BILDANDE AV Dysjöbergets naturreservat

Transkript

1 BESLUT Dnr Enligt sändlista BILDANDE AV Dysjöbergets naturreservat Objetnummer Län Västernorrland Kommun Ånge Socen Borgsjö Fastighet Del av Boltjärn 3:10 Del av Boltjärn 6:1 Del av Ånge 3:226 Boltjärn 3:46 (bildande av ny fastighet pågår) Marägare Staten genom Naturvårdsveret och ensilda Förvaltare Länsstyrelsen Lägesbesrivning Cira 10 m NV om Ånge centrum Mittpunt x: ,8 y: (SWEREF 99) Areal [hetar] 85,0 Prod sogsmar [ha] 79,7 Naturtyper [ha] Tallsog 64,6 Lövblandad barrsog 13,6 Myr 4,7 Barrblandsog 0,9 Vatten 0,6 Gransog 0,6 LÄNSSTYRELSENS BESLUT Med stöd av 7 ap. 4 miljöbalen (1998:808) förlarar länsstyrelsen det område som utmärts på bifogad arta, bilaga 1, som naturreservat. För att trygga ändamålet med naturreservatet förordnar länsstyrelsen i enlighet med 7 ap. 5, 6 och 30 miljöbalen samt 22 förordningen (1998:1252) om områdessydd enligt miljöbalen m.m., att de föresrifter som framgår av detta beslut sa gälla beträffande naturreservatet. 1 av 6

2 Föresrifterna enligt 7 ap. 30 miljöbalen gäller från den 12 december 2014 även om de överlagas. Med stöd av 3 förordningen om områdessydd enligt miljöbalen m.m. fastställer länsstyrelsen bifogad sötselplan.. SYFTE Området syddas i syfte att bevara biologis mångfald och en värdefull naturmiljö, närmare bestämt en brandpräglad natursogsmiljö med stort inslag av lövträd, som har mycet av de struturer, såsom stående och liggande träd, som är ännetecnande för ett naturligt fungerande sogseosystem.. Den brandpräglade beståndsstruturen sa vidmathållas och i frånvaro av naturliga bränder bör naturvårdsbränningar genomföras i naturreservatet.. RESERVATSFÖRESKRIFTER A. Föresrifter enligt 7 ap 5 miljöbalen om insränningar i rätten att använda maroch vattenområden. Utöver vad som för övrigt gäller är det förbjudet att: uppföra byggnad eller annan anläggning. bedriva tät, anordna upplag, borra, spränga, schata, gräva, muddra, utfylla, tippa eller på annat sätt sada mar och bloc. dia, diesrensa eller dämma. anlägga väg, stig eller spång. anlägga luft- eller marledning, stängsel eller hägnad. bedriva sogsbru; avvera eller på annat sätt sada levande eller döda, stående eller omullfallna, träd och busar, samt utföra annan sogsvårdsåtgärd. Förbudet gäller ej röjning av befintliga sitgator i samband med jat. sprida emisa eller biologisa beämpningsmedel, al eller gödselmedel. inplantera djur, växter eller andra organismer. framföra motordrivet fordon utanför befintlig sogsbilväg. Förbudet gäller ej snösoteråning på snötäct mar samt uttransport av fälld älg, björn eller annat högvilt, varvid risen för sador på mar och vegetation sa minimeras. upplåta mar för militär övningsversamhet. uppföra jattorn utan länsstyrelsens tillstånd. 2 av 6

