BILDANDE AV Stakamyrans naturreservat

Transkript

1 BESLUT Dnr Enligt sändlista BILDANDE AV Staamyrans naturreservat Objetnummer Län Västernorrland Kommun Örnsöldsvi Socen Sidensjö och Nätra Fastighet Del av Nätersjö 1:3 Del av Sel 7:13 Del av Sel 5:1 Del av Sel 7:16 Västerby 2:5 (bildande av ny fastighet pågår Marägare Staten genom Naturvårdsveret och ensilda Förvaltare Länsstyrelsen Lägesbesrivning 30 m SV Örnsöldsvi Mittpunt x: ,1 y: (SWEREF 99 Areal [hetar] 174,4 Prod sogsmar [ha] 154,4 Naturtyper [ha] ransog 154,4 Myr 20 LÄNSSTYRELSENS BESLUT Med stöd av 7 ap. 4 miljöbalen (1998:808 förlarar länsstyrelsen det område som utmärts på bifogad arta, bilaga 1, som naturreservat. (Vid tidpunten för detta beslut är Lantmäteriets inmätning av reservatsområdet inte avslutad. Det är den slutligt inmätta ytan som utgör reservat. För att trygga ändamålet med naturreservatet förordnar länsstyrelsen i enlighet med 7 ap. 5, 6 och 30 miljöbalen samt 22 förordningen (1998:1252 om områdessydd enligt miljöbalen m.m., att de föresrifter som framgår av detta beslut sa gälla beträffande naturreservatet. 1 av 7

2 Föresrifterna enligt 7 ap. 30 miljöbalen gäller från den 12 december 2014 även om de överlagas. Med stöd av 3 förordningen om områdessydd enligt miljöbalen m.m. fastställer länsstyrelsen bifogad sötselplan. SYFTE Området syddas i syfte att bevara biologis mångfald och en värdefull naturmiljö, närmare bestämt en natursogsartad gransogsmiljö som har de struturer, såsom gamla träd, samt döda stående och liggande träd, som är ännetecnande för ett naturligt fungerande sogseosystem. Området syddas ocså för att sära en föreomst av den hotade laven långsägg, som är en ansvarsart för länet sett i ett nationellt perspetiv. Syftet sa nås genom att låta granmiljöerna i huvudsa utveclas fritt efter naturligt föreommande processer.. RESERVATSFÖRESKRIFTER A. Föresrifter enligt 7 ap 5 miljöbalen om insränningar i rätten att använda maroch vattenområden. Utöver vad som för övrigt gäller är det förbjudet att: uppföra byggnad, mast eller annan anläggning. bedriva tät, anordna upplag, borra, spränga, schata, gräva, muddra, utfylla, tippa eller på annat sätt sada mar och bloc. dia, diesrensa eller dämma. anlägga väg, stig eller spång. anlägga luft- eller marledning, stängsel eller hägnad. bedriva sogsbru; avvera eller på annat sätt sada levande eller döda, stående eller omullfallna, träd och busar, samt utföra annan sogsvårdsåtgärd. sprida emisa eller biologisa beämpningsmedel, al eller gödselmedel. inplantera djur, växter eller andra organismer. framföra motordrivet fordon annat än på befintlig sogsbilväg. Förbudet gäller inte snösoter på snötäct mar. Förbudet gäller inte heller uttransport av sjuten älg eller björn, varvid risen för sador på mar och vegetation sa minimeras. upplåta mar för militär övningsversamhet. B. Föresrifter om förplitelser för ägare och innehavare av särsild rätt att tåla intrång enligt 7 ap 6 miljöbalen. Marägare och innehavare av särsild rätt förplitigas tåla att följande åtgärder vidtas för att tillgodose ändamålet med reservatet: 1 upphuggning och marering av reservatsgränsen. 2 av 7

