Miriam Mints Docent, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Solna



Relevanta dokument
Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer

Gynekologisk Cancer : Corpus

Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen

Norra regionen

Fakta äggstockscancer

Endometriecancer och uterussarkom. Henrik Falconer Överläkare, docent Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Patientinformation ärftlig cancer

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Demenssjukdomar och ärftlighet

Del 8. Totalpoäng: 10p.

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm

Patientinformation Misstänkt ärftlig tjocktarmscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens

Vad är en genetisk undersökning?

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Familjär hyperkolesterolemi

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

State-of-the-art. Utredning, uppföljning och omhändertagande av personer med misstänkt ärftligt ökad risk för tumörsjukdom.

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Familjära thorakala aortasjukdomar

Tarmcancer en okänd sjukdom

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK

TILL DIG MED HUDMELANOM

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

CANCERGENETISK MOTTAGNING Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall

Klinisk genetik en introduktion

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI

Endoskopi: Ärftlig kolorektal cancer

Den genetiska och molekylära bakgrunden

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Strategier som kan bidra till att minska ovarialcancer. Henrik Falconer, docent Karolinska Universitetssjukhuset

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig bröstcancer

Riskfaktorer för lymfkörtelmetastaser (LNM) hos kvinnor med endometriecancer: en populationsbaserad nationell registerstudie.

Genetisk testning av medicinska skäl

BDD-studien. när forskning blir klinisk rutin. ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning

Studier av ärftlig bakgrund till livmoderinflammation hos hundar

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Kromosom translokationer

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning

Genetik vid polyneuropatier. Christina Jern

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439

Presymptomatisk testning för ärftlig cancer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys

Svenska Tvillingregistret

Cystnjursjukdomar och genetik. Carina Frykholm Klinisk genetik Akademiska sjukhuset, Uppsala

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan

Del 5_14 sidor_26 poäng

Forskningspersonsinformation

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Miriam Mints: Redovisning av projektet: Nya behandlingsstrategier vid rikliga menstruationsblödningar

Nya biomarkörer för diagnostik av tidig ovarialcancer; studier på cystvätskor och blod

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Del 5_14 sidor_26 poäng

Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar. Niklas Dahrén

DNA sekvensning Primär Immunbrist Genetik till varje pris?

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

1970 Lungcancer = DÖD

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen

Endometriebiopsi/skrap. Benignt Hyperplasi Cancer DNA

Du hittar en knöl vad händer sen?

ENDOMETRIECANCER -VAD HÄNDER EFTER KIRURGIN?

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Metoder för att identifiera genetisk sjukdomar

Reportage: Att leva med ärftlig risk för bröstcancer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

Genetik, etik och samhälle Genetiska tester och vad händer sen?

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

KURSPLAN. Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi

Hur påverkar strålning celler och organismer?

DUGGA 1. i patologi. för medicine studenter 18/3 2005

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Lycka till! Tentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo. Lokal: L001

Familjära aortadissektioner

Genomic Era. Vad är autism? Tvillingstudier. Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Sammanfattning Arv och Evolution

Medicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Vill du vara med i forskningsstudien ALASCCA?

Transkript:

Miriam Mints Docent, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Solna 2010 09 02

EC är den fjärde vanligaste tumörformen hos kvinnor och utgör ca 6 % av all kvinnlig cancer vilket motsvarar ca 1400 fall/år i Sverige Från 1960 har det skett gradvis ökning av antal nya fall: andelen EC bland andra gynekologiska cancerformer stigit till 40 % Mortalitet i EC ligger på 7-10 per 100 000 kvinnor Riskfaktorer: övervikt, högt blodtryck, fysisk inaktivitet, diabetes och ärftlig komponent

