BILDANDE AV Storbergets naturreservat

Transkript

1 BESLUT Dnr Enligt sändlista BILDANDE AV Storbergets naturreservat Objetnummer Län Västernorrland Kommun Sundsvall Socen Sättna Fastighet Västansjö 1:3 Västansjö 1:4 Västansjö 1:34 Västansjö 2:3 Ny fastighet för naturreservatet är under bildande Marägare Staten genom Naturvårdsveret. Förvaltare Länsstyrelsen Lägesbesrivning 16 m VNV Kovland Mittpunt x: ,8 y: (SWEREF 99) Areal [hetar] 98,6 Prod sogsmar [ha] 96,2 Naturtyper [ha] Gransog 84,8 Tallsog 10,3 Impediment 2,4 Barrblandsog 1,1 LÄNSSTYRELSENS BESLUT Med stöd av 7 ap 4 miljöbalen (1998:808) förlarar länsstyrelsen det område som utmärts på bifogad arta, bilaga 1, som naturreservat. Med stöd av 7 ap 7 miljöbalen upphävs tidigare förvaltningsinritning för en del av det område som sedan den 14 juni 1985 utgör naturreservat (se bilaga 1). Vidare upphävs tidigare förbud gällande att medföra ej opplad hund, soteråning, tältning och eldning. För att trygga ändamålet med naturreservatet och ge det en ändamålsenlig utformning och 1 av 7

2 förvaltning förordnar länsstyrelsen med stöd av 7 ap 4, 5, 6 och 30 miljöbalen samt 22 förordningen (1998:1252) om områdessydd enligt miljöbalen m.m. att de föresrifter och den förvaltningsinritning som framgår av detta beslut sa gälla beträffande reservatet. När detta beslut vunnit laga raft i alla delar upphör tidigare beslutshandling från den 14 juni 1985 (dnr , inlusive sötselplan) att gälla och ersätts av detta beslut. Föresrifterna enligt 7 ap 30 miljöbalen gäller från den 19 december 2013 även om de överlagas. Med stöd av 3 förordning om områdessydd enligt miljöbalen mm fastställer länsstyrelsen bifogad sötselplan. SYFTE Området syddas i syfte att bevara biologis mångfald och en värdefull naturmiljö, närmare bestämt en natursogsartad gransogsmiljö med föreomst av den rödlistade laven långsägg, Usnea longissima. Syftet sa nås genom att låta granmiljöerna i huvudsa utveclas fritt efter naturligt föreommande processer. I anslutning till långsäggsföreomsterna an det omma att bli atuellt med begränsade sogssötselåtgärder för att gynna artens föreomst i reservatet. Inom ramen för ovan nämnda syfte, sa allmänheten ges möjlighet till att uppleva reservatets naturvärden. RESERVATSFÖRESKRIFTER A. Föresrifter enligt 7 ap 5 miljöbalen om insränningar i rätten att använda maroch vattenområden. Utöver vad som för övrigt gäller är det förbjudet att: uppföra byggnad, mast eller annan anläggning. bedriva tät, anordna upplag, borra, spränga, schata, gräva, utfylla, tippa eller på annat sätt sada mar eller bloc. dia, diesrensa eller dämma. anlägga väg, stig eller spång. anlägga luft- eller marledning, stängsel eller hägnad. bedriva sogsbru; avvera eller på annat sätt sada levande eller döda träd eller vindfällen eller utföra annan sogsvårdsåtgärd. Förbudet gäller ej röjning av befintliga sitgator i samband med jat. sprida emisa eller biologisa beämpningsmedel, al eller gödselmedel. inplantera djur, växter eller andra organismer. 2 av 7

