BILDANDE AV Långvattenhöjdens naturreservat

Transkript

1 BESLUT Dnr Enligt sändlista BILDANDE AV Långvattenhöjdens naturreservat Objetnummer Län Västernorrland Kommun Kramfors Socen Gudmundrå Fastighet Hörnäset 1:2* Mjövattnet 1:2* Näverberget 1:7* Näverberget 1:9* Näverberget 1:11* Stormyråsen 1:9* *) Bildande av ny fastighet pågår. Marägare Staten genom Naturvårdsveret Förvaltare Länsstyrelsen Lägesbesrivning 12 m SV Kramfors centrum Mittpunt x: ,1 y: (SWEREF 99) Areal [hetar] 136,7 Prod sogsmar [ha] 122,9 Naturtyper [ha] Gransog 70 Lövblandad barrsog 32,5 Vatten 10,3 Triviallövsog 8,3 Barrblandsog 7,9 Barrsumpsog 2,6 Myr 2,5 Tallsog 1,5 Impediment 1 Lövsumpsog 0,1 1 av 7

2 LÄNSSTYRELSENS BESLUT Med stöd av 7 ap. 4 miljöbalen (1998:808) förlarar länsstyrelsen det område som utmärts på bifogad arta, bilaga 1, som naturreservat. (Vid tidpunten för detta beslut är Lantmäteriets inmätning av reservatsområdet inte avslutad. Det är den slutligt inmätta ytan som utgör reservat.) För att trygga ändamålet med naturreservatet förordnar länsstyrelsen i enlighet med 7 ap. 5, 6 och 30 miljöbalen samt 22 förordningen (1998:1252) om områdessydd enligt miljöbalen m.m., att de föresrifter som framgår av detta beslut sa gälla beträffande naturreservatet. Föresrifterna enligt 7 ap. 30 miljöbalen gäller från den 12 december 2014 även om de överlagas. Med stöd av 3 förordningen om områdessydd enligt miljöbalen m.m. fastställer länsstyrelsen bifogad sötselplan. SYFTE Området syddas i syfte att bevara biologis mångfald och en värdefull naturmiljö, närmare bestämt en natursogsmiljö som har mycet av de struturer, såsom döda stående och liggande träd, som är ännetecnande för ett naturligt fungerande sogseosystem. RESERVATSFÖRESKRIFTER A. Föresrifter enligt 7 ap 5 miljöbalen om insränningar i rätten att använda maroch vattenområden. Utöver vad som för övrigt gäller är det förbjudet att: uppföra byggnad eller annan anläggning. bedriva tät, anordna upplag, borra, spränga, schata, gräva, muddra, utfylla, tippa eller på annat sätt sada mar och bloc. dia, diesrensa eller dämma. anlägga väg, stig eller spång. anlägga luft- eller marledning, stängsel eller hägnad. bedriva sogsbru; avvera eller på annat sätt sada levande eller döda, stående eller omullfallna, träd och busar, samt utföra annan sogsvårdsåtgärd. Förbudet gäller ej röjning av befintliga sitgator i samband med jat. sprida emisa eller biologisa beämpningsmedel, al eller gödselmedel. inplantera djur, växter eller andra organismer. framföra motordrivet fordon. Förbudet gäller ej snösoter på snötäct mar, eller uttransport av fällt högvilt, varvid risen för sador på mar och vegetation sa minimeras. upplåta mar för militär övningsversamhet. 2 av 7

