Patientens upplevelse av isolering samt kommunikation och bemötande mellan vårdpersonal och patient

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Huvudämne: Omvårdnad Examensarbete C-nivå 15 hp Höstterminen 2009 Patientens upplevelse av isolering samt kommunikation och bemötande mellan vårdpersonal och patient - En litteraturstudie The patients experience of isolation and communication and encounter between health professionals and patients - A literature study Författare: Sasha Anderne och Jannike Larsson

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Huvudämne: Omvårdnad Examensarbete C-nivå 15 hp Höstterminen 2009 Patientens upplevelse av isolering samt kommunikation och bemötande mellan vårdpersonal och patient - En litteraturstudie Sammanfattning Bakgrund: Många patienter berörs av isolering då de är immunsupprimerade eller utgör en smittorisk för andra individer. En isoleringsvistelse kan för många upplevas som en händelse fylld med obehag. För att minska patientens lidande är det då av stor vikt att vårdpersonalen har goda kunskaper inom kommunikation och bemötande samt har en insikt i patientens upplevelse av isoleringen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patientens upplevelse av isolering samt kommunikations och interaktionsprocessen mellan vårdpersonal och patient. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där sammanlagt femton vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997-2009 valdes ut. Dessa var av både kvalitativ och kvantitativ utformning. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman: Hur patienten påverkas av isoleringstiden med subteman Isolering och ensamhet, Ångest och depression samt Social kontakt. Samt Kommunikation och bemötande med subtema Information, Coping samt Attityd. Diskussion: Resultatdiskussionen utgick från Travelbees begrepp Mening, Lidande, Kommunikation samt Interaktion Slutsats: Studien visar att patientens upplevelse av isoleringstiden är högst individuell, men att brister i kommunikation och bemötande kan leda till försämrad copingförmåga och minska patientens psykiska såväl och fysiska välmående. Nyckelord: Isolering, kommunikation, ångest, depression, infektion, MRSA, patient, känslor, coping, psykisk påverkan, sjuksköterska, intreraktion, erfarenhet/upplevelse, benmärg, bemötande. Författare: Sasha Anderne och Jannike Larsson

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Huvudämne: Omvårdnad Examensarbete C-nivå 15 hp Höstterminen 2009 The patients experience of isolation and communication and encounter between health professionals and patients - A literature study Abstract Background: Many patients are affected by the isolation when they are immunosuppressed or constitute a risk of infection to other individuals. A time of isolation can for many be perceived as an event filled with discomfort. To reduce the patient's suffering it is very important that healthcare workers have good skills in communication and treatment and have an insight into the patient's experience of isolation. Aim: The aim of the study was to describe the patient's experience of isolation together with the communication and interaction process between healthcare workers and patients. Method: A literature review was conducted where a total of fifteen scientific articles published between 1997-2009 were selected. These were of both qualitative and quantitative design. Result: The results revealed two key themes as: How the patient is affected by isolation with subthemes as Isolation and loneliness, Anxiety and depression, and Social contact. Theme number two was Communication and Encounter with subthemes Information, Coping and Attitude. Discussion: The resultdiscussion was based on Travelbees concepts Meaning, Suffering, Communication and Interaction Conclusion: The study shows that patients' experiences of isolation are individual, but that deficiencies in communication and encounter can lead to impaired coping and reduce the patient's mental and physical well being. Keywords: Isolation, communication, anxiety, depression, infection, MRSA, patient, feelings, coping, psychological effects, nurse, intreraction, experience, bonemarrow, encounter. Författare: Sasha Anderne och Jannike Larsson

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING/ABSTRACT 1. INLEDNING 1 2. BAKGRUND 1 2.1 VAD ÄR ISOLERING OCH BARRIÄRVÅRD 1 2.2 KOMMUNIKATION 2 2.3 BEMÖTANDE 2 2.4 PSYKISKPÅVERKAN 3 2.5 TEORETISK REFERENSRAM 4 2.6 PROBLEMFORMULERING 5 3. SYFTE 5 4. METOD OCH MATERIAL 5 4.1 DATAINSAMLING & URVAL 5 4.2 ETISKA ÖVERVÄGANDE 8 4.3 DATAANALYS 8 5. RESULTAT 9 5.1 HUR PATIENTEN OCH VÅRDPERSONALEN PÅVERKAS AV ISOLERING 9 5.1.1 ISOLERING OCH ENSAMHET 9 5.1.2 ÅNGEST OCH DEPRESSION 10 5.1.3 SOCIAL KONTAKT 11 5.2 KOMMUNIKATION OCH BEMÖTANDE 12 5.2.1 INFORMATION 12 5.2.2 COPING 13 5.2.3 ATTITYD 13 6. DISKUSSION 14 6.1METODDISKUSSION 14 6.2 RESULTATDISKUSSION 15 6.3 MENING 15 6.4 LIDANDE 16 6.5 KOMMUNIKATION 17 6.6 INTERAKTION 18 7. SLUTSATS 7.1 VIDARE FORSKNING 19 19 REFERENSFÖRTECKNING 20 BILAGA 1: MATRIS

1. Inledning Författarna till denna litteraturstudie har under den verksamhetsförlagda utbildningen reflekterat över smittförebyggande åtgärder samt vad detta innebär för patienten. Som sjuksköterskor kommer vi i vårt arbete möta patienter som av olika anledningar står under isolering och barriärvård. Då isoleringsvistelser har setts påverka människans psyke negativt är en god kommunikation och samspel mellan vårdpersonal och patient av stor betydelse, då det innebär en bättre omsorg, ökad trygghet, reducerad stressnivå, minskad risk för eventuella felbehandlingar samt kortare väntetider. Det i sin tur kan bidra till en kvalitetssäkring av den givna vården, något som framhålls av Thorsén (2003). Samspelet mellan dessa individer står som grund för kvalitetssäkring inom sjukvården och innebär en bättre omsorg, ökad trygghet, reducerad stressnivå, minskad risk för eventuella felbehandlingar samt kortare väntetider enligt Thorsén (2003). Dessa aspekter bidrog till valet av ämne för uppsatsen, då tycke fattades för ämnet isolering och barriärvård inom omvårdnadssektorn. 2. Bakgrund 2.1 Vad är isolering och barriärvård Smittskyddslagen (2004:168) kräver att vårdpersonal skall vara uppmärksamma på förekomsten av smittsamma sjukdomar och vidta de åtgärder som skäligen krävas gällande smittskyddssynpunkt (Smittskyddslagen, 2007). Isoleringen sker vanligen på sjukhus eller annan vårdinrättning som styrs av landstinget. Patienten tilldelas oftast ett enkelrum och nekad frihet att röra sig fritt på avdelningen då denna utgör fara för övriga patienter och vårdpersonal, och får så hindras att lämna sjukhusområdet eller avdelningen till följd av detta (Smittskyddslagen, 2007). I 9 står det att de personer som står under isolering har rätt till att bli väl omhändertagna med gott stöd, god vård samt omvårdnad, detta för att förhindra eventuell smittspridning och bidra till patientens välmående. Den isolerade patienten ska även ha möjlighet att utföra sysslor som bidrar till fysiskt och psykiskt stimulerande, så som fysiskt träning, men även rätten att få vistas utomhus under en timmes tid dagligen om detta inte innefattar några faror eller hinder (Smittskyddslagen, 2007). Isolering och barriärvård är de alternativ som finns vid arbetet för att förhindrande smittspridning inom sjukvården. Den patient som identifierats som smittbärare av mikroorganismer utgör den patientgrupp som behandlas enligt dessa metoder (Madeo, 2003). Även då patienten har nedsatt immunförsvar kan isolering komma ifråga eftersom de måste skyddas extra noga från diverse smittorisker (Stordalen, 1999). Detta förekommer bland annat vid olika benmärgstransplantationer där patienten är immunosupprimerad på grund av den pågående cytostatikabehandlingen som slår ut det egna immunförsvaret så att den nya märgen sedan kan accepteras av kroppen. Fram till dess att de nya stamcellerna börjar producera nya friska celler är patienten extremt infektionskänslig och står då under skyddsisolering (Garthon & Ringdén, 1997). Med barriärvård menas att det skapas en barriär mellan den smittade och omgivningen. Vården sker antingen i flerbäddsrum eller enkelrum. Vanliga kategorier av smittor som oftast hamnar i flerbäddsrum är de som tillhör kontaktsmittor och blodsmittor. För att förhindra smittspridning så gäller god handhygien, rätt arbetskläder samt rätt arbetsmetoder (Stordalen, 1999). Oavsett isoleringsmetod gäller strikta regler för hur förhindrande av smittstridning ska ske. Isolering och barriärvård har utvecklats enormt under det senaste århundradet, och har fokuserats allt mer på de bakomliggande orsakerna till smittspridning (Kilpatrick, Prieto, & Wigglesworth, 2008). 1