3 framföra motordrivet fordon. Förbudet gäller ej snösoteråning på snötäct mar samt uttransport av fällt högvilt, varvid risen för sador på mar och vegetation sa minimeras. B. Föresrifter om förplitelser för ägare och innehavare av särsild rätt att tåla intrång enligt 7 ap 6 miljöbalen. Marägare och innehavare av särsild rätt förplitigas tåla att följande åtgärder vidtas för att tillgodose ändamålet med reservatet: uppföra jattorn utan länsstyrelsens tillstånd. upplåta mar för militär övningsversamhet. upphuggning och marering av reservatsgränsen uppsättning av informationstavlor anläggning och underhåll av stigar undersöningar av mar, vatten, vegetation och djurliv begränsade sogssötselåtgärder, såsom ringbarning eller motsvarande, i syfte att gynna laven långsägg underhåll av byggnader, samt uppförande av bän, bänbord och eldplats avverning av träd, doc ej äldre tallar, inom toppområdet (se beslutsartan) i syfte att sydda byggnader samt upprätthålla utsiten uppförande av vedförråd inom toppområdet (se beslutsartan) C. Föresrifter enligt 7 ap 30 miljöbalen om rätten att färdas och vistas inom reservatet samt om ordningen i övrigt inom reservatet. Utöver vad som för övrigt gäller är det förbjudet att: fälla eller på annat sätt sada levande eller döda stående och omullfallna träd och busar. insamla mossor, lavar eller svampar med undantag för plocning av matsvamp. genom grävning eller på annat sätt sada mar eller bloc. insamla eller föra bort inseter eller andra ryggradslösa djur. framföra motordrivet fordon. Förbudet gäller ej snösoter på snötäct mar. uppföra anläggning, såsom vindsydd, oja, bän, spång, stängsel, ledning, mast eller torn. sätta upp sylt, tavla, affisch eller göra insrift. utan länsstyrelsens tillstånd genomföra tävlingar, lägerversamhet eller andra större arrangemang. Föresrifterna sa inte utgöra hinder för bedrivande av rensötsel, inlusive exempelvis snösoterörning, i enlighet med bland annat rennäringslagen (1971:437) och terrängörningsförordningen (1978:594). 3 av 7

4 Länsstyrelsen an ge tillstånd för vetensapliga undersöningar som innebär någon form av marering, fällfångst eller annan åveran, under förutsättning att denna åveran inte annat än alldeles obetydligt påverar de värden som reservatet syftar till att bevara. Vetensapliga undersöningar som inte innebär marering av provytor eller annan åveran är tillåtna i reservatet. Vidare sa föresrifterna inte hindra att i vetensapligt syfte ta minsta möjliga mängd belägg för artbestämning av exempelvis svampar eller inseter. Observera doc att insamling av vissa arter även an vara reglerad i artsyddsförordningen (2007:845). I enlighet med 2 förordning om områdessydd enligt miljöbalen mm, ansvarar länsstyrelsen för förvaltningen av reservatet. Föresrifterna sa inte utgöra hinder för förvaltaren, eller den som förvaltaren uppdrar åt, att utföra de åtgärder som anges ovan under B och vars utförande besrivs närmare i sötselplanen. Föresrifterna under C gäller även fastighetsägare och innehavare av särsild rätt till fastighet när de inte nyttjar sin rätt att brua fastigheten. SKÄLEN FÖR BESLUT Områdesbesrivning Naturreservatet ligger en ilometer norr om byn Västansjö och utgörs av övre delen av det 430 meter höga Storberget. En stig går upp från byn till bergets topp där en hänförande utsit öppnar sig åt alla väderstrec. Tidigare fanns här ett brandbevaningstorn som uppfördes ring mitten av 1900-talet. Tornet revs för cira 15 år sedan och idag återstår endast fundamenten, samt den tillhörande övernattningsstugan. Områdets lägst belägna delar ligger på 210 meter över havet och högsta ustlinjen sär igenom sydsluttningen på 270 meters höjd. Morän täcer sluttningarna och på toppen av berget breder hällmarer ut sig. Berggrunden är raftigt omvandlad, och partiellt uppsmält, och utgör en så allad ådergnejs. Bergartssammansättningen varierar mellan granodiorit och tonalit - en granitlinande bergart. Halvvägs upp på berget finns en blocgrotta som bildas av ett stort stenbloc som lutar mot en bergvägg. I folmun allas grottan för Lars-Månsammaren efter den enstöring och stortjuv som en gång sägs ha hållit till här. Gransog på mar av fris blåbärstyp härsar i större delen av reservatet. Mer bergbundna delar domineras av tall och i framförallt sydsluttningen är det ett stort inslag av lövträd, framförallt asp. I sydsluttningen är ocså produtiviteten, tac vare söderläge och rörligt marvatten, god med grovvuxna granar och aspar. I övriga delar är boniteten medelgod bortsett från toppen av berget där det är mer magert. Tac vare det gansa svårtillgängliga läget är sogen relativt orörd, trots närheten till bebyggelse. Undantaget är själva topplatån som avverades på 1950-talet, troligtvis delvis för att förbättra siten från brandbevaningstornet. Inte minst i tallbestånden påträffas olad ved som vittnar om att det brunnit på berget under 1800-talet. Beståndsåldrarna är omring 140 år, med inslag av ännu äldre granar och tallöverståndare. 4 av 7

