Kognitivt tillgängliga möten checklista och information

Relevanta dokument
Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se

Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Riksförbundet Attention: Vi är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vi företräder våra

Att leva i en annorlunda värld

Bemötande av barn och unga med kognitiva svårigheter

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

När föräldern har kognitiva svårigheter

När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud

Bemötandeguide. En vägledning i möte med personer med olika funktionsnedsättningar

NPF-anpassad undervisning. Vad innebär det rent praktiskt?

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

Vuxna/unga vuxna med ADHD

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET

Ca. 2 timmar Kan kompletteras med andra ämnen om så önskas

Läxan. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Workshop om tydlighet under samtal - kommunikativt och kognitivt stöd

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Grundsärskola. - Hur personer med olika funktionsnedsättningar använder internet

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Kognitivt stöd och hjälpmedel

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Att förstå sin egen diagnos eller utredning

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

2

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Vad säger WCAG om kognition?

FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA

Kognitiv ergonomi i arbetet

Kognitiv tillgänglighet inom Försäkringskassan

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

Första linjens tillgänglighet för elever med autism och/eller adhd

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Adhd och Autism i vardagen

Att göra-lappar för digital tillgänglighet

Om autism information för föräldrar

SVENSKA FÖR INVANDRARE

INTRODUKTION STEG Övning ger färdighet. Träna gärna på intervjusituationen med en vän eller genom att filma dig själv och dina svar.

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

STARKARE TILLSAMMANS!

Tillgänglighet på Sveriges 4H-gårdar

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Brukarrevision. Daglig verksamhet Kättilsröd (samarbete med 4 H gård) Västra Hisingen Daglig verksamhet

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

Att vara mentor till studenter med Aspergers syndrom. Tips som kan ge dig vägledning i din mentorsroll

Handledning och checklista för klarspråk


Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Mötesstöd för förbättrad tillgänglighet

Vägledning för elever med särskilda behov. Elisabet Söderberg

Bemötande utifrån ett lågaffektivt perspektiv. Lotta Lindholm Utvecklingsledare, LaB

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Stöd och behandling för en enklare vardag

ADHD - En tillgång eller ett handikapp?

NPF, SKOLNÄRVARO OCH HEMMASITTARE. Elevhälsans Upptaktsdag Göteborgs Stad Annelie Karlsson, Funkkonsulten 2 september 2019

Hur prioriterar personer med lässvårigheter 19 viktiga parametrar för läsbarhet?

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Upphandling Enkät om hinder i kollektivtrafik 2018

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Tolkhandledning

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Mål- och bedömningsmatris Moderna språk, år 7-9.

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI


För ett tryggt och självständigt liv. Att ansöka om stöd. För dig med funktionsnedsättning. goteborg.se/funktionsnedsattning

som taggar om funktionshinder

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Attentionaktuellt. Följ oss på facebook Attention Uddevalla Föräldrafika!

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell,

Uppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018

När jag inte längre är med

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

Universal Design (UD)

Familjeenkät. Familjeenkäten är utformad för att underlätta för er att beskriva er familj och på vilket sätt ni stödjer ert barns behov

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Funktionsnedsättning att ansöka om stöd

Transkript:

Kognitivt tillgängliga möten checklista och information Fotograf: Christina Teuchler, Autism- och Aspergerförbundet.

Innehållsförteckning 1 Introduktion... 3 1.1 Kognition och kognitiv tillgänglighet... 3 2 Kallelse till ett möte... 4 3 Förberedelse inför ett möte... 4 4 Att tänka på under mötet... 5 5 Att göra under mötet... 6 6 Uppföljning... 7 2

1 Introduktion Begripsam är ett treårigt projekt som handlar om tillgänglighet för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Projektet startades 2013-07-01. Den huvudsakliga verksamheten avslutas 2016-06-30. Projektet har framför allt finansierats av Allmänna arvsfonden. Mer information om projektet finns på www.fungerandemedier.se/begripsam. I projektet har Annika Johansson, Charles Löfblad, Inger Rålenius, Kerstin Ivarson Ahlstrand, Susanne Eriksson och Anita Hildén utarbetat rekommendationer för att skapa tillgängliga möten för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Man kan se denna checklista som ett komplement till andra checklistor framtagna av Myndigheten för delaktighet, Attention eller Autism- och Aspergerförbundet m fl. De följande rekommendationerna kan användas av dig som i ditt arbete ska planera, möta och genomföra möten med personer som har olika kognitiva förmågor eller nedsättningar. 1.1 Kognition och kognitiv tillgänglighet Kognition beskriver hur man tar emot information, hur man bearbetar den och hur man bestämmer hur informationen ska användas. Om något är kognitivt tillgängligt så är det lätt att ta emot information, lätt att bearbeta den och lätt att bestämma hur informationen ska användas. Våra kognitiva förmågor varierar från person till person och vi är alla individer med styrkor och svagheter. Kognitiva nedsättningar förekommer hos personer med neuropsykiatriska diagnoser som t.ex. ADHD och autismspektrumtillstånd samt hos personer med utvecklingsstörning, dyslexi, demens eller psykiska störningar. Kognitiv nedsättning kan också förekomma vid tillfälliga tillstånd av stark stress eller ångest. 3

