Projektmaterial FOLKBILDNING MED IT Litorina folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...3 Inledning...3 Introduktion...3 Syfte och problemformulering...4 Metod...5 Genomförande...5 Delrapport - egna glosor i engelska...5 Syfte...5 Genomförande...5 Resultat...6 Delrapport - Svenskan på nätet...6 Syfte...6 Genomförande... 7 Resultat... 7 Delrapport Svenska 2 - Tester på nätet...8 Syfte...8 Genomförande...8 Resultat...9 Delrapport nyttoväxter - eget arbete...9 Syfte...9 Genomförande...9 Resultat... 10 Delrapport - EU-parlamentet... 10 Syfte... 10 Genomförande... 10 Resultat...11 Delrapport - "vi och dom"...11 Syfte...11 Genomförande...11 Resultat... 12 Delrapport - sophantering... 13 Syfte... 13 Genomförande... 13 Resultat... 13 Delrapport - IT och svenskämnet i praktiken... 14 Syfte... 14 Genomförande... 14 Resultat... 14 Delrapport - Bilden av varandra... 15 Syfte... 15 Genomförande... 15 Resultat... 16 Resultat och diskussion... 16 Referenser... 18 Litteratur... 18 World wide web... 18 Bilaga 1... 19 Bilaga 2...20 Bilaga 3... 21 Bilaga 4...22 Bilaga 5...23 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2
SAMMANFATTNING Det övergripande syftet med ITiS-projektet vid Litorina folkhögskola var att lärarlaget skulle få ökad förståelse för, samt reflektera över, informationsteknikens integrering och användning i skolans ordinarie undervisning. För att uppnå detta genomfördes sammanlagt nio delprojekt, vilka omfattade samtliga ämnen vid skolan. Härvid skulle ett antal konkreta frågeställningar som berörde informationsteknikens användning inom varje delprojekt besvaras. Inom språkundervisningen har elever konstruerat en egen lista med engelska glosor som sedan använts i ett individualiserat glosprov. De har också självständigt löst en språkforskningsuppgift kring svenska språket med hjälp av databaser och texter från Internet. Elever som läser svenska som andraspråk har sökt och gjort svenska språktester på Internet för att få en insikt i vilken nivå de själva har i svenska. Eleverna vid skolan har även arbetat med ett detaljerat schema med olika arbetsuppgifter som alla kräver att de ska kunna hantera de olika funktionerna i Word. Inom naturkunskapen har elever samlat specifik information, i huvudsak från Internet, om en nyttoväxt de antingen arbetat praktiskt med eller som de av annan anledning var intresserade av. Ett informationsmaterial i form av ett bildspel om sopsortering samt ett spel för teoretisk sopsortering har producerats. Undervisningen i samhällskunskap har ägnats åt att med hjälp av Internet studera hur parlamentet i EU är organiserat och hur det arbetar. ITiS-projektet vid Litorina har dessutom omfattat ett par större mer ämnesövergripande delprojekt. Vi och dom syftade till att få fram uppfattningar och missuppfattningar samt attityder mot invandrare, invandrarbarn och invandring i Sverige, medan frågan hur Internet kan användas för kommunikation och som mötesplats mellan elever och lärare i olika länder med en gemensam uppgift stod i fokus inom delprojektet Bilden av varandra. Sammanfattningsvis har vi i lärarlaget skaffat oss erfarenheter både genom de problem som uppkommit och genom det som lyckats. IT-användandet har satts i fokus genom den mängd små- och stora projekt som initierats under läsårets gång. Vi har dock, under de senaste veckorna kraftfullt intensifierat IT-användandet gällande kommunikation och som arbetsredskap på flera plan för både elever och lärare och lyckats väl med att integrera IT i vår ordinarie verksamhet på skolan. INLEDNING Introduktion Folkhögskolan står idag, år 2002, inför en genomgripande förändring där gamla ideal måste omvärderas och anpassas till dagens verklighet. Det är inte längre självklart att de som är verksamma inom folkbildningen själva har en folkbildningsbakgrund att stå på. Det är inte heller givet att eleverna aktivt väljer folkhögskolan av ideologiska skäl. Folkhögskolan arbetar utifrån tron och övertygelsen att varje människa har en inneboende lust att lära och att vilja utvecklas. Vidare har folkhögskolan en lång tradition av folklig förankring och kunskapsinhämtande i gemenskap och dialog. Historiskt har folkbildningen varit ett viktigt redskap för ett aktivt medborgarskap och deltagande i demokratiska processer. Idag när verkligheten är mer komplex och kännetecknas av en ökad globalisering och ett snabbt ökande informationsflöde ställs nya och annorlunda krav på folkhögskolan som folkbildare och utbildare. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3
