1(9) Tillsynsrapport Sjökadetten, förskola
2(9) Innehållsförteckning Inledning... 3 Fakta om enheten... 3 Kommentar... 3 Sammanfattande slutsats... 3 Starka sidor... 4 Utvecklingsområden... 4 Bedömning skala 1-4... 4 Normer och värden... 5 Utveckling och lärande Lpfö 98-16 2.2... 5 Barns inflytande lpfö 98-16 2.3... 6 Förskola och hem... 7 Övergång och Samverkan... 7 Uppföljning, utvärdering och utveckling Lpfö 98-16 2.6 (tidigare systematiskt kvalitetsarbete)... 8 Förskolechefens ansvar... 8 Underlag bedömning...fel! Bokmärket är inte definierat. Normer och värden... Fel! Bokmärket är inte definierat. Utveckling och lärande Lpfö 98-16 2.2... Fel! Bokmärket är inte definierat. Barns inflytande lpfö 98-16 2.3... Fel! Bokmärket är inte definierat. Förskola och hem... Fel! Bokmärket är inte definierat. Övergång och Samverkan... Fel! Bokmärket är inte definierat. Uppföljning, utvärdering och utveckling Lpfö 98-16 2.6 (tidigare systematiskt kvalitetsarbete)... Fel! Bokmärket är inte definierat. Förskolechefens ansvar... Fel! Bokmärket är inte definierat. Planer & rutiner...fel! Bokmärket är inte definierat. Lagkrav... 9 Beslut om Ingripande...Fel! Bokmärket är inte definierat. Övrigt...Fel! Bokmärket är inte definierat.
3(9) Inledning Tillsynsenheten genomför kontinuerligt granskning av förskolor godkända av kommunen i syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av skollag och läroplan. Tillsynen utgår ifrån läroplanens målområden som bedöms i en fyrgradig skala. I tillsynen ingår att fatta beslut om åtgärder för de eventuella brister som upptäcks vid granskningen. SL 26 kap 2-16 Lpfö 98-16 Huvudman Förskolechef Datum för Tillsynsbesök Tillsynsbesöket genomfört av Datum för senaste Tillsynsbesök TP förskolor AB Jenny Tangas 2018-04-12 Annelie Geilert, Helena Vik 2016-11-02 Fakta om enheten Höst 2017 Vår 2018 Antal barn på förskolan 39 39 Antal avdelningar 2 Genomsnittligt antal barn per avdelning 19,5 19 Antal årsarbetare med förskollärarlegitimation. 2 Andel årsarbetare med förskollärarlegitimation 2 % 2 % Kommentar Sammanfattande slutsats Sjökadettens förskola finns i lokaler utformade för förskoleverksamhet. Förskolan har två avdelningar, en för de yngre barnen och en för de äldre, med 17 respektive 22 barn. På varje avdelning arbetar tre pedagoger. Förskolan arbetar med olika teman och projekt, För att göra det lättare för barnen att ta plats och synas delas barngruppen ofta i mindre grupper. Man samarbetar också över avdelningsgränserna för att ge barn i olika åldrar möjlighet att också lära av varandra. Det finns ett arbetssätt där pedagogerna i samspel och dialog med barnen skapar trygghet och arbetsro och ger goda förutsättningar för utveckling, lärande och ökade kunskaper. Mångfald och hållbarhet är tydliga inslag i verksamheten bland annat genom skräpplockardagar och mångfaldskalendern som den dagen vi besöker förskolan uppmärksammar gatubarnens dag och ger upphov till samtal
4(9) om vad ett gatubarn är för något. I kalendern firas också världsskrattdagen. Under en hälsovecka har man arbetat med hälsosam mat men också pratat om att det är hälsosamt att skratta och man berättade roliga historier för varandra för att locka till skratt. I arbetet med Snick och Snack lyfts värdegrunden och även läroplanens övriga delar in. Pedagogerna förmedlar på ett tydligt sätt förskolans värdegrund och pedagoger och barn trivs och har roligt tillsammans. Det finns till viss del olikheter mellan avdelningarnas sätt att arbeta med innehållet i verksamheten och utveckling och lärande. Arbetet på de yngre barnens avdelning bör utvecklas för att nå samma goda kvalitet som hos de äldre barnen. Den pedagogiska miljön på förskolan, framförallt hos de yngre barnen men även hos de äldre, kan utvecklas för att i större utsträckning