3 11 uppföra jattorn utan länsstyrelsens tillstånd. B. Föresrifter om förplitelser för ägare och innehavare av särsild rätt att tåla intrång enligt 7 ap 6 miljöbalen. Marägare och innehavare av särsild rätt förplitigas tåla att följande åtgärder vidtas för att tillgodose ändamålet med reservatet: upphuggning och marering av reservatsgränsen uppsättning av informationstavlor anläggning och underhåll av stigar undersöningar av mar, vatten, vegetation och djurliv C. Föresrifter enligt 7 ap 30 miljöbalen om rätten att färdas och vistas inom reservatet samt om ordningen i övrigt inom reservatet. Utöver vad som för övrigt gäller är det förbjudet att: fälla eller på annat sätt sada levande eller döda stående och omullfallna träd och busar. insamla mossor, svampar eller lavar med undantag för plocning av matsvamp. genom grävning eller på annat sätt sada mar och bloc. insamla eller föra bort ryggradslösa djur. framföra motordrivet fordon. Förbudet gäller ej snösoter på snötäct mar. uppföra anläggning, såsom vindsydd, oja, bän, spång, stängsel, ledning, mast eller torn. sätta upp sylt, tavla, affisch eller göra insrift. utan länsstyrelsens tillstånd genomföra tävlingar, lägerversamhet eller andra större arrangemang. Föresrifterna sa inte utgöra hinder för bedrivande av rensötsel i enlighet med bland annat rennäringslagen (1971:437) och terrängörningsförordningen (1978:594). Föresrifterna sa inte heller utgöra hinder för drift och underhåll av befintlig sogsbilväg. Träd som fallit eller hotar att falla över väg får apas men sa lämnas i reservatet. Länsstyrelsen an ge tillstånd för vetensapliga undersöningar som innebär någon form av marering, fällfångst eller annan åveran, under förutsättning att denna åveran inte annat än alldeles obetydligt påverar de värden som reservatet syftar till att bevara. Vetensapliga undersöningar som inte innebär marering av provytor eller annan åveran är tillåtna i reservatet. Vidare sa föresrifterna inte hindra att i vetensapligt syfte ta minsta möjliga mängd belägg för artbestämning av exempelvis svampar eller inseter. Observera doc att insamling av vissa arter även an vara reglerad i artsyddsförordningen (2007:845). 3 av 7

4 I enlighet med 2 förordning om områdessydd enligt miljöbalen mm, ansvarar länsstyrelsen för förvaltningen av reservatet. Föresrifterna sa inte utgöra hinder för förvaltaren, eller den som förvaltaren uppdrar åt, att utföra de åtgärder som anges ovan under B och vars utförande besrivs närmare i sötselplanen. Föresrifterna under C gäller även fastighetsägare och innehavare av särsild rätt till fastighet när de inte nyttjar sin rätt att brua fastigheten. SKÄLEN FÖR BESLUT Områdesbesrivning Området är beläget drygt tio ilometer sydväst om Kramfors. Det består av sjön Långvattnet och dess omgivande bergsluttningar. Långvattnet ligger 250 meter över havet och områdets högsta punt är på nära 350 meter. Högsta ustlinjen sär sluttningarna ett 20- tal meter ovan sjön. Berggrunden består av metagråvaca, som över större delen av området är täct av morän. Gransog av fris blåbärstyp dominerar. Det föreommer spår av dimensionsavverningar och äldre sogsbränder. I områdets västra delar är det mycet sparsamt med spår av mänslig ativitet. Det är inte särsilt gammalt, men mycet gott om lågor från självgallring samt stående döda och döende granar. I sluttningarna söder om sjön är bitvis lövinslaget stort, möjligen som ett resultat av sogsbete eller annan ulturpåveran. Mycet av lövet har utgjorts av asp, men bäver har under de senaste åren fällt så gott som varje asp i de nedre delarna. Björen har doc ofta lämnats i fred. Norr om sjön är det delvis brant, med hällmarsinslag, och sogen är varierad. Gran dominerar, men det föreommer ocså asp och björ. Spritt i sluttningen, lisom öster om sjöns utlopp, finns fina tallöverståndare. Uppe på berget i sydost står gansa mager lågvuxen gransog med visst inslag av tall. Det finns en del äldre gran men som en följd av den låga tillväxten har sparsamt med död ved producerats. Väster om berget finns en långsäggsföreomst i anslutning till ett hygge. Gansa mycet i denna antzon har stormfällts. Ärendets beredning Länsstyrelsen registrerade 1995 Långvattenhöjden som naturvårdsobjet (objetnummer 82286). Marägaren SCA har peat ut fyra nycelbiotoper om totalt 28 hetar. Våren 2014 förvärvades området av Naturvårdsveret (NV ). Det ingic i det så allade ESAB-paetet där staten erbjöd de stora sogsbolagen mar från Sveasog i utbyte mot områden på bolagsmar som planerades bli naturreservat. 4 av 7

