Morten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering.

Morten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering

Programmet 8-9 9-9.15 9.15-9.50 9.55-10.30 10.30-11 11-12.30 Morten Sager om Evidensrörelsen i stort Slät kopp kaffe, frukt, ramlösa Christina Bergh: HTA ett verktyg att evidensbasera vården Carina Abrahamsson-Löfgren och Sara Nordenhielm om att anpassa EBP-modellen till socialtjänsten Wraps och mer kaffe Knut Sundell om Socialstyrelsens arbete inom socialtjänsten Torbjörn Forkby om vilken roll FoU kan ha i evidensbasering av socialtjänsten Lars Grip om Sahlgrenska Universitetssjukhuset och VGR Anna Liljeström om Evidensbasering i skolans värld

Evidensens många ansikten evidensbaserad praktik i praktiken Ingemar Bohlin och Morten Sager (Red) Arkiv Förlag, 2011

Vad är evidensbasering?

Validitet av behandlingsstudier Evidenshierarki

RIKTLINJER / MANUALER Gör så här och så här och så här Sedan så här och så här och så här Och sedan så här och så här och så här och så här

Evidensens skärgård

Mätbarhetsideal

STÖD FÖR MYNDIGHETER eller CENTRALA ORGANISATIONER RCTer, andra studier ÖPPNA JÄMFÖRELSER MYNDIGHETER eller CENTRALA ORGANISATIONER SYSTEMA- TISKA META- ÖVERSIKTER SYNTES META- ANALYS RIKTLINJER LEDNING KLINIKER VERKSAMHETER KVALITETSREGISTER AUDITS, INDIKATORER och SYSTEMATISK UPPFÖLJNING PROGRAM- TEORI- ANALYS FÖRÄNDRING EVIDENSBASERING 2.0: Hur påverkas organisationer av ny kunskap?

FORSKNING VERKSAMHET

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE MYNDIGHETER eller CENTRALA ORGANISATIONER ÖPPNA JÄMFÖRELSER KVALITETSREGISTER AUDITS, INDIKATORER och SYSTEMATISK UPPFÖLJNING PROGRAM- TEORI- ANALYS KLINIKER VERKSAMHETER

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

STÖD FÖR Kvantitativa kvalitativa studier Termin 1 MYNDIGHETER eller CENTRALA ORGANISATIONER ÖPPNA JÄMFÖRELSER MYNDIGHETER eller CENTRALA ORGANISATIONER SYSTEMA- TISKA META- ÖVERSIKTER SYNTES META- ANALYS RIKTLINJER LEDNING KLINIKER VERKSAMHETER Termin 1 KVALITETSREGISTER AUDITS, INDIKATORER och SYSTEMATISK UPPFÖLJNING PROGRAM- TEORI- ANALYS IMPLEMENTERING Termin 1 Skilda förutsättningar kunskapsteoretiskt

RCTer, andra studier Tvärprofessionellt & kunskapsbaserat ledarskap RCTer, andra studier META- ANALYS META- SYNTES SYSTEMA- TISKA META- ÖVERSIKTER ANALYS META- RIKTLINJER SYNTES SYSTEMA- TISKA ÖVERSIKTER RIKTLINJER LEDNING LEDNING KLINIKER VERKSAMHETER KLINIKER VERKSAMHETER

Evidensbasering 2.0 1. Forskning och verksamheter 2. Systematiskt och transparent förbättringsarbete 1. Reflektion kring verksamheters skilda vetenskapliga förutsättningar RCTer, andra studier META- SYNTES META- ANALYS SYSTEMA- TISKA ÖVERSIKTER RIKTLINJER LEDNING KLINIKER VERKSAMHETER

Evidensbasering Bästa tillgängliga kunskap för användning i välfärdens verksamheter och andra) What s new? Inget

Men är detta något nytt? -Ja, nämligen: Framväxten av metoder och hjälpmedel eller formaliseringar av olika typ PICO-sökningar Databaser MeSH-termer Granskningsmallar Metaanalys GRADE Nationella prioriteringsmodellen Riktlinjer CONSORT DECIDE Ökad Transparens och systematik Reproducerbarhet falsifierbarhet Förenklad och förbättrad kommunikation av vetenskaplig validitet till mottagarna genom evidensgradering Nationellt och internationellt samarbete

Min evidens? 1. Forskning om evidensrörelsen 2. Samtida sammanfattningar riktade till praktiker, typ läroböcker 3. Myndigheters och praktikers agerande Men, breda penseldrag

Outcomes movement Resultatrörelsen Klinisk epidemiologi 1982 Samhällsvetenskap 70-tal Medicin 80-tal Critical appraisal Randomisering Cochrane Collaboration 1993 Riktlinjer RCT EBM 1992 Systematiska översikter & Metaanalys EVIDENSBASERING

