Svalans Montessoriförskola Rindavägen. Kvalitetsdokument 2014/2015

Svalans Montessoriförskola Rindavägen Kvalitetsdokument 2014/2015

Svalans Montessoriförskola Rindavägen har två heltidsavdelningar en för våra yngre barn 1-3 år och en för våra äldre barn 3-5 år. Vi finns i en sekelskiftsvilla i Djursholms Ösby i stora och ljusa lokaler. Vi arbetar aktivt med och efter läroplanen och vi följer Maria Montessoris tankar om barns utveckling. Vår montessorimiljö är mycket stimulerande för barnen då det finns mycket material på hyllorna och allt är förberett och tillgängligt för dem. Materialet har sin bestämda plats och vi har även ordning i regler och rutiner vilket leder till att barnen blir trygga för att de känner igen sig i dagens olika aktiviteter, regler och rutiner. Vi har en fantastisk villaträdgård som barnen leker i på eftermiddagarna. Vi åker på utflykter och går till skogen. På våra förskolor utgår det mesta av arbetet från vår förberedda montessorimiljö där vi följer barnen. De visar oss vägen och vad de är intresserade av. Vi har fem områden; praktiska livet övningar, sinnestränande övningar, språk, matematik och kultur. Barnen får lära sig och utforska hur mycket de vill. Vi arbetar även mycket med sång, rim, ramsor, rörelse, skridsko på vintern, engelska, konst mm. Vi kan ha små tema i den förberedda miljön om något som just då aktuellt och som barnen visar intresse för. Som på en avdelning frågade barnen mycket om rymden och då har de haft ett tema om rymden. Vårt projekt är att barnen ska med hjälp av vårt fantastiska montessorimaterial och pedagogik få lära sig mycket och utvecklas till trygga, nyfikna barn som stimuleras efter sina förutsättningar och behov. De uppmuntras att ta ansvar, deras tankar och idéer tas tillvara, de lär sig fungera i grupp, de får möjlighet att utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning, de får utveckla sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar, de får arbetsro i verksamheten och vi pedagoger hjälper dem att lyckas. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 2(18)

Innehållsförteckning Innehåll 1. Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 4 2. Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor).... 6 3. Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 6 4. Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga... 9 5. Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande... 12 6. Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling... 15 7. Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 %... 17 8. Nyckeltal... 18 Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 3(18)

1.Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Vi arbetar efter våra rosa, blå och vita pärmar där vi har alla våra Svalandokument, detta gäller för alla våra tre Svalan förskolor. Vi arbetar efter vår tydliga årsplan där vi månad för månad dokumenterar allt som ska hända. Den är mycket viktig så vi inte glömmer något. I rosa pärmen har vi alla original, allt från inskolning till utvecklingssamtal, alla våra planer. I den blå pärmen utvärderar pedagogerna allt vi gör på förskolan ex. föräldrasammankomster, utvecklingssamtal, inskolning, studiedagar, olika planer osv. Det är mycket givande och vi får en tydlig bild över hur allt är och hur vi kan göra det bättre. I den vita pärmen har vi hela vårt säkerhetsarbete med brandskyddsplan, krisplan, första hjälpen osv. det är tydliga planer om hur vi förebyggande arbetar med säkerhetsfrågor. Vi har också mbe rescue som kommer vartannat år och föreläser om första hjälpen men tungvikt på hjärta och lung räddning. Vi har under detta läsår haft utvecklingsområde, digitala hjälpmedel med implementering av läroplattan, utveckla vår pedagogiska dokumentation, lekens betydelse. Områden som hela tiden återkommer är personalpolicy, säkerhetspärmen och föräldraenkäten. Dessa områden kör vi varje läsår, personalpolicy, säkerhetspärm på hösten och föräldraenkäten på våren. Vi har använt våra personalmöten till dessa utvecklingsområden. Vi började med pedagogisk dokumentation som två pedagoger tillsammans med förskolechefen har arbetat fram en ny dokumentations underlag. Vi presenterade det på ett personalmöte då vi gick igenom hur vi ska arbeta med det för att sedan på nästa personalmöte göra om pärmarna. Pedagogerna fick då göra om sina ansvarsbarns pärmar. Vi har kopplat ihop vårt arbete mer synligt med läroplanen, synliggjort läroprocesserna. Vi har även infört lotusdiagram. Vi är mycket nöjda med detta underlag och har kommit igång bra med det. All personal gick på kvällsföreläsningen om läroplattan, den la vi obligatorisk. Därefter har vi gjort upp gemensamma strategier för hur vi ska arbeta med läroplattan hos oss. När, var, hur och varför. Vårt mål som ledning har varit att alla avdelningar ska ha varsin läroplatta och en projektor. Detta har vi nästan nått men av olika anledningar har vi fortfarande två avdelningar som inte har det och det ska vi korrigera till nästa läsår. Lekens betydelse gick vi igenom på vårterminen, detta kommer vi fortsätta med under nästa läsår. Vi kommer gå på en föreläsning till som kommunen arrangerar och ha fortsatta diskussioner. Vi hade också genomgång av vår säkerhetspärm där vi noga gick igenom vad som gäller om det börjar brinna, ett barn försvinner, hur vi ska agera med våra allergi barn. Vi gick även igenom vår personalpolicy. Det sista vi gjorde på vårterminen var att tillsammans gå igenom föräldraenkäten, utvärdera och planera för fortsatt arbete inom de som vi bedömde var våra utvecklingsområden. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 4(18)

