produtionsbortoppling. Vidare sa produtionsanläggningar, med bibehållen nätanslutning, lara de variationer i spänningen, på en eller flera faser, som an uppträda vid momentant bortopplade fel i det anslutande masade nätet. Samtliga produtionsanläggningar sa vidare lara bibehållen drift vid ortvariga spänningsvariationer, som an uppträda i nätet i samband med vanligt föreommande händelser, såsom åsfel och opplingar. Spänningsreglering Produtionsanläggningar, utom diretanslutna asynrongeneratorer sall ha automatis spänningsreglering för att bidra till stabiliseringen av spänningen vid störda förhållanden. Spänningsregleringen sa unna arbeta med en arateristi (en reativ reglerstyra uttryct i Mvar/V). Vindraftgrupper sall utformas så att det reativa utbytet an regleras till noll. Effetreglering Vindraftaggregat ingående i vindraftgrupp sall ha individuell möjlighet till inställning av den nivå då aggregatet automatist stoppas på grund av yttre omständigheter. Vid stopp på grund av för star vind får inte alla vindraftaggregat i en vindraftgrupp stoppas samtidigt och högst 30 MW/minut får opplas bort. Vid start av vindraftaggregat ingående i vindraftgrupp bör inte alla vindraftaggregat startas samtidigt. Högst 30 MW/minut bör inopplas när vindraftgrupp startas. Det sa vara möjligt att ontrollera produtionen från vindraftgrupp så att produtionen inte överstiger ett bestämt effetvärde (MW). Effetvärdet sa unna vara reglerbart med en utifrån ommande signal. Det sa vara möjligt att ändra i regleralgoritmen. Produtionen sall unna regleras så snabbt att den reduceras till under 20% av maximal effet inom 5 seunder. Verifiering och doumentation En produtionsanläggnings förmåga att uppfylla föresriftens rav sall vara verifierad. Verifiering av att en produtionsanläggning uppfyller de rav som ställs i föresriften an se på olia sätt, exempelvis genom fullsaleprov, tenisa beräningar, simuleringar och reläinställningsplaner. Fullsaleprov är det bästa och mest tillförlitliga alternativet. Vissa rav som anges i föresriften är doc av sådan art att fullsaleprov i pratien inte låter sig göras. Det an exempelvis vara prov som sulle innebära onödigt stora påfrestningar på elsystemet, eller prov som an anses påvera en anläggnings tenisa livslängd negativt. Då fullsaleprov inte är lämpliga an andra verifieringsmetoder tillämpas. En produtionsanläggnings onstrution och däri ingående apparaters tenisa data sall vara doumenterade. Då Svensa Kraftnät begär det sall doumentation tillställas Svensa Kraftnät om de tenisa data som är relevanta för föresrifternas reglerande funtioner. Vid förändring av tenisa data sall Svensa Kraftnät informeras om detta. 2.7 Standarder och branschpraxis För att på ett enhetligt, samordnat och tenist realiserbart sätt uppfylla de rav som i det tvingande regelveret ofta är uttryct i relativt allmänna termer om säerhet för männisors liv och hälsa, sydd för naturen, produtansvar och leveransvalitet, har ett stort antal standarder utarbetats. I vissa vitigare frågeställningar sanas gällande standard och istället refereras till en för varje tid gällande branschpraxis, som i större eller mindre grad antas motsvara vad som är acceptabla lösningar inom 12

18 versamhetsområdet. Standarder och branschpraxis an sägas besriva en rådande samsyn om hur man uppfyller rav i lagar och förordningar. I andra mindre ritisa frågeställningar lämnas ett större spelrum för branschens atörer att finna egna och olia vägar, såväl gällande tenisa rav och lösningar som administrativ hantering. Svensa Kraftnät och andra nätägare tillämpar även tenisa ritlinjer av olia slag för att hålla en tillräcligt hög och jämn valitet på sina egna nät och stationer, samt på andra anläggningar anslutna till det eletrisa raftsystemet. Ett exempel på en sådan ritlinje är TR6-02, Tenisa ritlinjer för elvalitet Del 2: Planerings- och emissionsnivåer, mätmetoder och ansvarsfördelning