Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Relevanta dokument
Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Sveriges nya geografi 2018

Hållbar utveckling i Sveriges nya geografi. Region Kronoberg, 19 januari Linnéa Hassis, processledare, Arena för Tillväxt

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Uppsalaregionens styrkor och förbättringsområde

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ med särskilt fokus på Skåne Nordost

Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland

Några nycklar till stöd för det lokala och regionala näringslivsarbetet. 17 november Per Sandgren, Processledare, Arena för Tillväxt

Arbetsledardagar 1-2 oktober. Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat

Tillväxt och utveckling i Skaraborg

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Arbetsmarknadsutsikter

Globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader i Sverige

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

Utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden

Regional tillväxt 2015

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län

Tillbakablick Älmhult i dag Hur har vi lyckats? Våra framtidutmaningar

Regional utveckling och förnyelse för framtiden

Nätverk Etablering av nyanlända

Klimatsynk. Nationellt samarbete för energi och klimat

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Hur går det för Halland? - Hallands omvärld och utmaningar. Jörgen Preuss, biträdande regiondirektör med ansvar för regional utveckling

Sammanfattande slutsatser

Företagsamhetsmätning första halvåret 2009

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Aktuellt i omvärlden 22 december 4 januari

Bostadsförsörjning i mindre kommuner

Demografins regionala och kommunala utmaningar

Tillit och tolerans om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation Maria Lindqvist

Tillväxt och utveckling i Sjuhärad

Social hållbarhet i ledning och styrning

Tillväxt, miljö och regionplanering

Sårbara kommuner 2013

Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Aktuellt i omvärlden 20 sep 29 sep

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017

Sverige växer. Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson 9 juni Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Tillväxt och utveckling i Fyrbodal

Läget i Kalmar län 2016

Vad behöver vi göra eller förändra för att uppnå en effektiv kompetensförsörjning?

Nyanländas etablering i Stockholms län

LIVSKVALITET KARLSTAD

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

STHLM ARBETSMARKNAD:

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Europeiska socialfonden

För Sveriges landsbygder

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Sysselsättningen i Kronobergs län 2015

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Varför Region Skåne är intresserad av att arbeta med SI

Arbetsmarknadsprognos för åren

Presentation av kommunbesöken hösten 2014 Piteå

Delegationen för migrationsstudier Joakim Palme, Ordförande

Lokal och regional mobilisering i Vännäs Arbetsdag med KS i Vännäs

Uppländsk Drivkraft 3.0

Jämställd regional tillväxt?

Hur går det för Orsa?

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

Utvecklingen av det Sydsvenska näringslivet. Pia Kinhult. Hjärntrustens frukostseminarium 28/10

Stockholmsregionen växer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

Mångfald som regionalstrategiskt utvecklingsområde. Evert Kroes, regionplanerare Roland Engkvist, regionplanerare REGLAB konferens 6-7 februari 2013

REGLAB. Ett forum för regional utveckling

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Befolkningsprognos

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

Starka kommuner utgör basen i den svenska modellen

Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN

Arbetsförmedlingens lokala kontor i Kramfors förslag till utveckling och forskning

Konjunkturen i Stockholmsregionen 2019 kv Stockholm Business Region

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

Övergångar till högskolestudier 2017

En hållbar regional utveckling

Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?

Nyanländas etablering en investering för framtiden. Kontakt:

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

Transkript:

Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning & kunskapsstöd Skapa nätverk, dialog och samverkan Processledning

Sveriges Nya Geografi Skriften Sveriges Nya Geografi har utkommit årligen sedan 1998 och är ett samarbete mellan Arena för Tillväxt och Sweco. Syftet med Sveriges Nya Geografi är att med hjälp av kartor och analyser lättöverskådligt illustrera mönster och utvecklingstendenser i Sveriges kommuner och på så sätt bidra till fortsatt debatt om tillväxtfrågor.

Årets Tillväxtkommun Uppsala 2018! Lucia Naldi Priset Årets Tillväxtkommun delas ut till en kommun som uppvisar stark tillväxt och utveckling där kommunen utmärker sig avseende politiskt ledarskap, samarbetsförmåga, kommunalt utvecklingsarbete och nytänkande. Syftet är att synliggöra kommuner som aktivt skapar förutsättningar för sin tillväxt. Priset har delats ut sedan 1998 av Arena för Tillväxt och Sweco, där en jury från dessa utser vinnarkommunen.