3 uppsättning av informationstavlor. anläggning och underhåll av stigar och sidspår. undersöningar av mar, vegetation och djurliv. begränsade sogssötselåtgärder, såsom ringbarning eller motsvarande, i syfte att gynna laven långsägg nyttja vägen som löper genom naturreservatet på Sel 5:1, för tillsyn och sötel. C. Föresrifter enligt 7 ap 30 miljöbalen om rätten att färdas och vistas inom reservatet samt om ordningen i övrigt inom reservatet. Utöver vad som för övrigt gäller är det förbjudet att: fälla eller på annat sätt sada levande eller döda stående och omullfallna träd och busar. insamla mossor, svampar eller lavar med undantag för plocning av matsvamp. genom grävning eller på annat sätt sada mar eller bloc. insamla eller föra bort inseter eller andra ryggradslösa djur. uppföra anläggning, såsom vindsydd, oja, bän, spång, stängsel, ledning, mast, torn eller sylt. framföra motordrivet fordon annat än på befintlig sogsbilväg. Förbudet gäller inte snösoter på snötäct mar. utan länsstyrelsens tillstånd genomföra tävlingar, lägerversamhet eller andra större arrangemang. Föresrifterna sa inte utgöra hinder för underhåll av befintlig sogsbilväg, inlusive vägdien, samt busröjning inom vägområdet. Föresrifterna sa inte utgöra hinder för jaträttsinnehavare att, efter anmälan till länsstyrelsen, uppföra nya jattorn. Material till jattorn får ej tas inom naturreservatet. Föresrifterna sa inte utgöra hinder för underhåll av befintliga jattorn. Befintliga sitgator får underhållas, men nya sitgator får inte röjas. Föresrifterna sa inte utgöra hinder för bedrivande av rensötsel i enlighet med bland annat rennäringslagen (1971:437 och terrängörningsförordningen (1978:594. Länsstyrelsen an ge tillstånd för vetensapliga undersöningar som innebär någon form av marering, fällfångst eller annan åveran, under förutsättning att denna åveran inte annat än alldeles obetydligt påverar de värden som reservatet syftar till att bevara. Vetensapliga undersöningar som inte innebär marering av provytor eller annan åveran är tillåtna i reservatet. Vidare sa föresrifterna inte hindra att i vetensapligt syfte ta minsta möjliga mängd belägg för artbestämning av exempelvis svampar eller inseter. Observera doc att insamling av vissa arter även an vara reglerad i artsyddsförordningen (2007: av 7

4 I enlighet med 2 förordning om områdessydd enligt miljöbalen mm, ansvarar länsstyrelsen för förvaltningen av reservatet. Föresrifterna sa inte utgöra hinder för förvaltaren, eller den som förvaltaren uppdrar åt, att utföra de åtgärder som anges ovan under B och vars utförande besrivs närmare i sötselplanen. Föresrifterna under C gäller även fastighetsägare och innehavare av särsild rätt till fastighet när de inte nyttjar sin rätt att brua fastigheten. SKÄLEN FÖR BESLUT Områdesbesrivning Det nära 200 hetar stora naturreservatet är beläget på meters höjd över havet. De södra delarna utgörs av berget Hästens topp, samt dess bitvis branta nordostsluttning. I norr är terrängen mer flact småsuren med en mosai av våtmarer och sogslädda fastmarpartier. Centralt ligger den öppna myren Staamyran, som fått namnge naturreservatet. Bortsett från området runt Hästtjärnen, längst ner i söder, ligger hela naturreservatet ovanför högsta ustlinjen. Vid sidan om myrmarernas torv är osvallad morän den dominerande jordarten. Bitvis är det rejält storblocigt. Uppe på Hästen är jordtäcet tunnare med inslag av ala berghällar. Berggrunden utgörs av granit och metagråvaca, två bergarter som båda bildar gansa magra jordar. ranen är helt dominerande i naturreservatet, bitvis med inslag av björ, asp och enstaa överståndartallar. Beståndsåldrarna är uppåt 150 år, men det föreommer betydligt äldre träd. Sogen är välsitad, lucig, bitvis relativt gles och lågvuxen, och boniteten varierar från medelgod till dålig. Överlag är tillgången på död ved god. I stora delar är den epifytisa (trädlevande lavfloran ri, med garnlav (NT* och violettgrå tagellav (NT* som några av de vanligaste arterna. Den ännu mer exlusiva hänglaven långsägg (VU* har påträffats på ett 80-tal träd. Tillsammans med det närbelägna naturreservatet Västanåhöjden utgör Staamyran ett av länets ärnområden för arten. Omring 90 % av den svensa föreomsten av långsägg finns i Västernorrland och länet har således ett nationellt ansvar för långsäggets långsitiga överlevnad. Bland övriga fynd av rödlistade arter an nämnas aspgelélav (NT* på asp, samt doftsinn (NT*, gränstica (NT*, hartica (NT* och öttica (NT* som påträffas på döende eller döda granar. Lågintensivt sogsbru har bedrivits i området. Avverningarna ligger doc långt tillbaa i tiden och bara enstaa träd höggs ned. Därför har sogarna behållit sin oliåldrighet och natursogsprägel. * Kategorier enligt 2010 års rödlista: VU=sårbar, NT=nära hotad.. 4 av 7