Hos oss är det viktigt att förskolans kvalité ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalité och skapa goda villkor för lärande behöver barnens utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande frågor, erfarenheter och engagemang tas tillvara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Analys Vi känner att alla våra dokument nu är välförankrade hos alla pedagoger, de har nu koll på hur och när de ska använda sig av alla underlag och vi ser att det har förbättrat och förenklat vårt arbete mycket. Dels med alla våra utvärderingar som leder till att vi hela tiden förbättrat vårt arbete, våra dokument hänger ihop, verksamhetsplanen, utvecklingssamtalsunderlagen och pilen enkäten. Detta ser nu alla och kan verkligen ta det till en annan nivå i det systematiska dokumentationsarbetet kring barnen och verksamheten. Vi ändrar inte våra dokument hela tiden och det tror vi är en stor bidragande faktor till att nu alla pedagoger nu är trygga i dokumenten. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Det är en ständig process att implementera alla våra dokument, vi får några nya pedagoger till hösten som kommer få en introduktion av vårt dokumentationsunderlag. Vi har kommit ännu längre nu i vårt systematiska kvalitetsarbete men det beror på att vi sakta men säkert implementerat våra dokument och inte gjort en massa ändringar. Vi har nu även implementerat vår pedagogiska dokumentation och även denna känner sig pedagogerna trygga med. Våra utvecklingsområden för nästa termin blir att ta in naturvetenskap och teknik mer i verksamheten. Vi har fem pedagoger som har gått utbildningen som kommunen arrangerat. Vi kommer även fortsätta arbeta med lekens betydelse, giftfri förskola. Vi går varje läsår igenom som personalpolicy, säkerhetsarbetet. Vi kommer fortsätta arbeta med implementering av läroplattan där vi inte helt lyckas nå vårt mål. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 5(18)

2.Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Vi är en Montessoriförskola som möter varje enskilt barn utifrån dess behov och utvecklingsstadier. Vi har en arbetsmiljö som är tillgänglig för alla barn och möter deras olika behov i olika åldrar/utvecklingsstadier. Miljön är mycket strukturerad och noggrant organiserad, varje sak har sin plats. Detta skapar trygghet för alla barn. Vi arbetar mycket med rutiner även regler är tydliga och välkända för barnen. Vi har en samsyn i vårt pedagogiska uppdrag genom montessoripedagogiken, vi tolkar läroplanen och vårt uppdrag på samma sätt. Med de barn som vi har tilläggsbelopp till arbetar vi med de verktyg och tips som vi får från specialpedagogen Eva Krueger. Vi arbetar till exempel med bildschema. Pedagogerna får möjlighet att gå på olika utbildningar för att utöka sin kunskap till att hjälpa de barn med särskilda behov till att utvecklas. Vi tar mycket hjälp av Eva och hennes kunskap. Beroende på olika behov arbetar vi på olika sätt. Kontakten med hemmet ser lite olika ut beroende på vilken form man tillsammans med föräldrarna valt. Med vissa familjer har vi veckosamtal, andra en läroplatta som går mellan förskolan och hemmet varje dag, med en annan har vi en loggbok. Vi ser att barnen utvecklas hela tiden, är trygga i vår miljö och föräldrarna får det stöd och information som de behöver. Vi lägger ner mycket tid och tar vårt uppdrag på allvar och vi arbetar nära föräldrarna så att kontakten är tydlig och konkret och att det leder till bättre förutsättningar för barnet. Vi har gjort om vår hemsida och där står det tydligt att våra tre förskolor är tillgängliga för alla barn. Våra insatser har under året har varit som tidigare, vi har arbetat strukturerat och medvetet med dessa barn efter en tydlig kartläggning och handlingsplan. Vi har en nära kontakt med föräldrarna och går olika utbildningar för att hela tiden lära oss mer. När vi har ett barn med tilläggsbelopp så är även förskolechefen inkopplad i arbetet kring barnet, föräldrarna och specialpedagogen. 3.Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 6(18)

