Genomgång av miljöledningssystemet vid Sahlgrenska akademin 22 april 2015

Transkript

1 SAHLGRENSKA AKADEMIN Genomgång av miljöledningssystemet vid Sahlgrenska akademin 22 april 2015 Medverkande: Margareta Rorsman, Eric Hanse, Olle Larkö, Rita Grandér, Mats Sandberg, Jan Rubensson Innehållsförteckning Mötesordning...2 Avvikelser, lagefterlevnad, revisioner mm...2 Förslag från externa intressenter, klagomål etc...2 Uppföljning av GUs handlingsplan för hållbar utveckling och miljö OMRÅDE FORSKNING...3 OMRÅDE UTBILDNING PÅ GRUND OCH FORSKARNIVÅ...4 OMRÅDE MED DET OMGIVANDE SAMHÄLLET...5 OMRÅDE STUDENTSAMVERKAN...6 OMRÅDE KOMPETENSUTVECKLING...7 OMRÅDE KLIMATPÅVERKAN...8 OMRÅDE RESURSFÖRBRUKNING OMRÅDE FARLIGA KEMIKALIER OMRÅDE MILJÖRISKER Eventuella behov av ändringar inom miljöledningssystemet? Uppföljning av åtgärder beslutade vid ledningens tidigare genomgångar Ledningens visioner/planer för att miljöledningssystemet skall bli bättre Ekonomisk genomgång av kostnader och behov av medel för det kommande arbetet Sahlgrenska akademin 1 (14) Medicinaregatan 3, Box 400, Göteborg

2 Mötesordning Avvikelser, lagefterlevnad, revisioner mm a) Rapport: Avvikelser från internrevision 2014 samt åtgärder (se bil 1) b) Övriga avvikelse/tillbud föredras (bil 2) Belysningsfrågorna återaktualiseras med AHus och G Lyckemark Ledningen ifrågasätter enkäter i pappersform, pappersutskick i allmänhet. Miljösamordnare SA kontaktar miljöenheten GU. c) Checklistan för lagefterlevnad är genomgången (bil 3) d) Rapport: Återrapportering för 2014 till GU (bil 4) Förslag från externa intressenter, klagomål etc a) Förslag att hållbarhets-märkning av utbildningsprogram/kurser delegeras till lägre nivå (nu skall beslut om hållbarhets-märkning av utbildningsprogram tas av AKstyrelsen) Förslag från ledningen: Beslut om Hållbarhetsmärkning av kurser/program på SA tas av UK på varje inst (för läkarprogrammet tas beslut av läkarprogramkommitten?). Jan Rubensson skriver beslutsunderlag. b) Styrdokument för miljörådet saknas? Ledningen för kansliet undersöker detta. c) Solpaneler på Medicinareberget? Undersökning av bästa plats för solpaneler på berget pågår. MS tar kontakt med Per Loveryd efter sommaren. Rapport på nästa genomgång av MLS. d) Källsorteringsmöbler academicum saknas. Rita tar fram kostnadsförslag och skickar till kansliledningen. e) Clean Chem day för hela SA (hela GU?) Ledningen är positiv, Miljörådet tar fram en plan. 2 (14)

3 antal publicerade artiklar Uppföljning av GUs handlingsplan för hållbar utveckling och miljö 2014 OMRÅDE FORSKNING Universitetet skall främja forskningen inom hållbar utveckling i linje med Vision Aktivitet SA Definiera hållbar utveckling inom forskning Identifiera och sammanställa forskning inom hållbar utveckling minst 2 ggr under GU s huvudindikator/rapporteringsindikator: Antalet publikationer som vid utsökning i universitetets publikationsdatabas identifieras med hjälp av ett antal sökord relaterade till hållbar utveckling. Under 2014 publicerades 231 vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling, vilket motsvarar en ökning med tre procent jämfört med Under perioden har antalet artiklar inom Hållbar utveckling fördubblats vid SA Publicerade vetenskapliga arbeten Förstärkt forskning inom ämnesområdet. Hållbar utveckling är ett av 7 delmål i SAs handlings och verksamhetsplan inom Forskning som påverkar SA finansierar fr.o.m en professur i miljöfarmakologi. Forskare från SA var huvud/medsökanden i 40 av 103 intresseanmälningar till UGOT Challenges Globala samhällsutmaningar. Från det totala antalet ansökningarna har 12 tagits ut för fördjupad ansökan under 2015, av dessa har 5 ansökningar huvudsökanden från SA. Analys/Beslut: SA har med finansieringen av professuren i miljöfarmakologi gjort en kraftfull satsning inom HU. Ansökningarna till UGOT visar på en stark mångfald inom ämnesområdet Hållbar utveckling/globala utmaningar. 19 Samordnare: Mats Sandberg (14)

