BILDANDE AV Fårbergets naturreservat

Transkript

1 BESLUT Dnr Enligt sändlista BILDANDE AV Fårbergets naturreservat Objetnummer Län Västernorrland Kommun Ånge Socen Borgsjö Fastighet Mjösjön 1:1 (bildande av ny fastighet pågår) Marägare Staten genom Naturvårdsveret Förvaltare Länsstyrelsen Lägesbesrivning 10 m NV Ånge centrum Mittpunt x: ,1 y: (SWEREF 99) Areal [hetar] 109,4 Prod sogsmar [ha] 107,7 Naturtyper [ha] Lövblandad barrsog 51,7 Gransog 21,3 Tallsog 18,6 Barrblandsog 14,7 Impediment 1,7 Triviallövsog 1 Barrsumpsog 0,4 LÄNSSTYRELSENS BESLUT Med stöd av 7 ap. 4 miljöbalen (1998:808) förlarar länsstyrelsen det område som utmärts på bifogad arta, bilaga 1, som naturreservat. För att trygga ändamålet med naturreservatet förordnar länsstyrelsen i enlighet med 7 ap. 5, 6 och 30 miljöbalen samt 22 förordningen (1998:1252) om områdessydd enligt miljöbalen m.m., att de föresrifter som framgår av detta beslut sa gälla beträffande naturreservatet. Föresrifterna enligt 7 ap. 30 miljöbalen gäller från den 12 december 2014 även om 1 av 6

2 de överlagas. Med stöd av 3 förordningen om områdessydd enligt miljöbalen m.m. fastställer länsstyrelsen bifogad sötselplan. SYFTE Området syddas i syfte att bevara biologis mångfald och en värdefull naturmiljö, närmare bestämt en brandpräglad natursogsmiljö med stort inslag av lövträd, som har mycet av de struturer, såsom stående och liggande träd, som är ännetecnande för ett naturligt fungerande sogseosystem. Syftet sa nås genom att området i huvudsa får utveclas fritt efter naturligt föreommande processer. RESERVATSFÖRESKRIFTER A. Föresrifter enligt 7 ap 5 miljöbalen om insränningar i rätten att använda maroch vattenområden. Utöver vad som för övrigt gäller är det förbjudet att: uppföra byggnad, mast eller annan anläggning. bedriva tät, anordna upplag, borra, spränga, schata, gräva, utfylla, tippa eller på annat sätt sada mar, bottnar och bloc. dia, diesrensa eller dämma. anlägga väg, stig eller spång. anlägga luft- eller marledning, stängsel eller hägnad. bedriva sogsbru; avvera eller på annat sätt sada levande eller döda, stående eller omullfallna, träd och busar, samt utföra annan sogsvårdsåtgärd. sprida emisa eller biologisa beämpningsmedel, al eller gödselmedel. inplantera djur, växter eller andra organismer. framföra motordrivet fordon. Förbudet gäller ej snösoter på snötäct mar, eller uttransport av fällt högvilt, varvid risen för sador på mar och vegetation sa minimeras. upplåta mar för militär övningsversamhet. uppföra jattorn utan länsstyrelsens tillstånd. B. Föresrifter om förplitelser för ägare och innehavare av särsild rätt att tåla intrång enligt 7 ap 6 miljöbalen. Marägare och innehavare av särsild rätt förplitigas tåla att följande åtgärder vidtas för att tillgodose ändamålet med reservatet: upphuggning och marering av reservatsgränsen uppsättning av informationstavlor ontrollerade naturvårdsbränningar med eventuella därtill hörande åtgärder, som exempelvis seletiva huggningsingrepp och anläggande av mineraljordssträngar 2 av 6

