Kareby skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Relevanta dokument
Kareby skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för. Olseröds skola LÅ

Sofiaskolan

Likabehandlingsplan för Kullens Skola

Nybro kommun Hanemålaskolan. LIKABEHANDLINGSPLAN Hanemålaskolan

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandlings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Centrumskolan (Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem)

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Rumskulla skola och fritidshem

Södra Utmarkens skolas likabehandlingsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11

Likabehandlingsplan för Grundsärskolan

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO SKOLA OCH FRITIDSHEM 2018/2019

Plan mot kränkande behandling

Hagges skola och fritidshems årliga plan för. och förebyggande arbete mot kränkningar

Vasaskolan. Läsåret 18/19. Plan mot kränkande behandling och diskriminering för all verksamhet på Vasaskolan

Hallerna Skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola och fritids Läsår

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ålegårdens förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

och likabehandlingsplan läsåret

Plan för likabehandling, mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Montessoriförskolan Paletten

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nordalsskolan

LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÄRE MONTESSORISKOLA

Adolfsbergsskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Liljeforsskolans hälsofrämjande och förebyggande arbete

Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan Kränkande behandling Och Diskriminering för

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO FÖRSKOLA 2018/2019

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Eira för trygghet och trivsel Läsåret

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING THUNMANSKOLAN. Läsåret 2015/2016

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

LIKABEHANDLINGSPLAN Molla förskoleklass, grundskola och fritidshem

Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Målsättning, vision och kärnvärden

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN FÖR LIKABEHANDLING SKYTTEANSKA SKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SKYTTEANSKA SKOLAN OCH FRITIDSHEM VÄLKOMMEN

Lyrfågelskolans förebyggande och åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling för fritidshemmet Futurum

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hagges skola och fritidshems årliga plan för

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gärdslösa Förskola

Likabehandlingsplan Strömstiernaskolan

Rossö skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

Bredaryds skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling

Montessoriförskolan Paletten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yngsjö skola med fritidshem

Forssaängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fryele skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för grundskolan och fritidshem på Sjöboskolan LÅ 14/15

Älgarås skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MELLERUDS SÄRSKOLA 2017/2018

Individuella Gymnasiet Ekerö

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Lärlingsgymnasiet i Sverige AB

Mycklingskolans Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan Revinge skola

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen

Paradisskolans plan mot diskriminering och kränkande Behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Olympiaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bullerbyn

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Furuby skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18

Beskrivning av arbetet mot kränkande behandling. Fyra steg och sju diskrimineringsgrunder

Vällsjöskolan. Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Kareby skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 ~ 1 ~

2015-06-17 Plan mot kränkande behandling och diskriminering för grundskola och skolbarnomsorg vid Kareby skolenhet 14/15 Kareby skolas vision är ett lustfyllt lärande i en trygg miljö. Det innebär att alla elever ska bli sedda varje dag kunna vara sig själva ha engagerade vuxna runt sig mötas av höga förväntningar känna att man kan påverka sin skol- och fritid känna glädje få behålla sin nyfikenhet Ingen ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. För att nå detta måste vi på Kareby skola främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter. förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. vid upptäckt utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling. stärka kompetensen hos pedagogerna kring våra övergripande mål. Ordningsregler Kareby skola Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras eller utsättas för annan kränkande behandling. Under din tid på skola & fritids får du endast vara på skolans område. Var rädd om skolans, dina egna och andras saker. Övergripande mål På Kareby skolenhet ska råda en atmosfär av förtroende, generositet och tillit. Både personal och elever ska visa varandra respekt och hänsyn. Alla har ett ansvar i främjandet av ett positivt arbetsklimat och en hälsofrämjande miljö. Vi har en tro på att alla elever vill göra sitt bästa i både skola och fritidshem och vi vuxna måste ge varje elev rätt förutsättningar. Kareby skolas övergripande mål läsåret 15/16 är: Hälsotemat utveckla ett hälsofrämjande kultur- och förhållningssätt. Genom GR-satsningen utveckla skolans arbete med bedömning för lärande så att alla elever utvecklas så långt som möjligt. Genom matematiklyftet stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse. Vara förtrogen med att använda Lgr-11 som utgångspunkt vid planeringen av verksamheten på fritids och dokumentera detta. ~ 2 ~

