Möjliga indikatorer för Örebro län

Transkript

1 Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare Socioekonomisk situation Länet Exempel från några kommuner Örebro Ljusnarsberg Askersund Barnfattigdom* Andel barn 0-17 år som lever i familjer med låg inkomststandard eller med försörjningsstöd. 11,5 12,5 15,2 15,3 7,9 Utbildningsnivå, andel inv 25-64år med 19/26 14/23 21/30 6/12 7/16 minst 3-år eftergymnasial utbildning män/kvinnor totalt Anmälda brott per inv Små barn tidig upptäckt (0-6 år) Tandhälsa 6 år, andel kariesfria , BMI 4 år andel index (bortfall i procent/ BMI över 30) Barnen i skolan Självupplevd hälsa** andel som mår bra/mycket bra skolår 9, flickor/pojkar Andel som röker dagligen** gymnasiet år 2, flickor/pojkar BMI årskurs 9** andel övervikt och fetma Godkända betyg i årskurs 9*** Andel ej behöriga till gymnasieskolan Riskgrupper Hälso- och sjukvårdens/tandvårdens anmälningar till socialtjänsten om barn som riskerar fara illa Andel barn som har en individuell plan inom barnhabiliteringen. Andel som senaste året skadats eller råkat ut för ngn olycka och fått åka t vårdcentral, tandläkare eller sjukhus skolår 9, flickor/pojkar Klamydia Totalt antal/antal per inv 12,6 (10,6/2,3) 9 (10/2) 14,3 (33/7) 17 (6/7) 82/89 83/90 71/94 76/87 15/11 18/12 36/21 16/14 Flickor 12 Pojkar 22 Flickor 11 Flickor 25 Pojkar 36 Flickor 8 12,3 17,4 17,2 22,4 14, / 364,52 85 Pojkar 29 27/29 25/28 19/21 38/31 876/ 312,65 Aborter, antal per 1000 kvinnor 19år 20,4 19,4 18,7 26,6 11,0 Spel om pengar** andel gymnasiet år 2 som spelat om pengar flera ggr i månaden/flera ggr i veckan Flickor 3 Flickor 4 *Rädda Barnens årsrapport 2010 Barnfattigdomen i Sverige baseras på data år 2008 ** Data från Liv och Hälsa ung, ***Skolverket Flickor 8 Pojkar 25 Flickor 3 Pojkar 14 1

2 Beskrivning över valda indikatorer - mätetal Socioekonomisk situation Barnfattigdom - indikatorn Andel barn 0-17 år som lever i familjer som lever i familjer som antingen har låg inkomststandard eller har försörjningsstöd (socialbidrag). Barn i familjer med både låg inkomststandard och försörjningsstöd räknas bort (annars skulle de räknas två gånger). Det finns starka samband mellan materiell standard och andra aspekter av socioekonomi som utbildning, möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden samt fysisk och psykisk hälsa. Låg inkomststandard är ett mått som utvecklats av SCB och utgår från en norm för levnadsomkostnader som är justerad efter familjens sammansättning. Vid inkomststandard 1,0 har familjen precis tillräckliga inkomster för att klara de mest nödvändiga utgifterna. Värden under 1,0 räknas som låg inkomststandard medan värden högre än 2,0 räknas som hög inkomststandard. Källa: Barnfattigdomen i Sverige. Årsrapport Rädda Barnen Kvalitet: Data är hämtade ur traditionellt pålitliga register, som används flitigt i olika statistiska sammanhang sedan mycket länge. Utbildningsnivå Andel i den vuxna befolkning år som har en minst treårig eftergymnasial utbildning år Föräldrars utbildningsnivå har betydelse för barns förutsättningar i skolan. Någon statistik som avgränsar sig till den del av den vuxna befolkningen som har barn finns ej. Däremot finns i SCB:s statistik uppgift om generell utbildningsnivå, något som ger en bild av förutsättningar som gäller i aktuell kommun. Färre än varannan elev med föräldrar som inte har högre utbildningsnivå än grundskolenivå har klarat samtliga delprov i matematik. Motsvarande andel för elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning är cirka 80 procent (Skolverket 2011). Källa: SCB Små barn tidig upptäckt Tandhälsa Andel kariesfria barn vid 6 års ålder Barns tandhälsa har successivt förbättrats men karies har på senare år åter visat en tendens att öka. Karies hos barn är ett hälsoproblem i sig, men är också kopplat till andra hälsoproblem. Tandhälsan varierar mellan olika områden och visar ett mycket tydligt samband med socioekonomiska förhållanden. 2