RCT Vissa kohortstudier Registerstudier STRINGENS RELEVANS Klinisk epidemiologi + Meta-analys Resultatrörelsen + Riktlinjer

Outcomes movement Klinisk epidemiologi Samhällsvetenskap Riktlinjer Critical appraisal Randomisering EBM 1992 Cochrane Collaboration 1993 RCT Systematiska översikter & metaanalys EVIDENSBASERING

HEMLAGAT vs. HÄMTMAT

Outcomes movement Riktlinjer Klinisk epidemiologi Critical appraisal Randomisering EBM 1992 Samhällsvetenskap Systematiska översikter Cochrane Collaboration 1993 RCT Systematiska översikter & metaanalys

RIKTLINJER & ÖVERSIKTER EVIDENS- BASERING 1.0 Vissa kohortstudier RCT Registerstudier STRINGENS RELEVANS KRITISK GRANSKNING

RIKTLINJER & ÖVERSIKTER Vissa kohortstudier RCT Registerstudier STRINGENS RELEVANS Etiska argument ETIK Konsensusmetoder PRAXIS??? KRITISK GRANSKNING (individuell)

Min evidens? 1. Forskning om evidensrörelsen 2. Samtida sammanfattningar riktade till praktiker, typ läroböcker 3. Myndigheters och praktikers agerande

Kritik inifrån Trisha Greenhalgh m fl (2013) Evidence-based medicine: a movement in crisis? BMJ: 348. Problemen För många riktlinjer Statistiskt signifikanta effekter är ibland kliniskt irrelevanta Rigida regler driver fram administrativt fokuserad vård snarare än patientfokuserad Flersjuklighet och komplexitet

Kritik inifrån Jeremy Howick (2011) The Philosophy of Evidence-Based Medicine. Oxford: Wiley-Blackwell. Problem och kompletteringar: RCTer är inte automatiskt bättre Mekanistiska resonemang Klinisk expertis

Relevant evidens Nancy Cartwright och Jeremy Hardie (2012) Evidence-based policy: how to do it better.

Argumentpyramid (Cartwright och Hardie 2012, s. 17) Slutsats Antagande, premiss Antagande, premiss Antagande, premiss Delpremiss Delpremiss Delpremiss Delpremiss Delpremiss Delpremiss

Argumentpyramid (Cartwright och Hardie 2012, s. 17) Det funkar här Det funkade där?? RCT?????

Argumentpyramid (Cartwright och Hardie 2012, s. 17) Det funkar här Det funkade där Andra kakingredienser som behövs Andra kakingredienser finns här RCT?????

Argumentpyramid (Cartwright och Hardie 2012, s. 17) Det funkar här Vad funkade där Andra faktorer som behövs Andra faktorer finns verkligen här RCT?????

Argumentpyramid (Cartwright och Hardie 2012, s. 17) Det funkar här Den verkande mekanismen är x Mekanismen ser ut så här i denna situation Andra kakingredienser som behövs Andra kakingredienser finns här RCT RCT????

Myndigheternas arbete

RIKTLINJER & ÖVERSIKTER Vissa kohortstudier RCT Registerstudier STRINGENS RELEVANS Etiska argument ETIK Konsensusmetoder PRAXIS KRITISK GRANSKNING

Vad betyder detta för era verksamheter? Och för dig?

RIKTLINJER & ÖVERSIKTER Vissa kohortstudier RCT Registerstudier STRINGENS RELEVANS Etiska argument ETIK Konsensusmetoder PRAXIS??? KRITISK GRANSKNING (individuell)

STÖD FÖR MYNDIGHETER eller CENTRALA ORGANISATIONER RCTer, andra studier ÖPPNA JÄMFÖRELSER MYNDIGHETER eller CENTRALA ORGANISATIONER SYSTEMA- TISKA META- ÖVERSIKTER SYNTES META- ANALYS RIKTLINJER LEDNING KLINIKER VERKSAMHETER KVALITETSREGISTER AUDITS, INDIKATORER och SYSTEMATISK UPPFÖLJNING PROGRAM- TEORI- ANALYS FÖRÄNDRING EVIDENSBASERING 2.0: Hur påverkas organisationer av ny kunskap?

Gabbay och Le may (2004) Evidence based guidelines or collectively constructed mindlines? Ethnographic study of knowledge management in primary care BMJ 324.

STÖD FÖR MYNDIGHETER eller CENTRALA ORGANISATIONER RCTer, andra studier ÖPPNA JÄMFÖRELSER MYNDIGHETER eller CENTRALA ORGANISATIONER SYSTEMA- TISKA META- ÖVERSIKTER SYNTES META- ANALYS RIKTLINJER KLINIKER VERKSAMHETER KVALITETSREGISTER AUDITS, INDIKATORER och SYSTEMATISK UPPFÖLJNING PROGRAM- TEORI- ANALYS FÖRÄNDRING EVIDENSBASERING 2.0: Hur påverkas organisationer av ny kunskap?