3 B. Föresrifter om förplitelser för ägare och innehavare av särsild rätt att tåla intrång enligt 7 ap 6 miljöbalen. Marägare och innehavare av särsild rätt förplitigas tåla att följande åtgärder vidtas för att tillgodose ändamålet med reservatet: upphuggning och marering av reservatsgränsen. uppsättning av informationstavlor. ontrollerade naturvårdsbränningar med eventuella därtill hörande åtgärder, som exempelvis seletiva huggningsingrepp och anläggande av mineraljordssträngar. undersöningar av mar, vatten, vegetation och djurliv anläggning och underhåll av stigar C. Föresrifter enligt 7 ap 30 miljöbalen om rätten att färdas och vistas inom reservatet samt om ordningen i övrigt inom reservatet. Utöver vad som för övrigt gäller är det förbjudet att: fälla eller på annat sätt sada levande eller döda stående och omullfallna träd och busar. insamla mossor, svampar eller lavar med undantag för plocning av matsvamp. genom grävning eller på annat sätt sada mar och bloc. insamla eller föra bort ryggradslösa djur. framföra motordrivet fordon annat än på befintlig väg. Förbudet gäller ej snösoteråning på snötäct mar varvid risen för sador på mar och vegetation sa minimeras. sätta upp sylt, tavla eller affisch. uppföra anläggning, såsom vindsydd, oja, bän, spång, stängsel, ledning, mast eller torn. utan länsstyrelsens tillstånd genomföra tävlingar, lägerversamhet eller andra större arrangemang. Föresrifterna sa inte utgöra hinder för bedrivande av rensötsel i enlighet med bland annat rennäringslagen (1971:437) och terrängörningsförordningen (1978:594). Föresrifterna sa inte utgöra hinder för drift och underhåll av befintlig sogsbilväg. Träd som fallit eller hotar att falla över väg eller hus får apas men sa lämnas i reservatet. Länsstyrelsen an ge tillstånd för vetensapliga undersöningar som innebär någon form av marering, fällfångst eller annan åveran, under förutsättning att denna åveran inte annat än alldeles obetydligt påverar de värden som reservatet syftar till att bevara. Vetensapliga undersöningar som inte innebär marering av provytor eller annan åveran är tillåtna i reservatet. Vidare sa föresrifterna inte hindra att i vetensapligt syfte ta minsta möjliga mängd belägg för artbestämning av exempelvis svampar eller inseter. Observera doc att insamling av vissa arter även an vara reglerad i artsyddsförordningen (2007:845). 3 av 6

4 I enlighet med 2 förordning om områdessydd enligt miljöbalen mm, ansvarar länsstyrelsen för förvaltningen av reservatet. Föresrifterna sa inte utgöra hinder för förvaltaren, eller den som förvaltaren uppdrar åt, att utföra de åtgärder som anges ovan under B och vars utförande besrivs närmare i sötselplanen. Föresrifterna under C gäller även fastighetsägare och innehavare av särsild rätt till fastighet när de inte nyttjar sin rätt att brua fastigheten. SKÄLEN FÖR BESLUT Områdesbesrivning Naturreservatet ligger i Dysjöbergets och Långmarsbergets sydvästsluttningar ner mot Dysjöån, cira tio ilometer nordväst om Ånge. Området är 85 hetar stort och beläget meter över havet. Centralt finns en liten tjärn, Stora Lilltjärnen, nappt en hetar stor, och från den rinner Lilltjärnsbäcen vidare ner mot Dysjöån. Berggrunden utgörs mestadels av metagråvaca, en omvandlad bergart med sedimentärt ursprung, som huvudsaligen bildar magra jordar. I öster föreommer den mer basisa bergarten diabas, och där är ocså växtförhållandena riare. Terrängen är småuperad och blocri morän är den dominerande jordarten. Sogen i reservatet har en tydlig brandprägel. Senaste branden ägde sannolit rum ring förra seelsiftet. I norr finns tallnatursog med rilig föreomst av tallöverståndare äldre än 200 år, torraor och grova tallågor. Många av tallarna och torraorna har brandljud. Branden har även givit upphov till ett stort lövinslag och i söder finns delar som helt domineras av len asp och björ. Diabasen i maren bidrar till att sapa bra livsmiljöer för flera algynnade ärlväxter, som suggviol (NT*), ärrfibbla, liljeonvalj, trolldruva, tibast och torta. Dessa arter påträffas framförallt i futigare partier i närheten av Lilltjärnsbäcen. I tallmiljöerna finns arter som gräddporing (VU*) och dvärgbägarlav (NT*), som båda är nutna till tallågor. På gammal gran har påträffats gammelgransål (NT*) och i lövsogen andelabersvamp (NT*), oralltaggsvamp (NT*), lunglav (NT*) och stor asptica (NT*). Det finns spår av dimensionsavverningar i form av avverningsstubbar. Sannolit har de besvärliga blocria marförhållandena bidragit till att uttagen av vire har varit mycet begränsade i stora delar av naturreservatet. Området besös i begränsad omfattning av allmänheten och det finns inga ända ulturmiljövärden. *) Kategorier enligt 2010 års rödlista: VU=sårbar, NT=nära hotad. Ärendets beredning Länsstyrelsen registrerade 1998 Dysjöberget som naturvårdsobjet (objetsnummer: 4 av 6