3 4 5 undersöningar av mar, vatten, vegetation och djurliv anläggning och underhåll av stigar C. Föresrifter enligt 7 ap 30 miljöbalen om rätten att färdas och vistas inom reservatet samt om ordningen i övrigt inom reservatet. Utöver vad som för övrigt gäller är det förbjudet att: fälla eller på annat sätt sada levande eller döda stående och omullfallna träd och busar. insamla mossor, lavar eller svampar med undantag för plocning av matsvamp. genom grävning eller på annat sätt sada mar och bloc. insamla eller föra bort inseter eller andra ryggradslösa djur. framföra motordrivet fordon. Förbudet gäller ej snösoter på snötäct mar. uppföra anläggning, såsom vindsydd, oja, bän, spång, stängsel, ledning, mast eller torn. sätta upp sylt, tavla, affisch eller göra insrift. utan länsstyrelsens tillstånd genomföra tävlingar, lägerversamhet eller andra större arrangemang. Föresrifterna sa inte utgöra hinder för bedrivande av rensötsel i enlighet med bland annat rennäringslagen (1971:437) och terrängörningsförordningen (1978:594). Länsstyrelsen an ge tillstånd för vetensapliga undersöningar som innebär någon form av marering, fällfångst eller annan åveran, under förutsättning att denna åveran inte annat än alldeles obetydligt påverar de värden som reservatet syftar till att bevara. Vetensapliga undersöningar som inte innebär marering av provytor eller annan åveran är tillåtna i reservatet. Vidare sa föresrifterna inte hindra att i vetensapligt syfte ta minsta möjliga mängd belägg för artbestämning av exempelvis svampar eller inseter. Observera doc att insamling av vissa arter även an vara reglerad i artsyddsförordningen (2007:845). I enlighet med 2 förordning om områdessydd enligt miljöbalen mm, ansvarar länsstyrelsen för förvaltningen av reservatet. Föresrifterna sa inte utgöra hinder för förvaltaren, eller den som förvaltaren uppdrar åt, att utföra de åtgärder som anges ovan under B och vars utförande besrivs närmare i sötselplanen. Föresrifterna under C gäller även fastighetsägare och innehavare av särsild rätt till fastighet när de inte nyttjar sin rätt att brua fastigheten. SKÄLEN FÖR BESLUT Områdesbesrivning Området är beläget på meters höjd över havet i den bitvis branta ostsluttningen på Fårberget, cira tio ilometer nordväst om Ånge. Fårbergets berggrund utgörs i huvudsa av granodiorit med en del diabas. Moränen är här 3 av 6

4 relativt tunn och osammanhängande utbredd över berggrunden. I delar är det inslag av bloc- och hällmarer. De natursogsartade sogarna på berget består huvudsaligen av brandpräglad barrblandsog på fris mar av ristyp. Området aratäriseras av en stor inblandning av lövträd, framförallt av asp och björ men även en hel del sälg. Bergets sydsluttning domineras av tall, med inslag av lent löv. Beståndsåldrarna ligger omring 120 år, med föreomst av betydligt äldre granar och tallöverståndare. Området har dimensionsavverats, men tac vare det svårtillgängliga läget har den mänsliga påveran varit måttlig. Berget bär, typist nog för den här delen av länet, mycet spår av äldre bränder. Många tallar, och i norr även gansa många granar, har brandljud. Det är genomgående gott om död ved och nutet till denna finns många arter som signalerar höga naturvärden. Ett sådant exempel är fläcporing (VU*), en svamp som växer på gamla grova tallågor. På lövträden finns ofta riligt med lunglav (NT*). På sälgarna har påträffats dofttica (VU*) och på asparna växer både aspgelé- (NT*) och stiftgelélav (NT*). *) Kategorier enligt 2010 års rödlista: VU=sårbar, NT=nära hotad. Ärendets beredning Länsstyrelsen registrerade hösten 2004 Fårberget som naturvårdsobjet (objetnummer: 60346) och följande år detaljinventerades området. Hösten 2013 förvärvades området av Naturvårdsveret (NV ). Det ingic i det så allade ESAB-paetet där staten erbjöd de stora sogsbolagen mar från Sveasog i utbyte mot områden på bolagsmar som planerades bli naturreservat. Fårberget är inte särsilt utpeat i översitsplanen för Ånge ommun från år Vid tidpunten för översitsplanens upprättande var områdets naturvärden troligen inte ända av ommunen. Inte heller finns några motstående intressen redovisade. Inför remissbehandlingen har information hämtats från digitalt underlagsmaterial från mineralrättsregistret. Därvid har inga motstående intressen eller andra försvårande omständigheter påträffats. Remissyttranden har inommit från Jijnjevaerie sameby, Ånge ommun, Sveriges Geologisa Undersöning (SGU) och Natursyddsföreningen Sundsvall-Ånge. Ånge ommun har inget att erinra mot förslaget och SGU har inga andra synpunter än att de geologisa och geomorfologisa förhållandena bör presenteras mer utförligt i områdesbesrivningen. Natursyddsföreningen Sundsvall-Ånge är mycet positiv till bildandet av reservatet.. 4 av 6

