Hur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det.

Relevanta dokument
Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

% Totalt (kg) Fetma >

Prevention före skolåldern riktad och generell

Övervikt och fetma iso-bmi i Jönköpings län

REMISS April 2013 pga fetma, BMI 41 kg/m²

Innehållsförteckning

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

Övervikt och fetma hos barn 21/ Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma i Stockholms läns landsting

Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan.

Fetma, barn 0-18 år. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på: Barn- och ungdomskliniken och Primärvården

Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Specialiserade överviktsmottagningar

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Hur sjuksköterskor på barnavårdcentraler upplever det fetmaförebyggande arbetet en kvalitativ intervjustudie

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Metodutbildning NYA Lätta tips. Central Barnhälsovård FyrBoDal tillsammans med MI-coach Sofia Trygg-Lycke

Vilka patienter bör uppmärksammas? Undersökning och bedömning. Behandling av obesitas 1. Hälsofrämjande samtal

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Viktig, ung och stolt. Göteborg

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

A3: Ungas livsvillkor & hälsa och betydelsen av fysisk aktivitet för inlärning

Bilaga 2 Data från hälsosamtal

Handläggare Katarina Englund, utredare, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Regionkansliet

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 2004

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Att förebygga fetma hos barn och ungdom - en ekonomisk analys. En socioekonomisk rapport från hälso- och sjukvårdskansliet Mariestad

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

IDAG är kunskapen om hälsa stor. Det finns närmare TRE MILJONER forskningsstudier kring hälsa och livstil. Ändå ÖKAR OHÄLSAN!

Möjliga indikatorer för Örebro län

Skydda barn mot tobaksrök ett material som är tänkt att användas för diskussion och reflektion om passiv rökning.

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Övervikt och fetma Förekomst av övervikt och fetma

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Barns fysiska aktivitet och hälsa

Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman

Hur kan vi förebygga övervikt och fetma inom barnhälsovården?

Hur ska vi utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet riktat till barn och unga för att förhindra övervikt och fetma?

Resultat av insamling av skolbarns vikt år 4 läsåret i Västernorrland

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Lokal handlingsplan för att motverka övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Dalsland + Faktadokument

Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby

PED NUTRITION CAVEFORS

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

RAPPORT. Datum Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

Yttrande över motion 2016:1 av Erika Ullberg (S) och Dag Larsson (S) om behovet av mångfald i vården av allvarlig övervikt

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Verksamhetsplan

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Göteborg, 8 oktober 2014

Nybesök Ökning av barnfetma i Malmö. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne. karnätverket. Carl-Erik Flodmark Överläkare

Skolhälsovårdsjournaler som unik resurs i forskning

Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS

Strategi för fysisk aktivitet barn och unga

Barn, ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar (ID): fysisk hälsa och levnadsvanor. Eva Flygare Wallén, PhD, Karolinska Institutet

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2018

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Transkript:

Hur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det. Barnhälsovårdsöverläkare Per Möllborg 20130916 Tack till kollega Henri Toivonen som lånat ut en del bilder till föredraget

Hur var det förr? 1970-talet: <10% överviktiga barn 1980-talet: 10% 1990-talet: 15-20%

90% av föräldrarna till barn med fetma är obekymrade över barnens vikt. Normalt att vara överviktig. Vi påverkas alla av ändrat normalitetsbegrepp.

Vad är övervikt? BMI=Body Mass Index (vikt/längd i kvadrat) Hos vuxna: BMI> 25 Hos barn: BMI > Iso-BMI 25 Övervikt riskfaktor för utveckla fetma

Vad är fetma? Hos vuxna: BMI > 30 Hos barn: BMI > Iso-BMI 30

Åldersrelaterad BMI vid övervikt (isobmi=25 kg/m²) respektive fetma (isobmi 30 kg/m²) hos pojkar och flickor Ålder BMI 25 kg/m 2 BMI 30 kg/m 2 (år) Pojkar Flickor Pojkar Flickor 2 18,41 18,02 20,09 19,81 2,5 18,13 17,76 19,80 19,55 3 17,89 17,56 19,57 19,36 3,5 17,69 17,40 19,39 19,23 4 17,55 17,28 19,29 19,15 4,5 17,47 17,19 19,26 19,12 5 17,42 17,15 19,30 19,17 5,5 17,45 17,20 19,47 19,34 6 17,55 17,34 19,78 19,65 6,5 17,71 17,53 20,23 20,08 7 17,92 17,75 20,63 20,51 7,5 18,16 18,03 21,09 21,01 8 18,44 18,35 21,60 21,57 8,5 18,76 18,69 22,17 22,18 9 19,10 19,07 22,77 22,81 9,5 19,46 19,45 23,39 23,46 10 19,84 19,86 24,00 24,11 10,5 20,20 20,29 24,57 24,77 11 20,55 20,74 25,10 25,42 11,5 20,89 21,20 25,58 26,05 12 21,22 21,68 26,02 26,67 12,5 21,56 22,14 26,43 27,24 13 21,91 22,58 26,84 27,76 13,5 22,27 22,98 27,25 28,20 14 22,62 23,34 27,63 28,57 14,5 22,96 23,66 27,98 28,87 15 23,29 23,94 28,30 29,11 15,5 23,60 24,17 28,60 29,29 16 23,90 24,37 28,88 29,43 16,5 24,19 24,54 29,14 29,56 17 24,46 24,70 29,41 29,69 17,5 24,73 24,85 29,70 29,84 18 25 25 30 30 Cole T et al, BMJ 2000,{Cole, 2000 #101}