5 På Storberget föreommer ett antal syddsvärda arter som hör gammelsogen till. Av vedlevande svampar har blactica, doftsinn, fläcporing, lapptica, grantica, rosentica, gränstica, ulltica, laxgröppa och ursogstica hittats. Här påträffas ocså vedtrappmossa, lunglav, srovellav och violettgrå tagellav. Det är doc långsägg som Storberget är mest förnippat med. Arten uppgavs härifrån redan 1927 och den växer idag på granar i nordostsluttningen ett par hundra meter nedanför toppen. Ärendets beredning Storberget är en gammal änd loal för laven långsägg (Usnea longissima), bland annat genom Efraim Erisson som 1927 anger att den är allmän på bergets nordsida (Ahlner, S., 1931, Usnea longissima Ach. i Sandinavien, Svens Botanis Tidsrift 25). Berget uppmärsammades under inventeringen av ur- och natursogar i Västernorrland 1977 (Simonsson, P., Ursogar och natursogar i Västernorrlands län, 1979:11). Med ett tal påträffade långsäggsgranar bedömdes det då vara landets riaste långsäggsloal, och bevarandet av Storberget besrevs som en av de mest angelägna naturvårdsfrågorna i länet. Den 13 juni 1985 fattade länsstyrelsen beslut om att sydda området som naturreservat med stöd av dåvarande naturvårdslagen. Reservatsbildningen var en del i ett avtal mellan staten och SCA om att inte avvera eller lämna in någon avverningsanmälan i på Storberget och fyra andra områden i länet. Dessa fem områden om att benämnas Blå-Johan-reservat efter den förvaltare på SCA som låg baom avtalet. Någon ersättning erlades aldrig vid tillfället för bildandet utan det reglerades genom avtalet som löpte ut år SCA har varit marägare fram till 2012 då staten, genom Naturvårdsveret, förvärvade området. I affären ingic även en utvidgning som i och med detta reservatsbeslut fördubblar den ursprungliga reservatsarealen. Storbergets naturreservat finns redovisat i Sundsvalls ommuns översitsplan från Några andra specificerade intressen finns inte redovisade för reservatsområdet och utvidgningen. Inför remissbehandlingen har information hämtats från digitalt underlagsmaterial från mineralrättsregistret. Därvid har inga motstående intressen eller andra försvårande omständigheter påträffats. Remissyttranden har inommit från Naturvårdsveret, Sogsstyrelsen, SGU och Medelpads ornitologisa förening. Naturvårdsveret, Sogsstyrelsen och Medelpads ornitologisa förening tillstyrer bildandet av naturreservatet, SGU lämnar ingen synpunt. Länsstyrelsens bedömning Storberget syddades som naturreservat 1985 i syfte att bevara det ursogsartade eosystemet med sin ria föreomst av långsägg (Usnea longissima) och underlätta för allmänheten att besöa området. Den nu genomförda utvidgningen utgörs huvudsaligen av mer produtiv lövblandad grannatursog i bergets sydsluttning, och bedöms innebära en mycet god förstärning av det ursprungliga naturreservatet. 5 av 7