5 Ärendets beredning De höga naturvärdena i området uppmärsammades i samband med den inventering av långsäggsföreomsten i Nätra fjällsog som länsstyrelsen lät göra 1991 (Norstedt, Långsäggslav i Nätra fjällsog. Publiation 1991:1. Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Länsstyrelsen registrerade 1995 Hästen-Staamyran som naturvårdsobjet (objetnummer Högsta naturvärde registrerade dåvarande Sogsvårdsstyrelsen en mindre nycelbiotop vid berget Hästens norra fot, och 2005 ytterligare åtta nycelbiotoper i Staamyrans omgivningar. I samtliga fall rörde det sig om långsäggs-loaler inom en avverningsanmälan på Sel 7:13. Vid den tidpunten hade länsstyrelsen ännu inte inlett någon reservatsbildning. Marägarna avvatade med avverningen under tiden länsstyrelsen utredde frågan beslutade länsstyrelsen att området sulle syddas som naturreservat. Samtliga berörda marägare ontatades, området värderades och förhandlingar om eonomis ersättning påbörjades. Våren 2012 förvärvade staten Västerby 2:5 från dåvarande ägaren SCA Sog AB tecnades överensommelser om intrångsersättning mellan länsstyrelsen och marägarna på Nätersjö 1:3, Sel 5:1, Sel 7:13 och Sel 7:16. Naturreservatet ligger inom område av risintresse för friluftsliv enligt 3 ap. 6 MB samt för ust-turism och friluftsliv enligt 4 ap. 2 MB och för obruten ust enligt 4 ap. 3 MB. Området är identifierat som eologist änsligt område i översitsplanen för Örnsöldsvis ommun från december Hela Nätra fjällsog är utpeat som område av värde för friluftslivet och område med värdefull ulturmiljö. Översitsplanen anger att ommunen önsar samråda med sogsstyrelsen vid sogsbrusåtgärder. Några andra specificerade intressen finns inte redovisade för området. Inför remissbehandlingen har information hämtats från digitalt underlagsmaterial från mineralrättsregistret. Därvid har inga motstående intressen eller andra försvårande omständigheter påträffats. Remissyttranden har inommit från marägarna på Sel 5:1, Sveriges eologisa Undersöning (SU, samt Natursyddsföreningens länsförbund. Marägarna på Sel 5:1 betonar att den överensommelse de tecnat med länsstyrelsen endast medger tillträde för länsstyrelsens nyttjande av vägen som löper genom naturreservatet på fastigheten. Allmänheten omfattas inte av överensommelsen och marägarna önsar att länsstyrelsen vidtar åtgärder för att undvia allmänhetens trafi på vägen. SU har inga synpunter på förslaget till beslut och sötselplan. Natursyddsföreningen är positiv till reservatets bildande, men ifrågasätter att föresrifterna inte förbjuder småviltjat i området. 5 av 7