Patienten förblir isolerade tills dennes sjukdomstillstånd stabiliserats (Tarzi, Kennedy, Stone, & Evans, 2001). Andra isoleringsmetoder förekommer även där patienten ligger i enkelrum men där det finns ett förrum som fungerar som en sluss, där sjukvårdpersonalen kan byta om till eventuell skyddsklädsel. I möjligaste mån skall förflyttning av patienter undvikas då det bidrar till spridning av smittan, om det ändå är tvunget så ska sängkläder, förband, omläggningar och blöjor vara nybytta och patienter med droppsmitta förses med munskydd. Vid luftburen smitta ska personalen ha i åtanke att ventilationen i rummet är ställd så att det inte bidrar till att smittan sprids. I vissa fall av kontaktsmitta så kan även barriärvård i flerbäddsrum vara ett mer humant alternativ (Stordalen, 1999). 2.2 Kommunikation Thorsén, (2003) menar att det inte endast krävs kunskaper om områdena anatomi, farmakologi och patofysiologi för att bli en värdig sjuksköterska utan även en god kunskap om relationer och omvårdnadsaspekter. Kommunikation är en av sjuksköterskans allra viktigaste verktyg och ordet kommer ifrån latinets communis, som betyder gemenskap enligt Dulong och Poulsen (1993). Ordet ses även som synonym till att personer meddelar sig eller delar med sig av något. Nilsson och Waldemarson (1990) menar även att kommunikationen är människans redskap för att göra sig förstådd i samhället och vinna en identitet som är bekräftad av omvärlden, alltså att prata och agera i förhållande till varandra. Att två människor deltar i en gemensam konversation kan på så sätt ses som grunden för all kommunikation. Men god kommunikation handlar inte enbart om sändaren och dess budskap enligt Nilsson (2005) utan även om hur mottagaren uppfattar det sända budskapet, betydelse av det, plus mottagarens respons gällande detta. Vårdpersonalen måste ha en god inlevelseförmåga, självkännedom, engagemang i patienterna och förmåga till att känna ansvar inför dessa för att själva få en insikt om hur de bemöter patienterna (Thorsén, 2003). Saker som påverkar responsen kan vara det aktuella sammanhanget, vilken relation sändare och mottagare har till varandra samt mottagarens inställning till budskapet (Nilsson, 2005). Eide och Eide (1997) menar att sjuksköterskans förmåga till empati, respekt och förståelse för patienten är väsentlig för dennes välmående. En förutsättning för att det ska vara möjligt är att personalen är närvarande och lyssnar in den sjukes önskningar, samt att vårdgivaren ej känner sig hotad av situationen eller den person som han/hon möter. När kommunikationen sker i mer komplicerade situationer så som isolering ställer det extra höga krav på de inblandade när det kommer till delar som kunskap, empati och etik. Patientens fysiska isolering i kombination med en icke förekommande eller bristande kommunikationen kan av patienten upplevas som psykiskt påfrestande (Eide & Eide, 1997). 2.3 Bemötande Vårdmötet mellan personal och patient är beroende av kommunikationen och hur kommunikationen används bidrar i sin tur till hur patienten uppfattat bemötandet (Nilsson & Waldemarson, 1990). Sjuksköterskan och övrig vårdpersonal måste genom visad respekt, lyhördhet och empati kunna förmedla den omvårdnad och information som är väsentlig för patienten och dennes unika behov. Ett korrekt bemötande består även i att kunna föra en dialog, ge stöd, undervisning samt ha förståelse för hur beteenden påverkar patienten. Likväl ha förmåga till vägledning åt patienten så som till närstående i behandlingens gång (Socialstyrelsen, 2005). Eide och Eide (1997) menar att det fösta mötet och samtalet med patienten är betydande i den mening att patienter redan tidigare kan ha förutfattade meningar gällande sjukvården och dess personal. Vårdgivarna kan vid mötet antingen bekräfta denna förförståelse eller korrigera patientens erfarenheter och tolkningar. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan och personalen utrycker sig verbalt korrekt samt är entydiga i sin icke 2

verbala kommunikation, så som via gester, kroppsspråk och mimik. För att påskynda den djupare förståelsen för den specifika patientens behov krävs ett aktivt lyssnande och att personalen tar sig god tid att sätta sig in i den aktuella situationen (Eide & Eide, 1997). Att aktivt lyssna till patienten innebär också att personalen kontrollerar att de förstått patienten på ett korrekt sätt (Nilsson & Waldemarson, 1990). Vårdpersonalens bemötande av patienten har stort inflytande över hur dennes välbefinnande och upplevelse av vårdtiden utfaller, detta måste personalen ha i åtanke under omvårdnadsprocessen. Genom att personalen reflekterar över sitt sätt att kommunicera så kan bemötandet förbättras i hög grad, då ett gott bemötande är en del av sjuksköterskans och övrig vårdpersonals professionalitet (Socialstyrelsen, 2005). Enligt Eide och Eide (1997) är det viktigt att utgå från en patientcentrerad omvårdnad där vårdgivarens kunskap om kommunikation, bemötande och relationen är en bidragande roll till en bättre och snabbare vård. 2.4 Psykisk påverkan Vid isolering bör sjukvårdspersonalen beakta personens psykiska tillstånd då en isolering innebär en form avgränsning från omvärlden, isoleringen kan ses som en stor belastning inte enbart för patienten själv utan även för dess anhöriga, då den sociala kontakten ofta är begränsad till sjukvårdspersonalen (Stordalen, 1999). I Davies, Rees, Birchall och Price (2000) studie kan det uttydas att kommunikation, patientkontakt samt regelbunden information är väsentlig för den isolerade patientens välmående i hög grad. Patienter som upplevde att dessa punkter inte uppfylldes, kände en ökad oro och osäkerhet inför situationen, och angav en ökad känsla av stress. Travelbee (1971) menade att en persons attityd gentemot sin sjukdom och tillstånd är betydande för dennes copingförmåga (Travelbee, 1971). Att inte veta hur sjukdomen ska utvecklas är också en bidragande orsak till de olika sinnestillstånden som tas upp i Nielsen (1980) refererad i Lislerud Smebye (2005). Gråt, förtvivlan över situationen, illamående, dålig aptit, koncentrationssvårigheter och trötthet var vanligt förekommande hos de isolerade patienterna. Davies och Rees (2000) beskriver vidare de olika beteendemönster som uppdagats i samband med isoleringen. Dessa var bland annat följande: ångest, depression och dålig självkänsla. Den stress som uppstod kring detta medverkade till att patienter kunde upplevas som stökiga och aggressiva, vilket bidrog till att personalen kände ett obehag inför patienterna och undvek dem i den mån som var möjlig, vilket i sin tur ledde till att den sociala kontakten försämrades ytterligare. Madeo (2003) beskriver att för patienter som isolerades i över en veckas tid ökade risken för att bli mer tillbakadragna och utveckla depressioner. Då ensamheten och bristen på kontakt med omvärlden ansågs var bland de värre biverkningarna av isoleringen representerade dörren för några patienter hoppet om att få kontakt, vilket i vissa fall ledde till att dessa patienter hittade på orsaker för att personalen skulle komma in. Trots denna önskan kunde upplevelsen av mötet med personalen ändå bli något kränkande. Nielsen (1980) refererad i Lislerud Smebye (2005) beskriver vidare hur patienter som är isolerade känner sig då personalen tar på sig skyddsutrustning, endast tar i dem med handskar och där samtalen sker på meters avstånd. Allt detta bidrog till att patienten i fråga kände sig farligt för omvärlden, och att personer i omgivningen tog avstånd från den sjuke. Patienter som diagnostiseras med en smittsam sjukdom, kan ofta se på sig själva som smutsiga och orena. It made me feel like I was a dirty, unclean person seeing the doctors and nurses coming into the room wearing aprons and touching me with gloves (Madeo, 2003, s. 54). Pike och McLean (2002) exemplifierar detta genom ett patientfall där personen i fråga kände att han inte kunde kontroller sin dåvarande situation på grund av den strikta isoleringen, hans rum hade blivit satt som strikt isoleringsområde, vilket patienten kände gav fel intryck till de andra patienterna och besökande som då såg honom som något hemskt som 3

