Ledningens 13 februari 2012 med resultat och analys av miljömålsutfall för 2011 Medverkande: Ann Lindholm, Olle Larkö, Maria Bodin, Mats Sandberg Avvikelser, lagefterlevnad, revisioner mm a) Kort rapport av MS om avvikelser från internrevision okt 2011 (bil 1a, 1b). Mats Sandberg kontaktar Ylva Berggren (LAK)ang. revisorernas rekommendationer att akademin bör göra en översyn över giftiga kemikalier i hela verksamheten. b) Avvikelse/tillbud/synpunkter föredras (bil 2) c) Laglista är framtagen och signerad av miljösamordnare (http://www.sahlgrenska.gu.se/internt/miljo/miljolag/). Sahlgrenska akademin följer relevant lagstiftning (bil 3). d) Kort rapport om Återrapportering för 2011 till GU (bil 4) Ledningen eftersöker mål med rapporteringsindikatorer som har systemstöd. e) Hållbar utveckling på akademin nytt diskussionsunderlag om innebörden (bil 5). Mats Sandberg avvaktar publiceringen av Rio + 20, ett nytt dokument från FN med rekommendationer vad gäller arbetet med Hållbar utveckling Information, förslag, klagomål från externa intressenter, inklusive studenter Önskemål om kompostering har återigen framförts från studenter och viss personal Beslut: Avd för miljömedicin har varit pilot-avd och sorteringen har i stort fungerat väl. Akademikansliet blir nästa avd, Maria Bodin tar fram ett förslag och samordnar med kanslichefen. Vidare utbyggnad av källsortering av matavfall på Medicinareberget sker på frivillig basis och undersökt bl.a. via miljörådet. En biosäkerhetskommittee bör inrättas vid GU Beslut: Mats Sandberg tar kontakt med Annhild Larsson om det beslutats något inom GU. En köttfri dag på Medicinarebergets restauranter har föreslagits. Beslut: Drivs via GU centralt (Maria Bodin undersöker om det finns något sådant förslag) Miljöstudentgruppen på akademin- Sahlgrenska Academy Students for Sustainability (SASS) vill ordna aktiviteter i Medicinarelängan, t.ex. klädbytardag. Beslut: OK, men SASS bör kontakta SAKS om att samarbeta i den typen av projekt Förslag att Hållbarhetsdagen för GUs studenter 2013 hålls på Medicinareberget Beslut: Drivs tillsammans med SAKS och Likabehandlingskommittéen. Maria Bodin tar kontakt. Nya versionen av E-Nytt ger sämre överblick och därmed genomslag vad gäller annonsering Beslut: Avvakta, om det kommer in fler likande synpunkter så tas frågan upp på nytt med kanslichefen. Skall akademin tydligare lansera möjligheten att utnyttja universitets bilpool. 1(22)
Beslut: Maria Bodin gör ett förslag med ett förenklat bokningssystem vid användandet av bilpoolsbil. Halvårsuppföljning av Sahlgrenska akademins handlingsplan för hållbar utveckling och miljö 2011-2015 Område forskning Mål Sahlgrenska akademin ska öka forskningen inom hållbar utveckling. Aktivitet Bilda ett vetenskapligt forum för forskning inom hållbar utveckling och hälsa Definiera hållbar utveckling inom forskning Identifiera och sammanställa forskning inom hållbar utveckling minst 2 ggr under 2011-2015 Huvudindikator/Rapporteringsindikator: Antal publicerade vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling. Antal personer som bedriver forskning inom hållbar utveckling. Resursperson:? Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: Ett diskussionsunderlag om hur akademin skall definiera hållbar utveckling inom forskningen har tagits fram (bil 5). M Sandberg har försökt inventera forskningen men avbrutit då det saknas gränsdragningsverktyg för att avgöra vilken forskning som hör till hållbar utveckling och vilken som inte gör det. Diskussioner pågår inom GU och på Karolinska institutet vad gäller sådan gränsdragning. Vi avvaktar resultatet av denna diskussion. Område utbildning (grund- och forskarutbildning) Mål Sahlgrenska akademin ska fortsätta att integrera hållbar utveckling i grund- och forskarutbildning. Aktivitet Introduktion i hållbar utveckling och miljöledningssystem för alla nya studenter/doktorander Alla program ska ha en plan för integrering av hållbar utveckling, formulerade som lärandemål, lärandeaktivitet och examinationsform Öka samverkan mellan utbildningsprogrammen gällande miljömärkning Inventera och rapportera examensarbeten inom hållbar utveckling Utreda möjligheten att poängsätta (högskolepoäng) innehållet hållbar utveckling inom kurser och program Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Antal kurser, program och examensarbeten inom hållbar utveckling. Resursperson: Utses av RUGA Ansvarig: RUGA 2(22)
Resultat och analys för 2011: Barbro Robertsson har deltagit aktivt både internt på GU och nationellt för att utveckla Sahlgrenska akademins arbete med hållbar utveckling i grundutbildningen. Arbetsgruppen för integrering av HU på Sahlgrenska akademin träffas regelbundet och arbetet går framåt inom alla utbildningsprogram (rapport för 2011 kommer snart att ersätta den för 2010 på hemsidan). Under hösten 2011 har 1 utbildningstillfälle inom hållbar utveckling (B Robertsson o M Sandberg föredragande) hållits där alla lärare vid akademin var inbjudna. För närvarande saknas sammankallande för arbetsgruppen då B Robertsson gick i pension i jan 2012. Område samverkan med omgivande samhälle Mål Sahlgrenska akademin ska stärka samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling. Aktivitet Stärka samarbetet och informationsutbytet med Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) och Folktandvården genom att bjuda in till gemensamma aktiviteter Vidarutveckla hemsidan och ev. räkna antalet unika besökare på hemsidan Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Antal gemensamma möten/aktiviteter. Resursperson: Maria Bodin, Gunilla Aronsson, miljösamordnare på SU Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: Samarbetet med Folktandvården fungerar bra sedan länge. Samarbetet med sjukhuset (SU) har nystartat med nytillsatt miljöstrateg vid SU, Johanna Knape, som var inbjuden till miljörådet i juni 2011 och som kommer att bjudas in regelbundet. Hemsidan genomgår en upprensning och uppdatering och skall bättre samordnas med miljöenhetens hemsida. Vad gäller samverkan via TV, radio och liknande medier har ingen systematisk gjorts eftersom vi saknar verktyg för at avgöra vad som är forskning inom hållbar utveckling och vad som inte är det. Vi har dock bett Joakim Larsson, vars forskning inom t.ex. antibiotikaresistens och läkemedel i naturen hamnar inom hållbar uteveckling, att ta fram en lista på de samverkansaktiviteter han haft under 2011. Listan omfattar 64 olika samverkansaktiviter under 2011 (mycket imponerande). Område studentmedverkan Mål Sahlgrenska akademin ska öka antalet aktiviteter och samverkande projekt inom hållbar utveckling för och med studenterna. Aktivitet Verka för bildandet av en studentgrupp inom hållbar utveckling Verka för en plattform (t.ex. hemsida) för studenter Öka samarbetet med studentkåren SASK Verka för att studentrepresentanter medverkar i olika aktiviteter/organ Uppmuntra studentkåren att jobba med hållbarhetsprojekt 3(22)