Lagstiftning och styrdokument Enligt Skollagen (2010:800) 5 kap Trygghet och studiero Arbetsmiljö 3 Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Ordningsregler 5 Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Rektorn beslutar om ordningsregler. Enligt Skollagen (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Enligt Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) är det förbjudet att diskriminera och trakassera någon. Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling utifrån diskrimineringsgrunderna kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11 kap. 1 och 2 ~ 3 ~

Enligt läroplanen har vi i skolan en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos barnen/eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Alla som arbetar i skolan ska: aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper, och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt (s. 12). Läraren ska: uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, och tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen (s. 13). Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, respekterar andra människors egenvärde (s. 12). Barnkonventionen Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet. Den talar om rätten till liv och utveckling, om barns rätt till inflytande och att få göra sin röst hörd. Närhet till personal Personalen arbetar för att skapa goda och demokratiska relationer med barnen och miljöer där barnen kan känna sig trygga. Personalen finns med ute och har aktiv tillsyn under raster, vid utelek samt vid busshållplatsen. Personalen är lyhörd för barns och elevers berättelser när det gäller det sociala umgänget i verksamheten. Personalen vet att alla elever vill göra sitt bästa i skolan och på fritidshemmen och att vi vuxna måste ge varje elev rätt förutsättningar för detta. Samverkan med hemmen Vi arbetar för att utveckla en god samverkan mellan hemmet och skolan. Lärare och fritidspersonal informerar fortlöpande vårdnadshavarna om elevens skol- och fritidssituation samt håller sig informerad om den enskilda elevens personliga situation. Vid sidan av möjligheter till spontana kontakter och samtal med skola/fritids under veckan, behandlas och dokumenteras barnets/elevens utveckling i utvecklingssamtalet. Forum för personal På skolan har personal olika forum för att diskutera värdegrundsfrågor, t ex planeringar, arbetslagsmöten och arbetsplatsträffar. Elevhälsan med rektor, skolsköterska, specialpedagog och speciallärare träffas regelbundet för att sedan uppdatera det stödteam där även kurator och skolpsykolog ingår. Elevhälsans uppdrag är att främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande. ~ 4 ~