6 Det ursprungliga reservatsbeslutet angav att sogen sulle utveclas helt fritt. I enlighet med miljöbalens 7 ap 5 och 7 revideras nu förvaltningsinritningen så att begränsade sogssötselåtgärder tillåts i vissa delar av reservatet. Det finns två anledningar till detta. Dels finns idag forsning som pear mot att viss utglesning i vissa fall sulle unna gynna laven långsägg, och dels är den tidigare mycet glest besogade toppen, med den milsvida utsiten som gjort berget till ett populärt utflytsmål, på väg att växa igen. Åtgärder för att gynna långsägg sa alltid genomföras i samråd med forsare eller annan expertis och alla åtgärder sa följas upp. I det ursprungliga naturreservatet fanns förbud gällande att medföra ej opplad hund, soteråning, tältning och eldning. Dessa förbud motiveras inte närmare i beslutet från 1985, och länsstyrelsens bedömning är att det ursprungliga syftet om att bevara en ursogsartad sog och i begränsad omfattning underlätta friluftslivet, inte motiverar sådana förbud. Sålunda är inte förbuden i överensstämmelse med miljöbalens 7 ap. 5, 25 och 30 om att föresrifterna sa vara så omfattande att syftet med syddet nås, men utan att innebära ett vidare intrång än så. Mot denna bagrund upphäver länsstyrelsen i enlighet med bland annat miljöbalen 7 ap 7 dessa förbud. Områdets sogar har tidigare påverats av huggningar men sedan lång tid tillbaa har uppenbarligen få sogsbrusåtgärder vidtagits i området. Sålunda har nybildning av sogsbiologist vitiga struturer som äldre träd och död ved unnat fortgå. Dessa värden är ovanliga i dagens av sogsbru präglade landsap och av grundläggande vit för att bevara livsformer nutna till miljöer med mer naturlig sogsdynami. Naturvärdena i området är följatligen oförenliga med onventionella sogsbrusmetoder och annan exploatering. Genom naturreservatsbildning undanröjs exploateringshot och förutsättningarna för bevarande av sogsmiljöerna, med därtill hörande struturer, processer och arter, förbättras. I den händelse en hotad art påträffas eller unsapsläget ändras för en i dag änd art i reservatet, och det långsitiga bevarandet av arten inte bedöms tryggat med nuvarande förvaltningsinritning, sulle det unna finnas säl att utfärda en dispens som möjliggör åtgärder nödvändiga för arten. Sådan eventuell dispens bör motiveras av atuell, välgrundad biologis unsap. Vidare bör eventuella åtgärder långsitigt följas upp och berörda delar doumenteras före och efter åtgärd. En eventuell dispens förutsätter att särsilda säl föreligger i enlighet med miljöbalen 7 ap 7, vilet innebär att åtgärderna måste vägas mot de värden som utgjort grund för tillomsten av detta områdessydd. Länsstyrelsen bedömer att området signifiant bidrar till uppfyllandet av miljömålet Levande sogar, samt att ett formellt sydd är i enlighet med länsstyrelsens och Sogsstyrelsens strategi för områdessydd på sogsmar i länet från december I strategin peas långsäggssogar ut som en länsspecifi sogsmiljö som sa prioriteras i syddsarbetet. Vidare bedömer länsstyrelsen att ett naturreservat i det atuella området är förenligt med 6 av 7

7 ommunens översitsplan och med hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 apitlen miljöbalen. Länsstyrelsen finner vid en vägning mellan ensilda och allmänna intressen i enlighet med 7 ap 25 miljöbalen att det för att bevara ovan nämnda naturvärden finns säl att besluta om att bilda ett naturreservat, samt att förordna om föresrifter för området och att fastställa en sötselplan. För att uppnå det stara sydd som behövs för områdets naturvärden bör föresrifterna bland annat omfatta förbud mot såväl exploateringsföretag som sogsbru i området. HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill laga över detta beslut sa sriva till regeringen, men sica eller lämna srivelsen till länsstyrelsen, postadress: Länsstyrelsen, Enheten för syddad natur, Härnösand. Srivelsen sa ha ommit in inom tre vecor från den dag laganden fic del av beslutet. I srivelsen sa anges vilet beslut som överlagas och den ändring som begärs. Sriv namn, adress, telefonnummer och ärendets nummer. Om ytterligare upplysningar önsas, ontata Torbjörn Engberg telefon , torbjorn.engberg@lansstyrelsen.se. Beslutet sa ungöras i länets författningssamling, i Post- och Inries Tidningar samt i Sundsvalls Tidning och Dagbladet. Den dag ungörelsen varit införd i ortstidning anses berörda ha fått del av beslutet. I den slutliga handläggningen av detta ärende har även deltagit Therese Flodin, jurist, Valter Perselli, planhandläggare, samt Britt Marie Lindström, enhetschef för syddad natur. Bo Källstrand landshövding Torbjörn Engberg naturvårdshandläggare Bilagor 1 Beslutsarta 2 Sändlista 3 Sötselplan 7 av 7

8 Storbergets naturreservat BILAGA 1 - BESLUTSKARTA Dnr: :2 2:23 2:9 2:2 2:17 2:3 2:4 2:7 ) 2:4 1:61 1:5 1:61 1:9 1:42 1:20 1:51 1:571:58 1:42 1: : :2 1:4 1:28 1:12 1: Meter 1:39 1:45 1:34 1:6 1:34 1:60 Lantmäteriet Geodatasamveran 1:33 ) 1:49 1:13 1:35 1:41 1:50 0 2:6 1:62 1:15 1:23 1:14 1:34 1:18 1:5 1:9 1:42 1:42 1:5 1:12 1:4 1:3 Naturreservatsgräns Stuga Toppområdet Äldre reservatsgäns