3 De goda resultat som uppnåtts med barns tandhälsa beror främst på stora insatser av förebyggande karaktär. Framgångarna kvarstår inte automatiskt utan måste försvaras och förbättras med fortsatta förebyggande åtgärder, särskilt för de mest utsatta grupperna. Indikatorn gäller 6-åringar som inte har någon ny eller tidigare karies. Måtten på tandhälsa skiljer sig endast obetydligt åt mellan flickor och pojkar. Indikatorn visar: Andel barn som vid 6 års ålder är kariesfria i det temporära bettet, som procent av barn i åldersgruppen. Källa: Örebro läns landstings tandhälsoenhet. Kvalitet: Underlaget baseras på de barn som varit aktuella för undersökning vid 6års ålder. BMI Andelen barn med övervikt och fetma Övervikt och fetma är kopplat till en rad hälsoproblem av fysisk och psykisk art, både i barndomen och senare i vuxenlivet, t.ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, ledsjukdomar och sämre livskvalitet. Indikatorn visar: Andel barn som har ett ålders- och könsstandardiserat Body Mass Index (BMI) av minst 25 resp. 30, mätt vid 4-årskontrollen i Barnhälsovården samt beräknat utifrån självrapporterad längd och vikt i Liv och Hälsa ung i årskurs 9. Källa: Barnhälsovården i Örebro län samt Liv och Hälsa ung Barnen i skolan Självupplevd hälsa Indikatorn visar: Andel barn som uppger att allmänt mår mycket bra/bra i procent av barnen i årskurs 9. Kvalitet: Indikatorn bygger på självrapportering i enkätundersökningen Liv och Hälsa ung Rökvanor Tobaksrökning är riskfaktor för många sjukdomar, inklusive lungcancer och hjärt- kärlsjukdomar. Ju tidigare rökningen börjar, desto större blir riskerna. Rökvanorna är vanligare hos socialt mindre gynnade ungdomar och är Barn/ungas rökvanor är ett dubbelt angeläget målområde för förebyggande åtgärder dels för att rökningen sig är skadlig dels eftersom rökningen också är kopplad till bruk av alkohol och narkotika. Indikatorn visar: Andel barn som uppger att de röker varje vecka i procent av årskurs 9. Kvalitet: Indikatorn bygger på självrapportering i Liv och Hälsa ung BMI Se ovan under små barn tidig upptäckt Godkända betyg i årskurs 9 Andel elever med fullständig grundskoleutbildning (gymnasiebehörighet) 3