Öka samarbetet med Miljöbron genom examensarbete, projektarbete Uppmuntra studenter att bli hållbarhetsambassadörer Anordna en workshop/föreläsningsserie för studenter i hållbar utveckling Huvudindikator: Antal aktiviteter och samverkansprojekt. Rapporteringsindikator: Antal studenter som deltar i de olika aktiviteterna. Resursperson: Maria Bodin Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: En miljögrupp vid akademin (både studenter från grundutbildningen och forskarutbildningen) bildades under våren 2011. Gruppen kallar sig SASS (Sahlgrenska Academy Students for Sustainability) och har haft ett flertal möten under hösten 2011. En filmkväll har bl.a. planerats (se även punkter under Information, förslag, klagomål från externa intressenter, inklusive studenter ovan). Område kompetensutveckling Mål Sahlgrenska akademin ska öka kompetensutvecklingen inom området hållbar utveckling för personal. Aktivitet Årligen arrangera en halvdag i utbildning inom hållbar utveckling för personal Verka för att kompetensutveckling inom hållbar utveckling finns med i checklistan vid medarbetarsamtal Årligen arrangera ett studiebesök för miljörepresentanter Informera nyanställda genom t.ex. e-postutskick på svenska och engelska Vid behov anordna riktad miljöutbildning för anställda Uppmana anställda att fylla i GU:s klimatavtal Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Andel medarbetare som genomgått miljöutbildning inom hållbar utveckling. Antal personutbildningstimmar inom hållbar utveckling per år. Resursperson: Miljörådet Ansvarig: Mats Sandberg, respektive personalansvarig chef på varje institution Resultat och analys för 2011: Studiebesöket för miljörerepresentanter var den 18 maj på Ekocentrum. Halvdagsutbildning för personal inom nanoteknikens och dess ev skadliga effekter på hälsa genomfördes 2 nov 2011 genom att akademins personal bjöds in till Nano Connects utbildningseftermiddag på Ekocentrum. Område klimatpåverkan Mål resor Sahlgrenska akademin ska minska totala utsläppen av fossilt koldioxid med 20 % till 2015 jämfört med 2008 (se GU:s klimatavtal). Aktivitet resor Stimulera till minskad bilkörning: samarbeta med Trafikkontoret och reaktualisera resultaten från tidigare reseenkät Sprida och implementera GU:s nya mötes- och resepolicy bland personal Informera och utbilda personal i e-möten 4(22)
2 ggr om året arrangera cykelservice samt utveckla aktiviteten Verka för cykellåningsmöjligheter Stimulera till deltagande i cykelutmaningen och liknande aktiviteter Huvudindikator: Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor per år och årsarbetskraft. Rapporteringsindikator: Utsläpp av koldioxid totalt samt per årsarbetskraft. Antal e-möten och data-konferenser per årsarbetskraft och helårsstudent. Resursperson: Info-avd på S, IT-service på SA Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: Tre cykelservice-tillfällen arrangerades under 2011; 2 för studenter (april och sept 2011) och en för anställda (sept 2011). Deltagande i cykelutmaningen sponsras ekonomiskt av akademin. Utsläppen av fossilt koldioxid för 2011 är inte kända 9 feb 2012. Vad gäller e-möten och datakonferenser saknas rapporteringsrutiner. Mål energi Sahlgrenska akademin ska minska energianvändningen med 10 % per kvadratmeter till 2015 i förhållande till förbrukningen 2008. Aktivitet energi Övergå till att använda energi från endast förnybara energikällor Driva energispararkampanjer Öka samarbetet med fastighetsägarna Sprida riktlinjer för grönare datoranvändning Huvudindikator: Årlig energiförbrukning i kwh per kvadratmeter. Rapporteringsindikator: Andel förnybar energi av den totala energiförbrukningen (kwh). Årlig energiförbrukning i kwh totalt per årsarbetskraft och helårsstudent samt per kvadratmeter. Resursperson: Göran Lyckemark Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: Åtgärder och energiförbrukning vid Experimentell Biomedicin visar på en reducerad energiåtgång med 28 % vilket i pengar motsvarar ca 2,4 Mkr jämfört med 2010. Område resursförbrukning Mål inköp och upphandling Sahlgrenska akademin ska öka andelen inköp (mätt i ekonomiskt värde) och upphandlingar där det ställs sociala/etiska och miljömässiga krav. Aktivitet Uppmana inköpare att ställa krav på leverantörerna Uppmana inköpare att efterfråga samtransport av varor Minska pappersåtgången med 20 % och stimulera användning av returpapper Öka inköp av miljö/etiskt märkta kontorsvaror Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa skall utarbeta en förteckning över kontorsvaror som är lämpliga ur miljömässig, etisk, praktisk och ekonomisk synvinkel. 5(22)
Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Totalt ekonomiskt värde av alla registrerade anskaffningar med miljö- och etiska krav av det totala värdet av registrerade anskaffningar. Resursperson: Barbro Robertsson Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: Inga akademi-gemensamma projekt utfördes under 2011. Drivs ev. med olika intensitet på institutionerna. Kommer att uppdateras i samband med att institutionerna skall skicka in sina miljömålsanalyser i mars men tveksamt om det är möjligt att få fram det ekonomiska värdet (anskaffningar med miljö- och etiska krav är inte markerade specifikt i ekonomi-systemet). Mål avfall och källsortering Sahlgrenska akademin ska minska totala mängden avfall som går till förbränning med 10 % till 2015 i förhållande till 2009. Aktivitet Utreda möjligheten att sortera komposterbart material Huvudindikator: Total årlig mängd avfall i vikt fördelat på fraktioner. Rapporteringsindikator: Total årlig mängd avfall i vikt fördelat på fraktioner Resursperson: Göran Lyckemark, Carola Filander Ansvarig: Mats Sandberg Återrapportering senast: 2015-11-30 Resultat och analys för 2011: Avd för miljömedicin har med gott resultat varit pilot-avd