6 Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen har beatat de vid remissförfarandet inomna synpunterna genom bearbetning av beslutet och sötselplanen, samt genom ontater med en del av dem som har lämnat synpunter. Natursyddsföreningen ifrågasätter att småviltjat inte förbjuds i reservatet. Länsstyrelsens bedömning är att ett jatförbud här sulle vara att gå längre än vad som an motiveras av syftet med naturreservatet, och att det därmed sulle gå emot miljöbalen 7 ap. 25. Vid Staamyran finns inte utpeat några särsilt höga naturvärden som samtidigt utgör jatbart vilt. Det är länsstyrelsens uppfattning att småviltjat i reservatet endast an anses ha en begränsad påveran på de jagade arternas bevarandestatus i stort. Samma resonemang gäller många andra reservatsbildningar i länet, och ämnet disuteras löpande inom myndigheten. En avviande hållning i fallet Staamyran, borde i onsevensens namn medföra ett generellt ändrat arbetssätt vid områdessydd i länet. Det förutsätter i sin tur en djupare beredning med många parter, och länsstyrelsen deltar självfallet gärna i sådana eventuella framtida disussioner. Området har tidigare påverats av huggningar men i modern tid har få sogsbrusåtgärder vidtagits. Sålunda har nybildning av sogsbiologist vitiga struturer som äldre träd och död ved unnat fortgå. Dessa värden är ovanliga i dagens av sogsbru präglade landsap och av grundläggande vit för att bevara livsformer nutna till miljöer med mer naturlig sogsdynami. Naturvärdena i området är följatligen oförenliga med onventionella sogsbrusmetoder och annan exploatering. enom naturreservatsbildning undanröjs exploateringshot och förutsättningarna för bevarande av sogsmiljöerna, med därtill hörande struturer, processer och arter, förbättras. Beslutet innebär att det är möjligt att öa ljusinsläppet för att gynna den hotade laven långsägg. Det finns forsning som indierar att viss utglesning sulle unna gynna laven långsägg. Åtgärder för att gynna långsägg sa alltid genomföras i samråd med forsare eller annan expertis och noga följas upp. Inga åtgärder sa utföras innan ett väl etablerat unsapsläge anger att ett sådant behov finns för att bevara arten. Åtgärden sa i så fall utföras i en mindre del av reservatsområdet. I dagsläget bedöms det inte vara atuellt med sådana åtgärder. I den händelse en annan hotad art påträffas eller unsapsläget ändras för en i dag änd art i reservatet, och det långsitiga bevarandet av arten inte bedöms tryggat med nuvarande förvaltningsinritning, sulle det unna finnas säl att utfärda en dispens som möjliggör åtgärder nödvändiga för arten. Sådan eventuell dispens bör motiveras av atuell, välgrundad biologis unsap. Vidare bör eventuella åtgärder långsitigt följas upp och berörda delar doumenteras före och efter åtgärd. En eventuell dispens förutsätter att särsilda säl föreligger i enlighet med miljöbalen 7 ap. 7, vilet innebär att åtgärderna måste vägas mot de värden som utgjort grund för tillomsten av detta områdessydd. Länsstyrelsen bedömer att området signifiant bidrar till uppfyllandet av miljömålet Levande sogar, samt att ett formellt sydd är i enlighet med länsstyrelsens och Sogsstyrelsens strategi för områdessydd på sogsmar i länet från december I 6 av 7

7

8 Staamyrans naturreservat BILAA 1 - BESLUTSKARTA Dnr: $ NÄTERSJÖ 1:2 SEL 5:1 SEL 7:16 VÄSTERBY 2:5 SEL 7:13 NÄTERSJÖ 1:3 400 Meter 200 RISNÄS 1:9 0 HERRESTA 2:3 Länsstyrelsen Västernorrland Lantmäteriet eodatasamveran Naturreservatsgräns

9 BILAA Dnr Sötselplan för Staamyrans naturreservat Denna sötselplan sa användas tillsammans med det beslut som utgör grunden för planen. I beslutet återfinns vitig information såsom beslutsmening, syfte, föresrifter och en sammanfattande besrivning av området. ränser Reservatet sa märas ut enligt svens standard (SIS genom målning på träd inom reservatet i gränsgatan och uppsättning av stolpar med reservatsbrica i gränsvinlar och där det är naturligt för besöare att orsa reservatsgränsen. Brand Om spontan brand uppommer inom reservatet bör släcning inritas mot naturliga avgränsningar och mot reservatets ytteranter om räddningschefen anser att branden härmed slutligen an beämpas. All eventuell brandbeämpning bör se med så sonsamma metoder som möjligt och med största hänsyn till mar, vegetation och vatten. Servitut och samfälligheter mm Sogsbilvägen som löper genom naturreservatet på Sel 5:1, omfattas inte av någon officialrättighet. Enligt intrångsavtalet med berörd fastighetsägare, har länsstyrelsen rätt att nyttja vägen för sötsel och tillsyn av reservatet.. Jat Vid uttransport av högvilt får motorfordon användas, varvid risen för marsador och spårbildning sa minimeras (se beslutet A9. Befintliga sitgator får underhållas, men nya sitgator får inte röjas. Befintliga jattorn ägs av jaträttsinnehavaren och sa underhållas eller rivas. Nya jattorn får uppföras efter anmälan till länsstyrelsen. Material till jattorn får ej tas inom naturreservatet. Av reservatsföresrifterna följer vidare att varen levande eller döda träd i reservatet får nyttjas till ved ( A6. För den statligt ägda delen av naturreservatet har Naturvårdsveret tecnat en jaträttsupplåtelse (NV , omfattande all jat, med den tidigare ägaren SCA Sog AB. Upplåtelsen gäller i fem år och förlängs automatist med en ytterligare femårsperiod i sänder om uppsägning inte ser innan. Uppsägning får endast se sedan lagaraftvunnet beslut avseende nya eller ändrade naturreservatsföresrifter föreligger. Uppsägning eller villorsändring av avtalet sa se sriftligen senast ett år före avtalstidens utgång. 1 av 3