skulle undvikas. Genom detta kände han sig kränkt och övervägde utskrivning från avdelningen mot personalens samtycke, vilket skulle innebära att vården uteslöts och tillfrisknande uteblev. Nielsen (1980) refererad Lislerud Smebye (2005) tar upp aspekten att kvaliteten i kontakten är viktigare än kvantiteten och att god kontakt minskar den fysiska isoleringens skadliga effekter på hälsan. Tarzi, et al. (2001) menar att det behövs fler studier som bevisar eller motsäger sambandet mellan längden av isoleringstiden och de negativa psykiska effekterna. 2.5 Teoretisk referensram Joyce Travelbees grundsyn innebär att se människan som en unik individ, där en av sjuksköterskans uppgifter är att se patientens specifika behov. Under sin levnadstid arbetade Joyce Travelbee bland annat som psykiatrisjuksköterska och var som mest verksam i sitt skrivande under mitten av 60-talet. Hennes teori gällande omvårdnad sammanställs i boken Interpersonal Aspects of Nursing som för första gången gavs ut 1966. Hennes human to human modell för arbete inom omvårdnaden blev till stor del inspirerad av hennes tidigare utbildning och erfarenheter av vistelsen på Charity Hospital i New Orleans och den store psykoterapeuten Viktor Frankl (Travelbee, 1971). Utifrån hennes human to human modell har följande begrepp valts ut för att spegla resultatet i resultatdiskussionen: mening, lidande, kommunikation samt interaktion patient och personal emellan. Dessa begrepp valdes för att de av oss ansågs kunna spegla den isolerade patientens upplevelse och behov av omvårdnad. Mening Travelbee (1971) menar att patientens önskan om att finna mening med sin sjukdom och lidande är stor, alla individer måste dock själva finna vad de anser vara meningen. Att få en insikt om varför de blir drabbade kan ge patienten styrka att acceptera tillståndet och lägga händelsen till sina erfarenheter. Att kämpa för någon annan än sig själv kan även bidra till att patienten känner en mening i sin livssituation. He who has a why to live for, can bear almost any how (Travelbee, 1971, s. 162 Friedrich Nietch). Lidande Lidande är en individuell unik upplevelse som alla människor någon gång kommer att få utstå, i varierad längd och svårighetsgrad. Personlighetsdrag hos den drabbade individen är av betydelse för hur denne klarar av läget hon/han befinner sig i. En person som har en mer accepterande inställning har lättare att förstå och handskas med sitt lidande och tillstånd (Travelbee, 1971). Kommunikation Varje möte mellan människor innehåller någon form av kommunikation, det kan antingen röra sig om en verbal konversation eller om icke verbal sådan. Vi kommunicerar ständigt med vår omgivning även om vi inte alltid är medvetna om det själva. Patientens kroppsspråk, ansiktsuttryck, gester och beteende är alla olika sätt för denne att förmedla sig på. Sjuksköterskans kunskap gällande kommunikation och förmåga att se patienten för den hon/han är anses vara av stor vikt för att hon ska kunna förstå patienten och föra dennes talan samt kunna planera i omsorgsarbetet kring den sjuke. Kommunikationen är så en process som fortlöper genom hela vårdtiden (Travelbee, 1971). Interaktion 4

Interaktionen innefattar all kontakt där två individer eller fler är delaktiga i en verbal likväl som ickeverbal kommunikation. Det finns en uppsjö med varianter av interaktionen mellan patient och vårdpersonal, men de vanligaste förekommande är kanske främst den fattiga eller den rika, där den fattiga innebär att sjuksköterskan endast gör det hon måste och inte har tid över för någon kvalitetsomvårdnad tillskillnad från vad som sker under den rika interaktionen (Travelbee, 1971). 2.6 Problemformulering Thorsén (2003) menar att vårdpersonal ständigt ställs inför ett val gällande hur de ska bemöta patienten utifrån ett etiskt korrekt förhållningssätt med fokus på människovärdet. Det problem som kan uttydas är att bristande kommunikation, bemötande samt patientens hanteringsförmåga kan bidra till att denne försämras psykiskt under sin vistelse i isoleringen. I yrkesrollen som sjuksköterska kommer mötet med isolerade patienter med stor säkerhet att förekomma. En isolering innebär en form avgränsning från omvärlden och det ställs stora krav på vårdpersonalen att ha förmåga att kommunicera med och bemöta denna patientgrupp. Eftersom kommunikationen sker i lite mer udda och komplicerade situationer ställer det extra höga krav på de inblandade när det gäller delar som kunskap, empati och etik. Vårdpersonalen måste genom visad respekt, lyhördhet och empati kunna förmedla den omvårdnad och information som är väsentlig för patienten och dennes unika behov. Patienten är fysiskt isolerad från omvärlden på grund av sin sjukdom och kan dessutom känna en psykisk påfrestning av isoleringen. Insikter om den isolerade patientens upplevelser är värdefull kunskap för att ge en god omvårdnad och förhindra psykiskt lidande. Likaså att få kunskap om vårdpersonalens upplevelser. 3. Syfte Studiens syfte är att beskriva patientens upplevelse av isolering samt kommunikation och bemötande mellan vårdpersonal och patient. 4. Metod och material Designen av arbetet är utformad som en litteraturstudie, där båda kvalitativa och kvantitativa artiklar har granskats. Friberg (2006) menar att författarna genom en litteraturöversikt kan skapa en översikt över nuvarande kunskapsläge inom ett specifikt område. För att en systematisk litteraturstudie ska vara möjlig enligt Forsberg och Wengström (2008) krävs det även att det finns tillräckligt många studier som är av hög kvalitet inom det valda området för att kunna genomföra studien. Backman (1998) beskriver olika orsaker till behov av en sådan översikt, exempel på detta kan vara att ge vetenskapligt stöd för olika behandlingar eller att påvisa bristande kunskap inom ett speciellt område. 4.1 Datainsamling & urval Den litteratursökning som gjorts har utförs genom användandet av databaserna Medline/PubMed, Cinahl samt SweMed+. Medline är den idag största databasen som är kopplad till National Liberary of Medicine där PubMed en av de sökmotorer inom databasen, som riktar sig till hälso- och sjukvård samt veterinärvetenskap med specialiteter som omvårdnad, medicin och odontologi (Willman & Stoltz, 2006). Framför allt består dokumenten av vetenskapliga artiklar som sträcker sig från mitten av 1960-talet och framåt (Forsberg & Wengström, 2008). Cinahl innehåller forskning inom områden som omvårdnad, arbetsterapi och sjukgymnastik, denna databas innehåller även texter som inte blivit 5