4 OMRÅDE UTBILDNING PÅ GRUND OCH FORSKARNIVÅ Universitetet skall öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen i enlighet med Vision Aktivitet SA Introduktion i hållbar utveckling för alla nya studenter/doktorander Alla program ska ha en plan för integrering av hållbar utveckling, formulerade som lärandemål, lärandeaktivitet och examinationsform Lansera/arbeta med verktygslådan för integrering av HU i utbildningen GUs huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Andelen hållbarhetsmärkta kurser och utbildningsprogram av totalt antal kurser och utbildningsprogram. kurser/program men alla kurser/program som är märkbara är ännu inte märkta då systemet lanserades sent Hittills har 10 program märkts som hållbarhetsrelaterade med det nya systemet på SA. Totalt har GU märkt 38 stycken som hållbarhets-relaterade eller hållbarhetsfokuserade.101 kurser var 2014 märkta på GU stycken som hållbarhets-relaterade eller hållbarhets-fokuserade..av dessa är 6 kurser på SA märkta som hållbarhetsrelaterade. Hållbar utveckling är ett prioriterat fokusområde inom Utbildning som förnyar i SAs handlings och verksamhetsplan för Ansvariga/samordnare har introducerat verktygslådan inom hållbar utvecklinganvändningen varierar. Gruppen med ansvariga/samordnare på SA har träffats 3 gånger under En lunch-läsecirkel inom HU startade våren Hösten 2014 blev 6% av kurserna och 11% av programmen hållbarhets-märkta. Eftersom hållbarhetsmärkningen gjordes efter nya kriterier är årets resultat inte jämförbara med tidigare år. Det märkningssystem för hållbara kurser/program som antogs våren 2014 av GU har börjat användas för märkning av. Analys/Beslut: Integreringen av hållbar utveckling fortskrider i olika takt på alla inst. Under 2015 förväntas flera kurser/ program hållbarhetsmärkas. Dekanus ger UR ett uppdrag att utreda frågan om papperslös utbildning vid SA. Samordnare: Mats Sandberg 4 (14)

5 OMRÅDE MED DET OMGIVANDE SAMHÄLLET Universitetet skall stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling i linje med Vision 2020 Aktivitet - SA Stärka samarbetet och informationsutbytet med Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) och Folktandvården genom att bjuda in till gemensamma aktiviteter Vidarutveckla hemsidan och ev. räkna antalet unika besökare på hemsidan Anordna seminarier inom och sprida kunskap inom hållbarhetsfrågor med omgivande samhälle GUs huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Antal samverkansaktiviteter (publika föreläsningar, seminarier, TV-inslag, samarbetsavtal etc.) med fokus på hållbar utveckling. Universitetet gav under året aktiviteter med fokus på hållbar utveckling, Vilket motsvarar en ökning med 30% jämfört med med sjukhuset (SU) har nystartat Bland annat beslutades att från 2015 ha gemensamma (SA/SU) miljörepresentantträffar. Flera diskussionsmöten mellan (SA/ SU) med syfte att undersöka möjligheten att i framtiden kunna genomföra gemensamma miljö- och arbetsmiljörevisioner och ronder. Hemsidan genomgår en kontinuerlig uppdatering. Vad gäller samverkan via TV, radio och liknande medier har ingen systematisk genomgång gjorts eftersom vi saknar verktyg för att avgöra vad som är forskning inom hållbar utveckling och vad som inte är det. Som goda exempel kan nämnas forskare inom Global Health, miljömedicin och Läkemedel i miljön. Analys/Beslut: Det nystartade samarbetet med SU ses som mycket positivt och fortsätter med Rita Grandér som sammankallande. Inga gemensamma miljö- och arbetsmiljörevisioner (SA/SU) och ronder är för närvarande aktuella. Samarbetet med Folktandvården fungerar bra sedan länge. Samarbetet 5 (14)