2 Kallelse till ett möte Beroende på om du har träffat personen tidigare eller om det är första gången är följande punkter olika viktiga. För vissa personer kan det ändå kännas tryggt att varje kallelse känns bekant i sin utformning. Skicka kallelsen i god tid. Om du kan, gör det på det sätt som passar personen; sms, mail, brev eller telefon. Har du med information om den man ska möta med namn, titel och gärna fotografi? vägbeskrivning, tydlig karta och t ex länk till street view? kontaktuppgifter när du nås och hur? information om vad mötet handlar om? erbjudande att skicka påminnelser, t ex sms? skriftlig information om vad man kan få hjälp med? tips om frågor att tänka igenom före mötet? med erbjudande att ta med sig en stödperson till mötet? 3 Förberedelse inför ett möte Innan du träffar din besökare för första gången kan du fundera på hur du själv vill bli bemött och samtidigt tänka på att en del personer kan tycka att det är jobbigt att inte veta hur länge de ska sitta i ett väntrum. Annat att fundera på inför ett möte är: Behöver personen anteckningshjälp, möjlighet att fotografera av en skrivtavla, få samtalet inspelat eller andra tekniska hjälpmedel? Försöka vara punktlig. Meddela om du blir försenad, även små förseningar, t ex 5 minuter försenad. Hur många deltagare kan det vara på mötet (så att personen känner sig bekväm)? Var i rummet vill personen sitta för att känna sig trygg och bäst kunna fokusera? Är det tydligt skyltat var mötesplatsen är? Hur är rummet möblerat så att det inte ger ett rörigt intryck, har störande ljus från fönster eller störande ljud (fläktljud, tickande klocka)? Finns penna och tomma anteckningspapper till hands? 4

4 Att tänka på under mötet För de flesta personer är det viktigt att du säger det du menar och menar det du säger. Var rak och tydlig och framför allt våga fråga. Ta personen på allvar och stäm av dagsformen. Den kan variera. En del personer har begränsad uthållighet och behöver täta korta pauser. Klarar personen av att kallprata? Har personen svårt med ögonkontakt? Klarar personen av att göra något och prata samtidigt? Behöver personen få arbeta i egen takt för att undvika stress? Undvik osäkerhetsmarkörer, t ex vi får se, kanske och eventuellt. Undvik ordet inte, t ex inte bra eller inte ofta. Säg istället: dåligt eller sällan. Undvik överraskningar med kort varsel, försöka att hålla dig till det ni avtalat om. Avbryt inte men om det behövs avbryt för att hjälpa till att hålla tråden. Skapa förtroende det tar tid. Lyssna koncentrerat. Var enkel och vanlig. Håll det du lovar. 5

5 Att göra under mötet Beroende på vem du träffar och i vilket syfte är kanske inte alla checkpunkter relevanta. Det kan ändå vara bra att titta igenom dem och följa dessa under ett möte. Allmänt kan sägas att texter ska ha ett enkelt och begripligt språk. Stäng av telefonen och sätt gärna upp en lapp med Stör ej! Inled mötet med att ange ramarna för det, t ex hur länge mötet ska pågå, ev. pauser etc. Gör personen delaktig genom att: be om förslag från personen själv när det är rimligt. Undvik öppna frågor som hur tycker du utan ge hellre.. två tydliga alternativ som personen får välja mellan. Fråga hur personen vill ha information, skriven, eller i bilder som mind-map. Ge hjälp med struktur och planering. Ge tydliga instruktioner: När? Var? Hur? Vad händer sen? Vad ska jag göra? Hur länge? Med vem ska jag vara? Vad behöver jag? Hur länge ska vi hålla på? Varför ska jag göra detta? Vad ger det mig? Vad ska jag göra sedan? Ge en sammanfattning där det framgår vad som förväntas av var och en. Vem gör vad, när och hur. Förbered avslut av mötet Säg: Nu är det 10 minuter kvar. Gör en sammanfattning av mötet och presentera den. Den kan vara kortfattad och i punktform. Om det är en webbsida, visa var den finns och markera det viktigaste. Ge text i digital form så att den kan läsas upp. Ställ realistiska krav. Informera om förändringar. Gå igenom hur uppföljning ska ske och när är det tid för nästa möte. Fråga om och i så fall hur personen vill bli påmind om mötet. 6

6 Uppföljning Det är ibland tidskrävande men uppskattat om den som genomfört mötet följer upp hur det går genom att ringa eller skriva ett brev/mejl. Även vid ett fysiskt möte är det bra att både blicka bakåt och framåt. Vad kom vi fram till? Hur går det? Vad händer härnäst? Tid för nästa möte. 7