Uppföljning av Tryggheten vård- och omsorgsboende år 2017

SID 1 (12) Uppföljning av Tryggheten vård- och omsorgsboende år 2017 Bakgrund Verksamheten på Trygghetens vård- och omsorgsboende drivs av Aleris. Tryggheten har 31 lägenheter uppdelade på två enheter där varje enhet har 15 respektive 16 lägenheter. Enheterna ligger i samma plan. Hela verksamheten på Tryggheten har inriktningen omvårdnadsboende. Staben för kvalitetsutveckling genomför årliga uppföljningar av verksamheten. År 2017 gjordes en avtalsuppföljning som omfattade granskning och genomgång av 11 kriterier; ledning och organisation, personal, samverkan, kvalitetsutveckling, ledningssystem, social dokumentation, självbestämmande, integritet, bemötande, aktiviteter och fritidsintressen samt säkerhet. Verksamheten har fått svara på en enkät som innehöll frågor kring de ovanbeskrivna kriterierna. Uppföljningen ska återge en så heltäckande bild som möjligt av verksamhetens följsamhet mot avtal därför har enkätsvaren kompletterats med följande: Uppföljning av utvecklingsplan för 2017 Observation av måltidssituationen Granskning av verksamheternas arbete med fokusområdena Samtal med personal Granskning av socialdokumentation Granskning av verksamhetens arbete med att säkerställa insatserna nattetid Brukarundersökningens resultat 2017 Uppföljning av 2017 års resultat av brukarundersökning i jämförelse med individuppföljningar Uppföljningsbesöket var föranmält och genomfördes den 24 oktober. Rutiner för introduktion av nyanställda, extern samverkan, mottagande av ny boende, för hot och våld samt utbildningsplan för 2017 har begärts in granskats. Personaltäthet har räknats utifrån de uppgifter som verksamheten har lämnat in. Verksamhetschefen har tagit del av rapporten och fått möjlighet att rätta till eventuella faktafel. SOLNA STAD info@solna.se Organisationsnummer 171 86 Solna Telefon 08-734 20 00 212000-0183 Besöksadress Stadshusgången 2 Fax 08-83 64 63 www.solna.se annika.wiechel@solna.se

SID 2 (12) Uppföljningsresultat Redovisningen nedan baserar sig på enkätsvar, redovisade åtgärder enligt utvecklingsplan, verksamhetens inrapportering av fokusområden, dialog med verksamhetschef, personal och boende, måltidsobservation samt granskning av den sociala journalen. Ledning och organisation Verksamheten har en tydlig ledningsstruktur med tydlig ansvarsfördelning. Verksamhetschefen har till sin hjälp en verksamhetskoordinator och en kvalitetscoach som ansvarar för att, inom ramen för den dagliga planeringen, och stötta personalen i bl.a. social dokumentation och introduktion av ny anställd personal. Vid chefens frånvaro är alltid tjänstgörande sjuksköterska som har ansvar för den dagliga driften. Verksamheten har dock enligt verksamhetschefen pga. flera byten av paramedicinskas vikarier samt föräldraledigheter, inte kunnat ha en stabil ledningsgrupp. Detta kan ha bidragit till sjunkande andel nöjda boende avseende aktiviteter samt att utveckling av den sociala dokumentationen inte har kunnat fortlöpa enligt planerna. Verksamheten ska vidta åtgärder för att säkerställa att arbetsuppgifter och planerade utvecklings- och förbättringsåtgärder fortlöper eller snabbt återupptas trots byte av personal. Personal och utbildning Bemanning Tryggheten uppfyller kravet på en minimibemanning på 0,85. Det finns en tydlig checklista för introduktion av nyanställda. Verksamhetens kvalitetscoach följer upp att nya medarbetare får den kunskap de behöver för att utföra ett kvalitativt arbete. Under helger tjänstgör flera långtidsvikarier. De flesta har undersköterskeutbildning eller motsvarande. På det sättet säkrar verksamheten att det alltid finns tillgång till van personal under sommar och julhelger då många vill vara lediga samtidigt. Verksamheten har en hög andel undersköterskor. Samtliga tillsvidareanställda utom två är undersköterskor. Personalomsättningen är relativ låg. (Mellan september 2016-2017 har fyra personer avslutat sin anställning på Tryggheten). På torsdagar finns tid avsatt i schemat för att så många som möjligt ska kunna delta i möten eller erbjuda gemensamma aktiviteter för de boende. Alla medarbetare har en kompetensutvecklingsplan. Verksamheten har följt sin utbildningsplan. Personalen har under 2017 deltagit i bl.a. utbildning i fall, brand och hygien samt tre dagars utbildning i Coachande samtal. Innan året är slut planerar verksamheten att