vad gäller sortering av matavfall. Område farliga kemikalier Mål Sahlgrenska akademin ska verka för ökad utfasning och minskad volym av kemiska produkter som finns i PRIO-, SIN och begränsningsdatabasen. Aktivitet Utarbeta en kemikaliestrategi för Sahlgrenska akademin Delta i GU:s substitutionsgrupp Bilda en substitutionsgrupp inom Sahlgrenska akademin Ta fram en substitutionslista för Sahlgrenska akademin Uppmana och informera om utbildningar i KLARA Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Antalet kemiska produkter som finns upptagen i PRIO-databasen. Antal substitutioner per institution. Resursperson: Joakim S Larsson Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: Miljöenheten har en representant i en nationell grupp för substitution av farliga kemikalier och i en substitutions-grupp på GU i denna fråga. Gruppen arbetar för att sammanställa en lista med fungerande substitutioner som SA kommer att lägga på hemsidan och sprida. Akademin har en representant i GUs substitutionsgrupp (Rose-Marie Sjöberg). Möte om KLARA-systemet för nya och etablerade användare hålls regelbundet i GUs 6(22)
regi. Rita Grandér är akademins nya representant för KLARA-systemet. Flera substitutioner från akademins institutioner är rapporterade till den årliga återrapporteringen till GU. Område miljörisker Mål Sahlgrenska akademin ska minimera olyckor med negativa konsekvenser på miljön. Aktivitet Genomföra totala miljöriskanalyser minst 2 ggr under perioden 2011-2015. Huvudindikator: Antalet olyckor med negativa konsekvenser för miljön. Rapporteringsindikator: Antal genomförda aktiviteter med syfte att minska uppkomsten av olyckor som medför negativa konsekvenser för miljön. Resursperson: Göran Lyckemark Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: Ingen miljöriskanalys genomfördes under 2011. En miljöriskanalys bör genomföras 2012. Eventuella behov av ändringar i miljömål och handlingsplan samt övriga dokument inom miljöledningssystemet. 1. Område forskning Mål Sahlgrenska akademin ska öka forskningen inom hållbar utveckling. Aktivitet Definiera hållbar utveckling inom forskning Beslut: Mats Sandberg avvaktar rapporten från FN, Rio + 20, och uppdaterar skrivelsen/diskussionsunderlaget utifrån denna rapport. Diskussionsunderlaget föredras/diskuteras i miljörådet, med ledningen och bör därefter föredras och diskuteras i relevanta delar med dekanus rådsorganisation. 2. Område utbildning (grund- och forskarutbildning) Mål Sahlgrenska akademin ska fortsätta att integrera hållbar utveckling i grund- och forskarutbildning. Beslut: Aktiviteterna (se sid 2-3) kopplade till detta miljömål samt resursperson(er) skall diskuteras i relevanta delar med dekanus rådsorganisation. 3. Handlingsplanen som helhet 7(22)
Beslut: De specifika aktiviteterna som till miljömålen i handlingsplanen skall kopplas till person som driver frågan. Uppföljning av åtgärder beslutade vid ledningens tidigare ar Ett IT-baserat utbildningsmaterial i miljö och hållbar utveckling eftersöktes sept 2011. Är det påbörjat/avslutat? Önskemål om kompostering har återigen framförts från studenter och viss personal sept 2011. Pilot-avd (miljömedicin) dec 2011har utfallit väl. Akademi-kansliet kommer att införa sortering av matavfall under 2012 Önskemål sept 2011om att ett av konferensrummen i Academicum inreds (med tydliga instruktioner) för digitala möten (inkl en stor skärm). Beslut: Anna Lindholm skriver underlag för ett uppdrag till Göran Lyckemark om att undersöka förutsättningar och möjliga alternativ. Då Academicum-lokalerna är strängt uppbokade för möten bedömdes det inte lämpligt att boka upp ett rum för e-möten. På dekanus initiativ skickades ett brev till miljöchefen E Omrcen om att GU bör ha en samsyn på begreppet Hållbar utveckling. Något svar har inte kommit men miljöenheten har tagit upp frågan och kommer att återkomma. Ledningens visioner och planer för att miljöledningssystemet skall bli bättre. I stort anser ledningen att systemet fungerar bra. Man eftersöker mera samarbete med studenter via kåren. Ekonomisk av kostnader och behov av medel för det kommande arbetet. Äskade medel bedöms täcka kostnaderna för 2012 Övriga frågor Nästa ledningens Aug/sept 2012 8(22)
Bilaga 5 Ledningens 13 feb 2012 Hållbar utveckling i verksamheten Med denna skrivelse vill vi försöka reda ut hur Sahlgrenska akademin berörs av hållbar utveckling. Detta mot bakgrund av att hållbar utveckling skall integreras i akademins forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle. Bakgrund Högskolelagen föreskriver att högskolorna i Sverige skall främja en hållbar utveckling: Kap 1, 5 Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. 9(22)
Definitionen i högskolelagen härrör från Bruntlandkommisionens rapport Vår gemensamma framtid 1987 och har ett tydligt anslag av långsiktighet (...kommande generationer ) och är inte begränsad geografiskt utan har både lokal och global anknytning. Bruntlandkommisionens rapport tillsammans med andra FN-initiativ såsom Rio-mötet 1992 med Agenda 21 och konventionerna rörande biodiversitet och klimat samt Johannesburg-mötet 2002 om hållbar utveckling, slår alla fast att en hållbar utveckling som syftar till att tillgodose nuvarande och framtida generationers utveckling, kräver en helhetssyn - både lokalt och globalt - där hänsyn (i t.ex. politiska beslut) tas till ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter/dimensioner. Detta är väl sammanfattat i den rapport från mötet i Göteborg år 2004, som ligger till grund för ändringen i högskolelagen 2006 1-3. Sahlgrenska akademins och andra högskolors huvuduppgifter där hållbar utveckling har relevans, är utbildning, forskning och samverkan med samhället. OBS! Den direkta påverkan som akademins verksamhet har på aspekter av hållbar utveckling, t.ex. energiutnyttjande, klimatpåverkan, kemikaliehantering respektive olika positiva bidrag till människors hälsa och välbefinnande, behandlas inom miljöledningssystemets handlingsplan för 2011-2015 4. Utbildning Vad gäller utbildning pågår sedan 2006 ett integreringsarbete av hållbar utveckling (uppdrag från GU) inom akademins samtliga program (sammankallande Barbro Robertsson). I Göteborgs universitets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 4 framgår att universitetet har som mål att integrera hållbar utveckling i utbildningen. Sahlgrenska akademin har därefter