= Gäller fr.o.m. ht 08 LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng Special Needs Education in Pre School, School and Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycles 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning 2007 05 21 och därefter reviderad 2008 06 27. Kursplanen gäller fr.o.m. höstterminen 2008. Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och didaktik. Medverkande institution: Institutionen för globala studier, avdelningen för socialantropologi, Institutionen för socialt arbete Utbildningsområde: Undervisning 100 %. 2. Inplacering Kursen är första kursen i inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna i Lärarprogrammet. Övriga kurser om vardera 15 högskolepoäng (hp) är: LSU160 Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser, LSU210 Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, samt LSU260 Didaktisk fördjupning i ett specialpedagogiskt perspektiv Tillsammans med LSU160 Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser kan kursen också läsas som en specialisering om 30 högskolepoäng. Kursen kan även ges som fristående kurs. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en lärarexamen avsedd för verksamhet som lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskolans tidigare år, grundskolans senare år och gymnasieskolan. Kursen kan även ingå i en generell Sidan N av R =
examen. 3. Förkunskapskrav Inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna ges för närvarande endast som andrainriktning i Lärarprogrammet. För tillträde till kursen krävs att studenten genomfört minst en inriktning inom Lärarprogrammet om 60 hp (40 p) samt är godkänd på minst 45 hp (30p). 4. Innehåll I kursen studeras värdegrunds, jämställdhets och likvärdighetsfrågor liksom etniska frågor i relation till barn/elever i behov av särskilt stöd. Dessa frågor bildar en röd tråd i de områden som beskrivs nedan och vars innehåll vävs in i varandra. Som stöd för studenternas egen progression inom vetenskapligt arbete belyses intervjuer och textanalys som metoder för datainsamling. Specialpedagogikens historiska utveckling Inom detta område studeras barns, ungdomars och vuxnas variation av olikheter i ett historiskt perspektiv samt de synsätt som funnits under olika tidsepoker med avseende på specialpedagogikens funktioner inom förskola och skola. Dessutom behandlas specialpedagogikens relation till allmänpedagogiken. Avvikelse, normalitet och differentiering Inom området belyses problematiken avvikelse normalitet och vilka pedagogiska konsekvenser det medför. Var gränsen sätts för vad som betraktas som normalt respektive avvikande kan i hög grad uppfattas som socialt konstruerat. Här belyses hur denna sociala konstruktion inom skolan har haft och har stor betydelse för i vilken utsträckning elever differentieras på olika utbildningsvägar, medan den i förskolan haft mindre betydelse för gruppernas sammansättning. Inom området problematiseras även intelligensbegreppet samt diagnoser och diagnostisering. Makt, demokrati och likvärdighet Skolans idémässiga grund behandlas i detta område ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv. Skolans ideal och demokratiska strävansmål diskuteras mot bakgrund av viktiga samhälls och maktförändringar i skolans omvärld, aktuella ideologiska strömningar, de kommunala skolsystemens variation, skolors organisatoriska utformning och skolkultur. Viktiga ideal som en skola för alla diskuteras i detta sammanhang utifrån frågor om allas rätt till delaktighet i förskola och skola, uppdraget att tillvarata individernas olikheter och idén om en likvärdig skola. Sidan O av R =
Internationella förhållanden Inom detta område belyses hur svensk förskola och skola förhåller sig till motsvarande verksamheter i andra länder. Internationella konventioner och överenskommelser studeras med fokus på barn/elever i behov av särskilt stöd, liksom det arbete som bedrivs av internationella organ som WHO, OECD och UNESCO. Funktionsnedsättning/ hinder i ett hälsoperspektiv enligt 1 ICFF F skall särskilt studeras. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU 1,5 hp) I kursen ingår VFU i form av undersökande karaktär till en omfattning av fem dagar, där studenten skall inhämta underlag som kan problematiseras för att uppnå kursens mål. Utgångspunkten i den undersökande VFU:n skall vara barn/elever eller vuxna i behov av särskilt stöd relaterat till en kognitiv och/eller social problematik. VFU:n innehåller studier av beslutsprocesser på olika nivåer i en kommun. På så sätt motiveras de akademiska studierna i ämnesområdet och anknyts till studenternas blivande yrke. Undervisningen utgörs av föreläsningar, seminarier, arbete i basgrupp samt individuellt arbete. Vid arbete i basgrupp skall reflektion av grupprocesser inom den egna gruppen göras. 5. Mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna beskriva och reflektera över de historiska förutsättningarna bakom en skola för alla. kunna redogöra för och kritiskt granska hur styrningen av förskolan och skolan påverkas genom olika politiska och ideologiska ställningstaganden med avseende på barn, elever eller vuxna i behov av särskilt stöd. kunna beskriva hur makt fördelas och utövas på olika nivåer inom en pedagogisk verksamhet. I detta sammanhang skall ett jämställdhetsperspektiv särskilt beaktas. kunna kritiskt granska relationen avvikelse normalitet i olika pedagogiska verksamheter. kunna redogöra för hur olika sätt att förstå olikheter i barns, elevers och vuxnas lärande leder till skilda pedagogiska konsekvenser. inom området barn/elever i behov av särskilt stöd kunna tolka nationella ===================================================== 1 ICF (International Classification of Functioning) är WHO:s senaste version av klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder. Sidan P av R =
styrdokument samt internationella konventioner och överenskommelser som Sverige ratificerat. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Examinationen sker i ett helhetsperspektiv. För bedömning skall underlaget vara sådant att enskilda prestationer kan särskiljas. Formerna för bedömning skall relateras till innehållet och områdenas uppläggning. Därför skall olika examinationsformer tillämpas. Examination kan ske muntligt och skriftligt, individuellt och i grupp. Examinationerna skall utformas så att de bidrar till studentens lärande. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Kursinslag innehållande VFU kräver obligatorisk närvaro. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007 11 28, dnr G217 4913/07). 8. Betyg Vid bedömning används en tregradig betygskala; Underkänd (U), Godkänd (G), och Väl godkänd (VG). 9. Kursvärdering Kursvärdering skall avse såväl undervisning som egna insatser i förhållande till kursens lärandemål och innehåll. Kursvärdering skall ske individuellt eller i grupp efter avslutad kurs samt sammanställas och dokumenteras. Dokumentationen ligger som grund för planering av påföljande kurstillfälle och skall presenteras vid kursintroduktionen. Dessutom sker mittkursutvärdering. 10. Övrigt I kursen ingår litteraturseminarier och schemalagt basgruppsarbete som obligatoriska moment. Sidan Q av R =
Kursplanen kompletteras med en kommentardel för inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna. Sidan R av R =