stödja arbetet med utveckling och lärande och ge möjlighet till att barns eget självständiga utforskande och lärande. Dokumentationen kan utvecklas för att synliggöra allt det som händer och görs i verksamheten. Starka sidor Förskolans pedagoger som med engagemang och närvaro skapar trygghet för barnen och i dialog och samspel erbjuder barnen stora möjligheter till utveckling, lärande och ökade kunskaper. Förskolans värdegrundsarbete som gör barnen medvetna om både alla människors lika värde och hållbar utveckling, hur man är rädd om vår miljö. Ett arbetssätt där barnens tankar och intressen tas tillvara och där även vikten av att pedagogerna tillför nya erfarenheter och kunskaper för att erbjuda barnen möjlighet till ett ökat lärande betonas. Utvecklingsområden Den pedagogiska miljön bör utvecklas för att stödja det goda arbete med utveckling och lärande som finns i pedagogers förhållningssätt och innehållet i verksamheten. Den pedagogiska miljön bör även i högre utsträckning ge barnen möjlighet till eget självständigt utforskande och lärande. Den pedagogiska dokumentationen kan utvecklas för att synliggöra det innehållet i verksamheten, arbetssätt och medvetandegöra pedagogernas goda förhållningssätt. Arbetssättet hos de yngre barnen kan utvecklas för att ge verksamheten mer innehåll och barnen ökade möjligheter till utveckling och lärande. Bedömning skala 1-4 3 Målområde Resultat 2017/2018 Resultat 2016/2017 Resultat 2015/2016 2.1 Normer och värden 4. Mycket väl utvecklat 2.2 Utveckling och lärande Lpfö 98-16 2.2
5(9) Målområde Resultat 2017/2018 Resultat 2016/2017 Resultat 2015/2016 2.3 Barns inflytande Lpfö 98-16 2.3 4. Mycket väl utvecklat 2.4 Förskola och hem 2.5 Övergång och Samverkan 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Lpfö 98-16 2.6 (tidigare systematiskt kvalitetsarbete) 2.7 Förskolechefens ansvar Normer och värden 4. Mycket väl utvecklat Förskolan har ett medvetet och mycket väl utvecklat värdegrundsarbete med ett tydligt mångfalds och hållbarhetsperspektiv. I arbetet används bland annat Snick och Snack som är en sagobok med musik om vännerna i Kungaskogen och som är en grund för både värdegrundsarbete och arbetet med läroplanens alla kunskapsmål. Man har en mångfaldskalender där saker som bland annat romernas nationaldag, gatubarnens dag och världsskrattdagen uppmärksammas och ger upphov till samtal om olikheter och olika livssituationer. Den dagen vi besöker förskolan är det gatubarnens dag och man pratar om vad gatubarn är för något och hur de har det. Man har uppmärksammat Earth hour och i samband med att man Rockat sockorna pratat om Downs syndrom och vad det är. I arbetet med Snick och Snack får man prata om hur man är en bra kompis och hur man ska vara mot varandra. Pedagogernas arbetssätt grundas på dialog och samspel. Barnen blir lyssnade på och ges tid att prata och berätta, deras tankar och funderingar respekteras och tas tillvara. För att göra det lättare för barnen att ta plats och synas delas barnen ofta i mindre grupper. Man samarbetar över avdelningarna för att ge barn i olika åldrar möjlighet att vara tillsammans och lära av varandra. Genom sitt engagerade och närvarande förhållningssätt skapar pedagogerna trygghet och arbetsro. Det finns ett tillåtande arbetssätt och pedagoger och barn trivs och har roligt tillsammans. Utveckling och lärande Lpfö 98-16 2.2