5 Området är inte identifierat i översitsplanen för Kramfors ommun från 30 maj Sannolit beror det på att områdets naturvärden inte var ända av ommunen vid den tidpunten. Några andra specificerade intressen finns inte redovisade för området. Inför remissbehandlingen har information hämtats från digitalt underlagsmaterial från mineralrättsregistret. Därvid har inga motstående intressen eller andra försvårande omständigheter påträffats. Remissyttranden har inommit från marägarna på Mjövattnet 1:7, Jijnjevaerie sameby, Kramfors ommun, Sveriges Geologisa Undersöning (SGU) och Natursyddsföreningens länsförbund. Marägarna på Mjövattnet 1:7 framför synpunten att den ur besöshänseende bästa placeringen av informationstavla ligger vid vägslutet bortom Björnsjön vid Långvattnets sydöstra ände. Kramfors ommun ställer sig positivt till bildandet av naturreservatet och har inget att invända mot förslaget. Inte heller SGU har några synpunter. Natursyddsföreningen är positiv till reservatets bildande, men ifrågasätter att föresrifterna inte förbjuder småviltjat i området.. Länsstyrelsens bedömning Marägarna på Mjövattnet 1:7 föreslår att informationstavlan sa placeras vid vägslutet bortom Björnsjön, cira 500 meter från reservatet. Länsstyrelsens val av placering utgår främst från det fatum att staten, genom Naturvårdsveret, har avtal om rätt att nyttja den väg som når reservatet söderifrån, en väg som även passerar det närbelägna Sör- Lappmyrans naturreservat. Natursyddsföreningen ifrågasätter att småviltjat inte förbjuds i reservatet. Länsstyrelsens bedömning är att ett jatförbud här sulle vara att gå längre än vad som an motiveras av syftet med naturreservatet, och att det därmed sulle gå emot miljöbalen 7 ap. 25. Vid Långvattenhöjden finns inte utpeat några särsilt höga naturvärden som samtidigt utgör jatbart vilt. Det är länsstyrelsens uppfattning att småviltjat i reservatet endast an anses ha en begränsad påveran på de jagade arternas bevarandestatus i stort. Samma resonemang gäller många andra reservatsbildningar i länet, och ämnet disuteras löpande inom myndigheten. En avviande hållning i fallet Långvattenhöjden, borde i onsevensens namn medföra ett generellt ändrat arbetssätt vid områdessydd i länet. Det förutsätter i sin tur en djupare beredning med många parter, och länsstyrelsen deltar självfallet gärna i sådana eventuella framtida disussioner. Området har tidigare påverats av huggningar men i modern tid har få sogsbrusåtgärder vidtagits. Sålunda har nybildning av sogsbiologist vitiga struturer som äldre träd och död ved unnat fortgå. Dessa värden är ovanliga i dagens av sogsbru präglade landsap och av grundläggande vit för att bevara livsformer nutna till miljöer med mer naturlig 5 av 7