Tillväxtguiden och Tillväxtkartan Tillväxtguiden är ett enkelt statistikverktyg där du kan välja och jämföra kommuner och regionfamiljer inom tillväxtområdet. Statistikverktyget innehåller ett 30-tal tillväxtrelaterade nyckeltal som presenteras i önskad diagramform. Tillväxtkartan är ett kartverktyg för jämförelser mellan kommuner inom tillväxtområdet. Verktyget innehåller samma nyckeltal som Tillväxtguiden och kan användas för att illustrera regionala mönster och utvecklingstendenser.

Processtöd Processtödet är riktat till kommuner, regioner och/eller näringsliv avseende bl.a. näringslivsutveckling, visionsarbete, styrning, lokal och regional attraktionskraft, samverkan samt hållbar tillväxt och utveckling. En utgångspunkt är att skräddarsy processtödet utifrån lokala och regionala förutsättningar och behov. I processtödet ingår även att anordna egna nätverk riktat till relevanta målgrupper.

Kunskapsförmedling På gång hösten 2018: Faktablad YH-utbildningar Samverkansskrift Kunskapsförmedlingen riktat till kommuner, regioner och näringsliv innehåller: Medverkan vid föreläsningar, seminarier, konferenser och samtal om bl.a. hållbar lokal/regional tillväxt och utveckling, omvärld, attraktivitet, varumärke, vision/styrning. Anordna egna seminarier med tillväxtrelaterade teman Utarbeta rapporter med tillväxtrelaterade teman Utarbeta 4-5 faktablad/år med tillväxtrelaterade teman Rådgivning kopplat till lokalt- och regionalt tillväxtarbete Tillgängliggöra relevant information och fakta inom tillväxtområdet på Arena för Tillväxt hemsida och nyhetsbrev

SVERIGES NYA GEOGRAFI 2018

Sammanfattning Urbaniseringen och strukturomvandlingen påverkar alla kommuner och ställer krav på anpassning och omställningsförmåga Konsumtionsinriktad landsbygd har bättre förutsättningar än landsbygdskommuner med produktionsinriktad näringslivsstruktur Högre kunskapsinnehåll ställer krav på högre utbildning social bakgrund påverkar DANDERYD Ginikoefficient: 0,552 NORSJÖ Ginikoefficient: 0,228

20 år av befolkningskoncentration VÄRMDÖ +53 % invånare ÅSELE -27 % invånare

20 år av befolkningskoncentration Befolkningsutveckling 1997-2017 Stark befolkningstillväxt i storstadsregioner och större städer Pendlingskommunerna nära storstäder ligger i topp, gynnas av närheten till storstaden 129 kommuner har haft en befolkningsminskning Det är framförallt de små kommunerna (under 8 000 invånare) som blir mindre Den demografiska försörjningskvoten är hög i många kommuner, och den förväntas öka ytterligare

Får kommunerna behålla de nya invånarna? GNESTA Många invandrare bor kvar SORSELE Få invandrare bor kvar

Får kommunerna behålla de nya invånarna? Sekundäromflyttning bland utomeuropeiskt födda Många invandrare bor kvar men många flyttar också till storstadsregionerna Tillgång till arbete och bostad påverkar pendlingskommunerna nära storstäderna utmärker sig Sekundäromflyttningen har varit negativ i områden med begränsad kommunikationer för resor tex Östra Småland och inlandskommunerna i norra Sverige Osäkerheten i varaktigheten i befolkningen leder till svåra planeringsförutsättningar för kommunerna Kvarvarande efter boendekommun 31 dec. 2017 dividerat med kvarvarande efter invandringskommun vid ankomsten 2010-2014, multiplicerat med 100

Näringslivet förändras KUNSKAPSINNEÅLLET ÖKAR TILLVERKNINGSINDUSTRIN RATIONALISERAS

Dominerande branscher Branschaggregat som stod för den starkaste Sysselsättningsutvecklingen under perioden 2008-2016 Den offentliga tjänsteproduktionen har varit den största sysselsättningsdrivaren i många kommuner Åldrande befolkning och konkurrens från staden påverkar I storstadsregionerna och i konsumtionsinriktad landsbygd har privata tjänster vuxit mest I endast tre kommuner har tillverkningsindustrin varit den största tillväxtbranschen

Statlig närvaro på lokal nivå HJO 0 sysselsatta per 1000 invånare i statsförvaltningen år 2016 SOLNA 138,3 sysselsatta per 1000 invånare i statsförvaltningen år 2016