SID 3 (12) alla ska ha genomgått de rekommenderade E-utbildningar såsom hygien, palliativ, diabetes och läkemedel. I samtal med personal framkommer att det finns god möjlighet att ta del av E-utbildningar. Verksamhetens mötesstruktur har utformats för att främja personalens delaktiga i kvalitetsfrågor. Samverkan Verksamheten har rutin för samverkan och identifierat flera interna och externa samarbetspartners. Överrapportering mellan yrkeskategorierna fungerar väl. Medarbetarna kan via Aleris mailkonto ta del av viktig information som rör verksamheten. Verksamheten har i stor utsträckning kunnat delta på möten och utbildningar som beställaren har bjudit in till Rutin för samverkan finns men behöver kompletteras så att andra samverkanspartner såsom överförmyndarenheten, dödsbohandläggare och matleverantören inkluderas. Av rutinen ska det framgå när, hur samverkan sker och vad syftet är. Ledningssystem Kvalitets- och utvecklingsarbete Aleris Omsorgs kvalitetsledningssystem är uppbyggt och certifierat enligt Svensk Standard ISO 9001:2015 och i september 2017 certifierades Tryggheten enligt ISO 9001:2015. Enligt verksamhetschef innebär certifieringen att arbetet är kvalitetssäkrat utifrån gällande regler och senaste rön. Detta resulterar i större trygghet för de boende samt tydlighet för medarbetarna i arbetet mot verksamhetens mål och visioner. Verksamheten genomför egenkontroller i en rad olika områden, däribland social dokumentation och basala hygienrutiner. Rutiner All personal har ett eget mailkonto dit information och minnesanteckningar skickas för påläsning. Personal informeras om nya rutiner på APT, gruppmöte eller samarbetsmöte. Verksamhetens rutiner finns digitalt i Centuri och även utskrivna i en pärm tillgänglig för personalen. Verksamhetschefen ansvarar för att uppdatera rutinerna. Rutiner för introduktion av nyanställda, extern samverkan, mottagande av ny boende, för hot och våld samt utbildningsplan för 2017 har begärts in granskats. Rutinpärmen behöver struktureras så att det blir lättare för personalen att hitta önskad rutin.

SID 4 (12) Riskanalys och egenkontroller Verksamheten har enligt Aleris fastställda årshjul en aktivitetsplan för egenkontroller. Aleris Omsorgs kvalitetsutvecklare genomför årligen en internrevision i verksamheten. Utifrån resultatet upprättar verksamhetschefen en åtgärdsplan. Internrevision genomfördes under maj 2017 och tryggheten efter viss komplettering godkändes på samtliga områden. De områden som granskas är ledning, samverkan, ISO-krav, medarbetare, omsorg, risk, journal, larm och inköp. Verksamheten behöver utveckla arbetet med att analysera risker och upprätta åtgärdsplaner i syfte att föregå oönskade situationer som kan uppkomma i verksamheten. Utredning av avvikelser Det finns en tydlig rutin för avvikelserapportering. Enligt rutin ska samtliga klagomål och avvikelser föras in i Centuri, vilket är Aleris avvikelse- och synpunktshanteringsverktyg. Som ett led i utvecklingsarbetet har verksamheten vidtagit åtgärder för att öka medvetenheten hos personalen att rapportera avvikelser som sker i vården och omvårdnaden av de boende. Verksamhetschefen upplever att utbildning i Coachande samtal har lett till ökad öppenhet mellan personalen som i sin tur har underlättat rapportering av avvikelser. Fram till uppföljningstillfället har verksamheten inte anmält någon lex Sarah till beställaren. Internrevisionen visade på att en avvikelserapport borde ha utretts enligt lex Sarah vilket verksamheten inte hade gjort. Personalen får skriftlig information om lex Sarah bestämmelserna i samband med introduktion samt vid det årliga medarbetarsamtalet. Dessa åtgärder förefaller vara otillräckliga då personalens kunskap om vad som faller under bestämmelserna om lex Sarah visade sig vara bristfällig. Personalen saknade delvis återkoppling från den/de som utreder avvikelserapporterna om vilka åtgärder som har vidtagits. Synpunkter och klagomål Det finns en tydlig rutin för synpunkts- och klagomålshantering. Blankett avsedd för klagomål och synpunkter finns på enheterna. De boendes har möjlighet att framföra sina synpunkter muntligt och skriftligt och vid Boråd. Flera av de boende som kvalitetsutvecklaren samtalade med nämnde att alla inte vill framföra sina synpunkter på Borådet. Enligt brukarundersökning vet fler i år jämfört med 2016 vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål.