5 60267), men det objetet var betydligt mindre och mestadels utanför det nu atuella reservatsområdet. Det var först efter inventeringar 2006 och 2007 som naturvårdsobjetet antog sin nuvarande form registrerade dåvarande Sogsvårdsstyrelsen en 3,5 hetar stor nycelbiotop på Boltjärn 3:10 (ategoriserad som Lövbränna). SCA har avgränsat 3 nycelbiotoper i området om totalt cira 16 hetar tecnades överensommelser om intrångsersättning mellan länsstyrelsen och marägarna på de ensilt ägda fastigheterna Boltjärn 3:10, Boltjärn 6:1 och Ånge 3:226. Hösten 2013 förvärvade staten, genom Naturvårdsveret, den SCA-ägda delen av området (NV ). Köpet gjordes inom ramen för det så allade ESAB-paetet där staten erbjöd de stora sogsbolagen mar från Sveasog i utbyte mot områden på bolagsmar som planerades bli naturreservat. Området är utpeat i översitsplanen för Ånge ommun från år Några motstående intressen finns inte redovisade. Inför remissbehandlingen har information hämtats från digitalt underlagsmaterial från mineralrättsregistret. Därvid har inga motstående intressen eller andra försvårande omständigheter påträffats. Remissyttranden har inommit från marägarna på Boltjärn 2:8, Boltjärn 3:47 och Byn 2:8, Jijnjevaerie sameby, Ånge ommun, Sveriges Geologisa Undersöning (SGU) och Natursyddsföreningen Sundsvall-Ånge. Ingen remissinstanserna har uttryct någon erinran mot naturreservatet. Länsstyrelsens bedömning Området har tidigare påverats av huggningar men i modern tid har få sogsbrusåtgärder vidtagits. Sålunda har nybildning av sogsbiologist vitiga struturer som äldre träd och död ved unnat fortgå. Dessa värden är ovanliga i dagens av sogsbru präglade landsap och av grundläggande vit för att bevara livsformer nutna till miljöer med mer naturlig sogsdynami. Naturvärdena i området är följatligen oförenliga med onventionella sogsbrusmetoder och annan exploatering. Genom naturreservatsbildning undanröjs exploateringshot och förutsättningarna för bevarande av sogsmiljöerna, med därtill hörande struturer, processer och arter, förbättras. Sogen i området har en tydlig brandprägel och för att bibehålla denna aratär bör naturvårdsbränningar genomföras i reservatet. I den händelse en hotad art påträffas eller unsapsläget ändras för en i dag änd art i reservatet, och det långsitiga bevarandet av arten inte bedöms tryggat med nuvarande förvaltningsinritning, sulle det unna finnas säl att utfärda en dispens som möjliggör åtgärder nödvändiga för arten. Sådan eventuell dispens bör motiveras av atuell, välgrundad biologis unsap. Vidare bör eventuella åtgärder långsitigt följas upp och berörda delar doumenteras före och efter åtgärd. En eventuell dispens förutsätter att särsilda säl föreligger i enlighet med miljöbalen 7 ap. 7, vilet innebär att åtgärderna 5 av 6

6

7 Dysjöbergets naturreservat BILAGA 1 - BESLUTSKARTA Dnr: $ BOLTJÄRN 3:46 BOLTJÄRN 3:10 ÅNGE 3:226 BOLTJÄRN 6: Meter Länsstyrelsen Västernorrland Lantmäteriet Geodatasamveran Naturreservatsgräns

8 BILAGA Dnr Sötselplan för Dysjöbergets naturreservat Denna sötselplan sa användas tillsammans med det beslut som utgör grunden för planen. I beslutet återfinns vitig information såsom beslutsmening, syfte, föresrifter och en sammanfattande besrivning av området. Gränser Reservatet sa märas ut enligt svens standard (SIS ) genom målning på träd inom reservatet i gränsgatan och uppsättning av stolpar med reservatsbrica i gränsvinlar och där det är naturligt för besöare att orsa reservatsgränsen. Brand Om spontan brand uppommer inom reservatet bör släcning inritas mot naturliga avgränsningar och mot reservatets ytteranter om räddningschefen anser att branden härmed slutligen an beämpas. All eventuell brandbeämpning sall se med så sonsamma metoder som möjligt och med största hänsyn till mar, vegetation och vatten. Servitut och samfälligheter mm Boltjärn GA:1 (Boltjärns vägsamfällighet) går in i södra delen av utredningsområdet, fram mot Lilltjärnsbäcen. Staten sa svara för reservatsområdets andelstal i vägen. Reservatsföresrifterna hindrar inte trafi på vägen eller vägunderhåll.. Vatten och fise Stora Lilltjärnen och Lilltjärnsbäcen är samfällt ägda av ett 15-tal fastigheter. Fiset är ocså det samfällt och ingår i Harråns fisevårdsområde. Reservatsföresrifterna reglerar inte fiset. Jat Anslag om pågående jat sa sättas upp i anslutning till reservatstavlan (se sötselplanearta). Vid uttransport av högvilt får motorfordon användas, varvid risen för marsador och spårbildning sa minimeras (se beslutet A9). Befintliga jattorn ägs av jaträttsinnehavaren och sa underhållas eller rivas. Ansöan om tillstånd för uppförande av nya jattorn sa inlämnas till länsstyrelsen ( A11). Av reservatsföresrifterna följer vidare att varen levande eller döda träd i reservatet får nyttjas till ved ( A6). På Boltjärn 3:10, Boltjärn 6:1 och Ånge 3:226 ägs jaträtten av ensilda marägare. Reservatsföresrifterna reglerar inte jaten i sig, men reglerar utövandet enligt stycet ovan. 1 av 3