avseende elvalitet i stamnätet. Även om ritlinjen enbart gäller för stamnätet, så an delar av den mycet väl vara tillämpliga även på lägre spänningsnivåer Standarder Nedan presenteras några vitiga standarder i samband med nätanslutning av produtionsanläggningar. Notera att dessa samt några ytterligare lämpliga standarder finns sammanställda i bilaga 2. SS-EN : Sötsel av eletrisa anläggningar Standarden gäller all sötsel av och allt arbete på eller nära eletrisa starströmsanläggningar oberoende av spänning, och ligger till grund för branschpraxisen ESA. SS-EN 50160: Spänningens egensaper i elnät för allmän distribution Standarden definierar, besriver och specificerar huvudegensaperna hos spänningen i en elnätanvändares anslutningspunt i ett allmänt distributionsnät för låg- och mellanspänning under normala driftförhållanden. Standarden besriver de gränser mellan vila spänningens egensaper an förväntas bibehållas sett över hela det publia elnätet, vilet doc inte innebär en besrivning av en medelsituation som vanligen an förväntas hos en enstaa elnätanvändare. Standardens ändamål är att definiera och besriva egensaperna hos matningsspänningen beträffande frevens, storle, urvform och symmetri mellan fasspänningarna. SS-EN : Vindraftver Del 21: Mätning och bedömning av elvalitet för nätanslutna aggregat Standarden finns tillgänglig på engelsa (IEC standard) och besriver arateristisa elvalitetsparametrar för vindraftver, standardiserade testprocedurer och underlag för bedömning av elvaliteten. SS-EN : Eletromagnetis ompatibilitet (EMC)- Del 4-30: Mät- och provningsmetoder Mätning av spänningsgodhet och elvalitet Standarden finns tillgänglig på engelsa (IEC standard). Standarden definierar metoder för mätning av elvalitetsparametrar i 50/60 Hz växelströmssystem och för tolning av resultaten. Mätmetoder besrivs för var och en av de relevanta elvalitetsparametrarna, så att tillförlitliga och repeterbara resultat erhålles. Standarden besriver så allade in situ mätningar, dvs mätningar som görs ontinuerligt på plats i det i drift varande växelströmssystemet. Standarden är begränsad till ledningsburna spänningsfenomen. De elvalitetsparametrar som behandlas är raftfrevens, spänningens amplitud, flicer (flimmer), spänningsdippar och temporära spänningshöjningar, spänningsavbrott, transienta spänningar, osymmetri i spänningen, övertoner och mellantoner i spänningen, samt snabba spänningsändringar. 13

19 SS-EN : Eletromagnetis ompatibilitet (EMC) Del 2-2: Miljöförhållanden Kompatibilitetsnivåer för lågfreventa ledningsbundna störningar och signalnivåer på elnät Standarden finns tillgänglig på svensa (utgåva:1) och behandlar ledningsbundna störningar i frevensområdet 0 Hz till 9 Hz. Den anger ompatibilitetsnivåer för allmänna distributionsnät för lågspänning med en nominell spänning om högst 420 V enfas eller 690 V trefas och 50 Hz eller 60 Hz nominell frevens. De i standarden angivna ompatibilitetsnivåerna gäller i den gemensamma anslutningspunten. Störningsnivåerna vid anslutningslämmorna (strömintaget) på den utrustning som matas från dessa nät an i allmänhet anses överensstämma med nivåerna i respetive gemensamma anslutningspunt. I vissa fall är det doc annorlunda, särsilt när installationen ensam matas av en lång ledning eller när störningen genereras eller förstärs i den installation vari utrustningen ingår. Kompatibilitetsnivåerna är specificerade för eletromagnetisa störningar av de slag som an förväntas i allmänna distributionsnät för lågspänning, avsedda att tjäna som vägledning när: 1. gränser sall fastläggas för emission av störningar till allmänna distributionsnät (inlusive de planeringsnivåer som definieras i apitel 9) 2. immunitetsgränser sall bestämmas, av produtommittéer (i det eletrotenisa standardiseringsarbetet) eller andra, för utrustning som utsätts för de ledningsbundna störningar som föreommer i allmänna distributionsnät. De störningsfenomen