10 SCA har rätt att i sin tur upplåta jaträtten till annan, varvid SCA förbinder sig att i sådan upplåtelse inta de särsilda villor för jatutövningen som anges i ovan nämnda upplåtelse. SCA sa betala 950 r per jatår exlusive moms. Avgiften sa betalas i försott och vid för sen betalning tillommer dröjsmålsränta samt ersättning för betalningspåminnelse. Från och med 2013 sa avgiften årligen justeras med hänsyn till förändringen i onsumentprisindex. Förvaltning och tillsyn Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av reservatet och tillsynen när det gäller efterlevnaden av reservatsbestämmelserna. Sötselområden med bevarandemål och åtgärder Området har två sötselområden vila båda omfattar hela reservatet, se sötselartan. Sötselområde 1 rannatursog med inslag av lövträd Övergripande mål Att låta sogsmiljöerna utveclas fritt efter naturligt föreommande processer med de struturer, såsom gamla träd och döda stående och liggande träd, som är ännetecnande för ett naturligt fungerande sogseosystem. Målet är även att långsägg sa finnas i reservatet. Åtgärder Åtgärder för att gynna långsägg En uppföljning av långsäggsföreomsten i reservatet sa göras. Minsar arten påtagligt, och denna minsning an förlaras av suggning, sa reservatsförvaltningen överväga att småsaligt modifiera beståndsstruturen. Det finns forsning som söer utröna huruvida en utglesning av sogsbestånd i vissa fall sulle unna ge en loal tillväxthöjning hos långsägg och även sapa nya växtplatser. Detta an se genom att mindre trädgrupper ringbaras och/eller enstaa träd fälls för att på sit sapa en lucigare och ljusare beståndsstrutur. Innan några åtgärder påbörjas sa forsare ontatas för samråd ring unsapsläget och hur eventuell utglesning av bestånd och uppföljning av populationsutveclingen för långsägg bäst genomförs. Den döda ved som bildas lämnas i reservatet.. Sötselområde 2 Information och tillgänglighet Övergripande mål Att låta området vara fortsatt tillgängligt för allmänheten, samt att besöare sa få relevant information om området. 2 av 3

11 Åtgärder Informationstavla Informationstavla placeras lämpligen vid plats som framgår av sötselplaneartan. Information på hemsida En besrivning läggs ut på länsstyrelsens hemsida. Sammanfattning och prioritering av åtgärder Prio Åtgärd Sötselomr Start Intervall Finansiering 1 Informationstavla engångsåtgärd reservatsanslag 1 Information på hemsida engångsåtgärd reservatsanslag 3 Åtgärder för att gynna långsägg 1 vid behov reservatsanslag Uppföljning Uppföljning av reservatets syfte och gynnsam bevarandestatus för miljöer och arter är en prioriterad uppgift för reservatsförvaltningen, förutom de åtgärder som anges ovan. 3 av 3

12 Staamyrans naturreservat SKÖTSELKARTA Dnr: $ ¹ NÄTERSJÖ 1:2 SEL 5:1 SEL 7:16 VÄSTERBY 2:5 SEL 7:13 NÄTERSJÖ 1:3 400 Meter Länsstyrelsen Västernorrland Lantmäteriet eodatasamveran 200 RISNÄS 1:9 0 HERRESTA 2:3 Naturreservatsgräns ¹ Infotavla