Folkhögskolan som mötesplats och forum för diskussion och utveckling kan ske på flera sätt. Det traditionella fysiska mötet kompletteras av möten med hjälp av dagens informationsteknologi. IT-utvecklingen har förändrat och öppnat upp nya kommunikationssätt och kommunikationsvägar (SOU 2002:27, s. 268). Vi diskuterar med våra vänner på andra sidan Östersjön via Internet. Eleverna kan posta arbetsuppgifter elektroniskt till sina handledare och få respons dygnet runt. Nya kunskapskällor att ösa ur finner vi via Internet. Redovisningar och olika typer av presentationer görs med fördel digitalt. Kraven på fysiska möten ändras i takt med utvecklingen av nya IT-tjänster och konkurrensen om elever. Det livslånga lärandet tvingas gå hand i hand med kraven på behörigheter för högskola och arbetsliv. Frågan rörande IT och folkbildning har på senare tid också uppmärksammats på flera håll. Bland annat i den handlingsplan för det svenska språket som presenterats framhålls att folkbildande insatser inom språkområdet för att öka tillgängligheten till IT bör prioriteras (SOU 2002:27, s. 278f). Folkhögskolans arbete att finna nya former för tidens lärande och samtidigt vara en spjutspets mot framtiden och bärare av demokrati - och kulturarv är en stor uppgift och utmaning. ITiS - projektet är ett led i denna förändring då vi tvingas reflektera och fundera över hur vi i praktiken kan utnyttja och samordna det bästa av den gamla folkhögskolevärlden med dagens samhälle och de krav som ställs på våra elever där. En stor fördel är den frihet som folkhögskolan har att individanpassa verksamheten utifrån gällande behov och ideologi. Det finns inga begränsande ramar. Det gäller bara att se möjligheterna. Syfte och problemformulering Syftet med ITiS-projektet vid Litorina folkhögskola var att lärarlaget skulle få ökad förståelse för, samt reflektera över, informationsteknikens integrering och användning i skolans ordinarie undervisning. Det vi ville lära oss av projektet var hur IT kan användas och bli ett integrerat verktyg inom de ämnen och den ämnesintegrering som redan finns vid vår folkhögskola. Sålunda skall ITiS-projektet inte ses som en tillfällig, konstruerad företeelse, utan som en naturlig del av den dagliga och fortlöpande pedagogiska verksamheten vid skolan. Den övergripande frågeställningen vi ville ha svar på var hur redan bra problembaserad och ämnesintegrerad undervisning kan bli ännu bättre med hjälp av IT. Övriga frågor som vi ville besvara var: Hur kan IT användas för kommunikation och ett utökat samarbete kring Östersjön? Hur kan IT användas för språkutveckling och undervisning i svenska, både avseende modersmål och andraspråk? Hur kan IT användas när information skall bearbetas, sammanfattas och presenteras som en egen text? Hur kan vi formulera uppgifterna så att IT blir ett av flera effektiva verktyg? Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4
Metod För att kunna besvara ovanstående frågor arbetade vi med ett antal delprojekt, vilka motsvarade moment i den ordinarie undervisningen på skolan. Samtliga dessa delprojekt var mer eller mindre problembaserade och ämnesintegrerade. ITiSprojektet innebar att lärarna skulle fästa särskild vikt vid datoranvändningens och informationsteknikens möjligheter och begränsningar i undervisningen och genomförandet av dessa delprojekt. GENOMFÖRANDE Delrapport - egna glosor i engelska Syfte Syftet med uppgiften Egna gloslistor i engelska var att eleverna skulle konstruera en egen lista med glosor som sedan skulle användas