som behandlas är: 1. snabba spänningsändringar och flicer/flimmer 2. övertoner upp till och med den 50:e 3. mellantoner upp till den 50:e övertonen 4. spänningsdistorsioner vid högre frevenser (över den 50:e övertonen) 5. ortvariga sänningar av matningsspänningen och ortvariga spänningsavbrott 6. osymmetri i spänningen 7. transienta överspänningar 8. variationer i matningsspänningens frevens 9. lispänningsomponenter 10. signalering på elnätet SS-EN 50308: Vindraftver Säerhet och sydd vid sötsel och underhåll Denna standard har tagits fram för att doumentera de säerhetsfordringar som finns för drift och underhåll för vindraftver, med avseende på hälsa och säerhet för personal som arbetar med drift och underhåll av vindraftver. Risbedömningen som ligger till grund för säerhetsraven för en vindraftanläggning an silja sig från de risbedömningar som görs för elanläggningar inom eldistributionsnät. Då elanslutningen innebär att exempelvis brytare och mätutrustning tillhörande elnätsbolaget installeras inom vindraftveret så är det vitigt att säerställa en betryggande arbetsmiljö och godtagbara säerhetsnivåer, i paritet med övriga anläggningar där elnätsföretagets personal verar. För dessa utrymmen bör raven i avsnitt 5.6, Övriga syddsrav och syddsanordningar, vara uppfyllda Branschdoument Tillämplig standard blir alltmer internationell och de flesta svensa standarder är idag IEC eller Europa standard. Branschpraxis an tolas som en nationell anpassning av standarderna, som mer i detalj besriver tillvägagångssätt i olia situationer, t ex i samband med nätanslutning av produtionsanläggningar. 14

20 Elarbeten enligt ESA (Elsäerhetsanvisningar) är ett begrepp som vuxit sig start inom branschen. Svens Energi ger ut doument och håller urser inom ESA. Arbete enligt ESA är väl etablerat inom branschen och det ser en ontinuerlig utvecling för att höja elsäerheten. EBR (Elbyggnadsrationalisering) är ett annat begrepp som satt sin prägel på elnätsversamheten i Sverige. Svens Energi bevaar, påverar och genomdriver förändringar av teni, regler och andra villor för nätversamhet. Vidare bedriver man utbildning och tar fram doument om rationell elbyggnadsversamhet, som sätter en de facto-standard inom området i Sverige. Anslutning av undanläggningar 1-36 V till elnätet (IBH-04), utgiven av Svens Energi, är ett exempel på nedtecnad och utgiven branschpraxis. Doumentet är gemensamt upprättat av nätägarna i Sverige som vägledning för under och installatörer när de sa ansluta nya högspänningsanläggningar (1-36 V) till elnätet lisom vid större ombyggnader av befintliga anläggningar. I doumentet redovisas administrativa rutiner, såsom anslutnings- och leveransavtal, föranmälan och beställning, färdiganmälan och besitning, samt tilloppling. Vidare besrivs tenisa rav för olia delar av installationen samt hur debiteringsmätning sa utföras. IBH-04 innehåller även blanetter för föranmälan och färdiganmälan, samt för besitningsprotooll Anslutning Mätning Installation (AMI), är en web-baserad handbo utgiven av Svens Energi, där man snabbt och enelt finner svaren på många vitiga frågor i samband med anslutning av produtionsanläggningar till elnätet. Krav, Råd och Reommendationer om mätning på elmarnaden (KRR-handboen), är en handbo utgiven av Svens Energi, för personal på elnätsföretagen som arbetar med dimensionering och ontroll av mätsystem. Wind Power and Fault Clearance (Elfors rapportnummer 10:99) är i huvudsa ett vägledande doument vid onstrution av felbortopplingssystem i elnät i samband med anslutning av vindraftprodution. För interna fel och ritisa driftfall för vindraftveret ges en ort överblic av rimliga syddsfuntioner Rutiner Förutom den branschgemensamma praxisen har respetive elnätsföretag sina specifia rutiner i samband med anslutning och drift av mindre produtionsanläggningar. De flesta elnätsföretagen har sina rutiner besrivna på respetive hemsida. 15