Laborationsrapport. Joseph Lazraq Byström, Julius Jensen och Abbas Jafari Q2A. 22 april Ballistisk pendel

Relevanta dokument
Ballistisk pendel laboration Mekanik II

Institutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: Rotationsrörelse

Andra EP-laborationen

Kapitel extra Tröghetsmoment

Labboration 2. Abbas Jafari, Julius Jensen och Joseph Byström. 22 april Rotationsrörelse

LABKOMPENDIUM. TFYA76 Mekanik

Rotationsrörelse laboration Mekanik II

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL

Mekanik II repkurs lektion 4. Tema energi m m

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Vågrörelselära och optik

= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O

Laboration 4 Mekanik baskurs

Laboration 2 Mekanik baskurs

Laboration 1 Mekanik baskurs

Introduktion. Torsionspendel

Chalmers Tekniska Högskola och Mars 2003 Göteborgs Universitet Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson Maj Hanson. Svängningar

Laboration 1 Mekanik baskurs

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen

Hållfasthetslära. Böjning och vridning av provstav. Laboration 2. Utförs av:

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 14. Kroppen har en rotationshastighet. Kulan P beskriver en cirkelrörelse. För ren rotation gäller

Mekanik F, del 2 (FFM521)

Labbrapport svängande skivor

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK OCH ASTRONOMI. Mekanik baskurs, Laboration 2. Friktionskraft och snörkraft

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK OCH ASTRONOMI. Mekanik baskurs - Laboration 5. Bevarande av energi och rörelsemängd. Undersökning av kollisioner

Mekanik SG1108 Mekanikprojekt Dubbelpendel

Laboration 2 Mekanik baskurs

Tentamen i Mekanik för D, TFYY68

YTTERLIGARE information om regler angående A- och B-uppgifter på sista sidan. LYCKA TILL! Program och grupp:

undanträngda luften vilket motsvarar Flyft kraft skall först användas för att lyfta samma volym helium samt ballongens tyngd.

Laboration 1: Gravitation

university-logo Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 1 / 11

Svar: Inbromsningssträckan ökar med 10 m eller som Sören Törnkvist formulerar svaret på s 88 i sin bok Fysik per vers :

Lösningar Heureka 2 Kapitel 7 Harmonisk svängningsrörelse

Lösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola

exempel på krafter i idealiserade situationer, som till exempel i Slänggungan / Kättingflygaren eller Himmelskibet.

Stelkroppsmekanik partiklar med fixa positioner relativt varandra

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Tentamensskrivning i Mekanik - Dynamik, för M.

STOCKE OLMS UNIVERSITET FYS IKUM

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen. Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: Tid:

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4- sida med valfritt innehåll.

Laboration 1: Gravitation

Ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521)

Laboration 1: Gravitation

Polarisation. Abbas Jafari Q2-A. Personnummer: april Laborationsrapport

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4

Laboration Svängningar

Mekanik FK2002m. Repetition

ID-Kod: Program: Svarsformulär för A-delen. [ ] Markera om du lämnat kommentarer på baksidan.

Tentamen i Mekanik - Partikeldynamik TMME08

TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 12 januari :00 13:00. Tentamen besta r av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poa ng.

Lösningsskiss för tentamen Mekanik F del 2 (FFM521/520)

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Kursinformation i Partikeldynamik för M (TMME08)

Kollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8

KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR MEKANIK Richard Hsieh, Karl-Erik Thylwe

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet

c d Z = och W = b a d c för några reella tal a, b, c och d. Vi har att a + c (b + d) b + d a + c ac bd ( ad bc)

TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 7 april :00 19:00. Tentamen besta r av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poa ng.

MEKANIK LABORATION 1 REVERSIONSPENDELN. FY2010 ÅK2 vårterminen 2007

Svar och anvisningar

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

TFYA16/TEN :00 13:00

Föreläsning 10: Stela kroppens plana dynamik (kap 3.13, 4.1-8) Komihåg 9: e y e z. e z )

LÖSNINGAR TENTAMEN MEKANIK II 1FA102

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, typgodkänd kalkylator, lexikon, samt en egenhändigt skriven A4-sida med valfritt innehåll.

