MINSKA DE SJUKHUSFÖRVÄRVADE PNEUMONIERNA PÅ KIRURGISKA KLINKEN Vrinnevisjukhuset Norrköping VRI-grupp: Amra Drocic, Vidar Hjertberg, Tanja Knezevic, Suzette Rosdahl och Alexandra Vidlund 1
Inledning Vårdrelaterade infektioner (VRI) är vanligaste orsakerna till vårdskador och ett stort problemområde när det gäller patientsäkerhet i vården. Ett viktigt led i arbetet med att säkerställa hög kvalitet och säkerhet i vården är att förebygga och behandla vårdrelaterade infektioner och samtidigt minska både patienters lidande och kostnaderna för samhället (Socialstyrelsen 2006). 2
Karakteristiskt för vårdrelaterade infektioner är att det drabbar personer med nedsatt infektionsförsvar generellt eller lokalt i en vävnad. En vanligt uppskattning är att i genomsnitt cirka 10% av de patienter som ligger inne för akutsjukvård drabbas av en eller flera vårdrelaterade infektioner. Vårdtiden pga. VRI förlängs med i genomsnitt fyra dagar, med stora variationer beroende på typ av infektion tex. sårinfektion efter operation 7 dygn, infektion i blodbanan 7 dygn, lunginflammation 6 dygn, osv. (Socialstyrelsen 2006). 3
Bakgrunden Pneumoni definieras som en infektionsutlöst inflammation i lungvävnaden. Samhällsförvärvad pneumoni (CAP- Community- Acquired Pneumonia) Sjukhusförvärvad pneumoni (HAP- Hospital-acquired pneumonia) Respirator relaterad pneumoni (VAP- Ventilator- associated pneumonia) Sjukhusförvärvad pneumoni- HAP är den näst vanligaste vårdrelaterade infektionen efter urinvägsinfektion och den första vanligaste när det gäller sjuklighet, mortalitet och kostnader (Torres et al,2009) 4
HAP (Sjukhusförvärvad pneumoni )definieras som en pneumoni och debuterar inom fyra dagar efter inläggningen. Orsakas oftast av vanliga samhällsförvärvade bakterier som pneumokocker, (H. influenzae och S. aureus) och har bättre prognos. HAP som debuterar fem dagar eller mer efter inläggningen orsakas oftast av mer resistenta bakterier som (P. aeruginosa, Acinetobacter och Enterobacter) har sämre prognos. VAP (Ventilatorassocierad pneumoni )är en undergrupp av sjukhusförvärvad pneumoni och definieras som en pneumoni som uppkommer 48 timmar efter intubation/trakeostomi och start av invasiv ventilation (Hanberger,2016). 5
Målet med förbättringsarbete Att minska vårdrelaterade pneumonier på de kirurgiska vårdavdelningarna genom att införa preventiva åtgärder och förbättra kunskap till både personal och patienter. 6
7
Utförande Samtliga tre kirurgiska vårdavdelningar inkluderades. Alla inlagda patienter under period v 5 tom v10 inkluderades Skriftlig och muntlig information om förbättringsarbetet lämnades till undersköterskor, sjuksköterskor, läkare samt sjukgymnaster. All personal ansvarade för att signera de framtagna signeringslistor som användes till respektive patient. Tidsperiod: v 5 tom v 10-2017 8
Antal inlagda kirurg pat. 416 (avd12=117pat, avd11=209 pat. och avd10=90 pat.) Antal ifyllda checklistor: avd12= 91, avd. 11= 167 och avd10= 44 250 200 150 100 50 avd12 avd 11 avd 10 0 kirurgiska kliniken antal ifyllda checklistor 9
Resultat 10
Ekonomi 2016 Antal vårdtillfällen 4 119 Kostnad per vårdtillfällen 57 273 Medelvårdtid 3,9 Kostnad per vårddygn 14 685 Exempel: Patienten akut opererades för spontant colon perforation Sed tidigare har diagnos : rektalcancer med metastaser Medelvårdtid (2016) för den diagnosen var 16 vårddygn Har fått VRI -pneumoni denna patient: 22 vårddygn (feb-mars 2017) Extra 6 dygn x 14 685 kr = 88 110kr 11
Slutsats: VRI är vårdskada som går att förhindra Det finns olika omvårdnadsåtgärder som kan motverka HAP, till exempel genom att höja patientens huvudända i sängen till 30-45 grader, kontinuerlig munvård, mobilisering, adekvat smärtlindring och bra andningsgymnastik. Tanken med förbättringsarbeten är: --att använda redan kända kunskaper och implementera dem --att lyfta medvetenheten om känd problematik. 12
Framtida mål Fortsätta med signeringslistor (ev. revidera signerings listan )för att håla rutiner levande och för att introducera nyanställda. Hålla igång VRI grupp ( med fokus på små förbättrings projekt, fokus på avvikelser, försätta att skapa en förbättringskultur på kirurgiska kliniken, fokus på hygienronder, införa hygienkörkort ) 13
Referenser: Stenlund, Marie. 2013. Sjukhusförvärvad pneumoni hos patienter på en kirurgisk akutvårdsavdelning potentiella riskfaktorer. Masteruppsats. Linköpings Universitet. Torres, A. Lode, H. Carlet, J. 2009. Defining, treating and preventing hospital acquired pneumonia: European perspective. Intensive Care Med 35:9-29. Socialstyrelsen. (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag. Hanberger, H. (2016). Sjukhusförvärvade pneumonier allmän bakgrund, Information från läkemedelsverket 14
TACK 15