fått rektors uppdrag att bryta ner detta övergripande mål till delmål anpassade till den egen specifika verksamheten. För bakgrund och nulägesrapport se (http://www.sahlgrenska.gu.se/digitalassets/1332/1332898_ruga_2010.pdf). Forskning I Göteborgs universitets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 4 framgår att universitetet har som mål att öka mängden forskning inom hållbar utveckling (valet av forskningsområde i Sverige är i princip fri till sin natur men kan styras med ekonomiska medel och riktade tjänstetillsättningar). Sahlgrenska akademin har därefter fått rektors uppdrag att bryta ner det övergripande målet till relevanta mål för sin egen verksamhet. Vilken typ av forskning inom akademin främjar då en hållbar utveckling, så som den definieras enligt högskolelagen? Frågan är nyligen aktualiserad eftersom GU och akademin i sina miljöledningssystem skall rapportera indikatorer för forskning inom hållbar utveckling 3,5. En central del i hållbarhetsbegreppet i Bruntlandrapporten 1987, Agenda 21 från Rio-konferensen 1992 och mötet i Johannesburg om hållbar utveckling 2002 är en helhetssyn där hänsyn tas till alla dimensioner med ett lokalt och globalt perspektiv. Detta poängteras även i den rapport från Göteborgs-mötet 2004 som ligger till grund för ändringen i högskolelagen 2006 1-3. Att rapportera hållbar utveckling utan en sådan helhetssyn är starkt kritiserat med argumentet att man då riskerar att skapa en business as usual attityd 6. 10(22)
På mötet i Johannesburg 2002 om hållbar utveckling fick folkhälso-begreppet genomslag och främjande av folkhälsa för utsatta grupper lokalt och globalt (särskilt kvinnor och barn) är exempel på forskning som ingår som en del i Sveriges nationella strategi för hållbar utveckling 7. En god hälsa är en central aspekt av den sociala dimensionen (social välfärd) i begreppet hållbar utveckling 8. Undermålig hälsa skapar och vidmakthåller fattigdom varför Milleniemålet att halvera fattigdom till 2015 har stor betydelse för global hälsa. Här följer ett förslag på sammanställning på forskning inom hälsoområdet med frågeställningar inom hållbar utveckling (i enlighet med högskolelagen). Listan är delvis baserad på de sjukdomar som togs upp som stora hot mot en global hållbar utveckling på Johannesburg-mötet om hållbar utveckling 2002. Epidemiologisk forskning där bakgrunden till sjukdomar/sjukdomsutbredning som är kopplade till ekonomiska (t.ex. fattigdom 9 ) och ekologiska (t.ex. klimatförändringar, kemikalier) faktorer utreds. HIV/AIDS, tuberkulos, infektions- och parasit-sjukdomar fr.a. hos barn och yngre, näringsbrist och tobak-relaterad sjukdom. Antibiotika-resistens ( anses av WHO som det största framtida hälsohotet). Ohälsa kopplad till framtida klimatförändringar 8-10 ; malaria, vissa vektorburna sjukdomar, kolera o andra diarré-sjukdomar, värmeslag hos äldre, undernäring pga minskade skördar (torka) Miljömedicin och hälsoeffekter av buller, kemikalier, luftföroreningar och ökad UV-strålning på grund av uttunnat ozonlager. Läkemedels påverkan på miljö. Utsatta gruppers möjlighet till vård, flickors/kvinnors rätt till samma vård som män, att begränsa barn- och mödradödlighet. Diabetes (80 % av alla fall av diabetes är invånare i låglöneländer). Förebyggande hälsovård som syftar till att minska risken för att insjukna i vanliga sjukdomar, missbruk och mental ohälsa. Även forskning som minskar förbrukning av ändliga resurser inom vården kan innefattas i begreppet. Samverkan med omgivande samhälle Spridning av kunskapen om akademins forskning inom begreppet hållbar utveckling till andra aktörer i samhället (media, politiker, skolor, industrier etc) görs idag fr.a. via forskarnas egna initiativ. Frågan om akademin bör inrätta ett specifikt forum (som man gjort på Karolinska Institutet 12 ) för att samla forskare inom hållbar utveckling och ev. anordna öppna dagar, föreläsningar etc inom området hållbar utveckling och hälsa för omgivande samhälle, kommer att diskuteras. Fortsatt dialog 11(22)
Vi välkomnar synpunkter på denna text/tolkning och kommer halvårsvis i samband med ledningens av miljöledningssystemet för dekanus att redovisa synpunkter och förbättringsförslag som kommer in till mats.sandberg@anatcell.gu.se. Referenser: 1. Världen står inför stora utmaningar som angår alla människor och alla länder. Fattigdom, klimatförändringar, epidemier och krig är exempel på problem som står i vägen för en hållbar utveckling, globalt såväl som nationellt och lokalt. Problemen är komplexa och omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Lösningar förutsätter en helhetssyn, där åtgärder inom olika områden förstärker varandra och där alla människor tar ett ansvar. ur - Att lära för hållbar utveckling, SOU 2004:104, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/34144. 2. Begreppet tar sin utgångspunkt i en helhetssyn på människors och samhällens behov, förutsättningar och problem. Den bärande principen är att ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och processer är integrerade de är varandras förutsättningar och stöd. ur - Att lära för hållbar utveckling, SOU 2004:104, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/34144. 3. Högskoleverket menar att många lärosäten arbetar ambitiöst med jämställdhet och mångfaldsfrågor. Dock har inget lärosäte ännu samlat sitt arbete med jämställdhet, social och etnisk mångfald, internationalisering, miljöfrågor och intern demokrati enligt det helhetstänkande som hållbar utveckling kräver. ur - Att lära för hållbar utveckling, SOU 2004:104, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/34144. 4. Göteborgs universitets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling, http://www.mls.adm.gu.se/ http://www.mls.adm.gu.se/digitalassets/1321/1321743_handlingsplan_miljo_faststalld10 1101.pdf 5. Högskoleverkets verksamhet inbegriper alla frågor som omfattas av högskolelagen. Utskottet utgår ifrån att de uppgifter som regleras i Högskoleverkets instruktion vad gäller utvärdering, tillsyn och uppföljning även kommer att inbegripa lärosätenas arbete med hållbar utveckling. ur Utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU3 Ny värld - ny högskola, http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3322&dok_id=gt01ubu3 6. Moneva JM et al GRI and the camouflaging of corporate unsustainability Accounting Forum 30(2006) 121-137 7. Strategiska utmaningar en vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling (skr 2005/06:126)) 8. Ur:Globalisering och hållbar utveckling Pellmer K och Wramner B Grundläggande hälsovetenskap, Lieber 2007 9. Vetenskapsrådet: Forskning vi stödjer Infektion och global hälsa http://www.vr.se/forskningvistodjer/forskningsomraden/medicinochhalsa/infektionochglobalhalsa.4.689e bdf7116f301a88580007061.html 10. Costello A et al Managing the health effects of climate change The Lancet 373(2009)1693-11. United Nations Division for Sustainable Development-WSSD Plan of Implementation...http://www.un.org/esa/sustdev/documents/WSSD_POI_PD/English/POI Chapter6.htm 12(22)