Endometrial cancer is the one disease that everyone knows how to treat and everyone treats differently R.M. Wenhamn, Cancer Control, 2009 Hörnstenen är total hysterektomi och bilateral SOE. När det gäller aggressiva tumörer eller avancerad sjukdom, kirurgiska metoder skall utvidgas till para-aorta lymphadenektomi och omentresektion. Vid aggressiva tumörer eller avancerad sjukdom även postoperativ behandling måste utvidgas och att strålbehandling och ibland cytostatika. Således, för optimal vård för kvinnor med EC är syftet att undvika både överbehandling (dvs. onödig kirurgi och strålbehandling) och underbehandling

Hamletic dilemma

För närvarande finns inte adekvat preoperativ utredning: Preoperativ histologi från endometriebiopsi ofta skiljer sig från postoperativ patologi CT, MRI och PET/CT har dålig sensitivitet och specificitet att upptäcka djupet av invasion av tumoren i myometriet, parametral engagemang och metastasering till lymfkörtlar. Mot denna bakgrund, finns det behov av utveckling av tidiga molekylära markörer för EC

RENDOCAS Biobank Diagnostiska markörer Miljöfaktorer Ärftliga faktorer vid EC Proteomic vid endometriecancer Cancerstamceller vid endometriecancer Högriskgener: kopplingsanalys studier Lågriskgener: associationsstudier

Att identifiera ärftliga riskfaktorer för EC, som kan användas för att definiera en riskpopulation Att ta fram patientspecifika proteinmönster för EC och undersöka dessa som prediktionsmarkörer och mål för individualiserad behandling Att implementera den kunskapen i klinisk praxis och att skräddarsy lämpliga preventionsprogram

Familjär EC vilket förekommer i ca 5 % av fallen I ca 1-2 % av alla EC är tumören en del av ett känt cancersyndrom, som t.ex. Lynchsyndrom s.k. ärftlig EC Risk för EC hos förstagradssläktingar till en patient med EC, ökar med odds ratio på mellan 1,5 och 2,8

Står för ca 1-2 % av alla coloncancer och EC fall i Sverige och för ca 9 % av alla EC som uppkommer före 50 års ålder Den ärvs autosomalt dominant Kvinnor med LS har en 40-60 % livstidsrisk att utveckla EC I ca hälften av fallen kan EC uppstå före colorektalcancern Medianåldern vid insjuknande i endometriecancer vid LS är 46-62 år Man har även en ökad risk för andra tumörformer såsom ventrikel-, ovarial-, tunntarmssamt uretercancer

Tumörerna uppvisar mikrosatellitinstabilitet som orsakas av mutation i en gen som reparerar skador i arvsmassan, s.k. DNA mismatch repairgen (MMR-gen) HNPCC kopplas till ett lokus på kromosom 2 och 3 Idag ingår klinisk mutationsanalys av MSH2, MSH3, MSH6 på alla familjer med misstänkt LS via den onkogenetiska mottagningen på Klinisk Genetik Dock har dessa analyser en mycket lägre känslighet och specificitet vid EC varför det idag finns inga biologiska markörer som kan indikera vilka kvinnor med EC som kan ha LS Cowdens syndrom kännetecknas av en 5-10 % livstidsrisk för EC Ökad risk för bröstcancer och thyroideacancer Detta syndrom ärvs autosomalt dominant och orsakas av mutationer i PTEN

Bygga upp en biobank med konsekutiva endometriecancerfall i Sverige Alla konsekutiva fall av EC som opereras på kvinnokliniken på Karolinska Universitetssjukhuset skall tillfrågas om de vill delta i studien För varje patient som önskar delta i studien skall följande information/prover insamlas: 1. Blodprover och tumörprover; 2. Detaljerad histopatologisk analys av tumörerna 3. Detaljerad familjehistoria samt upprättande av ett 4. Pedigree (släktträd) 5. Enkät som täcker in relevanta miljöfaktorer bakom EC.