i ett individualiserat glosprov. Detta ingick i ett större arbete där de skrev en längre uppsats om boken, med betoning på hur författaren beskrev de olika personligheterna. Genom att de själva fick välja glosor skulle eleverna få en förståelse för hur man tänker när man vill öka sitt ordförråd i ett annat språk: konsten att välja ord som inte är för lätta, men som man samtidigt kan tänkas ha någon användning för. Rent konkret innebar uppgiften att eleverna skulle genomföra fem uppgifter: läsa en bok på engelska och samtidigt notera de svåra ord och vilka sidor de finns på med hjälp av ordböcker ta reda på ordens betydelser spara orden med svenska översättningar eller engelska synonymer i en fil tillgänglig för läraren eventuellt revidera listan enligt lärarens anvisningar genomgå ett skriftligt prov på dessa glosor Genomförande Eleverna fick välja en bok som de skulle läsa och visa den för läraren, som kontrollerade att språket var på en lämplig nivå. De fick en checklista med de aspekter de bör skriva om, såsom vilken typ av bok, handlingen, förklara bokens titel, och lite om författaren. På checklistan stod det även att de skulle göra en lista med nya ord och uttryck som de stötte på i boken. De behövde inte ta vartenda ord som var nytt men uppmuntrades använda följande kriterier: de som man behövde slå upp för att följa handlingen, de som man kunde tänka sig ha användning för, och de som man tyckte om. De uppmuntrades välja cirka 50 ord och inte mer än 100. En mall skapades i form av ett Word dokument som innehöll en lämplig tabell med fyra spalter: engelska ord/uttryck, sidnummer, svensk översättning/engelsk synonym eller förklaring, och en fjärde spalt där man kunde skriva in ett exempel av ordets användning, t.ex. från boken. Elever som var osäkra på hur man arbetar med tabeller i Word erbjöds en genomgång av dess hemligheter. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5
Alla deras dokument sparades under eget namn i en gemensam katalog. Läraren kontrollerade sedan varje fil för att se om det saknades något. Till exempel om ett ord hade flera olika betydelser var det viktigt att den rätta betydelsen framgick av det citerade exemplet. När varje dokument hade kontrollerats, döptes det om så att eleven kunde skilja det nya från det gamla. När eleverna hade gjort dessa justeringar döptes dokumenten om en gång till. De färdiga glosdokumenten gjordes sedan om till prov genom att ta bort delar av tabellen. När man skrev ut dokumentet fick man en tabell där det på varje rad fanns antingen ett svenskt ord som skulle översättas till engelska eller ett engelskt ord med ett exempel på dess användning, som skulle översättas till svenska, eller ett engelskt ord som man skulle föreslå synonym till. Längst upp på sidan stod namnet på den person provet var skapat för. Resultat Några hade svårt att överhuvudtaget hitta 50 nya ord i hela boken, medan andra hittade 50 bland de första sidorna. Några glömde att skriva upp vilka sidor, vilket gjorde det svårt att hitta exempel på ordens användning efteråt. Många av de ord som valdes hade inte läraren själv föreslagit. De föll förmodligen snarare under kategorin tycker om ordet än under kan tänkas använda det. Lite överraskande var att flera elever inte visste hur man hittar runt i katalogsystemet, och hur man döper om ett dokument. Det förekom ett tekniskt problem med tabellhanteringen: När en tabell skapas i Word på våra datorer är det automatiskt redan förvalt att man ska hålla ihop med nästa (Format-Stycke-Textflöde-Sidbrytning). Detta gör att när tabellen får mer än ett visst antal rader flyttas hela tabellen till nästa sida. Eftersom detta magiska antal ligger någonstans kring 50 blev det många elever som blev förvirrade när deras tabell verkade ha försvunnit! Delrapport - Svenskan på nätet Syfte Syftet med uppgiften Svenskan på nätet var att eleverna självständigt skulle lösa en språkforskningsuppgift med hjälp av text från Internet. Eleverna skulle härmed få en inblick i de resurser i form av textarkiv (korpusar) och ordböcker som finns på Internet, samt en övning i att använda desamma. De skulle få en förståelse av att Internet inte är något annat än text (förutom bilder och tecken) som kan användas för att göra undersökningar av till exempel det svenska språket, både som det ser ut i dag och hur det har förändrats genom tiderna. Rent konkret innebar uppgiften att eleverna skulle genomföra tre uppgifter: ställa en fråga (formulera ett problem) som de ville ha svar på söka och samla information (empiri) för att besvara frågan/lösa problemet presentera resultatet i form av en kortare (max tre sidor) vetenskaplig rapport Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6
Genomförande Arbetet inleddes med att eleverna fick en instruktion där bland annat syftet med uppgiften framgick. Eleverna hade fem veckors arbetstid till sitt förfogande att lösa uppgiften, och de gavs frihet att själva disponera denna tid. Ett förslag på tidsplanering lämnades dock av läraren. För att eleverna skulle komma igång med arbetet föreslogs det också i instruktionen att de som ett första steg skulle besöka Svenska språknämnden hemsida, där det finns förslag på språkundersökningar på nätet (http://www.spraknamnden.se). Från den hemsidan finns det dessutom länkar till textdatabaser och arkiv som kunde vara lämpliga att använda. Det självständiga arbetet genomfördes i första hand i Litorinas datasal, där läraren hade en handledande roll. Vid sidan av detta arbete hölls dessutom kortare lektionspass som behandlade uppsatsskrivning i allmänhet, det vill säga disposition av ett vetenskapligt arbete, samt källhänvisning och källkritik från Internet (Svenska skrivregler, 2002, s. 47f, Rask 1999 samt Wiklund 1999). Elevernas färdiga arbeten bedömdes därefter i första efter hur de presenterade sina resultat, samt om de besvarat sina frågor. Vid sidan av själva undersökningen ställdes dessutom vissa krav på layouten i den rapport man skulle skriva om sin utforskning. Dessa, ganska ringa, krav (rubrik, radavstånd, styckeformatering och sidnumrering) presenterades i början av projektperioden och man kunde anmäla sig till genomgångar för respektive moment. Vikt lades också vid om arbetet följde en logisk, klar och tydlig disposition, samt den språkliga utformningen i allmänhet. Resultat Att formulera en egen fråga visade sig vara en svårighet för många - till fleras besvikelse finns det nämligen inga färdiga frågor på nätet. Till detta kom en ovana att själva formulera problemställningar. Formulerandet av den fråga man vill ha svar på eller det problem man vill lösa bör ske innan man går ut på Internet, annars riskerar eleverna att helt och hållet gå vilse bland alla hemsidor. Detta utesluter givetvis inte att man kanske behöver formulera om eller delvis förändra sin fråga om den inte kan besvaras med det material som finns till förfogande. Den svårighet som flera elever hade att komma igång med arbetet hade kunnat undvikas om de bättre hade följt instruktionen och studerat den föreslagna hemsidan (se ovan), för att där få inspiration, idéer och förslag. En särskild genomgång av denna sida under lektionstid behövdes därför. Frågorna och problemställningarna i elevernas arbeten kan indelas i två grupper. Antingen handlar det om att undersöka ett ords eller uttrycks ursprung, betydelse och användning historiskt sett, eller att undersöka ett ords eller uttrycks användning och förekomst idag. De två olika frågeställningarna har också kombinerats för att undersöka till exempel betydelseförändringar över tid. Äldre historiska undersökningar har främst gjorts i Svenska Akademiens ordbok (http://g3.spraakdata.gu.se/saob/) medan språkbankens konkordanser (http://spraakdata.gu.se/lb/konk/) i första hand utnyttjats för undersökningar från de senaste trettio åren. Totalt genomfördes 20 olika språkundersökningar. Samtliga elever arbetade med antingen ordböcker eller textdatabaser på Internet. För samtliga var detta en ny erfarenhet. Somliga av undersökningarna gav mycket intressanta resultat, medan Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7