5 Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen har beatat de vid remissförfarandet inomna synpunterna genom bearbetning av beslutet. Området har tidigare påverats av huggningar men i modern tid har få sogsbrusåtgärder vidtagits. Sålunda har nybildning av sogsbiologist vitiga struturer som äldre träd och död ved unnat fortgå. Dessa värden är ovanliga i dagens av sogsbru präglade landsap och av grundläggande vit för att bevara livsformer nutna till miljöer med mer naturlig sogsdynami. Naturvärdena i området är följatligen oförenliga med onventionella sogsbrusmetoder och annan exploatering. Genom naturreservatsbildning undanröjs exploateringshot och förutsättningarna för bevarande av sogsmiljöerna, med därtill hörande struturer, processer och arter, förbättras. Sogen i naturreservatet är präglad av brand. På grund av besvärliga förhållanden, med brant topografi samt ont om vatten och naturliga brandbegränsningslinjer, är naturvårdsbränning en lågt prioriterad åtgärd. Detta beslut är doc utformat så att det inte föreligger några formella hinder att bränna. Sulle naturvårdsbränning atualiseras, exempelvis genom att det planeras på grannsiftet, är det positivt om även delar av naturreservatet får brinna. I den händelse en hotad art påträffas eller unsapsläget ändras för en i dag änd art i reservatet, och det långsitiga bevarandet av arten inte bedöms tryggat med nuvarande förvaltningsinritning, sulle det unna finnas säl att utfärda en dispens som möjliggör åtgärder nödvändiga för arten. Sådan eventuell dispens bör motiveras av atuell, välgrundad biologis unsap. Vidare bör eventuella åtgärder långsitigt följas upp och berörda delar doumenteras före och efter åtgärd. En eventuell dispens förutsätter att särsilda säl föreligger i enlighet med miljöbalen 7 ap. 7, vilet innebär att åtgärderna måste vägas mot de värden som utgjort grund för tillomsten av detta områdessydd. Länsstyrelsen bedömer att området signifiant bidrar till uppfyllandet av miljömålet Levande sogar, samt att ett formellt sydd är i enlighet med länsstyrelsens och Sogsstyrelsens strategi för områdessydd på sogsmar i länet från december Området ingår ocså i ett landsap som är prioriterat för naturvårdsbränning i enlighet med länets bränningsstrategi (under trycning). Vidare bedömer länsstyrelsen att ett naturreservat i det atuella området är förenligt med ommunens översitsplan och med hushållningsbestämmelserna i 3 & 4 ap. miljöbalen. Länsstyrelsen finner vid en vägning mellan ensilda och allmänna intressen i enlighet med 7 ap. 25 miljöbalen att det för att bevara ovan nämnda naturvärden finns säl att besluta om att bilda ett naturreservat, samt att förordna om föresrifter för området och att fastställa en sötselplan. För att uppnå det stara sydd som behövs för områdets naturvärden bör föresrifterna bland annat omfatta förbud mot såväl exploateringsföretag som sogsbru i området.. 5 av 6

6

7 Fårbergets naturreservat BILAGA 1 - BESLUTSKARTA Dnr: $ MJÖSJÖN 1: Meter 0 Länsstyrelsen Västernorrland Lantmäteriet Geodatasamveran Naturreservatsgräns