6 OMRÅDE STUDENTSAMVERKAN Universitetet skall öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenterna. Aktivitet - SA Verka för bildandet av en studentgrupp inom hållbar utveckling Verka för att studentrepresentanter medverkar i olika aktiviteter/organ GUs huvudindikator: Antal aktiviteter och samverkansprojekt. GUs rapporteringsindikator: Antal studenter som deltar i de olika aktiviteterna. 152 aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling genomfördes för studenter under 2014, vilket motsvarar en ökning med 46 procent sedan En studentgrupp för arbete med miljö/hållbarhetsfrågor, SASS (Sahlgrenska Academy Students for Sustainability), bildades under våren 2011 och är sedan hösten 2012 ett kårutskott till SAKS. Gruppen har egna möten och driver egna frågor framgångsrikt (t.ex. Meat Free Oneday Initiative, filmkvällar, Food Rescue Parties). SASS har haft studentrepresentanter i miljörådet under Vid miljöintroduktion för studenterna som Mats Sandberg anordnar, medverkar SASS och informerar om sin verksamhet. Mats Sandberg och SASS-representanter fångar upp miljö-intresserade studenter på introduktionsföreläsningarna. Gratis cykelreparationer har erbjudits studenter vid två tillfällen under SASS har under 2014 ökat antal medlemmar och var i februari 12 aktiva. Sahlgrenska har gett stöd åt SASS verksamhet, bland annat genom att upplåta lokaler för dess aktiviteter såsom filmkvällar och loppmarknad. Studenter från Miljöbron har fått i uppdrag att undersöka ev. odling på delar av Medicinarelängans tak. Analys/Beslut: Studenternas miljö-engagemang i SASS är mycket positivt och fortsatt samarbete kommer att uppmuntras. och Mats Sandberg 6 (14)

7 OMRÅDE KOMPETENSUTVECKLING Universitetet skall säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en miljöledningsutbildning. Universitetet skall verka för att personalen stärker sin kompetens inom hållbar utveckling. Aktivitet - SA Årligen arrangera en halvdag i utbildning inom hållbar utveckling för personal Årligen arrangera ett studiebesök eller annan aktivitet för miljörepresentanter Informera nyanställda genom t.ex. e- postutskick på svenska och engelska Vid behov anordna riktad miljöutbildning för anställda Alla inst/motsv. har egna rutiner för introduktion av nyanställda Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Andel medarbetare som genomgått miljöutbildning inom hållbar utveckling. Antal personutbildningstimmar inom hållbar utveckling per år. 51 chefer deltog under året i den utbildning om universitetets miljöarbete som syftar till att tydliggöra chefers ansvar i miljöledningsarbetet. Det motsvarar 22 procent av personerna i ledande befattning. Sedan 2011 har 131 chefer gått utbildningen. Under 2014 deltog totalt personer i någon form av kompetensutveckling inom hållbar utveckling, vilket motsvarar 23 procent av universitetets anställda. 119 personer svarade på miljöfrågor i SAs julkallender. 4 chefer på SA har genomgått GUs chefsmiljöutbildning, Totalt har 165 anställda genomgått någon miljöutbildning i GUs regi. Rita Grandér anordnade en KLARAutbildning för hela GU. Information för miljörepresentanter vid SA hölls i sept Efterföljande studiebesök var i Botaniska trädgården. En grupp inom miljörådet har under 2014 börjat arbeta med att utforma ett förslag till introduktionsmateriel för nyanställda Analys/Beslut: Miljörepresentantträffarna är mycket uppskattade, fortsatt arbete enligt ovan. Adventskalendern var även den uppskattad och kommer att fortsätta. 7 (14)