publicerade i Medline, så som doktorsavhandlingar och monografier. Tidsomfånget rör sig här från början av 1980-talet och framåt (Forsberg & Wengström, 2008). SweMed+ är en nordisk databas som rör forskning vid ämnen inom hälso och-sjukvård, och tidsramen sträcker sig precis som Cinahl tillbaka till början av 1980-talet (Forsberg & Wengström, 2008). Meshtermer som användes under sökningen var: Isolation, communication, anxiety, depression, infection, samt MRSA i kombination med fritextsökning med orden: Patient, feelings, coping, psychological effects, nurse, intreraction, experience, bonemarrow samt encounter. I PubMed skrevs orden in i en följd för att databasen på sådant sätt kunde kombinerar alla sökorden. I Cinahl sammansätts sökningar genom booleska operatorer som >AND<, >OR< och >NOT<, vi valde att använda oss av >AND<, då detta begränsar resultatet till artiklar som innehåller både sökord A och B vilket förordas av Forsberg och Wengström (2008). Inklusionskriterier för artiklarna var att deltagarna är patienter som är eller har varit isolerade på vårdinrättningar till följd av infektionssjukdomar eller andra sjukdomstillstånd som kräver isoleringsvård. Vissa artiklar har valts ut endast för att se sjuksköterskans kommunikationsförmåga och bemötande av patienten. Artiklarna speglar patientens upplevelse av isoleringstiden, och/eller vårdpersonalens kommunikation med och bemötandet av den sjuke. Studier med kvalitativa ansats har använts, då dessa allt som oftast beskriver människans upplevelse av en viss händelse eller företeelse, men även artiklar med kvantitativ utformning har granskas för att få ett så brett spektrum och utförlig data som möjligt utifrån studiens syfte. Exklusionskriterier: artiklar som skrivits på annat språk än engelska, danska, norska och svenska har sållas bort, då författarna till detta arbete ej behärskar övriga språk. Artiklar äldre än 1997 har även sållas bort för att få så aktuella fakta som möjligt. De artiklar som behandlar områden som barn och psykiskt sjuka har valt bort, då dessa icke är intressanta utifrån studiens syfte. Artiklar som ej funnits i full text online har också uteslutits. Artikelsökningen genomfördes under vecka 46, 2009. Första urvalet av artiklar utfördes genom att rubrik och abstract granskades. De artiklar vars text ansågs vara relevanta för studiens syfte laddades ner n=26. Efter djupläsning av de utvalda artiklarnas metod och resultatdel reducerades antalet artiklar ytterligare i ett andra urval n=15, då innehållet i dessa artiklar speglade studiens syfte. Första dagen 2009.11.10 utfördes sökning i Cinahl. Sökning nummer ett utgick från sökorden: Isolation AND Patient AND Feelings, sökningen visade 80 träffar där tre artiklar valdes ut i ett första urval för att i ett andra urval reduceras ytterligare i antalet till en. Till sökning nummer två användes sökorden Isolated AND Patient AND MRSA med begränsningarna 1997-, English, Abstract avalible. Antal träffar blev här 46, varav en artikel valdes ut i första urvalet, vilken behölls i urval två. Till tredje sökningen användes sökorden MRSA Experience, begränsningar artiklar från 1997 och framåt, English, Abstract avalible, vilket resulterade i endast en artikel som behölls i både urval ett och två. Dag två 2009.11.11 gjordes sökningar i PubMed. Första sökningen utgick från sökorden: Anxiety, Depression, Isolation, Patients med begränsningar artiklar från 1997 och framåt. Antal träffar 132, med ett första urval på fyra artiklar reducerades ner till tre stycken i ett andra urval. I andra sökningen var sökorden Isolation, Infection, Coping med begränsningarna English, Nursing journals. Vilket resulterade i 17 träffar varav de tre artiklarna som togs ut i första urvalet, även gick vidare till urval två. Tredje sökningen utfördes med sökorden: Psychological, Effects, Isolation med begränsningarna Human, Norweigan, Swedish, Danish, English, Nursing journals. Resultatet blev 46 träffar där tre artiklar valdes ut i urval ett, i andra urvalet behölls endast en artikel. 6

Dag tre 2009.11.13 Första sökningen gjordes i SweMed, sökorden som där användes var: Kommunikation, Isolering med begränsningarna Abstract/fulltext. Vilket resulterade i sex artiklar, varav en ansågs vara relevant till urval ett, denna artikel behölls i det andra urvalet. Sökning två utfördes i databasen Cinahl med sökorden: Nurse-patient AND Communication AND Qualitative. Begränsningar som användes var English, Abstract avalible, samt begränsning till artiklar ej äldre än 1997. Sökningen resulterade i 190 träffar, där urval ett bestod av tre artiklar, men som i andra urvalet reducerades till en artikel. Sökning tre utfördes även den i Cinahl med sökorden: Nurse-Patient AND Encounter AND Communication, med samma begränsningar som i tidigare sökning. Vilket resulterade i 28 artiklar, där en artikel följde med i både första och andra urvalet. Artikelsökning nummer fyra innehöll sökorden: Nurse AND Intreraction AND Communication, även här med samma avgränsning som tidigare. Resultatet bestod av 189 artiklar, varav fyra av dessa valdes ut i första urvalet för att sedan i urval två dras ner till endast en resterande. Den sista sökningen gjordes i PubMed med sökorden: Patient, Isolation, Bonemarrow. Begränsningar som gjordes var English, Human, Nursing journals, 31 artiklar kom upp. I urval ett granskades två artiklar för att sedan minskas ner till endast en redserande artikel i urval två. Tabell för artikelsökning: Databas Cinahl 20091110 Cinahl 20091110 Cinahl 20091110 PubMed 20091111 PubMed 20091111 PubMed 20091111 SweMed+ 20091113 Cinahl 20091113 Cinahl 20091113 Sökord Isolation AND Patient AND Feelings. Isolated AND Patient AND MRSA. Limits: 1997-, English, Abstract avalible. Mrsa Experience, Limits: 1997-, English, Abstract avalible. Anxiety, Depression Isolation, Patients. Limits: 1997- Isolation, Infection, Coping. Limits: English, Nursing journals. Psychological, Effects Isolation. Limits: Human norweigan, swedish, danish, english Nursing journals. Kommunikation, Isolering. Limit: Abstract/fulltext. Nurse-patient AND Communication AND Qualitative. Limits: English, Abstract Avalible, 1997-. Nurse-Patient AND Encounter AND Antal träffar Urval 1 Urval 2 Matris nr 80 3 1 2 46 1 1 10 1 1 1 8 132 4 3 1,4,13 17 3 3 3,5,6 46 3 1 15 6 1 1 14 190 3 1 9 28 1 1 11 7

Cinahl 20091113 PubMed 20091113 Communication. Limits: English, 1997-, Abstract. Available. Nurse AND Intreraction AND Communication. Limits: English, 1997-, Abstract Available. Patient, Isolation Bonemarrow. Limits: English, Human, Nursing journals. 189 4 1 12 31 2 1 7 4.2 Etiska överväganden Artiklar och studier som användes i detta arbete skulle vara granskade och godkända av en etisk kommitté vilket enligt Forsberg och Wengström (2008) är ett krav att etiska överväganden finns med i alla vetenskapliga studier. Aspekter som kontrollerats var anonymitet och konfidentialitet, samt information och samtycke från de deltagande. Alternativt att de tidsskrifter som publicerat materialet har etiska regler angående vilken forskning som får tryckas eller ej. Enligt Polit och Beck (2006) syftar dessa regler till att skydda den enskilda människan så att denna icke tar skada samt att forskarna visar omsorg och respekt för människovärdet vid forskningen. De artiklar som använts där redovisad etisk granskning ej förekommit har studiens metodavsnitt mer noggrant gåtts igenom för att observera huruvida deltagarna blivit behandlade utifrån ett etiskt korrekt förhållningssätt. En mer objektiv redovisning av det bearbetade materialet har även styrkts genom att författarna har redogjort de resultat som ansetts bidra till studiens syfte oavsett gällande egna värderingar i enighet med Forsberg och Wengström (2008). 4.3 Dataanalys Enligt Backman (1998) är dataanalysens syfte att skapa en ordning i det insamlade materialet, för att på sådant sätt få struktur och överskådlighet på arbetet. Detta sätt att strukturera texter kan även återfinnas i (Polit & Beck, 2006). Enligt rekommendationer i Friberg (2006) lästes de utvalda artiklarna igenom ett flertal gånger och fokus lades främst på artikelns metod och resultatstycke för att finna de väsentliga delarna i texten. Intressanta delar för den specifika studiens syfte markerades. Den markerade texten översattes så ordagrant som möjligt till svenska, artikel för artikel i ett Word-dokument. En matris utformades för att kunna få en mer överskådlig översikt av de valda artiklarna. Då datainsamlingen och översättning var färdig fortgick arbetet med analysen av det inhämtade materialet. Specifika områden relevanta för studiens syfte identifierades och en jämförelse mellan likheter/skillnader i studiernas resultatdel gjordes utifrån Friberg (2006). Det inhämtade materialet sorterades och sammanställdes enligt bearbetningsprocessen. Två huvudteman med vardera tre subteman uppkom: Hur patienten och vårdpersonalen påverkas av isolering med underrubriker isolering och ensamhet, ångest och depression, samt social kontakt. Det andra temat var kommunikation och bemötande med underrubriker information, coping samt attityd, se Figur. Rubriksättning. Dessa olika teman har i resultatdiskussionen speglats mot Travelbees begrepp: mening, lidande, kommunikation och interaktion. 8