4 Utbildning är en allt viktigare nödvändighet för ett framgångsrikt vuxenliv. Att inte kunna fortsätta i gymnasiet på grund av bristande behörighet blir därför ett stort hinder i denna process. Den andel barn som inte når målet är ett viktigt observandum för skolan och samhället i stort. Elever med utländsk bakgrund har lägre andel som inte uppnår behörighet för gymnasiet. Indikatorn visar: Andel elever i nionde årskursen som uppfyller kraven på gymnasiebehörighet, dvs. har godkända betyg i svenska/svenska för utlänningar, matematik och engelska, i procent av antalet elever i årskurs 9. Kvalitet: Måttet är lättillgängligt och ger en överskådlig bild av ett komplicerat område med många determinanter. Källa: Skolverket. Riskgrupper Anmälningar om barn som riskerar att fara illa Hälso- och sjukvårdens/tandvårdens anmälningar Bedöms vara en värdefull indikator. Finns ännu inte samlad statistik för kommunerna i länet. Individuella habiliteringsplaner för barn med funktionsnedsättning Andel barn med funktionsnedsättning (med kontakt inom habiliteringen) som har en individuell planering för insatser Hälsoproblem hos barn, särskilt de som orsakar bestående funktionsnedsättning har stor betydelse för barnets normala funktion och aktivitet. Risk finns för sekundära psykiska störningar men också inverkan på familjen. Förutom det direkta engagemanget i det sjuka barnet, kan hela familjens liv bli förändrat. Den dagliga vården kräver ofta lång tid och stora ansträngningar. Även syskon löper ökad risk för psykosociala problem. Effekterna av barns ohälsa kan sträcka sig långt in i vuxenvärlden och t.o.m. påverka nästa generation. Därför har kraven på en individuell planering ökat. Uppgifterna om förekomsten av funktionsnedsättning hos barn fortfarande osäkra, vilket beror på att definitionerna och avgränsningarna är diffusa och att inga heltäckande kartläggningar gjorts. Utifrån detta avgränsas mätningen till de barn som finns registrerade inom Barn- och ungdomshabiliteringen Enligt en sammanställning som Hjälpmedelsinstitutet gjorde 2002 från en rad olika källor hade totalt barn i åldern 0-17 år en långvarig sjukdom eller något lindrigt till svårt funktionshinder, dvs. 13 procent av åldersgruppen. Källa: Antalet barn som har en journalförd habiliteringsplan i jämförelse med totala antalet pågående vårdåttaganden inom Barn- och ungdomshabiliteringen i Örebro län. Data på kommunnivå finns inte tillgängligt. Yttre skador antal vårdade på sjukhus Andel som senaste året har skadats eller råkat ut för ngn olycka och fått åka till vårdcentral, tandläkare eller sjukhus skolår 9, flickor/pojkar Källa: Liv och Hälsa ung 4

5 Klamydia Klamydiainfektion klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget samt till Smittskyddsinstitutet (SMI). Sjukdomen orsakas av en bakterie och smittar vid samlag och andra oskyddade sexuella kontakter. Klamydiainfektion är nuförtiden den i särklass vanligast rapporterade sexuellt överförda infektionen i Sverige är en smittspårningspliktig sjukdom. Kvinnor som inte behandlas kan få bestående skador på äggledarna med risk för sterilitet, och män kan få inflammation i bitestiklarna. Infektionen är lätt att behandla med antibiotika, och om detta sker snabbt efter smittillfället är risken för följdsjukdomar liten. Kondom ger ett relativt säkert skydd mot klamydia, och andra sexuellt överförda infektioner, om kondomen är hel och används under hela samlaget. Källa: Smittskyddsinstitutet Tonårsaborter Det är ovanligt i Sverige att tonåringar föder barn. Födelseantalet har legat på samma nivå de senaste 10 åren efter att tidigare ha minskat under många år. År 2010 föddes omkring 6 barn per 1000 kvinnor i åldern år. Andelen som valde att avsluta sin graviditet med en abort ökade kontinuerligt från 1995 till 2008 i åldersgruppen år, därefter skedde en minskning. År 2010 valde 78 procent av alla gravida kvinnor under 20 år och 40 procent av alla gravida åringar abort. Bland åringar avslutades 95 procent av graviditeterna med abort 2010 jämfört med 93 procent år I åldrarna 18 och 19 år avslutades 77 respektive 68 procent av graviditeterna med abort år 2010, jämfört med 63 respektive 48 procent år Antalet tonårsgraviditeter som avslutades med abort var under Jämfört med 2009 minskade aborterna bland tonåringar med 7,1 procent, från 22,5 aborter per 1000 kvinnor i åldern till 20,9 per År 2008 var aborttalet 24,4 per 1000 kvinnor. Aborterna (per 1000 kvinnor) har även minskat något bland kvinnor i åldersgruppen år. Indikatorn ger utslag för förändringar i ungdomars värderingar och i deras sexuella beteende, samtidigt som den är nära kopplad till sociala och ekonomiska förhållanden i samhället. Förebyggande och hälsofrämjande insatser, särskilt på kommunnivå har bedömts vara framgångsrika. Tonårsaborter är en stark indikator på ungdomarnas värderingar och beteende. Indikatorn visar: Antal aborter per 1000 kvinnor hos kvinnor under 19 under år Källa: Socialstyrelsen Aborter 2010, Induced abortions