6(9) På förskolan finns ett arbetssätt grundat på dialog och samspel. Närvarande pedagoger lyssnar in och fångar upp barnens intressen, tankar och funderingar. Genom att ställa öppna frågor till barnen och med en tillåtande miljö leder pedagogerna arbetet framåt. Det finns ett tydligt mångfalds och hållbarhetsperspektiv som ger barnen stora möjligheter till utveckling, lärande och nya kunskaper. Förskolan arbetar med olika pedagogiska material som Snick och Snack, Räkna med TP, Språka med TP och Hitta Vilse. Tillsammans med IT-Emma (TP förskolors IT-pedagog) har man arbetat med QR-koder, programmering och olika appar. I teman och projekt ges barnen nya kunskaper och begrepp. Under en hälsovecka har man pratat om hälsosam mat men också om att det är viktigt att få skratta och ha roligt och man berättade roliga historier för varandra. Man har gjort experiment med vatten och sett att det är töjbart, d.v.s. ytspänning. När vi besöker förskolan undersöker man statisk elektricitet, en pedagog står tillsammans med några barn på ett bord och försöker få ballonger att fastna i taket och det fungerade. I samband med Earth hour tittade man på proppskåpet och funderade över elen vi använder och när man rockade sockorna pratade man om Downs syndrom och lärde sig lite teckenspråk. Hela dagarna tas tillvara för pedagogiskt planerade aktiviteter. Barnen ges tid och talutrymme, tre dagar i veckan delas barnen i mindre grupper för att ge alla barn större möjligheter att synas och höras. Det finns en uttalad tanke att tillföra nya tankar och erfarenheter för ökade möjligheter till nya kunskaper och lärande. Det finns trygghet och arbetsro som grund för utveckling och lärande. Utvecklingsområden: Den pedagogiska miljön, framförallt hos de yngre barnen men även hos de äldre, bör utvecklas för att stödja det goda arbete med utveckling och lärande som finns i pedagogers förhållningssätt och innehållet i verksamheten. Den pedagogiska miljön bör i högre utsträckning ge barnen möjlighet till eget självständigt utforskande och lärande. Den pedagogiska dokumentationen kan utvecklas för att synliggöra det innehållet i verksamheten och allt som görs på förskolan, arbetssätt och medvetandegöra pedagogernas goda förhållningssätt. Arbetssättet hos de yngre barnen kan utvecklas för att ge verksamheten mer innehåll och barnen ökade möjligheter till utveckling och lärande Barns inflytande Lpfö 98-16 2.3 4. Mycket väl utvecklat Närvarande och lyhörda pedagoger och ett arbetssätt grundat på dialog och samspel ger barnen mycket goda möjligheter till inflytande både över sin tillvaro på förskolan i vardagliga situationer och sitt lärande. Barnens intressen och tankar tas tillvara och kommer till uttryck i verksamheten. Det finns en tillit till barnens förmåga och ett tillåtande förhållningssätt. Utifrån ålder och mognad ges barnen möjlighet att ta ansvar och vara självständiga i det vardagliga arbetet. Barnen ges tid att tala och tid att tänka själva för att hitta egna lösningar. Vi hör få tillsägelser och ser hur barnen erbjuds alternativ för hur man kan göra istället för
7(9) förbud. Tidigare hade man mycket lek och fäktande med pinnar. Istället för att totalförbjuda pinnarna jobbade man då med projekt pinnar och hittade andra sätt att använda pinnarna på. Man kan t ex mäta och bygga med dem. Måltiderna är lugna och utan stress. Barnen får hälla och lägga upp mat själva och bestämma vad de vill ha på sin tallrik. När det blir " fel" lyssnar pedagogerna in vad som blivit fel och hjälper barnen så att det blir rätt igen. Efter maten hjälps man åt att duka av från bordet. Utvecklingsområden: Att ta dokumentera metoder och arbetssätt för att medvetandegöra det som görs och vilket resultat det ger på verksamheten samt ge kontinuitet i arbetet och göra det mindre personbundet. Förskola och hem Föräldrar görs delaktiga i verksamheten genom utförliga och inspirerande informationsblad som skrivs varannan vecka och som berättar om allt det som görs på förskolan samt de olika aktiviteternas mål, syfte och koppling till läroplanen. På höstterminen hålls ett föräldramöte och varje termin erbjuds föräldrar ett utvecklingssamtal om det egna barnet utveckling, lärande och trivsel på förskolan. Det