Rubriksättning: Hur patenten och vårdpersonalen påverkas av isolering Isolering och ensamhet Ångest och depression Social kontakt Kommunikation och bemötande Information Coping Attityd 5. Resultat Det finns många stressiga situationer som kan uppkomma under en sjukhusvistelse för den isolerade patienten och som kan påverka ett psykiskt samt fysiskt tillfrisknande samt förmågan till coping. Oanade situationer/händelser kan provocera fram ångest och depressiva symtom. Patienternas integritet och privatliv tas ifrån dem. Många i vårdpersonalen upplever att dessa känslor är en del av vårdandet och tar dem för givet. Vilket bidrar till ett misslyckande i att se patientens individuella behov. Forskning visar på att isolerade patienter påverkas i en mer negativ riktning psykiskt än övriga patienter (Gammon, 1998). 5.1 Hur patienten och vårdpersonalen påverkas av isolering 5.1.1 Isolering och ensamhet Självkänsla är en viktig del för att kunna ta kontroll över sitt liv och tillstånd. Att vara utlämnad till främmande människor och behöva inta en mer passiv roll är svårt. Det bidrar till en minskad känsla av kontroll, vilket i sin tur kan leda till minskad motivering, copingförmåga och psykisk ohälsa. Ofta koncentreras omvårdnaden inom isoleringen till den fysiska biten och den mentala delen glöms lätt bort. Sjuksköterskor undvek ofta patienten på grund av rädsla för att själva bli smittade. Patienterna kunde även själv känna att de var rädda för att smitta andra, vilket resulterade i att de kände skuldkänslor och skam (Gammon, 1998). Somliga patienter kände sig ensamma och påverkades negativt av isoleringen, medan andra upplevde att det inte spelade någon större roll. Det visade sig även att de patienter som hade tidigare erfarenhet av isolering kände sig mer säkra i situationen (Campbell, 1999) denna iakttagelse är även dokumenterad i Gaskill, Henderson och Fraser, (1997). Den geografiska platsen på avdelningen hade stor betydelse, då patienter närmare entrén uppskattade att höra röster och se människor komma och gå. Detta var för patienterna en påminnelse om att världen fortfarande existerade där ute. En del hade ingen önskan om att umgås då det var riktigt sjuka, men uppskattade besök och sällskap så fort de började bli bättre. Flera patienter upplevde att de var ensamma med sina tankar och rädslor och att de samtidigt måste visa styrka och mod inför sina anhöriga (Cohen, Ley & Tarzian, 2001). Sjuksköterskorna värderade ständigt patientens ångest högre än patienterna själva, detta antogs vara relaterat till hur sjuksköterskorna själv skulle uppleva isoleringen (Campbell, 1999). Några patienter upplevde att de blev bortglömda av personalen, och kände sig på sådant sätt ensamma. En patient upplevde isoleringstiden väldigt negativ, då han ansåg sig bli behandlad som spetälsk. Detta kunde ses ha en koppling till patientens kunskaper gällande sin sjukdom, där oförståelse för hur behandling skulle utföras bidrog till att patienten kände sig obekväm i situationen (Newton, Constable & Senior, 2001). En annan patient beskrev att han 9

kände sig som ett djur i bur, då sjuksköterskorna endast valde att se in genom det fönster som fanns i slussen i ställer för att komma in till honom (Van Vliet, 2003). Trotts att personalen har tystnadsplikt gällande patientens diagnos så har det även en skyldighet att skydda andra patienter och besökare från eventuell smitta vilket bland annat görs genom att speciella skyltar på dörren sätts upp, som visar att patienten är smittbärare. Detta kunde i vissa fall leda till att besökare gick stora omvägar för att inte gå förbi rummet, detta gjorde att patienterna kände sig väldigt utsatta och på ett sätt orena inför andra (Madeo, 2001). Alla patienter upplevde inte isoleringen som en negativ händelse, utan tyckte tvärtom att det var ganska skönt att vara ensamma då deras behandling var som mest aggressiv mot deras kropp. När det fysiska tillståndet stabiliserades och förbättrades började själv isoleringen istället påverka psyket. De slapp bli störda av rumskamrater och fick mer privatliv (Gaskill et al., 1997; Madeo, 2001). De kunde rent av njuta av isoleringen som gjorde dem fria från från ansvar och krav (Cambell, 1999). En del patienter upplevde dock att tiden och dagarna gick långsamt vilket var frustrerande (Madeo, 2001; Newton et al., 2001). Vissa patienter upplevde att personalen sprang in och ut för jämnan, vilket inte uppskattades (Gaskill et al., 1997). Det skulle kunna förklaras av personalens oförmåga att prioritera, tillgången till rum, samt den upplevda stressen på avdelning som bidrog till att rutiner och infektionskontroll inte utfördes på ett korrekt sätt (Cassidy, 2006). Forskningen visar att den fysiska begränsningen av isoleringen bidrog till att några av patienterna utvecklade en större känslighet för dofter, beröring och ljud (Gaskill et al., 1997). En del patienter upplevde att rummen var mörka och tråkiga, de kände sig instängda och att de fick klara sig på egenhand. En patient uttryckte att det kändes som att I was flying solo. En del kände att just känslan av att bli inlåst var väldigt jobbigt. Cohen et al. (2001) beskriver att kvinnor som var isolerade och som hade småbarn hemma var de som upplevde isoleringen som mest påfrestande och jobbig. Om den isolerade patienten självmant tog kontakt varierade. Cohen et al. (2001) visar i sin forskning att även om det var många patienter som var i behov av kontakt med anhöriga så var det några som valde att skydda sina anhöriga, just för att de skulle slippa se sina kära i det tillstånd de befann sig i. Patienterna ville ej heller vara till någon belastning. Andra ville skydda sig själva från eventuella smittorisker, vissa undvek att ta kontakt med sjuksköterskor och läkare för att de inte ville störa, och led istället i sin tysthet (Cohen et al., 2001). I stor utsträckning upplevde patienterna att det var svårt att vara ifrån familjen och de anhöriga (Gaskill et al., 1997). Ensamheten är för de flesta ett problem men Van Vliet (2003) visar att för den religiösa patienten är situationen mer hanterbar och denne kände att han/hon hade tid över till att reflektera över andliga ting. De patienter som tillhörde en mer gruppcentrerad kultur angav även dessa att de kände sig mindre ensamma då det ofta fick besök av släkt och vänner (Van Vliet, 2003). Flera studier visar att religion och en stark tro hjälper många patienter att handskas med situationen och deras känsla av ensamhet (Gaskill et al., 1997) samma fenomen finner vi även i Cambell (1999). 5.1.2 Ångest och depression Oroliga patienter löper större risk att drabbas av depression och humörsvängningar, det har även visats att oro och ångest i en allt för stor utsträckning kan påverka sjukdomsförloppet och sjukhusvistelsen (Gammon, 1998). I Catalano et al. (2003) studie upptäcktes 10