Iso-BMI 35,0 30,0 25,0 20,0 BMI 15,0 10,0 5,0 0,0 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Ålder

Hur är det nu? Övervikt bland 4-åringar i FBD Födda Flickor Pojkar 2006 17% 15% 2007 13% 13% 2008 16% 12%

Hur är det nu? Fetma flickor och pojkar i FBD Födda Flickor Pojkar 2006 4% 4% 2007 4% 2% 2008 3% 3%

Dagens Nyheter 20130915 Rubrik Övervikt bland barn har blivit en klassfråga Övervikt och fetma vanligare i områden med socioekonomiska problem, som låg köpkraft. Vanligare på landsbygden Data för 10-åringar övervikt 15-20 %, fetma 3-5 %

Risker med fetma Insulinokänslighet, acanthosis nigricans Bröstutveckling hos pojkar Utebliven mens hos flickor Förhöjt blodtryck Diabetes mellitus typ 2 Metabola syndromet Hjärt-kärlsjukdomar Ledbesvär

Fetman hos barn består Det är 40-70% risk för prepubertala barn med fetma att bli feta vuxna. Ett barn i 3-5 års ålder med fetma har 4,7 ggr ökad risk att ha fetma som vuxen Ett barn i 3-5 års ålder vars båda föräldrar har fetma har 15,3 ggr ökad risk att ha fetma som vuxen

Farligare att få fetma som barn och under sina ungdomasår Svår fetma vid 20 års ålder beräknas ge 13 år kortare livslängd

. Vad kan vi göra?

En population

Behandlande Förebyggande primär riktad universell sekundär Hälsofrämjande

Regionalt arbete kring övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Västra Götaland Identifiering Kommun Förskola Skola Föreningar Mödrahälsovård Barnhälsovård Skolhälsovård Hälsofrämjande Förebyggande Ungdomsmottagningar Tandvårdsmottagningar Allmänmedicinska mottagningar Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar Specialistvård på läns-och regional nivå Behandlande

Gemensamt primärpreventivt program för BVC i Vg-regionen Upprepat budskap vid tre olika åldrar Öppna frågor, ej skuldbeläggande Alla föräldrar skall få ta del av frågor-materialet Fokuserar inte bara på kost utan aktivitet-rörelse Finns fri film att använda (även för förskola!) Länk www.vgregion/beslutstodfetma

Material riktat till förskola och skola från Vg regionen

Personliga tankar om vad förskolan kan göra.. Mycket..men resurser, bemanning spelar stor roll. Kunskap inom ämnet varierar starkt och många personliga åsikter florerar Rutiner och policy nödvändiga! Tydligare profilering mot rörelse, uteaktiviteter gagnar färre infektioner, bättre sömn, bättre aptitreglering och energiförbrukning. Gärna mer samarbete BVC både primärpreventivt och sekundärt

Kommunen Lekplatser inbjuda till aktiviteter på naturligt sätt Säker gång/cykelväg till förskola/skola Ha mer vardagsmotion inlagt i schema, rutiner, verksamhetsplaner Ordna fortlöpande utbildning, följa upp resultaten i de olika områdena Ha dialog med föräldrar om vikten av aktivitetrörelse-bra kost både på hemmaplan och i förskola.

Vilka behandlingsinsatser är möjliga? -Gruppbehandling -Individuell behandling. -Familjeterapi. -Beteendemodifikation -Kirurgi

Var skall behandlingen ske? I första ledet barn- ungdomsmedicinska mottagningar eller vårdcentraler i primärvården. Det bör finnas team finnas för behandling vid länssjukhusen (Skövde, NÄL, Borås, Göteborgsregionen.

Förslag till utredning vid fetma: - midjemått - faste p-glukos - fasteinsulin(ogtt om förhöjt) - leverstatus - blodfetter - (thyroideaprover, om tillväxtkurvan ger misstanke)