Vi arbetar med dokumentationspärmar. Varje barn har en egen pärm som de får när de börjar hos oss. I pärmen sparas och dokumenteras barnens arbeten, målningar, intervjuer, tankar, fotografier m.m. Det finns även ett s.k Lotus-diagram kopplat till läroplanens mål vid varje ämnesområde. För varje läsår ska vi fylla i Lotusdiagrammet för att man tydligt ska kunna se vad barnen uppnått för kunskaper och mål och om hur det har utvecklats genom åren. I hallen har vi en sk väggdokumentation. Där sätter vi upp barnens alster för att synliggöra för föräldrarna barnens arbeten, aktiviteter och fotografier. Vi ger även varje enskild förälder en daglig rapport över sitt barns olika aktiviteter som skett under dagen. Detta är under dagen nedskrivet och sparas sedan som underlag vid ev. senare frågor och/eller vid utvecklingssamtal. Nytt för denna termin är ett slutet Instagram-konto där tanken är att lägga upp bilder i barnens vardag för att föräldrarna ska kunna ta del av den. I kundundersökningen var det 9% (1 familj) som inte visste att förskolan dokumenterar barnens lärdomar. Resten av familjerna kände till detta. Varje barn har varsin dokumentationspärm som påbörjas vid start på lilla avdelningen och som sedan följer med upp till oss på stora avdelningen. I pärmen dokumenteras barnens utveckling inom alla ämnen inom montessoripedagogiken. Foton, arbeten, intervjuer och målningar sparas i pärmen. I pärmen finns ett lotusdiagram vid varje ämnesområde, detta lotusdiagram är kopplat till läroplanens mål. Ett nytt lotusdiagram fylls i i slutet av varje läsår för att visa barnets lärande och utveckling inom de olika områdena i pärmen. Nere i hallen har vi en väggdokumentation, som regelbundet byts ut. Detta typ av dokumentation är viktig för att synliggöra vår pedagogiska verksamhet för föräldrarna. En daglig muntlig rapport ges till varje enskild förälder i slutet av dagen. För ett ge föräldrarna en inblick i hur dagen för deras barn varit och vilka aktiviteter som deras barn deltagit i. Varje år(jan/feb)erbjuds föräldrarna ett utvecklingssamtal,då pedagogerna ges möjlighet att samtala med föräldrarna om deras barns utveckling, lärande och framtida utvecklingsområden. Vi har ett instagramkonto där föräldrarna får en inblick i vår verksamhet och deras barns vardag. Analys Detta dokumentationsunderlag är helt nytt för oss för detta läsår. Vi håller fortfarande på att uppdatera alla barnens pärmar. Det tar tid och vi är inte riktigt klara än. Så fort samtlig personal är insatta i detta arbete så hoppas vi att det ska bli Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 7(18)

ett bättre flyt. Även stora avdelningen använder sig av samma underlag. Vi ser att en del barn gärna tar fram och tittar i pärmarna emellanåt. De får vara delaktiga i den mån de klarar av det rent praktiskt. Då vi arbetar på en småbarnsavdelning så ser vi stor skillnad mellan en 1-åring och en 3-åring. De äldre visar större intresse och kan också vara mer delaktiga i dokumentationen. De kan se sin egen utveckling genom att t.ex. titta på gamla fotografier och då konstatera att de har vuxit. Vi ser ingen skillnad i intresset hos pojkar eller flickor utan det är snarare i ålder och mognad som påvisar om de är intresserade eller inte. De uppsatta dokumenten på väggen i hallen uppskattas av föräldrarna då de får en liten inblick i hur det kan se ut när ett barn är i fullt arbete. Även målningar och annan konst uppskattas. Den dagliga rapporten är viktig då det är under den kommunikationen som vi vuxna möts för barnets välbefinnande och utveckling. Den kontakten kan ge oss förståelse och leda oss, och dem, vidare i det fortsatta arbetet med barnet. Det är ett givande och tagande. Även utvecklingssamtalen är ett viktigt forum för detta ändamål. Instagram-kontot är så pass nytt att vi ännu inte sett resultatet. Vi ska bli bättre på att informera föräldrarna, om dokumentationen, när de är nya. Dokumnetationspärmarna är precis uppdaterade med ett nytt underlag, nu ska varje enskilt barn få vara med och uppdatera sin pärm med foton, arbeten och målningar. Vi anser att detta underlag som nu finns i pärmarna kommer att ge en mer detaljerad information om barnens utveckling. Alla barn har blivit mer aktiva i sin egen dokumentation sedan de uppdaterades. och de tar ofta fram dem för att titta på sina foton, arbeten och intervjuer. Den dagliga rapporetn och samtalen med föräldrarna är otroligt viktig då detta ska ge en bild av hur deras barn mår och utvecklas i vår dagliga verksamhet. Dokumentation i hallen är väldigt uppskattat hos föräldrarna då den är synbar och lättillgänglig vid lämning/hämtning., då sker ofta samtal,kring den dokumentation som finns på väggarna, med barnen. instgramkontot har fått positiva reaktioner hos föräldrarna, detta är nytt hos oss. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att dela upp barnen så att varje pedagog får sina egna ansvarsbarn att dokumentera för. Detta leder till att samtliga pedagoger blir delaktiga i vårt Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 8(18)