8 Kg CO 2 utsläpp Kg CO 2 utsläpp ton CO 2 utsläpp OMRÅDE KLIMATPÅVERKAN Resor Universitetet skall minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med Aktivitet SA - Resor Sprida och implementera GU:s nya mötesoch resepolicy bland personal Flyg Informera och utbilda personal i e-möten 2 ggr om året arrangera cykelservice samt utveckla aktiviteten Bil: 2014 fick anställda vid SA bilersättning motsvarande kg CO 2, 2013 motsvarade ersättningen kg CO 2. Detta motsvarar en ökning med 8%. Stimulera till deltagande i cykelutmaningen och liknande aktiviteter Huvudindikator: Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor per år och årsarbetskraft. Rapporteringsindikator: Utsläpp av koldioxid totalt samt per årsarbetskraft. Antal e-möten och datakonferenser per årsarbetskraft och helårsstudent Bil De totala koldioxidutsläppen från resor uppgick till ton, vilket motsvarar en ökning med åtta procent jämfört med De totala koldioxidutsläppen från resor har ökat med 19 % jämfört med Antalet resfria mötestimmar uppgick 2014 till närmare 8 000, en ökning med cirka timmar sedan Flyg: SA:s flygresor under 2014 motsvarade ton utsläppt CO2 (ca 9 % under 50 mil), 2013 var motsvarade utsläpp ton. En ökning med 6% för 2014 Tåg: SAs anställda åkte mil (en ökning med 14% jmr 2013) tåg under 2014 vilket motsvarar 2.6 kg utsläppt CO 2, motsvarande siffror var mil och 2.3 kg utsläppt CO ,7 2,6 2,5 2,4 2,3 2,2 2,1 Tåg (14)

9 KWh Fyra cykelservice-tillfällen arrangerades av SA under 2014; 2 för studenter (april/sept 2014) och två för anställda (personalen betalar hälften av kostnaden). Vad gäller e-möten och datakonferenser saknas rapporteringsrutiner för SA. energianvändningen i byggnaden minskade från ca 1000 kwh/m 2 under 2013 till ca 850 under Total förändring för SA 2014 är -1,8%. Sedan 2010 har SA minskat energianvändningen med 18,7%. Beslut: fortsatt arbete enligt ovan Energi och byggnader Universitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2015 jämfört med Normalårskorrigerad energianvändning per m Fjärrkyla Värme (normalår) EL Aktivitet SA- Energi Driva energispararkampanjer Beslut: fortsatt arbete enligt ovan Öka samarbetet med fastighetsägarna Sprida riktlinjer för grönare datoranvändning Huvudindikator: Årlig energiförbrukning i kwh per kvadratmeter. Rapporteringsindikator: Andel förnybar energi av den totala energiförbrukningen (kwh). Årlig energiförbrukning i kwh totalt per årsarbetskraft och helårsstudent samt per kvadratmeter. Elförbrukning och normalårskorrigerad värmeförbrukning uppgick till sammanlagt 212 kwh/m 2 under 2014, vilket motsvarar en minskning med 1 procent sedan Energianvändningen per kvadratmeter har minskat med 16 procent sedan Energisparprojektet på EBM innebar att 9 (14)

10 OMRÅDE RESURSFÖRBRUKNING Inköp och upphandling Universitetet skall öka andelen upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. produkten eller tjänsten i 13 av 25 ramavtalsupphandlingar. Miljöfrågor och/eller miljökrav ställdes på leverantörens interna miljöarbete i 21 av 25 ramavtalsupphandlingar. Aktivitet SA Uppmana inköpare att ställa krav på leverantörerna Uppmana inköpare att efterfråga samtransport av varor Minska pappersåtgången med 20 % och stimulera användning av returpapper Öka inköp av miljö/etiskt märkta kontorsvaror Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Totalt ekonomiskt värde av alla registrerade anskaffningar med miljö- och etiska krav av det totala värdet av registrerade anskaffningar. Tveksamt om det är möjligt att få fram det ekonomiska värdet (anskaffningar med miljö- och etiska krav är inte markerade specifikt i ekonomi-systemet). Vad gäller ramavtalsupphandlingar, se ovan. Analys/Beslut: fortsatt arbete enligt ovan Under 2014 ställdes sociala, etiska och miljömässiga krav i 81% av upphandlingarna mätt i ekonomiskt värde, vilket motsvarar en ökning med sju procentenheter sedan Under 2014 ställdes miljökrav och/eller miljöfrågor på 10 (14)