Statlig närvaro på lokal nivå Antalet sysselsatta år 2016 (dagbefolkning) i statsförvaltningen per 1000 invånare En tiondel av kommunerna svarar för 78% av de statliga jobben Huvudkontor, lärosäten och försvarsmakten dominerande arbetsgivare Statliga servicekontor 102 + 27 Försäkringskassan, Skatteverket, Pensionsmyndigheten + Arbetsförmedlingen Omlokalisering av myndigheter 20 myndigheter

En arbetsmarknad i förändring Norrbottens län 66 % sysselsatta kommunmottagna flyktingar (mottagningsår 2008) Region Skåne 42 % sysselsatta kommunmottagna flyktingar (mottagningsår 2008)

En arbetsmarknad i förändring Andelen sysselsatta kommunmottagna flyktingar år 2016 (mottagningsår 2008) i åldern 20-64 år, procent Fördel för pendlingskommun nära storstad, nackdel traditionella brukssamhällen. Gränskommuner spökar i statistiken. Arbetsmarknadspolitiken är central för integrationen! Utbildning och validering -> etablering på arbetsmarknaden.

Var bor de högutbildade? DANDERYD 57 % är högutbildade Filipstad 10 % är högutbildade

Var bor de högutbildade? Andelen personer med minst treårig eftergymnasial utbildning (25-64 år) Storstadsregionerna attraherar högutbildade Majoriteten av kommunerna med högst utbildningsnivå ligger i Stockholms län Ökade skillnader mellan stad och land Skillnader i utbildningsnivå beror på näringslivets struktur Utbildningsgapet ökar kvinnorna drar ifrån

Vem studerar vidare efter gymnasiet DANDERYD 71% studerar vidare efter gymnasiet LJUSNARSBERG 15% studerar vidare efter gymnasiet

Övergångsfrekvens till högre studier Inom tre år efter avslutat gymnasium, år 2010/11, 2011/12 och 2012/13 43 procent av eleverna har påbörjat en utbildning vid en högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning Övergångsfrekvensen är generellt sett hög i storstadsregioner, större städer och utbildningsorter Högre övergångsfrekvens i kommuner med hög utbildningsnivå I Gnosjö och Gislaved är övergångsfrekvensen hög trots en låg utbildningsnivå tecken på omställningsförmåga? Föräldrars utbildningsnivå påverkar

Det högsta bostadsbyggandet på 25 år MUNKFORS 0 färdigställda lägenheter och småhus i årsgenomsnitt 2013-2017 per 1000 inv. SUNDBYBERG 16,8 färdigställda lägenheter och småhus i årsgenomsnitt 2013-2017 per 1000 inv.

Det högsta bostadsbyggandet på 25 år Färdigställda lägenheter i flerbostadshus och småhus i årsgenomsnitt för perioden 2013-2017, per 1000 invånare Balansera dyra bostäder för välbärgade mot behoven hos resurssvaga grupper Jobb och fungerande infrastruktur driver byggande och pris Unga vuxna och nyanlända resurssvaga bostadsköpare För få hyresrätter Får man igen pengarna om man bygger och sen vill sälja i glesbygd?

Allt fler arbetar utanför sin boendekommun ÖCKERÖ 4 procentenheter färre arbetsutpendlare 2016 jämfört med 1996 PERSTORP 23 procentenheter fler arbetsutpendlare 2016 jämfört med 1996

Allt fler arbetar utanför sin boendekommun Förändring i andelen utpendlare av den sysselsatta nattbefolkningen 1996-2016, procentenheter Samspelet mellan arbete, bostad och transport är nyckeln. Strukturomvandlingen har lett till jobbpolarisering, koncentration av jobb till storstäder, städer och pendlingskommuner. Hönan eller ägget, hur ser strategin ut? Vad värderas högst, boendet eller jobbet?

Inkomstspridningen i kommunerna DANDERYD Ginikoefficient: 0,552 NORSJÖ Ginikoefficient: 0,228

Inkomstspridningen i kommunerna Ginikoefficienten år 2016 Inkomstojämlikheten har ökat i Sverige OECD: Inkomstojämlikhet hämmar ekonomisk tillväxt Stora skillnader mellan kommunerna Hög inkomstojämlikhet påverkar människors livschanser och är en utmaning för det sociala sammanhållningen men låg inkomstojämlikhet är ofta ett uttryck för avsaknad av högbetalda jobb Ginikoefficienten O = invånarna har exakt samma inkomst 1 = en person har all inkomst

Tack för att ni lyssnat! Ladda ner rapporten på www.arenafortillvaxt.se Anmäl dig till gärna vårt nyhetsbrev! Anna Kelly, Verksamhetschef anna.kelly@skl.se