dokumentationsarbete. Vi kommer att göra en lista på vad som ska fotas och inom vilket område. Detta för att vi inte ska missa något barn. Det är viktigt att alla barns utveckling synliggörs. Vi ska också följa den årsmall vi fått. Vi kommer att fortsätta med väggdokumentationen samt formen av daglig rapport och utvecklingssamtal. Det är områden som fungerar bra och så vill vi fortsätta. För att få publicera bilder på Instagram krävs det skriftliga godkännanden av familjerna. Detta ska vi börja med först och främst. Sedan kommer den pedagog som är pedagogiskt ansvarig för avdelningen att välja vilka bilder som ska publiceras. Kunskapen kring pedagogisk dokumentation måste förbättras i arbetslaget. Detta kommer under hösten att tas upp i personalgruppen. Det här fär att alla i arbetslaget ska ha kunskap och kunna vara delaktiga. Alla pedagoger ska ha ansvarsbarn, vars dokumentation de ansvarar för. Vi ska bli bättre på att informera föräldrarna om hur vår pedagogiska dokumentation ser ut och hur den uppdateras och följs upp. Vi måste skriftligt få in varje familjs godkännande att få använda foton på barnen i vår dokumentation på instagram, detta kommer att ske innan sommaren. Att göra barnen ännu mer delaktiga i sin egna dokumentation. 4.Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Språket är en viktig del i förskolan och inte minst på en småbarnsavdelning. I 1-2- årsåldern börjar barn att härma ord och så småningom kommer talet i form av flera och längre meningar. Därför är det extra viktigt att vi pedagoger tänker på hur vi är som förebilder. Vi strävar aktivt för att barnen utvecklar ett rikt språk med brett ordförråd och begrepp. Detta gör vi genom dagliga dialoger, genom sång, rim och ramsor, genom sagor och högläsning under olika delar av dagen t ex på samlingen, i smågrupper, individuellt eller vid måltiderna. Vi strävar mot att barnen utvecklar förmågan att berätta, uttrycka tankar, ställa frågor och kommunicera med oss och med andra samt att lyssna, reflektera och försöka förstå andras synsätt. Vi har språkmaterial som stimulerar barnen att utveckla sitt intresse för bilder samt sin förmåga att tolka dem och samtala om dessa. Förutom det talade språket så har vi material som stimulerar barnens intresse för skriftspråk och förståelsen för symboler (bokstäver och siffror). Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 9(18)

Det finns en bokhörna med två fåtöljer där barnen har möjlighet att sitta i lugn och ro. Vi lånar böcker på biblioteket så variationen av böcker och innehåll är stort. Vi hade under året en pojke med något sen språkutveckling pga nedsatt hörsel. Två av pedagogerna gick då en kurs på Danderyds sjukhus hos en pedagog tillsammans med pojkens föräldrar. Vi lärde oss att tala med tecken som stöd för kommunikationen. Därefter tillverkade vi kort med bilder kombinerat med tecken på för att kunna stimulera honom OCH de andra barnen. Då vi även har flera barn som har ett annat modersmål än svenska så strävar vi efter att de ska få förmågan att kommunicera och utvecklas på båda språken i den mån vi klarar av. I kundundersökningen var det 18% (2 familjer) som inte visste om vi arbetar med att utveckla barnens språk. Resten av familjerna tyckte att det stämde mycket bra och ganska bra. Vi arbetar aktivt med vårt montessorimaterial som är utvecklat för att stimulera och utveckla barnets ordförråd och ordförståelse, samt skapa ett intresse och en nyfikenhet för det lästa och skrivna språket. Vi har dagliga samlingar, detta är ett forum för att aktivt arbeta med språket. Sånger, rim, ramsor, högläsning och samtal är delar ur samlingen som stimulerar språkutvecklingen. Samlingarna innehåller även inslag av engelsaka och tyska språket, detta skapar ett stort intresse hos barnen. Böcker finns på flera ställen på vår avdelning, som barnen själva har tillgång till och kan ta fram när de vill. Dagliga samtal vid lunch, vid rutiner och spontant under dagen är även en del som är viktig för att stimulera barnets språk och förståelse för det talade språket. Analys Pedagogerna ger barnen en förberedd miljö med ordning och sekvens inom språkområdet. Vi ger barnen riktiga ord t.ex. hund, ej vovve. Vi ger barnen stimulans och utmaningar i sin språk- och kommunikationsutveckling t.ex. vi frågar hur tänker du nu? Vi har språklekar t.ex. kan du ge mig den röda cirkeln. Vi tar tillvara på barnens sensitiva period för språk d.v.s. viljan och lusten att lära och därmed ger barnen möjligheten att förmedla upplevelser, erfarenheter, ideér och tankegångar med hjälp av ord och konkreta material. Vi försöker att inte lägga orden i munnen på barnen utan låta dem själva komma fram till egna tankar, Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 10(18)