12. http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=36972&a=110269&l=sv 13. Bilaga 2 Ledningens 13 feb 2012 Avvikelsehantering inom Sahlgrenska akademin 13(22)
Kategorier: 1- Forskning och utbildning 2- Samverkan 3- Resor och transporter 4- Energi 5- Avfall och källsortering 6- Kemikalier och laboratorier 7- Miljöledningsdokument 8- Övrigt Avvikelsenummer: 1a siffran = kategori 2a siffran = Vilken avvikelse i ordningen det är på årsbasis 3e siffran = Sista siffran i årtalet Färgkoder: Rött = ej åtgärdat Gult = Påbörjat, ej släckt Grönt = Åtgärdat och/eller släckt Kategori Nummer Fritext Insänt av Inkom datum 7 7.1.9 Dokumenten i SA:s miljöhandbok borde, förutom dokumenthuvudet på förstasidan, ha dokumentnummer och sidan/sidantal på övriga sidor 3 3.2.9 Varför finns det inga cykeltak utanför nybyggda LNC? Kjell Karlsson Mats Sandberg Kommentar 090512 Marianne åtgärdar detta i aktuella dokument samt går igenom gamla dokument när tid finns. 090512 090616: Ska vara på G nu, har varit problem att hitta tak till befintliga ställ Åtgärdat/s läckt datum 100112 100817 100126: Tak är beställt, avvaktar tjälen i marken. 3 3.3.9 Det händer ingenting med cykeltaken på Hälsovetarbacken trots att Mats har gett klartecken till detta för ca 1 år sedan Barbro Robertsson 100817: Taken är på plats 090518 Mats kontaktar Göran igen. 090616: Barbro och Carola ska kontakta varandra ang placering mm. 100817 100223: Tak är beställt, avvaktar tjälen i marken. 4 4.4.9 Ismaskinen på XX har ingen lucka och drar således mycket mer energi än nödvändigt. 100817: Taken är på plats Rita Grandér 090616 090818: Temporärt åtgärdat efter sommaren genom att tjocka plastremsor har 090818 14(22)
4 4.5.9 Aulan, labbet på plan 2 och dietistköket i källaren saknar rörelsedetektorer trots att huset är nybyggt och detektorer finns på kontoren. Henriette Philipsson satts för öppningen. Förslag: Rita mäter temperaturen utanför ismaskinen för att se hur mycket kyla den läcker. 090818 Miljörådet sammanställer alla avvikelser angående energi och skickar dem till Akademiska hus. 101011 Skickat till Ak hus 23 mars Skickat till Stellan olson 100818. 4 4.6.9 De stora dörrarna in till glasburen på LNC borde vara låsta vintertid eftersom de släpper ut mkt värme när de öppnas. 4 4.7.9 De avlånga lamporna som hänger nära fönstren utanför Arvid Carlsson är alltid tända oavsett väder eller ljus utomhus. 7 7.8.9 Den engelska versionen av Regler för miljöanpassad kemikaliehantering är inte senaste versionen Henriette Philipsson Hej Marianne Ursäkta att vi dröjt med svaret Jag har kollat med killarna på Berget och de skall ha ett möte om detta den 19 okt för att se vad som är möjligt och lönsamt. Därefter kontaktar jag dig igen med resultatet. Hälsn Stellan 090818 Se ovan. 101011 Miljörådet 090818 Se ovan. 101011 Magnus Gustafsson 091005 Marianne uppdaterar hemsidan med rätt version och fixar länken. 091009 15(22)
+ att en av länkarna inte fungerar till ovan nämnda dokument http://www.sahlgrenska.gu.se/internt/miljo/ke mikalier/lab_kemikalie r/ 8 8.9.9 Onödigt att trycka arbetsmiljöbarometern som en tjock bok. Miljöbelastande med framställning och de flesta skickas nog till återvinning. 5 5.1.10 Det behövs behållare för pappersåtervinning i den nya tysta läsesalen på Medicinargatan 5A, samt den nya datorsalen invid (2158). Detta borde rimma väl med Göteborgs universitets miljöstandard och det finns gott om plats för utplacering av dessa behållare. 8 8.2.10 Revisionsplanen bör läggas upp på hemsidan. 7 7.3.10 Minnesanteckningarna från miljöråden 2009 finns ej på hemsidan. 8 8.4.10 Hej! Läkare för Miljön har en ny hemsida www.lakareformiljon.s e. Bra om du ändrar på http://www.sahlgrenska.gu.se/internt/miljo/lan kar/. 5 5.5.10 Avfallsguiderna för akademin är inte uppdaterade med de nya riktlinjerna om att Eva Jennische Leonard Schmith Ordf. MFG 091030 Vi tar med detta till ledningens i januari. Samt vidarebefordrar avvikelsen till Miljöenheten. 100119 Marianne skickar vidare frågan till Mats som kan ta upp det i källsorteringsgru ppen. 100126: Göran meddelar att kärl är beställda. 091102 101012 101012: Jag har idag kontrollerat att det finns kärl i båda lokalerna vån 1 datasalen och tysta salen vån 2. Jag har beställt ett kompletterande kontorspappersk ärl till på varje våning som kan stå i andra änden av salarna. Bernt är informerad. Carola Marianne 100225 100310 Marianne 100225 100310 ingrid.ecker man@lakare formiljon.se 100302 100310 Marianne 100311 100817: Alla miljösamordnare ska identifiera och uppdatera 16(22)
slänga mjukplast med hårdplasten. 5 5.6.10 Mail från student i Medicinarelängan ang att källsorteringsfraktioner har slängts i brännbart av lokalvårdarna. 3 3.7.10 Varför har det inte hänt något med åtgärdsförslagen efter resvaneundersökningen 2007? 5 5.8.10 Akademin har fortfarande inte nya skyltar för fraktionen Plastförpackningar trots att det var ca 1,5 år sedan den infördes. 5 5.9.10 Avfallsstatistiken för 2009 måste vara felaktig. EBM och Medg. 1G har minskat från 187 200 kg till 79 000 kg för hushållsliknande brännbart avfall mellan 08 och 09. 3 3.10.10 Trafiksituationen för gång- och cykeltrafikanter runt Medicinareberget/SU/ Odontologen är inte bra. ceciliaadolfs son84@hot mail.com Ulla.Ohlson @neuro.gu.s e källsorteringsguiderna för sina hus. 100312 Mats har svarat. Bett studenten prata med Beatriz om när och var det inträffade. 100323 Mats har svarat Ulla. Miljörådet 100316 Carola har kollat upp nya dekaler 100817: Vi avvaktar ny avfallsentreprenör som kommer 1 okt. Marianne 100219 Tidigare års siffror är överskattade då avfallets vikt i förhållande till volymen har överskattats. Detta gäller kretsloppskontor et/renova och hushållsliknande Magnus Gustafsson brännbart avfall 091208 Miljörådet har skickat in brev till Trafikkontoret med kopia till Higab, SU och Akademiska hus. 100330: Trafikkontoret har svarat. 100609: Trafikkontorets svar + följebrev har skickats till Akhus, Higab o SU. Svar inkommer från Akhus o Higab. 100817: Miljörådet ska göra 100315 100323 100413 100413 17(22)