andra främst bekräftade hypoteser om svenskans utveckling och användande. Vid sidan om bekantskap med nya resurser på Internet lärde sig eleverna mer om användandet av det svenska språket och dess förändringar genom historien. Internet och de databaser som finns där är en bra resurs för att bedriva språkforskning i mindre skala i skolan. Eleverna kan på ett relativt enkelt sätt arbeta med stora textmassor. Vad som är viktigt att poängtera är dock att huvuddelen av elevernas tankearbete måste ske utanför Internet, både vad avser att formulera problem och att tolka undersökningsresultat. Trots instruktionerna och några påminnelser var det flera av eleverna som inte gjorde vad de skulle med layouten. Ett problem var att det som krävdes var för enkelt. Det gjorde att genomgångarna var för korta och man kunde lika gärna hoppa över dem tyckte en del, även om man inte var helt säker hur man gjorde till exempel sidnumreringen. En annan sak som man märkte är en allmän tendens när det gäller datoranvändning och andra ämnen. Ju mer avancerad man är i ämnet, desto enklare är kraven i datoranvändning. Ska man skriva enkla korta stycken kan man kombinera det med t.ex. PowerPoint bilder, men när man skriver långa seriösa rapporter krävs det bara att layouten ska vara lättläst, enhetlig i stil, och ganska tråkig. Detta gör det svårt att vid integrering öka svårighetsgraden i datoranvändning i takt med svårighetsgraden i andra ämnen. Delrapport Svenska 2 - Tester på nätet Syfte Syftet med Svenska 2 tester på nätet var att de elever som läste svenska som andraspråk skulle få en insikt i vilken nivå de själva hade i svenska och vilken nivå som krävs för att kunna klara svenska A respektive svenska B (för invandrare) samt den nivå som krävs för vidare studier på högskola. Vidare var syftet att få fram vad som eventuellt behövde tränas mer för varje enskild elev. Eleverna skulle hitta och göra dessa tester självständigt och med hjälp av dator och sökning på Internet. Uppgiften innebar att eleverna skulle: söka olika hemsidor på nätet där det eventuellt fanns tester för svenska 2 genomföra dessa tester Genomförande Arbetet började med att eleverna fick i uppgift att själva söka på nätet efter olika hemsidor som kunde ha tester i svenska. Uppgiften behövde ingen längre introduktion eftersom frågan om nivåbestämning och möjligheter till att träna extra hade väckts tidigare av eleverna själva. Alla fick en vecka på sig att försöka hitta någon lämplig hemsida. Olika sökmotorer och olika sätt att söka presenterades. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8
Nästa steg var att eleverna efter en vecka fick presentera de sidor som de hade hittat, vilka var följande: www.ams.se och www.si.se. Läraren gjorde några utvalda tester för att få en uppfattning om relevansen i testerna. Dessa bedömdes som lämpliga och var och en fick i uppgift att göra en eller flera av dessa tester för att sedan presentera resultatet för övriga elever och läraren. Tidsramen var den här gången tre veckor. Alla hade gjort en eller flera tester och presenterade resultaten vid utsatt lektionstillfälle. Då togs också eventuella luckor och svårigheter upp för att kunna arbeta vidare med vid kommande lektionstillfällen. Resultat Några av eleverna tyckte att det var svårt att söka efter olika hemsidor på nätet. De tyckte att det var svårt att hitta relevanta sidor och kände sig lite frustrerade av att det fanns så mycket information och att det var så lite som rörde deras uppgift. När väl de två sidor som fanns presenterats lyckades alla hitta dessa och sedan genomföra uppgiften. Några gjorde testerna direkt på hemsidan och andra tryckte ut sidorna för att kunna göra dem på papper. Eleverna upplevde det som stimulerande att själva kunna nivåbestämma sina svenskkunskaper och se vad de eventuellt behövde träna mer på. De blev inspirerade till att fortsätta med dessa tester på fler nivåer och fick också en uppfattning om de studerade svenska på rätt