slutsatser etc. För de yngsta barnen namnger vi allt som de arbetar med t.ex. sked, skål etc. Vi samtalar med och informerar föräldrarna var barnet befinner sig i sin språkutveckling. Vi observerar och dokumenterar. Barnen själva har alltid möjlighet att ta fram det material han/hon vill arbeta med. Vi ser att barnen ofta väljer bilder och böcker. Ser vi att barnen missbrukar t.ex. bilderna så visar vi direkt hur man ska behandla materialen för att de inte ska gå sönder osv. Det här är vi duktiga på. Vi försöker rotera innehållet i bildaskarna med jämna mellanrum för att barnen inte ska tröttna på bilderna. Då vi inte har hittat tillräckligt med tid för att gå till biblioteket och låna böcker så har en av pedagogerna gjort det på vägen hem efter arbetstid. Bilderna med teckenstöd användes som flitigast i början. Det händer att vi tittar på dem fortfarande, men att använda tecken som stöd i tal minskade hos pedagogerna i den takt, som pojken i fråga, började prata mer och mer. Vi har inte använt alla barnens modersmål så bra som vi hade velat. Vi har försökt att tex räkna på ryska, men det är nog det enda. Tyska används dock mer flitigt då vi har tysktalande pedagoger i huset. Vi ska bli bättre på att informera nya föräldrar om hur vi använder språket för barnens utveckling. Vårt språkmaterial står tillgängligt och förberett för barnen dagligen, de har fri tillgång till detta material. Vi upplever att vi pedagoger kan bli mer aktiva kring detta material, presentera och locka till intresse. Det går i perioder hur intresserade de är av detta material, under de perioder som intresset är någon sämre så ska vi förnya materialet så det kan skapa intresse på nytt. Men vi följer barnets intresse och utveckling. De barn som skall börja skolan har under vårtermin haft ett stort intresse för det lästa och skrivna språket och kommer ha god kunskap inom detta när de till hösten övergår till skolan. Barnen är väldigt aktiva under de dagliga samlingarna, de äldsta barnen erbjuds att hålla i samlingen ett flertal gånger under läsåret. Detta ger en vana att tala inför grupp Böckerna som finns på avdelningen ägs av förskolan men målet är att små grupper med barn ska ha möjlighet att under hösten åka till biblioteket för lån av nya böcker regelbundet. Pilenundersökningen visade att ett fåtal inte vet om/hur vi stimulerar barnens språkutveckling, detta är något vi vill att samtliga familjer ska ha kunskap om att/hur vi gör. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 11(18)