som kommer upp på utvecklingssamtalen följs upp i verksamheten. När vi besöker förskolan läser vi i terminsplaneringen att det kommit upp på utvecklingssamtalen att många barn har svårt att stanna någon längre tid i en aktivitet, man har arbetat med påbörja- genomföra och avsluta olika aktiviteter. På förskolan finns ett samråd bestående av föräldrar och pedagoger. Föräldrar deltar genom en enkät med olika frågor utformningen förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Den dagliga kontakten är viktigt, förutom kontakten vid lämning och hämtning erbjuder förskolan både telefon och mailkontakt och man uppmuntrar föräldrar att komma och vara med i verksamheten en dag. Föräldrar bjuds också in till drop-in kaffe och sommarfest. Övergång och Samverkan När barnen ska börja i förskoleklass kommer lärarna från den närmaste skolan och hälsar på barnen på förskolan. Barnen från förskolan besöker också skolan för att leka på skolgården när det är rast och bekanta sig med skolmiljön. När det blir dags träffa lärare och kompisar är det föräldrarna som följer med barnen till
8(9) skolan för att göra det. Vid behov uppmärksammat av föräldrarna tar skolan kontakt med förskolan för ett samtal om vad barnet behöver för att få en trygg övergång. Utvecklingsområden: Att skapa ett arbetssätt som ger varje barn en trygg övergång till förskoleklassen oavsett vilken skola barnen går till. Rutiner för att ge skolan kännedom om förskolans innehåll och arbetssätt samt uppmärksamma de barn som behöver extra stöd för att kunna erbjuda en trygg övergång och kontinuitet i lärandet. Uppföljning, utvärdering och utveckling Lpfö 98-16 2.6 (tidigare systematiskt kvalitetsarbete) TP förskolor har metoder och rutiner det systematiska kvalitetsarbetet. Läsårets inleds med arbete med grundverksamheten, man arbetar då med att lära känna barnen, jobba ihop barngruppen och att hitta rutiner och arbetssätt som passa den barngrupp man har. Utifrån de intressen och behov man ser under arbetet med grundverksamheten görs sedan en terminsplanering, en arbetsplan för kommande termin. Terminsplaneringen utvärderas i slutet av terminen/läsåret. De utvärderingar och analyser som görs blir till grund då nya mål för kommande läsår sätts upp. Man har både övergripande mål för hela TP förskolor och specifika mål för varje förskola. Den dagliga verksamheten dokumenteras i veckobrev där alla pedagoger hjälpts åt att skriva vad just deras grupp har arbetat med. För barnen finns dokumentation med bilder av vad de gjort och hos de äldre barnen finns mycket dokumentation uppsatt på väggarna där både ord och bild visar allt man gjort på förskolan. Förskolechefens ansvar Förskolechefen ansvarar för två förskolor och delar sin tid mellan dessa. På Sjökadetten har hen en coachande funktion. Hen fångar och synliggör den kompetens som finns bland pedagogerna och identifierar vad man behöver utveckla för att ta ett steg till i utvecklingen av kvalitet i verksamheten. Det gör hen bland annat genom täta samtal pedagogerna samt genom att vara med på deras reflektionstid. Hen beskriver pedagogerna som mycket självgående och som sin uppgift att pusha bland annat med kompetensutveckling och med förebyggande arbete med arbetsmiljön för att bygga en arbetsplats där man trivs och mår bra. En av pedagogerna på förskolan har arbetsplatsansvar och är förskolechefens första länk in för att förankra och förmedla företagsinformation och fånga upp föräldrars tankar och åsikter och förmedla dessa till förskolechefen. En pedagog ansvarar
9(9) för schemaläggning och vikarieanskaffning. Förskolechefen är också den som håller i det systematiska kvalitetsarbetet. Lagkrav Krav Kravet uppnått Kommentar Undervisning bedrivs av förskollärare med legitimation Förskolan erbjuder barnen en säker miljö Ja Ja