humörsvängningar, ångest och depressionssymtom efter bara en veckas tid vid isolering, stora skillnader fanns mellan kontrollgruppen och de individer som var isolerade. De isolerade patienterna kände av ångest och depression i större grad. Till skillnad från andra studier däribland Madeo (2003), så visar författarna här på att sjukdomens svårighetsgrad inte påverkade resultatet av patientens psykiska tillstånd (Catalano et al., 2003). Brans et al. (2003) menar att en isoleringsvistelse kan påverka människor till emotionell instabilitet oberoende av sjukdom. Även Van Vliet (2003) beskriver att patienter som varit inneliggande längre än 14 dagar visat tecken på begynnande depression samt inåtvänd personlighet (Van Vliet, 2003). Förutom depression och ångest som är de främst förekommande diagnoserna förekom symtom som: irritation, aggression, sömnsvårigheter, förvirring samt vanföreställningar hos vissa patienter. Tendenser till psykiska problem under behandlingen visade sig i en studie var större hos de kvinnliga deltagarna än hos det motsatta könet (Sasaki et al., 2000). Detta resultat motsäger Brans et al. (2003) där ingen signifikant skillnad mellan könen påträffades. Enligt Cohen et al. (2001) så minskar dock risken för tillstånd som depression och ångest genom omtanke och närhet från både personal och anhöriga (Cohen et al., 2001). Detta återfinns även i Madeo (2001) där han beskriver att kontakten mellan personal och patienten kan påverka patientens upplevelse av tiden i isolering. En regelbunden kontakt motverkar tendenser till depression och att patienten blir inåtbunden (Madeo, 2001). Cohen et al. (2001) visade i sin studie att det fanns ett samband mellan fysisk och emotionell isolering. Reaktionen på den fysiska isoleringen kunde leda till en emotionell isolering. Denna kunde i sin tur dock påverkas till det bättre av fysisk såväl som emotionell närvaro av andra människor (Cohen et al., 2001). 5.1.3 Social kontakt I Van Vliet (2003) studie beskrev flera sjuksköterskor att de kände sig illa till mods då de kom in till patienten iförda skyddskläder, de kände att endast kläderna sågs som ett direkt avståndstagande från patienten. Klädseln gjorde så att vissa patienter hade svårt att känna igen personalen som kom till dem, och de vågade inte heller fråga vem det var som var i rummet. Sjuksköterskorna upplevde att patienterna fick mindre besök från utomstående på grund av de anhörigas rädsla för att bli smittad, vilket ledde till att privatlivet och den sociala samvaron minskade (Van Vliet, 2003). Att bibehålla kontakten med omvärlden var för många isolerade patienter en strategi för att orka med isoleringen, där humor och beröring var två betydelsefulla delar. Vissa uppskattade närheten av sin familj, medan en patient inte ville ha någon beröring från sin man då hon var rädd för att bli sämre på grund av infektionsrisk. Flera patienter upplevde att beröring från anhöriga såväl som personal var en viktig del för deras psykiska välmåendet (Campbell, 1999). Värdet av besökare sågs som avgörande för förhindrande av tristess och ensamhet men många undvek att besöka den inneliggande på grund av bristande information gällande isoleringen (Ward, 2000). Många patienter hade svårt att hålla dygnsrytmen, och många sov ofta under dagen, och upplevde då att tiden gick fortare (Van Vliet, 2003). Det har visat sig positivt att tillsammans med patienten besluta om planer för dagen så att patienten hade något att se fram emot, att patienten hade något att göra. Vissa av sjuksköterskorna upplevde dock att de inte hade den tid som patienten krävde. En del sjuksköterskor pekade på vikten av att komma ut och få frisk luft, men att alla patienter inte uppskattade det på grund av deras sjukdomstillstånd (Van Vliet, 2003). Cambell (1999) och Ward (2000) beskriver att patienter under kvällstid hade möjligheter att använda balkongen, för att får frisk luft. Anledningen till att detta skedde kvällstid var att det var färre människor i rörelse under denna tid och att risken för smittspridning på sådant sätt kunde minskas. Gaskill et al. (1997) visar att aktiviteter som exempelvis virkning, läsande och målning var uppskattat och bidrog till att patienterna kände 11

sig piggare och gladare. I det stora hela är det betydelsefullt för patienterna att skapa en gemensamhet genom exempelvis Tv-rum, bibliotek eller spel, men även tillgång till egen telefon. Patientens närliggande omgivning och miljö sågs påverka patients psykiska tillstånd. Att ha fönster i rummet minskade tristessen hos patienten då de hade möjlighet att se ut och se rörelse och färg vilket var av stor betydelse, även att rummet var smakfullt inrett med färg och form sågs ha en positiv inverkan. Det var rogivande för patienten som då också fick tid till att reflektera över sin situation (Gaskill et al., 1997). 5.2 Kommunikation och bemötande Sjuksköterskan har en viktig roll i att bemöta patienten på ett professionellt sätt, annars kommer patienterna att fortsätta känna sig nedstämda och den mentala hälsan påverkas i negativ riktning. Patienterna hade ofta frågor angående sitt sjukdomstillstånd. Ibland kände sjuksköterskorna att frågorna var svåra att svara på och att de var rädda för att deras professionella kunskaper skulle bli ifrågasatt. Detta bidrog till att kommunikationen blev begränsad mellan de båda parterna, och lede till ett misslyckande att visa empati och se patientens behov. Detta förekom främst hos de sjuksköterskor som var rädda för att bli smittade (Gammon, 1998). Cassidy (2006) beskriver sjuksköterskestudenters syn på att vårda isolerade patienter. De menar att ju längre tiden gick och ju mer erfarenhet studenterna fick, kände de sig allt mer trygga i situationen, vilket bidrog till ett bättre bemötande av den sjuke. En av studenterna kände att personalens kunskap inom området påverkade hur de sedan utförde det arbete som skulle göras hos den isolerade patienten (Cassidy, 2006). Patienterna i McCabe (2004) studie ansåg att personalen hade en avsaknad av kommunikationsförmåga. Om sjuksköterskorna och läkarna väl tog sig tid att tala med patienterna så skedde detta inte på ett korrekt sätt och ej heller på lekmannaspråk enlig patienterna. Föregående författare beskriver vidare att den mest effektiva kommunikationsmodellen är att utgå ifrån en patientcentrerad omvårdnad, där en öppen och ärlig kommunikation förekommer. Men att denna metod ej används på ett effektivt och strukturerat sätt. Patienterna kände att sjuksköterskorna hade förutfattade meningar gällande deras behov på grund av att det inte utgick ifrån patienten utan att de utgick från en mer uppgiftcentrerad omvårdnad. Detta kunde i sin tur leda till att patienterna kände ett minskat välmående och en känsla av osäkerhet (McCabe, 2004). Enligt Sahlsten, Larsson, Sjöström, Lindencrina och Plos (2007) upplevde sjuksköterskorna att patientens deltagande i omvårdnaden var i beroende av kontakt, närhet och en god interaktion mellan personal och patienten. Enligt sjuksköterskorna måste fokus läggas på patientens resurser och tillgångar. Personalen såg även att det var viktigt att de själv reflekterade över sin egen förmåga att påverka och stödja patienten i olika beslut. 5.2.1 Information Som sjukvårdspersonal är det angeläget att se vad som är viktigast gällande information till patienten och de anhöriga, en del vill bara höra det absolut viktigaste, medan andra vill ha en mer detaljerad information (Gaskill et al., 1997). Campbell, (1999) beskriver att patientens grad av kunskap gällande sin sjukdom och tillstånd bidrog till hur patienten hanterade sin situation. Eftersom patienterna över lag var väl informerade om varför de var isolerade, bidrog detta till att de allra flesta inte upplevde isoleringen så påfrestande (Campbell, 1999). Till skillnad från det menar Ward, (2000) att både patienter och anhöriga upplevde att de inte fick en tillräcklig information gällande varför de var isolerad, samt fakta om barriärvård och avdelningens hygienrutiner. Detta återfinns även i Newton et al. (2001). Cohen et al. (2001) beskriver att vissa patienter kände att just anhöriga behövde få mer information. Det har även visat sig att patientens sjukdomsinsikt och hur välinformerad patienten har varit påverkade antalet besökare. På grund av misslyckad informationsgivning så undvek patienterna att ta emot besök i större utsträckning. Några patienter blev överraskade över hur snabbt de blev 12