4 4.11.10 Energistatistik från v 43-44 visas fortfarande på TV-skärmarna i Medicinarelängan. 8 8.12.10 Söker kontaktperson till energicykeln som stod i Medicinarelängan hösten 09. 4 4.13.10 Fönsterbyte i Medicinarelängan. Hur påverkar det energiförbrukningen framöver? 8 8.1.10 Canon skrivare, inställningar för att kunna använda returpapper. 8 8.1.10 Belysning i korridor/trapphus och allmänna utrymmen på miljömedicin SA är alltid tända 6 6.1.10 Möjlig läcka från dragskåp till ett skrivrum via ventilationssystemet 8 8.1.11 Sedan 2007 har, enligt SA s handlingsplan, institutionen för vårdvetenskap och hälsa haft uppdraget att driva ett pilotprojekt för att minska pappersåtgång och öka andelen av miljömärkta kontorsvaror med årlig återrapportering. Någon sådan rapport har ännu inte lämnats i januari 2011. 5 5.10.11 Felsorterat avfall på Hälsovetarbacken i lärosal 7244 och grupprum 7232 blandat i brännbart och ÅVpapper. Caféets och Kårens miljöstationer blandat i samtliga prioriteringslista och utreda vem som är väghållare för olika områden. Mats 100412 Marianne kontaktar Claes kvist på Ak Hus Birgitta Odén 100519 Marianne skickas kontaktuppgifter Miljörådet 100511 Något att utvärdera vid årssammanställningen av energiförbrukningen 10/11 Miljörådet, Barbro Robertsson Annette Sverkar, mirep Miljömedici n Bengt Gustavsson Physiologi Barbro Robertsson Maritha Svensson 101026 Prata med Torbjörn Trejer påub 101206 Prata med Göran Lyckemark 101216 Prata med Göran Lyckemark 100519 Frågan sköts av Karin A fr.o.m. 2012 Mats S kontaktar Göran L 110301? Karin A sköter frågan fr.o.m. 2012 110328 Skyltar har satts upp i lärosalarn a. 18(22)
fraktioner. Info till studenterna behövs 1 1.1.1 Sahlgrenska akademin har sedan årsskiftet 2011 fått ett labkök i sina lokaler. I köket blir det mycket sopor som är lämpad för kompostfraktionen. Studenterna som är aktiva källsorterare saknar kompostfraktionen och för att kunna motivera studenterna till källsortering vill vi komplettera med denna fraktion eller ha en mycket hållbar och skriftlig förklaring till studenterna 6 6.1.1 Får man hälla ut TBS- T working solution, (1 L ph 7.45, 100 ml 10X TBS-T, 900 ml vatten mix) i vasken? 5 5.11.2 Det finns inga bra skyltar från HArecycling. Detta skulle naturligtvis varit med i upphandlingen. 5 5.12.2 Andelen rätt sorterat avfall på EBM minskat. Kommentarer från lokalvården. 8 8.1.2 Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa har svårt att få fram uppgifter från Canon om vilket återvunnet papper som kan användas i Canons skrivare/kopiatorer 8 8.1.2 Dyrare med returpapper/miljömärkt än vitt ej svanenmärkt. GU-shopen (2011): Återvunnet/returpapper : 0,068 kr/st (2500 Henriette Philipson Miljösamord nare för inst Medicin Anna-Lena Leverin, fysiologen, Medicinareg atan 11 annalena.leverin @neuro.gu.s e Kjell Karlsson, EBM Kjell Karlsson, EBM Barbro Robertsson, Institutionen för Vårdvetensk ap och hälsa Gunilla Aronsson, IO 110623 Ett pilotförsö k med sortering av matavfall utfördes på miljömedi cin dec 2011 med gott resultat. Frågan tas upp igen på ledningen s genomgån g i feb. 111019 Skickar frågan vidare till Fredrik Björcke, Seka miljöteknik. Ja, efter kontalkt med GRYYAB. (Mats S) 120109 Maria Bodin arbetar med att ta fram nya GU gemensamma skyltar. 120109 Påbörjad, problemet med i handlings 120110 Barbro återkommer. 120117 Skickar frågan vidare till Jenny Friman, Miljöenheten (inköp och upphandling) planen. Karin A fortsätter med Canonfrågan. Gunilla A har kollat med GUshopen och VGregionen. 19(22)
st/170;-) Vitt miljömärkt: ca 0,074kr/st (GU-shopen var lite osäker på priset) (2500st/ca 185:- Vitt, ej svanenmärkt: 0,064kr/st (2500st/160:-) VG-regionen: Vitt miljömärkt: 0,05 kr/st (2500st/125:-) 6 6.1.2 Jag har en del riskavfall som jag inte riktigt vet vad jag ska göra med. Det är jod, heptan och arseniktrioxid. Joden är 0,3% jod i vattenlösning. Har 3 liter ståendes Heptan är 7% löst i 10% ättiksyra och resten vatten. 7 liter Arseniktrioxid är 0,6% i en blandning av vatten, svavelsyra och natriumklorid. 10 liter Det är väl inget av detta som jag kan hälla ut i vasken, eller hur? elisabeth.gra matkovski@ nutrition.gu. se 120123 Vänligen konsultera det regelverk som finns under kemikalier på hemsidan: www.sahlgrensk a.gu.se/internt/mi ljo Enligt regelverket får Jod-lösning (jodid-joner i vattenlösning) h ällas ut i små mängder HEPTAN: En googling gav följande MYCKET GIFTIGT FÖR VATTENLEVA NDE ORGANISMER, KAN ORSAKA SKADLIGA LÅNGTIDSEFF EKTER I VATTENMILJÖ N. FARLIGT: KAN GE LUNGSKADOR VID FÖRTÄRING. HÄLL INTE UT!!!! Maria B skickar frågan vidare till Jenny Friman ARSENIKTRIO XID: En googling gav följande: HÄLL INTE UT!!!! 20(22)
6 6.1.2 Det gäller reglerna för hur vi ska ta hand om antibiotika. Vad det gäller kloramfenikol så har de nedgraderats och jag undrar vad man stödjer sig på för information. nedgraderat reglerna för kloramfenikol, (ett antibiotika som vi använder). I det nya reglerna står det att kloramfenikol är lätt nedbrytbart i naturen och kan hällas ut i vasken. Läser man i KLARA, ändrad 110616,så känns ju inte kloramfenikol som något man häller ut i vasken och i säkerhetsdatabladet från Sigma anges att produkten är stabil vid normala lagringsförhållanden. Ja, vad ska man göra och vilken information är den rätta, eller är det jag som inte tolkar informationen rätt? Susanne.kall gard@micro bio.gu.se Artikelnummer CAS-nummer R-fraser S-fraser Symboler Kemisk formel UN-nr 120104 I GUs regelverk för kemikaliehanteri ng (www.sahlgrens ka.gu.se/internt/ miljo) finns angivet att kloramfenikol kan hällas ut i avloppet eftersom det bryts ned snabbt i naturen. Efter förfrågan om detta är korrekt har vi kontaktat miljökemisterna på avloppsverket GRYAAB. Kloramfenikol bryts ned av UVljus men eftersom det inte finns så mycket av den varan i avloppssystemet så skall kloramfenikol inte hällas ut. Däremot tycker GRYYAB att det är OK att behandla medier som innehåller kloramfenikol med UV-ljus under ca 12 timmar och sedan hälla ut. Mera specifik info om detta kommer senare från miljöenheten på GU. 21(22)