Vi kommer att fortsätta arbeta på det sätt vi gör idag genom att ge barnen presentationer av Maria Montessoris språkmaterial d.v.s. bilder, sandpappersbokstäver och namngivning av föremål (konkreta ting). Vi kommer att ge dem samtal och dialoger, sagoläsning, flanosagor, olika lekar, frågelekar samt att vara goda förebilder som språkmodell. På samlingen kommer vi att fortsätta med sånger, rim och ramsor. Sånger och räkning av antal närvarande barn kommer att fortsätta göras på alla de språk vi kan och som vi har barns modersmål på; svenska, tyska, engelska, turkiska och ryska. Vi kommer också att fortsätta arbeta med försiktigheten av vårt material och våra böcker. Vi ska försöka hitta tid under arbetstid att låna böcker på. Vi ska försöka använda tecken som hjälp till kommunikationen oftare. Detta är bra för alla barn innan de når ett verbalt språk. Informationen till föräldrarna om hur vi arbetar med språket kommer att presenteras både på hembesöken när de är nya, på föräldramöte och/eller utvecklingssamtal. Vi anser att barne på vår avdelningen har en god utveckling inom detta område, så vi kommer att fortsätta arbeta på samma sätt med vårt material. Dock vara mer aktiva med presentationer och förnya materialet mer regelbundet för att skapa ett ännu större intresse hos barnen under hela läsåret. Vi ska åka till biblioteket tillsammans med små grupper av barn för lån av nya böcker regelbundet. Vi ska tydligare informera föräldrarna om hur vi stimulerar barnens språkliga förmåga, så att samtliga familjer vet detta. Detta kommer att ske på föräldramötet i augusti. De ska även få regelbunden uppdatering via samtal, mail & daglig kommunikation om hur deras barn utvecklas inom detta område. 5.Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Vår matematikdel på småbarnsavdelningen är liten. Trots det så ska den vara komplett och tilltalande för att locka intresse hos barnen. Vi har Maria Montessoris sandpapperssiffror som barnen känner konkret på. Där ger vi dem även siffrornas namn. Vi har även bilder med siffror och olika mängd föremål på. Barnen har Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 12(18)

möjlighet att sortera in och para siffror och mängd med varandra. Vi har även pussel där siffror och mängd ska pusslas samman. Vårt sinnestränande material är dock större. Det är ett konkret material som är en indirekt förberedelse till matematiken. Här arbetar våra barn mycket t.ex att urskilja längd, höjd och storlek samt att estimera volym i våra praktiska häll-övningar med vatten. Rent språkligt så använder vi matematiken mycket. Vi räknar ofta och mycket. Vi kan ha allt från böcker med siffror och mängd i till att räkna varandra t.ex. på samlingen. Vi räknar även på flera språk då vi har olika modersmål i gruppen. Ibland så bakar en av pedagogerna. Då får 2-4 barn vara med och räkna och hälla i. På detta enkla sätt får de in vardagsmatematik. I kundundersökningen var det 18% av föräldrarna som inte visste hur vi arbetar med att få barnen att förstå matematik. Resten av föräldragruppen var mycket instämmande med detta. 3-5 årsavdelnigen Matematik finns på många olika sätt på vår avdelning och något som barnen använder dagligen på varierande sätt, inte enbart med hjälp av det fantastiska språkmaterial vi har inom montessoripedagogiken. Montessori har ett speciellt framarbetat material inom detta område, som går från de allra enklaste grunderna med talen 1-10 och knyta ihop de talen med mängd. Detta arbete fortsätter sedan upp på en mer avanceras nivå ju äldre barnen blir. Redan innan man börjar med detta material så har de grunden och förståelsen för att sortera, storleksordning,osv,denna grund och förståelse har de fått genom vårt sinnestränande material. I praktiska livet finns en bakövning där de själva följer ett recept vilket innebär att de måste räkna och mäta ingredienser. Under samlingarna är barnen med och räknar antalet barn, antalet dagar och liknande. Detta är tydliga exempel på vardagsmatematik. Vi lämpliga tillfällen så presenteras matematikmaterial under samlingarna,detta leder ofta till samtal och ett ökat intresse för matematiken. Ett fåtal familjer vet ej om/hur vi stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande. Analys Vi ser att det finns ett intresse för siffror och räkning hos barnen, både pojkar och flickor, när de är ca 2,5-3år. Vi ser i den åldern att barnen använder sina kunskaper Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 13(18)