förflyttade till isolering, vilket gjorde att de hade kort tid på sig att låta informationen om diagnosen sjunka in, vilket ledde till att patienten upplevde en viss stress (Madeo, 2001). 5.2.2 Coping På grund av den bristfälliga informationen upplevde patienterna en osäkerhet, vilket lede till en otrygghet och försämrad självkänsla hos patienten, även patientens förmåga till medbestämmande och att ta kontroll över situationen påverkades av den information som gavs. En konsekvent informationsgivning från vårdpersonalen skulle enligt dem förbättra situationen (Van Vliet, 2003). Gaskill et al. (1997) beskriver att även tron på sjukvården och på den omvårdnad som ges är av stor betydelse för patientens tillfrisknande (Gaskill et al., 1997). Copingstrategier skiljde sig för de olika patienterna, några nämnde exempelvis att det bara var att switching off, och att rutiner var en viktig källa för att planera dagen och få tiden att gå. Vissa patienter beskrev att isoleringen var något som de var tvungna att genomgå för att tillfriskna, ett nödvändigt steg i behandlingen (Campbell, 1999). Hjälplösheten definieras av patienternas möjlighet att påverka och ta kontroll över sin situation, den stress och det krav som ställdes på patienterna påverkade hur dessa handskades med situationen (Gammon, 1998). Cohen et al. (2001) nämner att patienter använder sig av olika strategier för att handskas med den situation de befann sig i. 5.2.3 Attityd I Nåden och Eriksson (2004) beskriver sjuksköterskor olika egenskaper vilka enligt dem anses vara användbara i sjuksköterskeyrket. Det rör sig bland annat om att kunna visa empati, ha ett öppet sinne och mod att gå in i svåra/okända situationer, men även att känna ansvar och ha respekt för patientens autonomi samt även att uppmärksamma patienten för den han/hon är. De menar fortsättningsvis att vissa patienter inte ber om hjälp, utan att personalen ständigt måste vara uppmärksamma på signaler som dessa patienter sänder ut och eventuellt erbjuda hjälp. Några sjuksköterskor nämnde att det är viktigt att patienten känner sig trygg i att anförtro sig och berätta om sina behov för personalen. De ansåg även att ju mer engagerad personalen var i patienten desto större var chansen att denne lade ner mer kraft på att vara delaktig i sin egen omvårdnad (Nåden & Eriksson, 2004). Det är betydelsefullt att se personen i patienten, att personalen ger ett positivs bemötande och berättar sanningen för patienten om den ber om det, och inte undanhåller information (Cohen et al., 2001). Gaskill et al. (1997) menar att små saker som personalen gör kan ha stor betydelse för patienten och hans/hennes känsla av att vara isolerad. Några patienter upplevde inte att sjuksköterskorna förstod till fullo hur det kändes att vara isolerar på grund av en sjukdom (Gaskill et al., 1997). Uppmärksamhet och tid är en viktig del i den patientcentrerade vården enligt McCabe (2004) samt att sjuksköterskan är äkta, visar empati, värme och omtanke. En andledning till att just studenter kan ge patienterna mer tid än sjuksköterskorna kan vara att de inte är lika insatta i det medicinska arbetet och saknar viktig erfarenhet. Genom att sjuksköterskorna visar ett emotionellt engagemang och sympati kände patienterna att de blev sedda och att personalen förstod deras situation och att de brydde sig om dem som den individ de var, vilket visar på att det är av betydande roll att ge patienten tid, och inte konstant titta på klockan. Patienterna uppskattade humor mellan sjuksköterskorna och dem själva. Patienternas självkänsla ökade då de kunde skratta tillsammans med vårdpersonalen, och när de kunde får andra att skratta (McCabe, 2004). 13

6. Diskussion 6.1 Metoddiskussion I denna litteraturstudie har författarna fokuserat på patientens upplevelse, såväl som den kroppsliga som den psykiska belastningen det innebär att vara isolerad. Författarna har även lagt intresse vid att undersöka vårdpersonalens upplevelse av att vårda den isolerade patienten samt se personalens förmåga till kommunikation och bemötande gentemot patienten. Flertalet av artiklarna utgår ifrån ett patientperspektiv men även sjuksköterskans synvinkel har granskats. Att finna olika perspektiv på ämnet, ger en bredare syn på interaktionen mellan patient och vårdpersonal. En artikel som handlade om sjuksköterskestudenters upplevelse av att vårda isolerade patienter togs även med i studien då det ansågs vara intressant för att vi själva är sjuksköterskestudenter. Det blir då möjligt att associera deras syn på omvårdnaden kring patienten till egna erfarenheter. Valet att göra en systematisk litteraturstudie föll sig relativt självklart, då den enligt Forsberg och Wengström (2008) sammanställer data från tidigare genomförda empiriska studier. Till studien valdes en litteraturbaserad metod på grund av den knappa tidsram som var satt. Artiklar har sökts i databaserna Cinahl, PubMed samt SwedMed. Valet att begränsa oss till artiklar med endast svenskt, engelskt, norskt, och danskt språk gjordes då endast dessa språk ansåg kunna översättas på ett korrekt sätt. En årtalsbegränsning gjordes först 10 år tillbaka i tiden, dock ändrades detta sedan till 12 år då många artiklar härstammade från 1990-talets slut till börjat av 2000-talet. Detta för att bredda utbudet av artiklar, då det var svårt att finna relativt nypublicerade texter, vilket sågs som en nackdel, då ny forskning inom området hade kunnat vara av värde, för att se om eventuell förändring skett genom åren. För att öka antalet användbara artiklar för studiens syfte så användes ett flertal meshtermer och sökord i kombination i de olika databaserna. Bra översättning av ordet bemötande upplevdes dock svårt att finna, vilket kan ha bidragit till att eventuella användbara artiklar gått förlorade. Att använda oss av fler artiklar där vårdpersonalens perspektiv och upplevelse av isoleringsvård beskrivits, skulle ha kunnat bidra ytterligare till studien, då majoriteten av artiklarna i huvudsak utgår ifrån patientens perspektiv. Sju av de femton utvalda artiklarna var granskade av en etisk kommitté, tre stycken hade etiska överväganden, två hade patienternas etiska medgivande. De resterande tre artiklarna saknade i texten etisk granskning, dock har de tidsskrifter där artiklarna varit publicerade i haft krav gällande etiska överväganden och artiklarna har valts att tagit med tack vara detta. Många artiklar som ej fanns i elektroniskform ansågs vara intressanta för ämnet men valdes ändå bort på grund av tidsbrist och ekonomiska skäl. Valet att göra denna begränsning kan ha bidragit till att en del intressanta artiklar och aspekter gällande ämnet förbisetts. Elva av de femton valda artiklarna var av kvalitativ utformning, vilket ansågs vara till fördel då denna typ av forskning ofta speglar personers upplevelse av en viss händelse. De resterande 4 kvantitativa artiklarna var även de av stort intresse då deras resultat svarade på denna litteraturstudies syfte utifrån ett mer statistisk upplägg med siffror och tabeller, inhämtade från formulär eller enkäter. Dessa artiklar gav också arbetet en större bredd gällande ämnet. De geografiska områdena vilka artiklarna härstammade från var Belgien, Irland, U.S.A, England, Sverige, Norge, Australien och Japan. Detta var inte ett aktivt val av författarna, 14