Elever med funktionsnedsättning I samverkan med barnet/eleven och vårdnadshavarna kan andra kamrater och föräldrar vid behov informeras för största möjliga förståelse. Nödvändig information ges till all personal gällande elever med funktionsnedsättning i syfte att kunna ge bästa möjliga bemötande. Extra anpassningar och särskilt stöd Skolan använder extra anpassningar eller särskilt stöd när vi ser att behov av detta finns. Rektor ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Detta görs i samråd med elevhälsan om det är uppenbart att det absolut inte behövs. Introduktion av nya barn/elever Lärarna arbetar tillsammans med vårdnadshavarna för att få en trygg inskolning. T.ex. finns en inskolningsplan för de blivande förskoleklassbarnen. Arbetet i skolan - årsplan Personal från skolan deltog under året 2014 i utbildningen Värdegrund och likabehandling i teori och praktik vid Göteborgs universitet. Utbildningen resulterade bl.a. i ett årshjul med traditioner som Karebys skola kommer att genomföra under läsåret. I årshjulet finns gemensamma aktiviteter, som har som syfte att främja goda relationer mellan alla på skolan. Varje vårtermin sker en kartläggning över hur elever känner sig trygga i skolmiljön. Detta görs med hjälp av bilder och kartor från både ute- och innemiljön. Resultatet av denna kartläggning ligger sedan till grund för hur resurser fördelas på bl.a. raster och lektioner. Enkäter om hur eleverna trivs i skola och fritids genomförs varje höst- och vårtermin och analys av dessa ligger till grund för den fortsatta planeringen av värdegrundsarbetet. På skolan finns en trygghetsgrupp vars arbete är att, i samarbete med elever och övrig personal arbeta för att hålla likabehandlingsplanen levande under året. Gruppen består av rektor och personal från både skola och fritids. Gruppen arbetar även med utvärdering och revidering av planen mot kränkande behandling och diskriminering, vilket sker i maj månad. Vid höstterminens början gör ansvarig pedagog och elevgrupp (skola och fritids) en gruppanalys, vilken tar upp vad eleverna i de olika grupperna behöver arbeta med. Till hjälp för att ta fram denna gruppanalys ligger bl.a. den trivselenkät som görs under höst- och vårtermin. Målformuleringar för gruppen tas fram och analysen utvärderas kontinuerligt under läsårets gång. Elevernas delaktighet Planens innebörd diskuteras i klasserna och på fritidshemmen utifrån elevernas mognad. Alla elever får var sin elevversion av planen. Samtliga elever får hem likabehandlingsplanen under samma vecka och skolans önskan är att planen läses hemma tillsammans med föräldrar. Eleverna får delta i en kartläggning av platser/situationer för att personalen ska kunna upptäcka var och i vilken situation eleverna upplever otrygghet och/eller kränkningar. De får också komma med förslag på åtgärder kring de områden, som efter kartläggning och enkät visar sig vara otrygga. Planen finns som en stående punkt på klass- och elevrådets dagordning. ~ 5 ~

Vårdnadshavarnas delaktighet Planarbetet presenteras vid möte med föräldraföreningen på höstterminen. Där samlas vårdnadshavarnas synpunkter in. Elevernas vårdnadshavare får information på klassmöten. Planen finns tillgänglig för alla på Fronter. Personalens delaktighet Skolan har en trygghetsgrupp med personal från olika verksamheter på skolan. (se ovan) Traditioner och aktiviteter för att stärka gemenskapen diskuteras med övrig personal i olika mötesforum och tas även med i planen. De områden som genom enkät och kartläggning visar var eleverna känner sig otrygga, tas av läraren med ut i klasserna för diskussion med eleverna. Dessa ligger till grund för våra nya fokusområden. Ansvarsfördelning Rektors ansvar Rektorn har det yttersta ansvaret för att planen mot kränkande behandling och diskriminering upprättas och efterföljs samt årligen utvärderas och revideras. Rektor ansvarar också för att personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling. Vidare ansvarar rektor för att all personal, barn/elever och vårdnadshavare får ta del av planen. Personalens ansvar De vuxna ansvarar för att alla elever känner sig trygga på skolan Personalen får inte utsätta ett barn eller elev för kränkande behandling Får personalen kännedom om att någon elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är han/hon skyldig att anmäla detta till rektor. Personalen ska vidta åtgärder då diskriminering och annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling. Personalen ska arbeta för att vinna elevernas förtroende när det gäller att hantera utsatthet och konflikter. All personal ska följa skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering samt förmedla och tydliggöra dess budskap till barn/elever. Personalen ska diskutera skolans förhållningssätt samt följa upp värdegrundsarbetet för att kunna utveckla det. Vårdnadshavarnas ansvar Vårdnadshavarna har huvudansvaret för barnens fostran. Då skola och hem tar tydligt avstånd från diskriminering och kränkande behandling får detta en positiv inverkan på barnen. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och har det bra. Barnens/elevernas ansvar Barnen/eleverna har ett stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både personal och andra elever. Barnet/eleven ska ta del av skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering samt handla utifrån den. Som elev på skolan förutsätts man ~ 6 ~