8 BILAGA Dnr Sötselplan för Fårbergets naturreservat Denna sötselplan sa användas tillsammans med det beslut som utgör grunden för planen. I beslutet återfinns vitig information såsom beslutsmening, syfte, föresrifter och en sammanfattande besrivning av området. Gränser Reservatet sa märas ut enligt svens standard (SIS ) genom målning på träd inom reservatet i gränsgatan och uppsättning av stolpar med reservatsbrica i gränsvinlar och där det är naturligt för besöare att orsa reservatsgränsen. Brand Om spontan brand uppommer inom reservatet bör släcning inritas mot naturliga avgränsningar och mot reservatets ytteranter om räddningschefen anser att branden härmed slutligen an beämpas. All eventuell brandbeämpning bör se med så sonsamma metoder som möjligt och med största hänsyn till mar, vegetation och vatten. Servitut och samfälligheter mm Enligt avtal mellan Naturvårdsveret och SCA (huvudavtal tecnat 2011 (NV ), tillägg tecnat 2013 (NV )), avseende väghållningsostnader till naturreservat, äger staten rätt att använda vägen från avtaget vid Dysjöån, till toppen av Fårberget, dels för sötsel och tillsyn och dels för att hänvisa besöare till reservatet. SCA ansvarar för att vägen underhålls så att den är framomlig med personbil under barmarssäsongen. För detta betalar staten en vägavgift årligen. Vägen söderut mot Ånge ingår i Ånge ga:17 (Dysjövägen och Norråsvägens samfällighetsförening). Enligt öpeontratet mellan staten och SCA (NV-07608) sa den blivande reservatsfastigheten ha andel i denna väg i vars båtnadsområde reservatet ingår.. Jat Anslag om pågående jat sa sättas upp i anslutning till reservatstavlan (se sötselplanearta). Vid uttransport av högvilt får motorfordon användas, varvid risen för marsador och spårbildning sa minimeras (se beslutet A9). Befintliga jattorn ägs av jaträttsinnehavaren och sa underhållas eller rivas. Ansöan om tillstånd för uppförande av nya jattorn sa inlämnas till länsstyrelsen ( A11). Av reservatsföresrifterna följer vidare att varen levande eller döda träd i reservatet får nyttjas till ved ( A6). 1 av 3

9 Naturvårdsveret har tecnat en jaträttsupplåtelse (NV ), omfattande all jat, med den tidigare ägaren SCA Sog AB. Upplåtelsen gäller i fem år och förlängs automatist med en ytterligare femårsperiod i sänder om uppsägning inte ser innan. Uppsägning får endast se sedan lagaraftvunnet beslut avseende nya eller ändrade naturreservatsföresrifter föreligger. Uppsägning eller villorsändring av avtalet sa se sriftligen senast ett år före avtalstidens utgång. SCA äger rätt att i sin tur upplåta maren till annan. Avgiften för jaten sa grunda sig på jaträttens marnadsvärde vid 5-årsperiodens ingång, med ett schablonmässigt avdrag för att förvalta jaten. För perioden är den årliga avgiften r. Förvaltning och tillsyn Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av reservatet och tillsynen när det gäller efterlevnaden av reservatsbestämmelserna. Sötselområden med bevarandemål och åtgärder Området har indelats i två sötselområden, som båda omfattar hela naturreservatet. Sötselområde 1 Sogsmar Övergripande mål Att bibehålla en brandpräglad natursogsmiljö. Åtgärder Naturvårdsbränning Sogen i naturreservatet är präglad av brand. På grund av besvärliga förhållanden, med brant topografi samt ont om vatten och naturliga brandbegränsningslinjer, är naturvårdsbränning en lågt prioriterad åtgärd. Reservatsbeslutet är doc utformat så att det inte föreligger några formella hinder att bränna (se föresrift B3). Sulle naturvårdsbränning atualiseras, exempelvis genom att det planeras på grannsiftet, är det positivt om även delar av naturreservatet får brinna. Åtgärden sa föregås av nogrann planering och framtagande av bränningsplan. Sötselområde 2 Information och tillgänglighet Övergripande mål Att låta området vara tillgängligt för allmänheten, samt att besöare sa få relevant information om området.. 2 av 3

10 Åtgärder Information på hemsida En besrivning av området läggs ut på länsstyrelsens hemsida. Informationstavla Föreslagen plats för informationstavla framgår av sötselplaneartan. Sammanfattning och prioritering av åtgärder Prio Åtgärd Sötselomr Start Intervall Finansiering 1 Information på hemsida engångsåtgärd reservatsanslag 1 Informationstavla engångsåtgärd reservatsanslag 3 Naturvårdsbränning engångsåtgärd reservatsanslag Uppföljning Uppföljning av reservatets syfte och gynnsam bevarandestatus för miljöer och arter är en prioriterad uppgift för reservatsförvaltningen, förutom de åtgärder som anges ovan. 3 av 3

11 Fårbergets naturreservat SKÖTSELKARTA Dnr: $ MJÖSJÖN 1:1 ¹ Meter Länsstyrelsen Västernorrland Lantmäteriet Geodatasamveran 0 Naturreservatsgräns ¹ Placering av Infotavla