för räkning även i andra sammanhang t.ex. de räknar stenar på gården, de ser siffror på olika ting som de reflekterar över osv. Vi skulle vilja utveckla matematiken för de små barnen genom fler konkreta material på hyllorna. Vi ska bättra oss i informationen till föräldrarna när det gäller matematiken. Vårt matematikmaterial skapar ett stort intresse hos barnen och vi sr detta intresse under hela läsåret. I alla åldersgrupperna. Materialet erbjuder övningar för alla,oavsett utveckling och intresse. Trots det stora intresset så bör materialet förnyas någon gång per termin,för att stimulera och utmana. Vi anser att barne har en god förståelse och kunskap inom matematiken. De som börjar skolan till hösten har en väldigt god kunskap inom detta område. Vi önskar att alla föräldrar till hösten har kunskap om hur vi arbetar inom matematiken på vår avdelning. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att fortsätta arbeta på det sätt vi gör idag genom att ge barnen presentationer av Maria Montessoris språkmaterial d.v.s. bilder, sandpappersbokstäver och namngivning av föremål (konkreta ting). Vi kommer att ge dem samtal och dialoger, sagoläsning, flanosagor, olika lekar, frågelekar samt att vara goda förebilder som språkmodell. På samlingen kommer vi att fortsätta med sånger, rim och ramsor. Sånger och räkning av antal närvarande barn kommer att fortsätta göras på alla de språk vi kan och som vi har barns modersmål på; svenska, tyska, engelska, turkiska och ryska. Vi kommer också att fortsätta arbeta med försiktigheten av vårt material och våra böcker. Vi ska försöka hitta tid under arbetstid att låna böcker på bibliotek. Vi ska försöka använda tecken som hjälp till kommunikation oftare. Detta är bra för alla barn innan de når ett verbalt språk.informationen till föräldrarna om hur vi arbetar med språket kommer att presenteras både på hembesöken när de är nya, på föräldramöte och/eller utvecklingssamtal. Vi kommer att fortsätta som under detta läsår. Då vi som sagt anser att vi har ett material som utmanar och stimulerar barnens utveckling inom matematiken. Dock ska materialet förnyas minst 1 gång per termin. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 14(18)

Föräldrarna kommer under föräldramötet i augusti informeras om hur vi arbetar med matematik på vår avdelning. De ska även få regelbunden uppdatering via samtal,mail och daglig kommunikation om hur deras barn utvecklas inom detta område. 6.Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från verksamheten I höstas fick Lilla avdelningen en ipad som vi kallar för Läroplattan. Den använder vi främst till dokumentation i form av fotografier av barnen i deras vardag på förskolan, men även till att läsa/svara på mejl, sparande av skrivna dokument samt appar avsedda för barnen. Vi har en fungerande internetuppkoppling, men den är fast och ansluten till datorn på översta våningen. Något mobilt bredband finns inte i huset. Att sända iväg mejl gör vi genom att sätta på internetdelning med våra privata mobiler alt mejlar hemifrån där WiFi finns. Någon separat digitalkamera har vi inte utan vi tar bilder med vår ipad. Ibland tar vi bildserier som vi sedan gör ett bildcollage utav i en app som heter Fotorus. Däri kan man även skriva text till bilden/bilderna. Vi sparar bilderna i ipaden för framtida utskrifter till dokumentationspärmarna och ibland mejlar vi ut bilderna direkt till föräldrarna. Vi fick en projektorer samtidigt som vår ipad. Den har vi använt som bildvisning vid olika föräldrasammankomster såsom Lucia och semmelfikat. Personalen har ingen större vana mer än den kunskap vi har fått genom våra egna iphones. Vi provar oss fram, men det är främst en av pedagogerna som har ansvarat för ipaden med nedladdning av appar osv. Denna termin fick vi en ny läroplatta som aktivt används i den dagliga verksamheten, av pedagoger samt barn. Den används till fotografering, dokumentation och för instagram. Pedagogiska kunskapsappar finns till barnens förfogande, läroplattan används då som ett material i montessorimiljön. Då ett barn i taget kan sitta och arbeta på läroplanen,eller i par då det finns appar då man ska samarbeta. Det finns bra appar till barnens förfogande på läroplattan inom alla ämnesområden så som; matematik, språk, naturvetenskap, teknik, skapande och lek. Vi har en stationär dator som används av pedagogerna för att läsa/skicka mail, här Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 15(18)

skrivs även foton ut. Då vi mailar fotona vi tar med läroplattan till denna dator. i huset finns en projektor som kan användas vid till exempel föräldrasammankomster, då foton på barnen kan visas upp. Den är även ett bra hjälpmedel för att visa information vid personal/föräldramöten, dock har vår avdelning ej använt oss av den än. Kunskapen och vanan hos pedagogerna är någorlunda god, de ska har bättre kunskap kring läroplatta och digitala hjälpmedel/verktyg tar ett större ansvar och informerar de andra med kunskap de behöver. Analys Vi ser att det finns ett intresse för siffror och räkning hos barnen, både pojkar och flickor, när de är ca 2,5-3år. Vi ser i den åldern att barnen använder sina kunskaper för räkning även i andra sammanhang t.ex. de räknar stenar på gården, de ser siffror på olika ting som de reflekterar över osv. Vi skulle vilja utveckla matematiken för de små barnen genom fler konkreta material på hyllorna. Vi ska bättra oss i informationen till föräldrarna när det gäller matematiken. Vi har under våren verkligen kommit igång med användandet av vår nya läroplatta, vilket vi alla i arbetslaget ser som väldigt positivt, då detta underlättar dokumentationen i form av foton och anteckningar. Barnen har även lättare att vara delaktiga. Dock ska barnen ges en bredare kunskap om läroplattan som leder till en större frihet så barnen själva kan fota och dokumentera sina arbeten. En pedagog gick en kurs i bildhantering i våras, vilket vi på avdelningen har stor nytta av. Hela personalgruppen gick även i höstas en föreläsning IPad i förskola, pedagogen gör skillnad, även detta skapade ett nytänk och en kunskap som vi nu har nytta av. Då vi ej använt oss av läroplanen så mkt innan denna termin så har det tagit ett tag att få barngruppen att hantera denna nyhet på ett sätt som passar verksamheten och det dagliga arbetet, men ju mer vi informerar dem om syftet med läroplattan och visar dem hur den ska användas, desto bättre fungerar den som hjälpmedel & kunskapskälla i verksamheten. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi tänkte försöka arbeta på samma sätt fortsättningsvis när det gäller bildhantering och i användandet av Läroplattan för barnen. Vi skulle vilja vidareutveckla utnyttjandet av projektorn till att kunna använda den mer med barnen t.ex. vid sagoläsning på storbildsskärm. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 16(18)