respektera andra och visa hänsyn och gott omdöme. Det är viktigt att man funderar över hur man uppträder och hur andra kan tänkas uppfatta detta. Åtgärder vid kränkning eller mobbing av barn/elev Då personalen får kännedom om att någon elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är personalen skyldig att anmäla detta till rektor. Rektor anmäler till huvudmannen. Rektor startar en utredning som sker i samråd med elevens vårdnadshavare. Vad hände? Varför? Vad skall göras för att det inte ska ske igen? Vårdnadshavare informeras. Utredning och åtgärder dokumenteras. Uppföljning sker genom kontakt med elev, vårdnadshavare och pedagog. Åtgärder när personal kränker barn/elev Om en kollega kränker ett barn kontaktas rektor för utredning av kränkningen. Därefter följer samma rutin som ovan. All kränkning av elev anmäls till skolchefen. Rutiner för hur elever, vårdnadshavare eller personal anmäler kränkning. Särskilda blanketter för anmälan om kränkning finns tillgängliga på Fronter för både vårdnadshavare och personal. Rektor informerar om var blanketterna finns. Blanketterna fylls i och utredning påbörjas. Rutiner för hur Kareby skola hanterar olämpligt uppträdande under skoldagen enligt skollagen 5 kap. 6-15 När vi ser att en elev uppträder olämpligt har pedagog samtal med elev-er kring situationen. Eventuellt löses situationen redan efter detta samtal. Beroende på situationens art kontaktar skolan vårdnadshavarna. Om detta inte hjälper får läraren eller rektorn beslagta saker som stört undervisningen och behålla dem upp till fyra dagar beroende på vilka saker som tagits omhand kan eleven få gå ut ur klassrummet under resten av lektionen kan eleven få kvarsittning en timme före eller efter skoldagens början Vårdnadshavare kommer att bli informerade om detta blir aktuellt. ~ 7 ~

Om eleven vid upprepade tillfällen uppträtt olämpligt eller gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse kommer rektor att utreda situationen. Detta sker i samråd med vårdnadshavarna. Efter utredningen genomförs åtgärder för att få eleven att ändra sitt beteende. En sådan åtgärd kan vara en skriftlig varning. En skriftlig varning ska innehålla information om vad som kan ske om eleven inte ändrar sitt beteende. Det kan innebära följande och i den ordningen: eleven får under en tid gå i en annan klass på skolan eleven får under en tid gå på en annan skola eleven blir avstängd från skolan i upp till en vecka Vårdnadshavarna blir informerade vid sådana beslut. Fokusområden läsåret 14/15 Fokusområdena tas fram genom den enkät alla elever får besvara. Enkäten analyseras och de områden som kommer fram i alla klasser blir sedan de fokusområden vi arbetar med på Kareby skola. Varje pedagog får en sammanställning av enkäten och arbetar sedan vidare med den i respektive klass. Fokusområdena tas upp i varje klass genom klassråd. Eleverna får där komma med förslag på vilka åtgärder de tycker är lämpliga för att arbeta förebyggande med de olika områdena. Elevernas förslag tas med till trygghetsgruppen och förs sedan ner i denna plan. Fokusområden med åtgärder tas sedan tillbaka till verksamheten där arbetet konkret ska bedrivas under året. Korridorerna Det kan av elever upplevas obehagligt att gå genom korridorerna. Mål: Alla ska kunna känna sig trygga på alla platser på skolan. Åtgärd: Samtal i klasserna om hur man är mot varandra. T.ex. inte gå in i varandras klassrum eller titta in genom de fönster som finns, inte störa de som jobbar. I klasserna: Ha skor och kläder på plats. Ta det lugnt och inte springa. Eleverna upplever inte att det är något problem att gå genom korridorerna. Gungorna Det kan vara obehagligt när det inte finns vuxna på plats när man inte lyssnar på varandra. Mål: Alla ska kunna leka på de villkor som gör att man känner sig trygg. Åtgärd: Alltid en vuxen runt området där gungorna finns. Vänta utanför plankan tills det är ens egen tur att gunga. I klasserna: Samtala om hur det kan bli bra vid gungorna och att man måste respektera varandra även där. Eleverna upplever inte att det är något problem vid gungorna. ~ 8 ~