9 BILAGA Dnr Sötselplan för Storbergets naturreservat Denna sötselplan används lämpligast tillsammans med det beslut som utgör grunden för denna sötselplan. I beslutet återfinns vitig information såsom beslutsmening, syfte, föresrifter och en sammanfattande besrivning av området. Gränser Reservatet sa märas ut enligt svens standard (SIS ) genom målning på träd inom reservatet i gränsgatan och uppsättning av stolpar med reservatsbrica i gränsvinlar och där det är naturligt för besöare att orsa reservatsgränsen. Brand Om spontan brand uppommer inom reservatet bör släcning inritas mot naturliga avgränsningar och mot reservatets ytteranter om räddningschefen anser att branden härmed slutligen an beämpas. All eventuell brandbeämpning bör se med så sonsamma metoder som möjligt och med största hänsyn till mar, vegetation och vatten. Servitut och samfälligheter Vid tidpunten för upprättandet av denna sötselplan har fastighetsbildningen av reservatsfastigheten ännu inte slutförts. Så vitt änt omfattas inte området av några servitut eller samfälligheter som ommer att srivas in i den nya reservatsfastigheten. Jat Enligt jaträttsupplåtelse tecnad i mars 2012 upplåter staten, genom naturvårdsveret, all jat inom reservatet åt SCA sog AB. SCA har i sin tur rätt att upplåta jaten till annan varvid nedanstående villor för jaten sa gälla. Upplåtelsen gäller fem år och förlängs automatist med en ytterligare femårsperiod i sänder om uppsägning inte ser innan. Uppsägning får endast se sedan lagaraftvunnet beslut avseende nya eller ändrade naturreservatsföresrifter föreligger. Uppsägning eller villorsändring av avtalet sa se sriftligen senast ett år före avtalstidens utgång. SCA sa betala 1000 r per jatår exlusive moms. Avgiften sa betalas i försott och vid för sen betalning tillommer dröjsmålsränta samt ersättning för betalningspåminnelse. Från och med 2013 sa avgiften årligen justeras med hänsyn till förändringen i onsumentprisindex. Anslag om pågående jat sa sättas upp i anslutning till reservatstavlan (se sötselplanearta).vid uttransport av högvilt får mindre banddriven älgdragare eller fyrhjulig 1 av 4

10 motorcyel användas, varvid risen för marsador och spårbildning sa minimeras (se beslutet A9). Befintliga sitgator får underhållas, men nya sitgator får inte röjas. Befintliga jattorn ägs av jaträttsinnehavaren och sa underhållas eller rivas. Ansöan om tillstånd för uppförande av nya jattorn sa inlämnas till länsstyrelsen ( A10). Av reservatsföresrifterna följer vidare att varen levande eller döda träd i reservatet får nyttjas till ved ( A6). Parering I september 2013 tecnade länsstyrelsen ett nyttjanderättsavtal med ägaren av Västansjö 1:42, som upplåter en cira 50 m2 stor yta till parering för besöare till naturreservatet. Pareringen rymmer 2-3 bilar och är belägen enligt sötselartan. Avtalet omfattar även rätt att sätta upp P-sylt och syltställ för reservatsinformation. Byggnader På toppen av Storberget finns en stuga (ägare Naturvårdsveret) med tillhörande dass, som uppförts i syfte att betjäna de som bemannade det brandbevaningstorn som tidigare fanns på platsen. Idag nyttjas stugan som raststuga av reservatsbesöare, samtidigt som den har ett ulturhistorist värde. Reservatsföresrifterna utgör inget hinder för att riva stugan, men så länge den finns var sa reservatsförvaltaren tillse att den hålls i bra sic. Förvaltning och tillsyn Länsstyrelsen utser en ansvarig för sötsel, underhåll och pratis tillsyn av informationstavlor, mareringar med mera. Uppdraget regleras i avtal. Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen när det gäller efterlevnaden av reservatsbestämmelserna. Sötselområden med bevarandemål och åtgärder Området har indelats i tre sötselområden. Sötselområde 1 och 2 omfattar hela reservatet och sötselområde 3 enbart toppområdet. Sötselområde 1 Sogsmar Övergripande mål Att låta sogsmiljöerna utveclas fritt efter naturligt föreommande processer med de struturer, såsom gamla träd och döda stående och liggande träd, som är ännetecnande för ett naturligt fungerande sogseosystem. Målet är även att långsägg sa finnas i reservatet. Åtgärder Åtgärder för att gynna långsägg En uppföljning av långsäggsföreomsten i reservatet sa göras. Minsar arten påtagligt, och denna minsning an förlaras av suggning, sa reservatsförvaltningen överväga att småsaligt modifiera beståndsstruturen. Det finns forsning som söer utröna huruvida en utglesning av sogsbestånd i vissa fall sulle unna ge en loal tillväxthöjning hos 2 av 4