6 sogsdynami. Naturvärdena i området är följatligen oförenliga med onventionella sogsbrusmetoder och annan exploatering. Genom naturreservatsbildning undanröjs exploateringshot och förutsättningarna för bevarande av sogsmiljöerna, med därtill hörande struturer, processer och arter, förbättras. Förvaltningsinritningen är fri utvecling. I den händelse en hotad art påträffas eller unsapsläget ändras för en i dag änd art i reservatet, och det långsitiga bevarandet av arten inte bedöms tryggat med nuvarande förvaltningsinritning, sulle det unna finnas säl att utfärda en dispens som möjliggör åtgärder nödvändiga för arten. Sådan eventuell dispens bör motiveras av atuell, välgrundad biologis unsap. Vidare bör eventuella åtgärder långsitigt följas upp och berörda delar doumenteras före och efter åtgärd. En eventuell dispens förutsätter att särsilda säl föreligger i enlighet med miljöbalen 7 ap. 7, vilet innebär att åtgärderna måste vägas mot de värden som utgjort grund för tillomsten av detta områdessydd. Länsstyrelsen bedömer att området signifiant bidrar till uppfyllandet av miljömålet Levande sogar, samt att ett formellt sydd är i enlighet med länsstyrelsens och Sogsstyrelsens strategi för områdessydd på sogsmar i länet från december Vidare bedömer länsstyrelsen att ett naturreservat i det atuella området är förenligt med ommunens översitsplan och med hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 apitlen miljöbalen. Länsstyrelsen finner vid en vägning mellan ensilda och allmänna intressen i enlighet med 7 ap. 25 miljöbalen att det för att bevara ovan nämnda naturvärden finns säl att besluta om att bilda ett naturreservat, samt att förordna om föresrifter för området och att fastställa en sötselplan. För att uppnå det stara sydd som behövs för områdets naturvärden bör föresrifterna bland annat omfatta förbud mot såväl exploateringsföretag som sogsbru i området.. HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill laga över detta beslut sa sriva till regeringen, men sica eller lämna srivelsen till länsstyrelsen, postadress: Länsstyrelsen, Enheten för syddad natur, Härnösand. Srivelsen sa ha ommit in inom tre vecor från den dag laganden fic del av beslutet. I srivelsen sa anges vilet beslut som överlagas och den ändring som begärs. Sriv namn, adress, telefonnummer och ärendets nummer. Om ytterligare upplysningar önsas, ontata Torbjörn Engberg telefon , torbjorn.engberg@lansstyrelsen.se. Beslutet sa ungöras i länets författningssamling, i Post- och Inries Tidningar samt i Tidningen Ångermanland. Den dag ungörelsen varit införd i ortstidning anses berörda ha 6 av 7

7

8 Långvattenhöjdens naturreservat BILAGA 1 - BESLUTSKARTA Dnr: $ MJÖVATTNET 1:2 STORMYRÅSEN 1:9 NÄVERBERGET 1:9 STORVATTNET 1:3 NÄVERBERGET 1:11 NÄVERBERGET 1: HÖRNÄSET 1:2 400 Meter Länsstyrelsen Västernorrland Lantmäteriet Geodatasamveran Naturreservatsgräns

9 BILAGA Dnr Sötselplan för Långvattenhöjdens naturreservat Denna sötselplan sa användas tillsammans med det beslut som utgör grunden för planen. I beslutet återfinns vitig information såsom beslutsmening, syfte, föresrifter och en sammanfattande besrivning av området. Gränser Reservatet sa märas ut enligt svens standard (SIS ) genom målning på träd inom reservatet i gränsgatan och uppsättning av stolpar med reservatsbrica i gränsvinlar och där det är naturligt för besöare att orsa reservatsgränsen. Brand Om spontan brand uppommer inom reservatet bör släcning inritas mot naturliga avgränsningar och mot reservatets ytteranter om räddningschefen anser att branden härmed slutligen an beämpas. All eventuell brandbeämpning bör se med så sonsamma metoder som möjligt och med största hänsyn till mar, vegetation och vatten. Servitut och samfälligheter mm Vid tidpunten för denna sötselplans upprättande har fastighetsbildningen ännu inte avslutats. Enligt öpeontratet mellan staten och SCA, sa den blivande reservatsfastigheten ha andel i de gemensamhetsanläggningar i vars båtnadsområde reservatet ingår.. Vatten och fise Sjön Långvattnet är ensilt ägd. Fiset är till delar samfällt ägt, av ett femtontal fastigheter, och omfattas inte av något fisevårdsområde. Reservatsföresrifterna reglerar inte fiset. Jat Anslag om pågående jat sa sättas upp i anslutning till reservatstavlan (se sötselplanearta). Vid uttransport av högvilt får motorfordon användas, varvid risen för marsador och spårbildning sa minimeras (se beslutet A9). Befintliga jattorn ägs av jaträttsinnehavaren och sa underhållas eller rivas. Ansöan om tillstånd för uppförande av nya jattorn sa inlämnas till länsstyrelsen ( A11). Av reservatsföresrifterna följer vidare att varen levande eller döda träd i reservatet får nyttjas till ved ( A6). Naturvårdsveret har tecnat en jaträttsupplåtelse (NV ), omfattande all jat, med den tidigare ägaren SCA Sog AB. Upplåtelsen gäller i fem år och förlängs automatist med en 1 av 3