nivå för tillfället. Nästa steg i arbetet skulle kunna vara att på nätet hitta möjligheter till att träna just det som var och en behöver träna särskilt på. Delrapport nyttoväxter - eget arbete Syfte Syftet med delprojektet Nyttoväxter eget arbete var att eleverna på egen hand skulle samla specifik information om en nyttoväxt de antingen arbetat med rent praktiskt eller som de av annan anledning var intresserade av. Informationen skulle huvudsakligen hämtas från Internet men även andra källor fick användas. Vidare var syftet att varje enskild elev skulle få bearbeta och sammanfatta materialet så att den slutgiltiga texten kom att omfatta en A4-sida. Genomförande Till att börja med fick eleverna välja en växt de var intresserade av och instruktion att samla ihop ordentligt med material från Internet om växten i fråga. Även andra källor såsom uppslagsverk, floror, receptsamlingar och instruktioner på fröpåsar fick användas men endast internetsökandet var obligatoriskt. Även vissa typer av fakta var obligatoriskt att få fram. Varje elev skulle således leta upp minst två bilder på sin växt, information om växtens ursprung, ett recept där växten används, växtens namn på latin och engelska, dess betydelse i folkkulturen, dess ekologi och annan information som eleven tyckte var av värde. Allt detta skulle bearbetas och sammanställas till cirka fyra A4-sidor. Till detta fick eleverna tre veckor på sig. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 9
Därefter insamlades elevernas arbeten, kommentarer skrevs till var och en av dem varpå arbetena delades ut igen och delprojektets sista fas presenterades. Denna bestod i att sammanfatta varje arbetes text till en A4-sida. Till denna sammanfattning fick eleverna en och en halv vecka på sig. Parallellt med denna skrivuppgift gjorde eleverna gruppvis olika laborationer med nyttoväxter. Bland annat bestämde de grobarhetsprocenten hos olika fröer samt vattenhalten i olika livsmedel från växtriket. Eleverna planerade hur de skulle skapa en köksträdgård och en mängd plantor förkultiverades. Även en hudlotion tillverkades med ingredienser från växtriket. Resultat Alla elever hittade information på Internet om de växter de valt. Några elever hade kopierat väldigt mycket från Internet utan att bearbeta materialet nämnvärt. Någon elev, som valt en i Europa tämligen okänd växt, hade svårt att hitta tillräckt med material. Samtliga elever hittade bilder på växten, recept, ursprung och latinska namn. Några hade inte fått fram engelskt namn och ytterligare några fler hade problem med att hitta information kring växtens ekologiska krav samt växtens betydelse inom folkkulturen. Då det gällde uppgifter om växtens utseende fanns bara kravet att växten skulle visas på bild. De flesta elever hade dock med utförliga beskrivningar av växtens utseende gällande blommornas byggnad och bladens placering. Tydligen är det lättare att få fram morfologiska uppgifter om växter än att få fram dess betydelse inom kulturen. Flera elever hade svårigheter med att sammanfatta sina texter och valde endast ut bitar av sin ursprungliga text. Vid sammanfattningen försvann många av de detaljerade beskrivningarna av växtens utseende. De flesta behöll dock information om växtens ursprung, historia, ekologi och användning i medicinskt syfte. Delrapport - EU-parlamentet Syfte Denna uppgift hade två syften: att träna eleverna i att använda sökmotorer på Internet att sovra bland den information man hittade och att åstadkomma en egen skriftlig sammanfattning på två A4 sidor Att ordet egen är understruket, innebär att de också skulle träna på att inte skriva av. Frågeställningen som eleverna tillsammans med läraren enades om var: Hur är parlamentet i EU organiserat och hur arbetar det? Genomförande Första lektionen fick eleverna en kort introduktion om EU:s historia. Därefter diskuterade vi oss fram till frågeställningarna som redovisats ovan. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 10