SID 5 (12) Verksamheten behöver säkerställa att de boende känner till olika alternativ för att föra fram sina synpunkter. I samtal med boende framkommer det att de saknar återkoppling i hur de framförda synpunkterna har hanterats och åtgärdas. Social dokumentation Rutiner Verksamheten har två dokumentationsstödjare och en kvalitetscoach som har till ansvar att stötta medarbetarna med social dokumentation. Verksamheten använder Safe doc för dokumentation. Enligt rutin ska all personalen dokumentera och ta del av senaste anteckningarna i samband med skiftbyte. Enligt verksamhetens kvalitetscoach framgår det av loggkontrollerna om en medarbetare inte har varit aktiv i att ta del av anteckningarna. I dessa fall påtalas detta för medarbetaren. En aktuell genomförandeplan skrivs ut och finns i boendes pärm. Genomförandeplaner och löpande anteckningar Fem genomförandeplaner samt tillhörande dokumentationer granskades. Samtliga genomförandeplanerna var uppdaterade. Uppdatering görs alltid tillsammans med den enskilde. Den enskildes önskemål och hjälpbehov nattetid framgår tydligt av genomförandeplanen. I intervju med de boende framkommer att de får den hjälp de behöver. Dock har det hänt att den enskilde har behövt tala om det för vikarien vad de har för hjälpbehov eftersom vikarien inte har känt till det. Dokumentation av insatser som avviker från genomförandeplan görs men oklart om det görs tillräckligt regelbundet och systematiskt. Ett av verksamhetens fokusområde är att säkerställa att det som utlovas, utförs. En del av de planerade åtgärderna uteblev eller stannade av då den personal som ansvarade för genomförandet slutade sin tjänst på Tryggheten. I samtal med personal framkommer att det saknas rutin för hur information om ändringar i genomförandeplanerna ska kunna nå alla berörda. I flera av de granskade journalerna hade det inte upprättades någon anteckning på veckor upp till flera månader. Genomförandeplanerna saknade information om den enskildes kommunikativa förmåga samt information om den enskildes förmåga att hantera larmknappen. Bland områden som behöver synliggöras finns den enskildes önskemål om vad denna vill göra på sin egentid. Det framgår inte av genomförandeplanerna om det som dokumenteras under rubriken aktivitet är den enskildes önskemål eller aktiviteter som verksamheten kan

SID 6 (12) tänkas erbjuda. Den enskildes delaktighet i upprättande av genomförandeplanerna behöver synliggöras. Löpnade anteckningarna innehöll information som i vissa fall inte var väsentlig. Dokumentation om händelse av vikt saknade i vissa fall åtgärd och uppföljning. Kvalitetsutvecklarens bedömning är att innehållet i den sociala dokumentationen behöver utvecklas och förbättras så att dessa utgör ett kvalitativt underlag inför uppföljning och utvärdering av måluppfyllelsen. Kvalitetssäkra insatserna nattetid Den enskildes önskemål och hjälpbehov nattetid framgår tydligt av genomförandeplanen. Verksamheten ska med hjälp av det digitala verktyget Mobipen utföra egenkontroll för att säkerställa att insatserna nattetid utförs enligt den enskildes behov och önskemål. I en av dem fem granskade journalerna stod det tydligt att den enskilde tackade nej till tillsyn nattetid och ville ha dörren låst. Av den sociala dokumentationen framgick att trots tydlig information om önskemålet, hade den boende fått tillsyn av personal och oönskat besök av andra boende. Kvalitetsutvecklaren granskade registrering av nattinsatserna via verktyget Mobipen. Av granskningen framgår det tydligt att verktyget inte har använts för att individanpassa insatserna nattetid. De boendes önskemål är inte registrerade och antal beställda och utförda tillsyner överensstämmer inte. Verksamheten har pga. tekniska problem inte kunnat använda verktyget fullt ut. Verksamheten saknar en utarbetad rutin för hur nattinsatser ska kvalitetssäkras i de fall verktyget inte fungerar. Verksamheten behöver utveckla arbetet med att frångå regelbundna tillsynsronder nattetid mot en mer personcentrerad omvårdnad. Självbestämmande och integritet, anhörigstöd Varje boende har en utsedd kontaktman. Vicekontaktman erbjuds inte. Den boende får information om att det finns möjlighet att byta kontaktman. Verksamheten säkerställer kontinuiteten genom att vid planerade frånvaro tillsätta de vikarier som känner de boende väl. Tillgänglighet, delaktighet och kommunikation Verksamheten har en skriftlig, lokal rutin för mottagande av ny boende. Verksamheten anordnar boendemöten en gång per månad för att informera om vad som är på gång och ta del av de boendes synpunkter och önskemål om främst mat och aktiviteter. Anhörigmöten anordnas två gånger per år. Anhöriga och vänner är välkomna att delta i aktiviteter och fester. Verksamheten har haft vissa svårigheter med att skicka ut nyhetsbrev till anhöriga första halvåret men sedan i somras har det skickats ut nyhetsbrev en gång i månaden.