10 ytterligare femårsperiod i sänder om uppsägning inte ser innan. Uppsägning får endast se sedan lagaraftvunnet beslut avseende nya eller ändrade naturreservatsföresrifter föreligger. Uppsägning eller villorsändring av avtalet sa se sriftligen senast ett år före avtalstidens utgång. SCA äger rätt att i sin tur upplåta maren till annan. Avgiften för jaten sa grunda sig på jaträttens marnadsvärde vid 5-årsperiodens ingång, med ett schablonmässigt avdrag för att förvalta jaten. För perioden är den årliga avgiften r. Förvaltning och tillsyn Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av reservatet och tillsynen när det gäller efterlevnaden av reservatsbestämmelserna. Sötselområden med bevarandemål och åtgärder Området har två sötselområden vila omfattar hela reservatet, se sötselartan. Sötselområde 1 Grannatursog med inslag av lövträd Övergripande mål Att låta de sogsmiljöer som aratäriseras av gammelsogsarter nutna till sena successionsstadier få utveclas fritt efter naturligt föreommande processer. Detta resulterar i struturer, såsom gamla, grova träd och döda stående och liggande träd, vila är ännetecnande för ett naturligt fungerande och av männisan i låg grad påverat sogseosystem. På motsvarande sätt sa myrmarer och vattendrag få utveclas fritt, utan någon reglering av de hydrologisa förhållandena. Åtgärder Inga åtgärder förutom uppföljning. Sötselområde 2 Information och tillgänglighet Övergripande mål Att låta området vara fortsatt tillgängligt för allmänheten, samt att besöare sa få relevant information om området. Åtgärder Informationstavla Informationstavla placeras vid plats som framgår av sötselplaneartan. Information på hemsida En besrivning läggs ut på länsstyrelsens hemsida. 2 av 3

11 Pareringsplats Parering anläggs vid plats som framgår av sötselartan. Sammanfattning och prioritering av åtgärder Prio Åtgärd Sötselomr Start Intervall Finansiering 1 Informationstavla engångsåtgärd reservatsanslag 1 Information på hemsida engångsåtgärd reservatsanslag 2 Pareringsplats engångsåtgärd reservatsanslag Uppföljning Uppföljning av reservatets syfte och gynnsam bevarandestatus för miljöer och arter är en prioriterad uppgift för reservatsförvaltningen, förutom de åtgärder som anges ovan. 3 av 3

12 Långvattenhöjdens naturreservat SKÖTSELKARTA Dnr: $ MJÖVATTNET 1:2 STORMYRÅSEN 1:9 NÄVERBERGET 1:9 STORVATTNET 1:3 NÄVERBERGET 1:11 P ¹) NÄVERBERGET 1: HÖRNÄSET 1:2 400 Meter P ) ¹ Länsstyrelsen Västernorrland Lantmäteriet Geodatasamveran Naturreservatsgräns Parering Placering av Infotavla