Hur äldre är mot yngre En del av de yngre barnen är rädda för de äldre och detta måste vi förebygga för ett gott klimat och trygghet på skolan. Mål: Alla barn ska känna sig trygga med både äldre och yngre. Åtgärd: Äldre kommer in till de yngre så att man kan lära känna varandra. Arbete i faddergrupper. Äldre elever gör lekar med yngre. Ansvar: Vuxna och elever tillsammans I klasserna: Samtala om hur man ska vara mot varandra för att alla ska må bra. Detta fokusområde måste vi fortsätta arbeta med då det upplevs att äldre inte alltid är snälla mot yngre. Toaletterna Dessa upplevs fortfarande som ofräscha och en del upplever att det är svårt att få lugn och ro eller att det är obehagligt att låsa. Mål: Alla ska känna att de kan besöka toaletten under skoldagen. Åtgärd: Där det behövs kan någon vakta toaletten. Sätta upp bilder, gardiner på toaletterna. Vi ser på möjligheten att ha haspar istället för lås. Skylt med rött och grönt för att visa tydligt. Alla klasser går på sin egen toalett. I klasserna: Diskutera i klasserna hur reglerna kan se ut för varje klass. Eleverna upplever fortfarande att det känns otryggt att gå på toaletterna. Hur vi är mot varandra Många elever anser att vi inte alltid är snälla mot varandra. Det har förekommit kränkningar både fysiskt och psykiskt. Mål: Det får inte förekomma kränkningar av något slag. Åtgärd: Återkommande samtal, rollspel, kompissamtal, tjej- och killsnack beroende på vilken klass man går i. Prata med varandra och ta hjälp av vuxen om det inte känns som det går att lösa på egen hand. Införa mer samarbete klasser emellan faddergrupper. I klasserna: Samtala om hur man ska vara mot varandra för att alla ska må bra. När det gäller detta område återkommer eleverna till att de upplever att äldre inte alltid är snälla mot yngre. Fotbollsplanen Eleverna upplever att det stundtals är för många elever i förhållande till vuxna på fotbollsplanen. Alla är inte snälla mot varandra. Mål: Alla ska känna sig trygga på fotbollsplanen. Åtgärd: Alla ska följa det fotbollsschema som finns. Ha tydliga regler på fotbollsplanen. I klasserna: Diskutera kring hur varje klass vill spela vad gör man om man inte vill vara med, lagfördelning m.m. Elever upplever fortfarande denna yta som otrygg och önskar att vuxna finns inom synhåll. Omklädningsrummen Eleverna upplever att det i omklädningsrummen kan bli stökigt när det inte finns en vuxen närvarande. Mål: Alla ska känna sig trygga och bekväma med att vara i omklädningsrummen. Åtgärd: Knacka innan man går in ut genom dörren. Inga mobiler i omklädningsrummen. Laga de hängare som är trasiga. ~ 9 ~