Vi skulle också önska oss WiFi i hela huset, det skulle underlätta än mer. På något sätt kunna koppla IPaden till internet/wifi(då detta just nu sker hemma eller via pedagogernas mobiler) Att vi på avdelningen använder oss av projektorn som finns i huset, vid tex personalmöten,samlingar, och föräldrasamankomster. Ge barnen en störra frihet att fota och dokumentera via lärplattan. 7.Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Vi har som mål att ha minst en förskollärare per avdelning på alla våra förskolor. Detta mål når vi och vi har också många pedagoger som är utbildade Montessoriförskollärare med högskolepoäng. Den som är avdelningsansvarig är förskollärare med Montessoriutbildning. Vi har två Montessoriförskollärare som läser till förskollärare och vi har en Montessoriförskollärare som förhoppningsvis kommer att läsa till förskollärare med start till hösten. Vi har tidigare inte kunnat ta emot lärarkandidater men till hösten kommer vår förskolechef och en pedagog utbilda sig till VFU handledare. Därefter kommer vi kunna ta emot lärarkandidater. Analys Vi anser att vi har mycket kompetenta arbetslag på vår förskola, vi har en förskollärare per avdelning och två till tre som är montessoriutbildade. Montessori är vår inriktning, det gör att vi har en samsyn i arbetet kring barnen. Hos oss vill vi helst att man är både förskollärare med montessoriutbildning för att förstå vårt arbete på bästa sätt. Vi har flera pedagoger som är förskollärare i botten med en montessoriutbildning, vi har också nu några montessoripedagoger som läser på distans till förskollärare, vilket vi är jätteglada för. Vi har en hög personaltäthet hos oss och tar in vikarier när det behövs. Vi har även en tydlig struktur och en samsyn i vårt pedagogiska tänkande vilket leder till att vi är en attraktiv förskola som kan ge våra kunder en tydlig bild över hur vi arbetar med barnen. Vi har fulla grupper på alla våra förskolor trots att det finns lediga platser i kommunen. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning Vi kommer även detta kommande läsår ha en förskollärare på varje avdelning. Vi har även flera pedagoger som läser vidare till förskollärare. Vi kommer ha två medarbetare som går VFU handledarutbildningen vilket kommer leda till att vi kan ta emot lärarkandidater, som vi sedan kanske kan locka till arbete hos oss Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 17(18)

8.Nyckeltal Ur Våga Visa; kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2013 KUNDENKÄT 2014 KUNDENKÄT 2015 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 96% 97% 100% "Det är arbetsro i barngruppen" 96% 87% 97% Kommentarer och analys till nyckeltal På våra montessoriförskolor arbetar vi inte med tema/projekt utan vi har vår förberedda montessorimiljö där vi följer barnen. Barnen visar oss vägen och till det den är intresserad av. Vi har fem områden: praktiska livet övningar, sinnestränande övningar, språk, matematik och kultur. Barnen får lära sig och utforska hur mycket de vill. Vi arbetar till exempel även med sång, rim och ramsor, engelska, rörelse och skridskor. Vårt projekt är att barnen ska med hjälp av vårt montessorimaterial och pedagogik få lära sig mycket och utvecklas till trygga, nyfikna barn som stimuleras efter sina förutsättningar och behov. De uppmuntras att ta ansvar, deras tankar och idéer tas tillvara. De lär sig att samarbeta och att fungera i grupp. De får möjlighet att utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. De får utveckla sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar De får arbetsro i verksamheten och vi pedagoger hjälper dem att lyckas. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 18(18)