SID 7 (12) De boende önskar en förbättring avseende information om vilka som arbetar vid ordinarie personals frånvaro. Den senaste brukarundersökningen visar att de boende i större utsträckning upplever att personalen har tillräckligt med tid för att utföra arbete däremot upplevelsen att kunna påverka vid vilka tider man kan få hjälp, har minskat. Enligt brukarundersökningen har verksamheten lyckats minska den upplevda ensamheten. Information om tillfälliga förändringar vid byte av personal behöver förbättras. eller ändringar i menyn eller aktiviteter behöver förbättras. Anhörigstöd Verksamhetschefen ansvarar för att stödja anhöriga vilket sker i de flesta fall i samband med inflyttning. Verksamhetschefen förmedlar kontakt till Solna stads anhörigstödsteamet eller andra föreningar. Lokal rutin för stöd till anhöriga i enlighet med socialstyrelsens rekommendation, behöver tas fram. Verksamheten behöver kartlägga vilka stöd som anhöriga kan behöva för att vid behov kunna stödja dem enskilt eller i grupp. Bemötande, värdegrund Innebörden av Aleris värdeord, Omtänksam, Professionell, Engagerad och Nytänkande (OPEN) diskuteras dagligen på gruppmötena. Inför varje problemlösning frågar man sig om lösningen grundar sig i värdegrunden dvs. är omtänksam eller professionell. Tryggheten har valt att under 2017 fokusera på att förbättra bemötandet vid inflyttning. Verksamheten följer upp bemötandet och analyserar vad eventuellt missnöje kan bero på för att undvika att liknande inträffar igen. Enligt brukarundersökningen upplever 95 % av de boende att personalens bemötande är mycket eller ganska bra. Mat och måltider De boendes synpunkter om matens smak fångas upp och framförs till verksamhetschefen dagligen. Menyer eller recept revideras i fall de boende inte är nöjda. Tryggheten har haft måltidssituation som ett fokusområde. Verksamheten har bl.a. tagit fram en checklista som används som samtalsstöd för personalen i syfte att skapa en trevligare måltidssituation. Det finns två bord i varje matsal. De boende önskar inte karottservering utan föredrar att bli serverad vilket personalen tillmötesgår. Det finns flera sorter dryck att välja mellan. Efterrätt

SID 8 (12) och kaffe serveras efter avslutad lunch. Personal brukar alltid sitta med vid måltiden och omsorgsmåltid tillämpas. Tryggheten har inte tillstånd att hantera råa råvaror i köket. Flera av de boende uttrycker saknad av en god och saftig biff eller stekt fläskkotlett. Personalen hjälper dem som önskar äta ute att komma till restaurang. Vid observationstillfället presenterades maten för de boende men visades inte. Personalen frågade inte heller om hur mycket mat den enskilde ville ha. Tallriken togs bort utan att fråga om den boende var klar med maten. Ett bord i taget serverades, och vid det andra bordet upplevde de boende att maten alltid hinner svalna innan serveringen. Några boende klagade på att besticken var tunga och därför hade de egna bestick med sig. De boende tyckte att det förekommer ofta att dagens meny byts ut utan att de får information om det. Enligt de boende förekommer det att personal missar att beställa vegetarisk mat till de som är vegetarianer. Enligt brukarundersökningen 2017 har nöjdheten med matens smak minskat från 79 % till 53 %. De boendes upplevelse av måltidssituation har förbättrats marginellt från 64 % till 65 %. Verksamheten har provat olika arbetssätt för att mäta nöjdheten med maten men det är oklart om dessa metoder används systematiskt. T.ex. används ett enkelt skattningsverktyg vissa dagar för att fråga vad de boende tycker om maten. Mätningen visade att fiskbullar inte var omtyckt och den rätten lovades att tas bort från menyn men vid uppföljningstillfället visade det sig att den fanns kvar på menyn. De boende önskade att de ansvarade själva - åtminstone någon vecka i månaden- för att sätta ihop menyn. Verksamheten behöver vidta åtgärder för att förbättra maten. Synpunkter behöver hanteras systematiskt. Åtgärderna ska återkopplas till de boende och följas upp kontinuerligt. Information vid ändring av dagens maträtt behöver förbättras. Aktiviteter och utevistelser Kontaktman ska i samband med upprättande av genomförandeplan fråga om den boendes önskemål och intresse beträffande aktiviteter och utevistelser. Varje dag utses en undersköterska som aktivitetsansvarig. Enligt verksamhetschef är det gemensam fika vid 15-tiden en efterfrågad aktivitet och därför erbjuds dessa dagligen. De boendes uppfattning om aktivitet varierade, de flesta tyckte att det erbjuds trevliga aktiviteter medan någon tyckte att utbudet är begränsat och till viss mån på en barnslig nivå. De boende undrade över vad aktiviteten bukettbindning vilken de skulle anmäla sig till, gick ut på. Personalen kunde till en början inte riktigt redogöra för vad den innehöll och t.o.m. lämnade felaktig information.