6 6.1.2 Kan man hälla ut en buffertlösning innehållande ca 0,5 % borsyra och 10 millimolartris Uppkom under inter revision ht 11 111115 Din fråga gällde en buffertlösning innehållande ca 0,5 % borsyra och 10 millimolar Tris, om denna kunde ledas till avloppet. Din uppskattning var att volymen utgjorde ca 10 liter/dag, Vid bedömningen har jag tittat på mängder, miljödata mm och jämfört med det som som kommer med hushållsvatten. Borater får vi in en hel del med hushållsvattnet (finns i t.ex.i tvättmedel. ). Ur miljösynpun kt är borsyra i dessa halter acceptabel, borsyra finns t.ex. naturligt i havsvatten och är essentiell. (ur hälsosynpunkt är den otrevlig i högre halter). När det gäller tris, så kan vi också (tillsvidare) accepterar detta och i denna låga halt. Tris är mycket vanlig buffertämne på många lab. Har frågor om ovanstående så hör av dig. När frågor uppkommer om vad som kan ledas till avloppet eller inte så är vi 22(22)
tacksamma för att ni kontaktar oss, vi informerar gärna. Med vänlig hälsning Carina Blid Göteborgs universitet Sid 1 (8) Revisionsrapport 2011-11-09 Dnr F 8 80/11 Intern miljörevision av Sahlgrenska akademin Tid: 2011-10-19--20 Plats: Göteborg Revisionsledare: Ulf Andersson Revisor: Maria Henje Standard/kravdokument: ISO 14001, EMAS samt tillämplig miljölagstiftning Omfattning 23(22)
Miljöledningssystemet omfattar följande verksamheter: 1. Sahlgrenska akademins kansli 2. Akademin Core Facilities 3. Institutionen för kliniska vetenskaper 4. Institutionen för odontologi 5. Institutionen för medicin 6. Institutionen för vårdvetenskap och hälsa 7. Institutionen för biomedicin 8. Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 9. Wallenberglaboratoriet Syfte Syftet med denna interna miljörevision är att utvärdera om miljöledningssystem för fakulteten överensstämmer med kraven i ISO 14001 och EMAS, har införts och efterlevs inom organisationen samt avgöra om system och verksamhet uppfyller tillämplig miljölagsstiftning, krav enligt universitetets och akademins miljöhandbok samt andra krav. Genomförande Revisorerna har granskat dokumentationen i Sahlgrenska akademins miljösidor (http://www.sahlgrenska.gu.se/akademin/miljo/), genomfört samtal med prefekter, sektionschefer, avdelningschefer, miljösamordnare, miljörepresentanter och övrig personal samt genomfört besök i verksamheten. Vid denna miljörevision besöktes verksamheten vid ett antal enheter enligt programmet i bilaga 4. Revisionsresultat Revisionen har resulterat i ett antal större och mindre avvikelser samt noteringar enligt följande: Antal större avvikelser 2 Antal mindre avvikelser 12 Antal noteringar 30 En lista med alla avvikelser återfinns i bilaga 1. En lista med alla noteringar återfinns i bilaga 2. En sammanställning som visar fördelningen av avvikelserna och noteringar samt vilka kravelement som reviderats återfinns i bilaga 3. Kopia av revisionsrapporten är översänd till reviderad organisation samt till miljöchefen. Originalet är skickat till registrator för arkivering genom revisionsledarens försorg. Revisionsrapporten delges rektor vid ledningens av miljöledningssystemet. 24(22)
Göteborgs universitet Revisionsrapport 2011-11-09 Dnr F 8 80/11 Sid 2 (8) Kommentarer och slutsatser Sahlgrenska akademin har ett bra och genomtänkt miljöledningssystem där personalen är väl medvetna om systemets olika delar och vad som förväntas av dem. Vid revisionen fördes många diskussioner i en positiv anda. Ledningen är väl insatt i miljöledningssystemet och får regelbunden uppdatering. Personalen arbetar aktivt och med stort engagemang inom miljöledningssystemet. Dokumenten i miljöhandboken innehåller en del inaktuella uppgifter. Under 2009 införde akademin en förändring där varje institution skall skriva handlingsplaner för miljöarbetet. Denna förändring verkar nu ha satt sig och det finns handlingsplaner. Flera av verksamheterna är integrerade med Sahlgrenska universitetssjukhuset, vilket gör att gränsdragningen bör ses över kontinuerligt. Vi besökte bland annat Bakteriologi på Guldhedsgatan 10 som var certifierade både inom Sahlgrenska akademin och inom Sahlgrenska universitetssjukhuset. Vid besöket på Farmakologi fördes en diskussion om IT verksamheten vid universitetet, med anledning av energisparande/avstängning av datorer. Det framkom att man var missnöjd med nuvarande oklara regler och den service jämfört med kostnader som finns på universitet centralt. Vid revisionen hade vi ett fokusområde, giftiga kemikalier, där vi kunde notera några brister, framförallt vad gäller märkning, men i några fall även hantering. Rekommendationer Fakulteten rekommenderas att arbeta vidare med sitt miljöledningssystem i nuvarande form, där man ger institutionerna möjlighet att ha sina egna handlingsplaner. Detta ger ett större engagemang och möjlighet till att göra olika prioriteringar inom olika delar av verksamheten. Generellt noterade vi att en del av miljöledningssystemets dokument behöver uppdateras. Länkningen mot universitetsgemensamma dokument är i många fall bruten, på grund av att dessa dokument fått annan adress. Samtliga källsorteringsguider verkar behöva en uppdatering. Avfallsförordning (2011:927) trädde i kraft 9 augusti 2011. Vid revisionstillfället hänvisades i flera dokument och laglistan till en tidigare lag som inte längre gäller. Vid senaste ledningens 21 september 2011 redovisades lagefterlevnaden mot den inaktuella lagstiftningen. Akademin bör ha ett system för att uppdatera inaktuell lagstiftning. et skall enligt uppgift sköta detta centralt, men även här saknas uppdatreing. Kemikalien Lysol, som enligt KLARA skall vara märkt som giftigt och frätande, hittades i ett fall under en diskbänk och i ett annat fall på en hylla ovanför diskbänken då man betraktade det som rengöringsmedel. Den första dunken hade farosymboler medan den senare helt saknade farosymboler. Detta pekar på att leverantörerna i vissa fall inte sköter märkningen på et tillfredställande sätt och därmed orsakar felhantering på akademin. Giftiga kemikalier ger ibland upphov till en slask, som i flera fall helt saknar farosymboler. Vi rekommenderar akademin att göra en översyn vad gäller giftiga kemikalier i hela verksamheten. Vid institutionen för Neurovetenskap och fysiologi fanns en handlingsplan för 2011 som var baserad på akademins tidigare handlingsplan. Här saknades flera av de delar som finns i akademins handlingsplan, fastställd 2011-02-28. 2(22)