11 långsägg och även sapa nya växtplatser. Detta an se genom att mindre trädgrupper ringbaras och/eller enstaa träd fälls för att på sit sapa en lucigare och ljusare beståndsstrutur. Innan några åtgärder påbörjas sa forsare ontatas för samråd ring unsapsläget och hur eventuell utglesning av bestånd och uppföljning av populationsutveclingen för långsägg bäst genomförs. Den döda ved som bildas lämnas i reservatet. Sötselområde 2 Information och tillgänglighet Övergripande mål Att låta området vara fortsatt tillgängligt för allmänheten, samt att besöare sa få relevant information om området. Åtgärder Pareringsplats Underhåll av pareringsplatsen i Västansjö. Pareringsplatsen sa märas ut med P-sylt. Informationstavla En informationstavla sätts upp i anslutning till pareringen. Information på hemsida En besrivning av området läggs ut på länsstyrelsens hemsida. Stig Underhåll av stigen från pareringsplatsen upp till bergstoppen, samt slingan till Lars- Månsammaren. Informationssyltar Vid Lars-Månsammaren, samt vid stugan på bergets topp, an mindre informationssyltar sättas upp med platsspecifi information om grottan samt om brandbevaningsversamheten. Eldplats På toppen av berget an en eldplats anläggas. Bänar Utmed stigen an någon eller några bänar placeras. Sötselområde 3 Toppområdet inlusive byggnader Övergripande mål Att upprätthålla en gles beståndsstrutur med vid utsit. Byggnaderna sa hållas i gott sic, alternativt rivas. Åtgärder Underhåll av byggnader Stugan sa hållas städad och i gott sic. 3 av 4

12 Avverning av träd I syfte att sydda byggnaderna, samt upprätthålla en god utsit, får reservatsförvaltaren avvera träd inom toppområdet ( B7). Äldre tallar får ej fällas. Fällda träd får användas till ved. Reservatsföresrifterna tillåter uppförande av vedförråd inom toppområdet ( B8). Sammanfattning och prioritering av åtgärder Prio Åtgärd Sötselomr Start Intervall Finansiering 1 Pareringsplats vid behov reservatsanslag 1 Informationstavla engångsåtgärd reservatsanslag 1 Information på hemsida engångsåtgärd reservatsanslag 1 Stig vid behov reservatsanslag 1 Underhåll av byggnader årligen reservatsanslag 2 Informationssyltar engångsåtgärd reservatsanslag 2 Avverning av träd 3 vid behov reservatsanslag 2 Eldplats engångsåtgärd reservatsanslag 2 Bänar engångsåtgärd reservatsanslag 3 Åtgärder för att gynna långsägg 1 vid behov reservatsanslag Uppföljning Uppföljning av reservatets syfte och gynnsam bevarandestatus för miljöer och arter är en prioriterad uppgift för reservatsförvaltningen. Inventering av föreomsten av långsägg samt bedömning av populationens vitalitet bör genomföras med i storlesordningen 10 års mellanrum. 4 av 4

13 Storbergets naturreservat SKÖTSELPLANEKARTA Dnr: :2 2:23 2:9 2:2 2:17 2:3 2:4 2:7 ) 2:4 1:61 2:6 1:5 1:61 1:9 1:42 A 1:20 1:51 1:571:58 1:42 1: : :2 1:4 1:28 1:12 1: Meter 1:39 1:45 1:34 1:6 1:34 1:60 Lantmäteriet Geodatasamveran 1:33 A ) < 1:49 1:13 1:35 1:41 1:50 0 1:34 1:62 1:15 1:23 1:14 1:18 1:5 1:9 1:42 1:42 1:5 < 1:12 1:4 1:3 Naturreservatsgräns Parering Information Stuga Grotta Toppområdet Äldre reservatsgäns