SID 9 (12) Enligt brukarundersökning 2017 har de boendes nöjdhet med aktiviteterna sjunkit från 79 % till 57 %. Enligt verksamhetschef kan byte av den aktivitetsansvariga ha bidragit till det sjunkande resultatet eftersom en del av dennes planerade utvecklingsåtgärder stannade av när hon avslutade sin tjänst på Tryggheten. Tryggheten har promenadgrupper som erbjuder utevistelser dagligen. Verksamheten samverkar med volontärer som under vardagar och helger erbjuder cykelturer med eldriven cykel. Tryggheten har också två extratjänster från Arbetsförmedlingen som är behjälpliga vid utevistelse för att så många som möjligt ska få möjlighet till frisk luft dagligen. Tryggheten har lyckats förbättra resultatet gällande möjlighet till utevistelse från 67 % till 83 %. Säkerhet Tystnadsplikt och sekretess Verksamheten har rutin för tystnadsplikt och sekretess. All personal skriver under denna när de har läst information om tystnadsplikt och sekretess. Personalen känner till vad inre och yttre sekretess innebär. Nyckelhantering Lägenhetsnycklarna förvaras i skåp med kodlås. Rutin för daglig kontroll av att alla nycklar är på plats finns, men enligt verksamhetschefen behöver följsamheten förbättras. När det gäller läkemedelsskåpsnycklar finns stor osäkerhet då låsens kvalité inte är optimala. Verksamheten ska säkerställa att medicinen förvaras på et tryggt sätt under tiden problem med osäkra lås åtgärdas. Privata medel Verksamheten har en skriftlig överenskommelse med boende och eller anhöriga om vad privata medel ska användas till. Det finns ett egenkontrollsystem av privata medel och varje uttag och insättning hanteras enligt rutin. Trygghetslarm Samtliga lägenheter är försedda med trygghetslarm. Enligt inflyttningsrutin ska alla som flyttas in erbjudas att använda trygghetslarm. Dokumentation om att den enskilde har larm saknas i den sociala dokumentationen. Verksamheten uppger sig ha problem med larmsystemet. En boende klagar på att larmsignaler går fram till personalen utan att hon har påkallat hjälp. Det har också hänt att man larmar men larmet vekar inte nå fram då personalen inte kommer för att hjälpa den boende. Rutin för kontroll av larmets funktionalitet behöver kompletteras. Av rutinen ska bl.a. framgå hur personal regelbundet ska kontrollera trygghetslarmets funktionalitet och identifiera och omedelbart avhjälpa de problem som kan uppstå.