I klasserna: Samtala om hur man ska bete sig i omklädningsrummet för att alla ska må bra. Informera om att det alltid är lektion i idrottshallen och att man endast får vistas i hall och omklädningsrum om man har eller ska ha lektion för att inte störa andra. Eleverna upplever inte längre omklädningsrummen som ett problem. Nätetikett år 4-6 Det har genom analys av enkäten framkommit att elever i klass 4-6 har upplevt kränkande kommentarer på nätet. Mål: att varje elev tar avstånd från att andra människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor (Lgr-11 s. 12). Åtgärd: Arbete i klasserna kring vett och etikett på nätet. T.ex. genom www.mediekompass.se, www.krankt.se, www.statensmedierad.se Det finns fortfarande elever som har sett kränkningar på nätet, vilket gör att vi måste fortsätta arbeta kring detta. Fokusområden läsåret 15/16 Nätetikett år 3-6 Det har genom analys av enkäten framkommit att elever i klass 3-6 har upplevt kränkande kommentarer på nätet. Mål: att varje elev tar avstånd från att andra människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor (Lgr-11 s. 12). Åtgärd: Arbete i klasserna kring vett och etikett på nätet. T.ex. genom www.mediekompass.se, www.krankt.se, www.statensmedierad.se, www.mik.statensmedierad.se Ansvar: Hur vi är mot varandra Det framkom genom enkäten att en hel del upplever att de äldre eleverna inte alltid är snälla mot de yngre eleverna på skolan. När vi analyserar vad detta kan vara ser vi att en från årskurs ett kan uppträda dåligt mot en i förskoleklass. Vilka är de äldre? Därför ändrar vi fokusområdet till att alla ska känna sig trygga med alla. Mål: Alla barn ska känna sig trygga med alla som finns på skolan. Åtgärd: Göra gemensamma aktiviteter tillsammans på skolan t.ex. utökat fadderarbete, lekoch städdag i blandade åldrar, Karebyfestivalen, mixad klassrumsordning. De äldre kan göra aktiviteter med de yngre på rasterna. Ansvar: Alla har ett ansvar för hur man uppför sig. Äldre har ett ansvar i att vara ett föredöme för de yngre. I klasserna: Samtala om hur man ska vara mot varandra för att alla ska må bra. Uppdragskort starta varje vecka med klassens uppdrag. ~ 10 ~

Fotbollsplanen - gräsplanen Eleverna upplever att det stundtals är för många elever i förhållande till vuxna på fotbollsplanen. Alla är inte snälla mot varandra. Mål: Alla ska känna sig trygga på fotbollsplanen. Åtgärd: Rastvärdar måste vara mer uppmärksamma och synliga på vad som händer på fotbollsplanen. De äldre kan få uppdrag att dra igång en match etc. Ansvar: I klasserna: Diskutera kring hur varje klass vill spela vad gör man om man inte vill vara med, lagfördelning m.m. Toaletterna Dessa upplevs fortfarande som ofräscha och en del upplever att det är svårt att få lugn och ro eller att det är obehagligt att låsa. Det kan också bli otryggt då andra elever drar i dörren. Många upplever att det är alldeles för lyhört. Mål: Alla ska känna att de kan besöka toaletten under skoldagen. Åtgärd: Sätta gardin vid fönster, haspar, sprayflaska för att torka av ringen, ljuddämpande. Stämma av med elevrådet kring toaletterna. Ansvar: I klasserna: Diskutera i klasserna hur reglerna kan se ut för varje klass. Vad kan varje klass göra med sina toaletter? Alla pratar med sina grupper om att man måste sitta ner. Bakom Södergård Eleverna upplever att det bakom Södergård händer saker när vuxna inte är närvarande. Mål: Alla ska känna sig trygga oavsett var på skolgården de befinner sig. Åtgärd: Rastvärdar måste vara mer uppmärksamma. Flytta rastaktiviteterna till att vara där. Reparera staketet. Kan vi låsa den gröna dörren. Ansvar: I klasserna: Prata med eleverna om hur vi vill ha det bakom Södergård. Bäcken Eleverna upplever att det kan vara läskigt vid bäcken. Man kan snubbla eller fastna och det är stökigt däromkring. Mål: Alla ska känna sig trygga oavsett var på skolgården de befinner sig. Åtgärd: Ta med till elevrådet kan vi bygga något där? Plocka bort eventuellt skräp. Rastvärdar måste vara mer uppmärksamma. Ansvar: I klasserna: Prata med eleverna om hur vi vill ha det vid bäcken. ~ 11 ~