Därefter var det dags att använda datasalen och starta sökandet efter information. Ganska snart hittade eleverna flera bra sidor och den allra bästa, www.europarl.eu.int, var den som användes mest. Där kunde de hitta svaren på frågorna och kunde börja välja ut den information som fanns på sidan. Sidan innehöll ganska mycket sifferinformation t.ex. antalet parlamentariker från varje land. För att redovisa dessa uppgifter hade de tillgång till en underlagskarta över Europa, där de kunde pricka in varje EU-lands ledamotsantal. Därefter fick var och en sätta igång med att bearbeta och sammanställa informationen till en skriftlig redogörelse. Denna bedömdes sedan efter hur man lyckats besvara frågorna, hur man disponerat materialet samt egna synpunkter. Ett stort problem när man arbetar på detta sätt är att få eleverna att inte skriva av direkt från källan. Resultat Alla lyckades besvara de ställda frågorna. Dispositionen och hur man presenterat svaren varierade naturligtvis. De allra flesta höll sig inom ramen två A4 sidor. Alla elever utom en hade valt att använda underlagskartan, när man skulle redovisa antalet ledamöter. Några elever hade fått med några bra personliga reflektioner över ämnet. Det fanns även några som jämfört EU-parlamentet med till exempel riksdagen i Sverige i fråga om organisation och arbetssätt. Delrapport - "vi och dom" Syfte Syftet med Vi och dom var att få fram uppfattningar och missuppfattningar samt attityder mot invandrare, invandrarbarn och invandring i Sverige. Tanken var att påståenden som: invandrare är mer kriminella, invandrare uppbär mer bidrag, invandrare har svårare att komma in på svenska arbetsmarknaden o.s.v., allt i jämförelse med svenskar, skulle undersökas. Ytterligare ett syfte var att få eleverna att självständigt formulera frågeställningar samt att planera arbetet för en vecka, söka information via Internet, boka in lämpliga studiebesök och även använda sig av annan IT-teknik såsom fax etc. Eleverna skulle också producera en utställning med det material som framkom. Denna utställning skulle bestå av text, tabeller och diagram samt bilder. Detta faktamaterial skulle också utgöra grunden till vidare diskussions- och argumentationsövningar. Genomförande Bengt Hemlin har skrivit boken Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga... I denna bok förespråkar han bland annat att skriva många frågor vid uppstarten av ett projekt. Detta har vi använt en variant av när eleverna har formulerat frågor till varandras arbetsområden och till sitt eget under temaarbetet Vi och Dom. Som förberedelse inför arbetet fick alla klasser anonymt skriva ner uppfattningar och missuppfattningar samt attityder mot invandrare, invandrarbarn och invandring i Sverige som de hade läst, hört mm. Utifrån detta insamlade material Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 11
formulerade lärarlaget en enkät med en blandning mellan kontrollerbara frågor och attitydfrågor (se bil 3). Denna enkät fick alla sedan svara på innan och efter temat genomfördes. De elever som skulle jobba med temat (12 st) fick sedan ställa frågor (se ovan). Ämnesområdena delades ut efter önskemål från eleverna och de gjorde sedan en planering av temaveckan. Under veckan genomfördes studiebesök och skärmutställning och bildspel producerades. Mer detaljer kring genomförandet finns i bil 5. Resultat Det visade sig att de flesta eleverna upplevde det som positivt att själva formulera frågor och planera arbetet under en vecka. Gruppsamarbetet fungerade bra utom i några fall. Anmärkningsvärt i något fall var att en i gruppen upplevde samarbetet i gruppen som mycket bra medan en annan i samma grupp upplevde samarbetet som mycket dåligt. Någon elev smet undan genom att sjukanmäla sig största delen av veckan. Att hitta information rörande dessa ganska känsliga frågeställningar via nätet visade sig vara svårt. Det låg många timmars sökande bakom den knapphändiga information som fanns att tillgå. I slutänden fick vi beställa någon aktuell bok inom något ämne och likaså genomföra fler studiebesök och intervjuer än vad som