Lösningar till problemtentamen

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

Mekanik III, 1FA103. 1juni2015. Lisa Freyhult

Härled utgående från hastighetssambandet för en stel kropp, d.v.s. v B = v A + ω AB

Svar och anvisningar

Relativistisk kinematik Ulf Torkelsson. 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi

3. Om ett objekt accelereras mot en punkt kommer det alltid närmare den punkten.

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

Datum: , , , ,

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 2 Dynamik

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Laboration: Roterande Referenssystem

Prov Fysik 2 Mekanik

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

Problemtentamen. = (3,4,5)P, r 1. = (0,2,1)a F 2. = (0,0,0)a F 3. = (2,"3,4)P, r 2

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Arbete och effekt vid rotation

Om den lagen (N2) är sann så är det också sant att: r " p = r " F (1)

Krafter och Newtons lagar

a) En pipa som är öppen i båda ändarna har svängningsbukar i ändarna och en nod i

Möjliga lösningar till tentamen , TFYY97

Stockholms Universitet Fysikum Tentamensskrivning i Experimentell fysik för lärare 7.5 hp, för FK2004. Onsdagen den 14 december 2011 kl 9-14.

P Q = ( 2, 1, 1), P R = (0, 1, 0) och QR = (2, 2, 1). arean = 1 2 P Q P R

6/4/2012 The Mad Mathematician s Mathematic Consultancy Bureau Gustav Stenkvist

Mekanik FK2002m. Kinetisk energi och arbete

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Transkript:

Laborationsrapport Ballistisk pendel Joseph Lazraq Byström, Julius Jensen och Abbas Jafari Q2A 22 april 2017 1

1 Introduktion Den här laborationen genomförs för att undersöka en pils hastighet innan den träffat en ballistisk pendel. Pilen skjuts ut från ett luftgevär och träffar den ballistiska pendeln på en viss punkt. Datan samlas in och experimentet upprepas ett par gånger för att få fram ett vetenskapligt rimligt resultat. 2 Teori För att utföra de beräkningar som krävs så behövs formler för hastigheten som passar för laborationens förhållanden. 2.1 Formler och samband Formeln för pilens hastighet lyder: v f = 1 m p R sqrt(2i OMgd(1 cosθ max ) (1) Där m p är pilens massa, I O är tröghetsmomentet för den ballistiska pendeln, g är gravitationskraften, d är avståndet från rotationsaxeln till masscentrum, R är avståndet mellan träffpunkten och rotationsaxeln och θ max är den maximala vinkeln som pendeln uppnår efter stöten. Formeln för en ballistisk pendels periodtid lyder: I O T = 2π Mgd (2) Formeln för pilens hastighet efter förenkling och med hänsyn till givna data från laborationen lyder: ( )( )( ) M d T v f = 2g sin(θ max /2) (3) R 2π m p 2.2 Formel för medelvärdet och mätosäkerheten Formeln för medelvärdet lyder: x = 1 n n x i (4) i=1 1

Formeln för mätosäkerheten lyder: u( x) = n ( ) 2 dz ( x i ) dx 2 (5) i 3 Metod 3.1 Utrustning Stav Luftgevär Pil Handdator Sensor i=1 3.2 Genomförande av laboration Experimentet genomfördes genom att en pil sköts ut från ett luftgevär. Pilen träffade en ballistisk pendel som satt uppsatt i en ställning. När pilen träffade pendeln så började pendeln rotera. Med hjälp av en sensor som var uppsatt i systemet kunde tiden och vinkeln mätas och överföras till en handdator. Experimentet upprepades tre gånger och resultaten antecknades. Målet med laborationen var att räkna ut pilens hastighet innan stöt. Med hjälp av resultatet och de givna formlerna 1-3 kunde de efterfrågade parametrarna beräknas. Medelvärde och mätosäkerhet beräknas också med hjälp av formlerna 4 och 5. 2