Familjära fall av EC med en autosomalt dominant nedärvningsmönster av EC eller associerade tumörer kommer att inkluderas i en studie med kopplingsanalys Blodprover tas också från friska släktingar om de önskar delta i studien Genom att testa för olika mikrosatellitmarkörer spridda över hela genomet kan man identifiera riskloci som nedärvs hos de sjuka i olika familjer Identifiering mutationen i sjukdomsframkallande kandidatgen genom helgenomsekvensning av kandidatområdet om flera gener ingår, alternativt konventionell sekvensning om bara en eller få kandidatgener

Kopplingsanalys I II III IV V VI Analyserar alla individer med ett stort antal markörer belägna spridda över alla kromosomer

Leta efter en association mellan en DNA variant och en sjukdom i en population Människans arvsmassa är nu kartlagd och minst 10 miljoner basparsvariationer mellan olika individer har identifierats Single Nucleotide Polymorphism SNP är en positionsbestämd variation i arvmassan som berör en enda nukleotid. Variation i basparssekvens som förekommer ca 1/1000bp Lågriskfamiljer med EC (två nära släktingar med endometriecancer) kommer att kunna inkluderas i helgenomassociationsstudier (Genome Wide Association Studies, GWAS) i samarbete med flera andra forskargrupper världen över.

Celler är uppbyggda av proteiner, och eftersom proteinerna står för enzymatiska reaktioner, energiproduktion och informationsöverföring är olika proteiner de vanligaste målen för diagnostik och behandling av cancer Proteiner analyseras samtidigt både kvantitativt och kvalitativt i ett enda prov som möjliggör en detaljerad kartläggning av proteinexpression Målsättningen är att ta fram patientspecifika proteinmönster för EC, och undersöka dessa som prediktionsmarkörer och mål för individualiserad behandling

2-DE of endometrial tissues Endometrial cancer (16 cases) Endometrial mucosa (8 cases)

Följande proteiner är signifikant högre i atypisk hyperplasi Jämförande med normalt endometrium CLIC1, EIF4A1, EMD, PRDX6 Proteiner specifika för EC i jämförelse med atypisk hyperplasi: ANXA4, EMD ENO1

Cancerstamceller antas vara tumörceller som kan förnya sig och ge upphov till bättre differentierade tumörceller som utgör större delen av tumören En ovanlig population av mesenkimala stamceller har upptäckts i människans endometrium, och det är möjligt att dessa kan vara upphovet till eventuella cancerstamceller i EC. Dessa celler kan ge upphov till kloner som har möjlighet att förnya sig själva och bilda tumörer in vivo som visar den förmåga till självförnyelse, proliferation och differentiering som potentiella endometriecancerstamceller bör besitta. Genom att upptäcka endometriecancerstamcellsmarkörer kan dessa celler isoleras och karakteriseras, och deras roll i utvecklingen av EC undersökas ytterligare.

Studien kommer att leda till förbättrade rutiner på kvinnokliniken vad gäller släktutredningar och kontrollprogram för riskindivider Identifiering av högriskgener för EC kommer att ge möjlighet att erbjuda familjer mutationscreening samt anlagstestning av släktingar De som har ärvt den sjukdomsorsakande mutationen kan då erbjudas profylaktisk kirurgi och/eller kontrollprogram Upptäckten av proteinprofilen vid EC kan även leda till förbättrade diagnostik och mer skräddarsydda behandlingar i framtiden Generaliserbarheten är stor: våra fynd kan bli användbara vid andra gynekologiska cancrar sjukdomar som uterus sarkom och ovarialcancer.

Attarha Sanaz Kanou Jacoub Tzortzatos Gerasimos

Alicja Wolk Lindblom Annika Tham Emma Sonia Andersson Serhiy Souchelnytskyi Gemzell-Danielsson Kristina Lalit Kumar

Vi vill också föreslå att kliniker från universitetssjukhusen där det finns avdelning för Klinisk genetik (Uppsala, Linköping, Umeå, Lund )gå med i studien Kontakt: miriam.mints@karolinska.se