Göteborgs universitet Revisionsrapport 2011-11-09 Dnr F 8 80/11 Sid 3 (8) Akademin har, precis som övriga universitetet, en ständig utveckling av sin organisation. Nya delar, t ex centra av olika slag, inrättas i för akademin nya lokaler. Det gäller då att man hanterar dessa delar i miljöledningssystemet. Inledningsvis kan man avgränsa bort ny verksamhet innan man hinner får en miljörepresentant och miljöverksamheten på plats. Ulf Andersson Revisionsledare tel: 031-772 4966, mobil 0736-545402 e-post ulf.andersson@gu.se Dokument inom miljöledningssystemet vid Göteborgs universitet Revisionsrapport Upprättad och fastställd av Ulf Andersson, 2011-11-09 Dnr: F 8 80/11 3(22)
Göteborgs universitet Revisionsrapport 2011-11-09 Dnr F 8 80/11 Sid 4 (8) BILAGA 1 Lista över avvikelser (Typ: S = Större avvikelse, M = Mindre avvikelse) Nr Kravelement (ISO 14001) Avvikelse Typ 1 4.1 Oklart hur akademin hanterar nya centra som etableras i nya lokaler som tidigare ej omfattats av miljöledningssystemet, t ex Gillberg Neuropsychiatric Centre på Kungsgatan 12. 2 4.3.2 Avfallsförordning (2011:927) trädde i kraft 9 augusti 2011. Vid revisionstillfället hänvisades i flera dokument och laglistan till en tidigare lag som inte längre gäller. 3 4.3.3 Oklart om avvikelse 2 från föregående års miljörevision, att Handlingsplan för Institutionen för Medicin saknas, är åtgärdad. Institutionen saknas på sidan http://www.sahlgrenska.gu.se/internt/miljo/institutioner/ och dokumentet kan heller inte återfinnas på institutionens hemsida http://www.medicine.gu.se/. 4 4.3.3 Handlingsplan för miljöarbetet finns inte fastställd på Core Facilities M 5 4.4.1 Vid besök på Klinisk neurovetenskap noterades att miljörepresentanter saknades på flera avdelningar. 6 4.4.4 Källsorteringsguiderna för akademin verkar vara inaktuella vad avser organisation och kontaktpersoner. 7 4.4.4 Dokumentet Miljö och hållbar utveckling, Verksamhet för 2010 och handlingsplan 2011, vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, saknar koppling till akademins handlingsplan för 2011-2015, fastställd av dekanus 2011-02-28. 8 4.4.4 Ett antal dokument, t ex Grundregler för laboratoriearbete, Källsortering/Avfallshantering på lab, Miljöintroduktion om du är handledare/chef, Minska miljöpåverkan vid kontorsarbete/tjänsteresor, har en oklar status i miljöledningsarbetet. De verkar inte vara fastställda av någon i systemet. Vissa förefaller vara blanketter. 9 4.4.6 Hos Genomics (Core Facilities), Lab 2111, saknades märkning på skåp med giftiga kemikalier 10 4.4.6 Hos Proteomics (Core Facilities), Lab 1274, saknades märkning på metanolskåpet. Motivet var att man inte riktigt räknar metanol som en giftig kemikalie. 11 4.4.6 Genomics (Core Facilities), Rum 2112 Slask med Formamid omärkt, hög risk för oavsiktligt utsläpp till avlopp. 12 4.4.6 Hos Proteomics PME (Core Facilities), Lab 1304 A Lysol under diskbänken ej märkt med giftmärkning 13 4.4.6 Vid besök på Farmakologi, Lab 4731, återfanns livsmedel i samma kylskåp som giftiga kemikalier. 14 4.6 Bilagor saknas i anteckningar från ledningens 25 januari 2011 och 21 september 2011. Vissa dokument går att återfinna på andra ställen i miljöledningssystemet, men det är då oklart om dessa ändrats efter arna. M S M M M M M M M M S M M 4(22)
Göteborgs universitet Revisionsrapport 2011-11-09 Dnr F 8 80/11 Sid 5 (8) BILAGA 2 Lista över noteringar Nr Kravelement (ISO 14001) Noteringar 1 4.1 Enligt dokument 4.4.1SA1, Ledningens representant inom miljöledningssystemet, är Mats Sandberg ledningens representant till och med december 2007. 2 4.4.4 Vid besöket fick vi kommentaren att fler dokument borde vara på engelska, t ex miljömål och handlingsplan, då flera medarbetare inte är svenskspråkiga. 3 4.4.4 Dokumentet 4.1 SA1, Omfattningen av miljöledningssystemet vid Sahlgrenska akademin, innehåller sifferuppgifter på antal anställda som kraftigt avviker från den aktuella situationen i oktober 2011. 4 4.4.5 I miljöledningssystemet finns en skrivelse, Hållbar utveckling i verksamheten. Oklart vad denna skrivelse har för giltighet i systemet. 5 4.4.5 Dokumentet 4.3.1.SA3, Omvärdering av Sahlgrenska akademins miljöaspekter samt fastställande av de betydande miljöaspekterna, verkar inte vara fastställt 6 4.4.5 Dokumentet 4.4.2 SA3 bilaga 1, Checklista för miljöledningssystemet vid Sahlgrenska akademin föreligger i två varianter, en fastställd av dekanus 2007-05-30 (4.4.2 SA2 bilaga1) och en nyare uppdaterad 110719 (4.4.2 SA3 bilaga 1), som ej verkar vara fastställd. 7 4.4.5 Dokumentet 4.4.2 SA3 bilaga 1, Checklista för miljöledningssystemet vid Sahlgrenska akademin anger att man skall känna till resepolicyn. Den är numer ändrad till en rese och mötespolicy. 8 4.4.5 Dokumentet Miljöinformation vid avd för medicinsk och klinisk genitik namnger en tidigare prefekt som ansvarig. 9 4.4.5 I Miljöhandboken på nätet finns 15 st länkningar som inte fungerar till centrala dokument på GU. 10 4.4.5 Dokument 4.5.5 SA1, 4-årig revisioneplan för Sahlgrenska akademin anger att del av institutionen för medicin skulle revideras 2011. Så blev ej fallet. 11 4.4.6 Vid besöket på Farmakologi noterades att man tagit hål i golvmattan i korridoren alldeles intill Ögonduschen. Oklart vart vattnet tar vägen då det försvinner ner under mattan. Risk för utsläpp och fuktskador. 12 4.4.6 Hos Proteomics (Core Facilities), lab 2112 samlades giftig slask i dragskåp med vask direkt till avloppet. Risk för läckage direkt i avlopp föreligger om behållare går sönder eller välts ut i samband med påfyllning. 13 4.4.6 Vid besöket på Neurovetenskap och fysiologi, avd för fysiologi, fanns osäkerheter om man kunde hälla TRIS/TBS/Borsyra/PBS i avloppet. 14 4.4.6 Klinisk neurovetenskap: Kapprum 6442 Stora problem i lokalen med ansamlingar av frigolitförpackningar 15 4.4.6 CCI Centre for Cellular imaging använder sig inte av KLARA 16 4.4.6 Hos Proteomics (Core Facilities), 1274 maskinrum, i intilliggande tillhörande korridor fanns skåp med brandfarliga varor, metanol. Giftmärkning saknades och korridoren hade även funktion av fikarum. 17 4.4.6 Hos Proteomics (Core Facilities), 1337A Giftiga kemikalier behöver märkas. 18 4.4.6 Hos Proteomics PME (Core Facilities), 1318 Giftiga kemikalier, märkning saknas på skåp 5(22)