4 Resultat Efter våra uträkningar så kom vi fram till dessa värden på hastigheten för pilen, rörelsemängden före och efter stöt och energin före och efter stöt då längden på pendeln var 0.49 m, avståndet från rotationsaxeln till masscentrum var 0.295 m, massan för pilen var 0.93 10 3 kg och massan av hela systemet var 0.235 kg. Tabell 1: Värden från laborationen Försök 1 Försök 2 Försök 3 Försök 4 Försök 5 Mätosäkerhet Tid t (s) 1.39 1.39 1.40 1.40 1.39 2.6 10 3 Vinkel θ (rad) 0.221 0.218 0.220 0.219 0.221 5.8 10 4 Hastighet för pilen v f (m/s) 73.0 72.0 73.2 72.9 73.0 3.9 5 Diskussion Resultaten vi kom fram till var väldigt lika varandra. Å ena sidan så kan uppsättningen av laborationen med pendelns ställning och lufgeväret ha varit tillräckligt bra för att få fram ett experimentetlt trovärdigt resultat. Å andra sidan skulle detta kunna bero på kombinerade felkällor som tillsammans ger ett förhållande som slutligen ger de lika resultat vi mätt upp. Man måste även ta hänsyn till de mätosäkerheter som uppstår efter varje utfört försök. Tänkbara felkällor under laborationen skulle kunna vara att luftgevärets fjäder ger olika utslag för varje försök, vilket resulterar att pilens hastighet varierar för varje gång den skjuts ut och att pendeln inte sitter fast ordentligt i ställningen eller att pendeln är sne och därför ger olika vinklar och vinkelhastigheter vid de olika försöken. Om vi skulle göra om samma laboration en gång till så skulle vi ställa upp ställningen för pendeln så att pilen alltid träffade på samma punkt. Eftersom pilen fastnade ganska hårt så var vi tvugna att ta i för att ta bort den från tavaln vilket ibland orsakade en liten vridning på träfftavlan. Detta i sin tur kan ha påverkat resultatet då träffytan förändrades och där av rörelsemängden och den maximala vinkeln θ. Utöver dessa små felkällor så var det en rolig och lärorik laboration som visar hur en liten vikt med en hög hastighet kan påverka ett system med större massa efter en stöt. 3

6 Dataanalys 6.1 Teori Hastigheten räknas ut enlig formel 3. Formeln för rörelsemängden före stöten lyder: p f = m p v f (6) Vi vet sedan att rörelsemängsmomentet med avseende på rotationspunkten, som är upphängningspunkten bevaras enligt Formeln för p e lyder Formeln för energin före stöten lyder: Formeln för tröghetsmomentet för en pendel ges av Formeln för energin efter stöten lyder: 6.2 Resultat 6.2.1 Givna värden på utrustningen H = I ω H = r m v (7) Pendelns massa: M = 476.75 g = 0.47675 kg Pilens massa: m p = 0.95 g = 9.5 10 4 kg p e = Md ω max (8) E f = 1 2 m p v 2 f (9) I pen = MgdT 2 4π 2 (10) E e = 1 2 I penω 2 max (11) Avstånd från rotationsaxeln till masscentrum: d = 299 mm=0.299 m 4

6.2.2 Givna resultat Tabell 2: Givna värden från dataanalys Försök 1 Försök 2 Försök 3 Försök 4 Försök 5 Försök 6 Tid för en period T (s) 1.234 1.232 1.232 1.231 1.233 1.230 Vinkel θ (rad) 0.1585 0.1325 0.1090 0.0870 0.0615 0.0360 Avstånd från masscentrum R (m) 515 10 3 437 10 3 361 10 3 283 10 3 203 10 3 120 10 3 6.2.3 Grafer och uträkningar Tabell 3: uträknade värden för v f, p f, p e, E e /E f Försök 1 Försök 2 Försök 3 Försök 4 Försök 5 Försök 6 Pilens hastighet v f (m/s) 89.0 87.5 87.2 88.7 87.6 86.5 Rörelsemängd före stöt p (kg m/s) 0.085 0.083 0.083 0.084 0.083 0.082 Rörelsemängd efter stöt p (kg m/s) 0.115 0.096 0.079 0.063 0.045 0.026 E e /E f 0.0047 0.0034 0.0023 0.0014 0.0007 0.0003 Vi ser klart och tydligt att energin före stöt är mycket större än energin efter stöt. Det beror på att en stor del av energin vid stöt omvandlas till värmenergi och till demormation av pendeln. Pilens uträknade hastighet kan ibland förändras beroende på vart pilen träffar och om träffytan är sne. Höjden påverkar däremot ingen större roll för beräkningen av hastigheten. Rörelsemängdsmomentet förändras inte. 5

Figur 1: Graf över hastighet med avseende på förändrande radie 6

Figur 2: Graf över differensen av rörelsemängden med avseende på förändrande radie 7

Figur 3: Graf över förhållandet av energin med avseende på förändrande radie 8