SID 10 (12) Hot och våld Rutinen för hot och våld finns men behöver kompletteras så att den omfattar åtgärder vid hot och våld mellan boende, från personal mot boende samt våld i nära relation. Av rutinen ska det framgå hur den ska uppmärksammas, rapporteras och följas upp. Uppföljning av 2017 års resultat av brukarundersökning i jämförelse med individuppföljningar Sammanställning av genomförda individuppföljningar Biståndshandläggarna genomför en individuell uppföljning inom tre månader, två år efter inflyttning eller när behov uppstår. I samband med besöket intervjuas den enskilde utifrån biståndsbeslutet samt innehållet i den enskildes upprättade genomförandeplan granskas. Fram till den 30 oktober har 10 individuppföljningar genomförts på Tryggheten. I samband med individuppföljningar djupintervjuar biståndshandläggarna de boende i syfte att säkerställa att de får den beviljade hjälpen på ett tillfredställande och kvalitativt sätt. Resultatet kan användas som ett komplemet till brukarundersökningen då vissa nyckelfrågor såsom bemötande, trygghet och nöjdhet är frågor som ställs årligen via Socialstyrelsens enkätundersökning vad tycker äldre om äldreomsorgen. I tabellen nedan presenteras en jämförelse i några utvalda områden. Socialstyrlesen brukarundersökning på grupp nivå Trygghetens resultat har förbättrats mer än 2 procentenheter i totalt 10 områden bl.a. avseende utevistelse samt bemötande. Däremot har nöjdheten med maten samt förtroende för personal sjunkit. Resultatet visar också att det är stor diskrepans avseende positiva svar mellan de två enheterna på tryggheten. När det gäller matens smak var skillnaden mellan enheterna hela 48 procentenheter. Område Andel positiva svar i procent enligt ÖJ 2016 Andel positiva svar i procent enligt ÖJ 2017 Genomsnitt positiva svar i procent för Solna enligt ÖJ 2017 Bemötande 93 95 91 100 Trygghet 100 71 85 80 Förtroende för 71 53 82 87 personal Besväras sällan 29 44 41 90 av ensamhet Möjlighet till 67 83 61 80 Individuell uppföljning 2017

SID 11 (12) utevistelse Område Tillräckligt med tid Andel positiva svar i procent enligt ÖJ 2016 Andel positiva svar i procent enligt ÖJ 2017 Genomsnitt positiva svar i procent för Solna enligt ÖJ 2017 53 68 75 87 Individuell uppföljning 2017 Måltidssituation 64 65 68 - Möjlighet att 79 72 64 - påverka vilka tider man får hjälp Sammantaget nöjdhet 80 75 83 70 Sammanfattande bedömning Tryggheten är en välfungerande verksamhet där 95 % av boende är mycket nöjda med personalens bemötande. Tryggheten har certifierats enligt Svensk Standard ISO 9001:2015 och visat inga anmärkningar i samband med internrevision. Alla tillsvidareanställda utom två är undersköterskor. Enligt verksamhetschefen har personalomsättning inom ledningen begränsat möjligheten att utveckla utbudet av de enskilda och gemensamma aktiviteterna samt kvaliteten i den sociala dokumentationen. I övrigt har tryggheten låg personalomsättning. Utvecklingsområden utifrån avtalsuppfölning den 24 oktober 2017: Verksamheten ska vidta åtgärder för att säkerställa att arbetsuppgifter och planerade utvecklings- och förbättringsåtgärder fortlöper eller snabbt återupptas trots byte av personal. Förbättra matens smak och skapa större delaktighet i val av maträtter Utveckling av den sociala dokumentationen avseende löpande anteckningar Säkerställa att erbjudna nattinsatser är individanpassade. Säkerställa och följa upp att all personal är väl förtrogna med bestämmelserna om lex Sarah Vidta nödvändiga åtgärder för att skapa trygghet samt förbättra de boendes förtroende för personal Rutin för kontroll av larmets funktionalitet behöver ses över. Förbättra dokumentationen avseende den enskildes önskemål om egentid.

SID 12 (12) Rutin för samverkan finns men behöver kompletteras så att andra samverkanspartner såsom överförmyndarenheten och matleverantören inkluderas. Rutinen för hot och våld behöver kompletteras så att den omfattar åtgärder vid hot och våld mellan boende, från personal mot boende samt våld i nära relation. Rutinpärmen behöver struktureras så att det blir lättare för personalen att hitta önskad rutin. Lokal rutin för stöd till anhöriga enligt socialstyrelsen rekommendation behöver tas fram. Förbättra aktivitetsutbuden och ta större hänsyn till den enskildes önskemål gällande aktiviteter Fortsätta arbetet med att förbättra måltidssituationen Informera de boende och personal om de åtgärder som vidtas med anledning av inkomna klagomål och avvikelserapporter Verksamheten ska upprätta en utvecklingsplan utifrån denna uppföljning och utifrån årets resultat i Öppna jämförelser. Utvecklingsplanen ska vara Omvårdnadsförvaltningen tillhanda senast den 20 januari 2018. Mona Zakeri Kvalitetsutvecklare