9 För den statligt ägda delen av naturreservatet har Naturvårdsveret tecnat en jaträttsupplåtelse (NV ), omfattande all jat, med den tidigare ägaren SCA Sog AB. Upplåtelsen gäller i fem år och förlängs automatist med en ytterligare femårsperiod i sänder om uppsägning inte ser innan. Uppsägning får endast se sedan lagaraftvunnet beslut avseende nya eller ändrade naturreservatsföresrifter föreligger. Uppsägning eller villorsändring av avtalet sa se sriftligen senast ett år före avtalstidens utgång. SCA äger rätt att i sin tur upplåta maren till annan. Avgiften för jaten sa grunda sig på jaträttens marnadsvärde vid 5-årsperiodens ingång, med ett schablonmässigt avdrag för att förvalta jaten. För perioden är den årliga avgiften 700 r. Förvaltning och tillsyn Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av reservatet och tillsynen när det gäller efterlevnaden av reservatsbestämmelserna. Sötselområden med bevarandemål och åtgärder Området har indelats i två sötselområden, som båda omfattar hela naturreservatet. Sötselområde 1 Sogsmar Övergripande mål Att bibehålla en brandpräglad natursogsmiljö. Åtgärder Naturvårdsbränning I första hand bör de mer talldominerade delarna av naturreservatet prioriteras för naturvårdsbränning. Lövbrännorna i söder (se sötselplaneartan) bör till största delen lämnas orörda för att utveclas ytterligare. För att gynna olia organismer nutna till brand bör variation i intensitet och bränningsdjup eftersträvas. I möjligaste mån bör äldre, eventuellt sedan tidigare brandljudade, tallar syddas från att dö i branden. Vissa torraor och lågor bör syddas från att fällas eller förbrännas. Seletiva huggningsingrepp an göras inför naturvårdsbränning. Med detta avses främst att upprätthålla säerheten i utförandet, exempelvis genom att vistrensa träd som riserar att föra elden upp i ronsitet, eller att fälla döda björar med eldfängd näver intill yttergränser. Det finns flera naturliga begränsningslinjer som futdråg/bäc, väg och våtmarer. Sulle 2 av 3

10 dessa behöva ompletteras tillåter reservatsföresrifterna anläggning av mineraljordsträng. Bränningsplan I en bränningsplan sa noga largöras hur bränningar sa avgränsas och genomföras. Bränningsplanen sa beata länsstyrelsens bränningsstrategi (beslutad 2014) samt de förslag som finns i de åtgärdsprogram för hotade arter som behandlar brandpräglade sogsmiljöer och naturvårdsbränning. Såväl mål med bränningarna som alla nödvändiga säerhetsåtgärder sa specificeras i planen. Sötselområde 2 Information och tillgänglighet Övergripande mål Att låta området vara fortsatt tillgängligt för allmänheten, samt att besöare sa få relevant information om området. Åtgärder Informationstavla Informationstavlor placeras lämpligen vid plats som framgår av sötselplaneartan. Information på hemsida En besrivning läggs ut på länsstyrelsens hemsida. Pareringsplats Parering anläggs vid plats som framgår av sötselartan. Sammanfattning och prioritering av åtgärder Prio Åtgärd Sötselomr Start Intervall Finansiering 1 Informationstavla engångsåtgärd reservatsanslag 1 Information på hemsida engångsåtgärd reservatsanslag 2 Naturvårdsbränning vid behov reservatsanslag 2 Bränningsplan inför bränning reservatsanslag 2 Pareringsplats engångsåtgärd reservatsanslag Uppföljning Uppföljning av reservatets syfte och gynnsam bevarandestatus för miljöer och arter är en prioriterad uppgift för reservatsförvaltningen, förutom de åtgärder som anges ovan. 3 av 3

11 Dysjöbergets naturreservat SKÖTSELKARTA Dnr: $ BOLTJÄRN 3:46 BOLTJÄRN 3:10 P ¹) ÅNGE 3:226 BOLTJÄRN 6: Meter P ) ¹ Länsstyrelsen Västernorrland Lantmäteriet Geodatasamveran Naturreservatsgräns Parering Placering av Infotavla - förslag