11 Kg Återanvändning och källsortering Universitetet skall öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras med 10 procent till 2015 jämfört med Aktivitet SA Sortera även komposterbart material Huvudindikator: Total årlig mängd avfall i vikt fördelat på fraktioner. Rapporteringsindikator: Total årlig mängd avfall i vikt fördelat på fraktioner Återrapportering senast: Resultat och analys: Den totala mängden avfall uppgick till ton under 2014, vilket motsvarar en ökning med åtta procent jämfört med Andelen avfall som materialåtervunnits eller komposterats uppgick till 39 procent av det totala avfallet, vilket är en minskning med två procentenheter jämfört med Sedan 2009 har den totala avfallsmängden minskat med 21 procent och andelen som materialåtervinns eller komposteras har ökat med åtta procentenheter, från 31 procent till 39 procent. Den totala mängden avfall för SA uppgick till 379 ton under 2014, vilket motsvarar en ökning på 8,9% jämfört med Andelen som materialåtervunnits av det totala avfallet uppgick till 19,8% av det totala avfallet på SA 2014 mot 20,5% Andelen som komposterats av det totala avfallet var 3,65% 2014 mot 3,62% 2013 och 2,00% Avfall I stort fungerar återvinningssystemet bra men vi saknar redskap för att avgöra hur bra systemet fungerar. En källsorteringsgrupp med studentrepresentant samlas regelbundet och tar upp frågor kring källsortering. Beslut: fortsatt arbete enligt ovan Materialåtervinni ng Kompost Tot. Avfall 11 (14)

12 OMRÅDE FARLIGA KEMIKALIER Sahlgrenska akademin ska verka för ökad utfasning och minskad volym av kemiska produkter som finns i PRIO-, SIN och begränsningsdatabasen. Aktivitet SA Utarbeta en kemikaliestrategi för Sahlgrenska akademin Delta i GU:s substitutionsgrupp Bilda en substitutionsgrupp inom Sahlgrenska akademin Ta fram en substitutionslista för Sahlgrenska akademin Uppmana och informera om utbildningar i KLARA Antalet förekomster av kemiska produkter som var inventerade i KLARA och som finns upptagna i SIN-listan var 477 stycken var det 568 stycken förekomster. En ökning med 16%. Under 2014 har 6 kemiska produkter och 5 CMR ämnen fasats ut Akademin har representanter i GUs substitutionsgrupp (Rita Grandér). Möte om KLARA-systemet för nya och etablerade användare hålls regelbundet i GUs regi. Beslut: fortsatt arbete enligt ovan Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Antalet kemiska produkter som finns upptagen på SINlistan. Antal substitutioner per institution. Antalet förekomster av kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan ökade under 2014 till Det motsvarar en ökning med 11%. SIN-listan, som är framtagen av Internationella Kemikaliesekretariatet. 12 (14)

13 OMRÅDE MILJÖRISKER Mål Sahlgrenska akademin ska minimera olyckor med negativa konsekvenser på miljön. Aktivitet SA Genomföra totala miljöriskanalyser minst 2 ggr under perioden Huvudindikator: Antalet olyckor med negativa konsekvenser för miljön. Rapporteringsindikator: Antal genomförda aktiviteter med syfte att minska uppkomsten av olyckor som medför negativa konsekvenser för miljön. ska uppkomsten av incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön. Två incidenter med negativa konsekvenser för miljön inträffade under Ingen av incidenterna medförde allvarliga miljökonsekvenser. En inicident är inrapporterad till Guria, incidenten medförde inte någon allvarlig miljökonsekvens. Rita Grandér är SAs representant i GUs arbetsgrupp inom miljöriskanalys. Beslut: fortsatt arbete enligt ovan Under 2014 genomfördes 27 förebyggande aktiviteter i syfte att min- 13 (14)

14 Eventuella behov av ändringar inom miljöledningssystemet? Handlingsplanen omarbetas när GUs handlingsplan för är fastställd. Uppföljning av åtgärder beslutade vid ledningens tidigare genomgångar. Kostnader för att utrusta 2 rum i Academicum för videokonferens tas fram (kansliet) Kansliet tar upp frågan igen. Årskort på kollektivtrafiken dras från månadslön.- Utrett av Rita Grandér, inte aktuellt i nuläget. Laddstolpe för elbil- Kostnadsfrågan ställd till AHus som fört frågan vidare till G Lyckemark. Lunchseminarier inom Hållbar utveckling Förfrågan har ställts om UR skall vara med som arrangör. Cykelservice efterfrågas för GU-personal på Östra/Mölndal- Arrangerat för våren 2015 (Rita Grandér och Sportson) Ledningens visioner/planer för att miljöledningssystemet skall bli bättre Se beslut av ledningen på sidorna 2, 4 och 14. Utökat samarbete med SU är mycket viktigt. Ekonomisk genomgång av kostnader och behov av medel för det kommande arbetet. Medlen för 2015 anses täcka behoven. Kostnad för hyra av kontor för miljösamordnare skall tas från SA gemensamt, ansvar Nästa möte hösten (14)