först var tänkt. Bearbetningen av det insamlade materialet gjordes sedan via dator. De flesta eleverna tyckte att de lärde sig något nytt och fick revidera en del åsikter. Ämnesintegreringen fungerade bra då uppgiften inkluderade bland annat svenska, samhällskunskap och matematik. Många tyckte också att de lärde sig mer vad gäller IT-tekniken; att använda fax, att söka med hjälp av olika sökmotorer på Internet, att använda sig av olika ritprogram, att göra tabeller, att använda PowerPoint. Resultatet av enkäten (se bil 4) visas i nedanstående diagram. Här visas de frågor i enkäten som inte går att få svar på (fråga 1, 7, 8, 10 och 11). Diagrammen visar de olika grupper som svarat på enkäten, dels Vi och Dom och dels övriga elever. Tendensen är att bland de elever som arbetade med Vi och Dom har fler personer svarat vet inte vid andra undersökningstillfället. Denna förändring märks inte bland övriga elever. Eftersom frågorna var av attitydkaraktär anser vi detta resultat vara positivt. De frågor som var kontrollerbara i enkäten har eleverna inte kunnat få svar på i utställningen. Eftersom eleverna fick välja arbetsområde och prioritera innehåll har det slumpat sig så att fakta kring dessa frågor inte kom med. Vi har därför valt att Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 12
inte redovisa resultatet för dessa frågor. Dessutom var en av frågorna omöjlig att svara på (fråga 9). Delrapport - sophantering Syfte Uppgiften var att informera alla om det nya sophanteringssystemet i skolan, både hur det fungerar i praktik, och dess ekologiska motivering, genom att producera ett bildspel i PowerPoint. Syftet var att ge eleverna möjlighet att producera en bild till ett bildspel och fundera på hur text och bild kan samverka i detta knappa medium för att ge en bra information om sopsorteringen. Målgrupp för bildspelet var både de andra eleverna på skolan samt gäster på vår Öppet hus - dag. Genomförande Först diskuterades vilken information som var viktig att ha med. Små grupper jobbade med frågor som de ansåg vara viktiga att få svar på. Efter detta enades gruppen om ett manus för bildspelet. Arbetet delades sedan upp så att varje elev skulle göra (minst) en sida i bildspelet. Varje sida skulle bestå av en bild med förklarande text. De fick lägga till animering och bildövergång. Det var lite diskussion om att man borde komma överens om vissa färger och animeringar som man höll sig till, men man valde istället att främja individens frihet. Bilderna fick inte laddas hem från Internet p.g.a. copyright, utan eleverna uppmuntrades använda skolans digitalkamera. En elev med mer erfarenhet av datorer fick uppgift att lägga ihop alla sidor till ett bildspel utan att ändra elevernas egna inställningar för animering och bildövergång. Som kronan på verket kontaktades STIM för att få tillåtelse att använda musik till bildspelet. Det kom också fram ett förslag att man kunde ha någon form av spel där folk kunde testa sina kunskaper efter att ha tittat på bildspelet. Dataläraren gjorde därför ett sopsorteringsspel där olika sopor ramlade ner på skärmen och man fick sortera dem i olika behållare. En rusningseffekt fick man genom att soporna ramlade fortare och fortare. Spelet använde sig av en textfil som innehöll de olika kategorier och namnen på soporna som skulle förekomma. Eleverna som jobbade med projektet fick på så sätt bestämma hur spelet skulle se ut. Resultat Sexton elever producerade en bild till bildspelet. Några elever gjorde flera bilder. Det var endast två elever i gruppen som av olika anledningar inte producerade en bild. Bildspelet visades på Öppet hus - dagen genom att det kördes på två datorer intill varandra men osynkroniserat så att den som tittade snabbt kunde bilda sig en uppfattning om innehållet i informationen. Sopspelet har testats och är förhoppningsvis en bra morot för att skaffa sig god träning i teoretisk sopsortering. De som har bäst resultat publiceras varje vecka i skolans veckoblad. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 13