utan en ren slump, då artiklarna valdes utifrån litteraturstudiens syfte. I och med att artiklar från ett flertal olika länder används, så kan det ha påverkat resultatet i viss utsträckning, då ländernas olika kulturer och religion skiljer sig från varandra. Människor med olika uppväxt och kulturer har lärt sig tänka kring sjukdomar, hälsa, behandlingsmetoder och coping på olika sätt, vilket kan göra att sjukdomstillstånd och en isoleringsvistelse kan betyda allt för en invid medan det inte spelar någon större roll för en annan. Artiklarna jämfördes med varandra och många likheter uppdagades men även skillnader i artiklarna. Fördelen med de artiklarna som valdes var att det var många teman som återkom genom alla artiklar och att det på sådant sätt blev lättare för oss att jämföra och dela upp dem i olika teman och subteman. Många intressanta aspekter som svarade mot litteraturstudiens syfte fanns i artiklarna och ibland var det svårt att bestämma under vilket tema de bäst passade in, det kan därför diskuteras om de val som gjorts är de riktiga. De teman som valdes var: hur patienten påverkas av isoleringstiden med underrubriker isolering och ensamhet, ångest och depression, samt social kontakt. Det andra temat var kommunikation och bemötande med underrubriker information, coping samt attityd. I resultatdiskussionen användes Travelbees teori och begrepp. Anledningen till att begreppen: mening, lidande, kommunikation och interaktion användes var att dessa begrepp bäst stämde överens med syftet i litteraturstudien samt att Travelbees grundsyn om människan som en unik individ och dennes specifika behov kändes som en god grund att stå på. 6.2 Resultatdiskussion I litteraturstudiens resultat framkommer det att psykisk och fysik påverkan av isoleringen var ett ständigt återkommande problem hos de isolerade patienterna. Att omgivningen och den miljö patienterna befann sig i påverkade deras sinnesstämning. Själva isoleringen kunde ses ha inverkan på patientens känsla av ensamhet och öka risken för tillstånd som ångest och depression. Patientens eventuella religiösa tro sågs ha en positiv inverkan på patientens välbefinnande. Även tillgång till aktiviteter och socialkontakt var viktiga delar för att patienten skulle kunna känna att han/hon i större utsträckning kunde handskas med situationen. Vårdpersonalens kommunikation, bemötande och attityd sågs ha stor inverkan på patientens förmåga till coping och delaktighet i sin vård. Nedan speglas Joyce Travelbees begrepp mening, lidande, kommunikation och interaktion med de teman och subteman som uppdagats i studiens resultatdel. 6.3 Mening Att hitta en mening i sin livssituation är något som patienten själv måste finna, dock kan anhöriga och vårdpersonal finnas där som stöd i sökandet efter meningen med lidandet (Travelbee, 1971). Det är viktigt att sjukvårdspersonalen är ärlig och inte undanhåller viktig information om patientens sjukdom, som kan användas av patienten för att kunna acceptera situationen och gå vidare i sin bearbetningsprocess (Cohen et al., 2001). Detta beskriver även Travelbee (1971) samt vikten av att skilja information och kunskap om sin sjukdom från ett accepterande av denna, vilket inte är samma sak (Travelbee, 1971). Det är inte alltid lätt att finna mening i sitt lidande, men ett accepterande av sitt tillstånd kan hjälpa patienten att finna ro och gå vidare. Det är viktigt att sjuksköterskor får patienten att känna sig trygg i att berätta om sina behov, att utföra ett gott arbete där patienten får den tid han/hon behöver. Är personalen väl engagerad i patientens välmående så ökar chansen att denne också är mer delaktig i sin omvårdnad och kan få en helhet och mening i sin livssituation (McCabe, 2004; Nåden & Eriksson, 2004). Den välinformerade patienten upplevde inte isoleringstiden så besvärande, då de fått en förståelse för varför de behövde vara isolerade och kunde på sådant 15

vis hantera situationen bättre (Campbell, 1999). När informationen till patienterna visat sig vara bristfällig kunde detta bidra till att patienterna fick en minskad sjukdomsinsikt och deras förståelse för isoleringen uteblev. Detta bidrog även till att patienterna undvek att ta emot besökare på grund av rädsla för att smitta men även för att själva drabbas av ytterligare infektioner (Cohen et al., 2001; Newton et al., 2001; Ward, 2000). Det har visat sig i flera studier att religion och tro kan underlätta arbetet i att finna mening med lidandet för många patienter och samtidigt lindra deras känsla av ensamhet (Gaskill et al., 1997; Cambell, 1999). Det är fascinerande, att människor genom tron kan känna ett själsligt lugnt och accepterande utan rädsla och oro. Likväl som att tron kan skänka lugn så anser författarna att den i vissa fall kan bidra till att patienten känner en skuld och skam i att vara smittad. Detta framkommer även i Gammon (1998); Madeo (2001) vilka beskriver att utöver skuldkänslor och skam så beskrev patienterna även en känsla av att vara orena inför andra och att de hade en rädsla för att smitta. Som blivande sjuksköterskor är det betydelsefullt att vara medveten om dessa problem och att ämnet tas upp samt diskuteras på arbetsplatsen vilket kan göra att personalen blir mer uppmärksam gällande bemötandet av den isolerade patienten. I framtiden kan en god kommunikation och ett gott bemötande leda till en ökad förståelse för den isolerade patienten och dennes behov allt för att bibehålla patientens välmående under isoleringsvistelsen. Eftersom information i dagens samhälle är lätt att få tag på exempelvis via media besitter människor i allmänhet större kunskaper om olika infektioner och sjukdomar än förr i tiden. Detta bidrar enligt oss till mindre förutfattade meningar och ett accepterande av individer med olika sjukdomstillstånd, vilket kan anses som positivt för alla inblandade parter. 6.4 Lidande Det psykiska och fysiska lidandet kan ses som en naturlig del av en människas liv, och kan definieras genom att något värdefullt tas ifrån oss. Att patienten har hopp inför framtiden kan dock lindra dess lidande i svåra och utsatta situationer (Travelbee, 1971). Patienternas lidande skiljde sig från varandra beroende bland annat på om de varit isolerade under tidigare tillfällen, vilken personlighet de hade, copingförmåga samt miljön kring patienten. Detta kunde utläsas i (Campbell, 1999; Gaskill et al.,1997; Ward, 2000). Vissa patienter ville inte besvära personalen och undvek att ta kontakt, istället led de ensamma i tysthet (Cohen et al., 2001). Alla patienter upplevde inte ett psykiskt lidande av isoleringen under den period då de var i sämre fysisk kondition. När så deras fysiska tillstånd förbättrades började patienterna känna av de psykiska konsekvenserna av isoleringen (Gaskill et al., 1997; Madeo, 2001; Newton et al., 2001). Patienternas olika strategier för att handskas med sitt lidande varierade. Vissa patienter reagerade genom att bara stänga av sina känslor, andra menade att isoleringen var ett nödvändigt ont i behandlingen, som de var tvungna att genomgå (Campbell, 1999). Enligt Cohen et al. (2001); Gaskill et al. (1997) så upplevde också många patienter ett stort lidande att vara ifrån sina nära och kära, detta problem sågs ofta hos de kvinnor som hade småbarn kvar i hemmet. Detta kan vi se i vårt arbete på avdelningarna, där vissa patienter vill bli lämnade ifred, medan andra ständigt påkallar uppmärksamhet då de är oroliga och känner sig ensamma. Detta kan bero på att alla människor har olika behov och upplever isoleringen på olika sätt, och att det som vårdpersonal då är viktigt att känna av patienten och ha förståelse för dennes specifika situation. Flera artiklar i resultatet visar att psykiskt lidande med diagnoser som depression och ångest är vanligt förekommande och uppträder relativt tidigt under isoleringen, vilket påverkar patientens sjukdomsförlopp och tiden som patienten spenderar i isolering (Brans et al., 2003; Catalano et al., 2003; Gammon, 1998; Madeo, 2003). Travlebee (1971) beskriver att symtom som låg själkänsla, nedsatt kroppsfunktion, och status kan bidra till att patienten utvecklar en begynnande depression. Att vara i beroendeställning till personalen och ha en känsla av 16