återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. Vattenverksamhet: Material framtaget i projekt gällande Kävlingeåns avrinningsområde, ej färdigställt(2-3 dagars slutlig sammanställning behövs). Under 2014 arbetar vi med att ta fram en tydlig strategi och prioriteringslista med genomtänkta kriterier för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter som behöver förnya sina tillstånd. Detta för att kunna fokusera på rätt saker i samråd och efterföljande prövning.~miljöfarlig verksamhet:~genomgång av tillståndspliktiga industriutsläppsverksamheter och kommunala avloppsreningsverk har genomförts under 2011-2012. Detta har skett utifrån såväl ett huvudavrinningsområdes som vattenförekomstperspektiv. Underlaget har sammanställts i rapporter. En viss uppföljning av resultatet har skett men inte avslutats. ~ B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Om ja, Beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Vattenverksamhet: Insatser och prioriteringar framgår av vår verksamhetsplan. Vi har också listor över t.ex. vandringshinder där vi pekar ut objekt som vi prioriterar att åtgärda genom främst tillsynskrav. Ett PM med övergripande prioriteringar för tillsyn och omprövning av vattenverksamhet samt fysiska åtgärder för restaurering har formulerats. Syftet är att koppla ihop olika interna listor med prioriteringar av olika åtgärds- och tillsynsobjekt och få en överblick i det samlade arbetet med fysiska åtgärder i vattenmiljöer. En koppling finns till Länsstyrelsens skriftliga strategi för restaurering och skydd av vattenmiljöer. Ett inernt samarbete sker kring fiske-, vattenverksamhets, restaurerings- och kulturmiljöfrågor.~~miljöfarlig verksamhet: ~Länsstyrelsen kommer att arbeta vidare med miljötillsynen inom avrinningsområden som berör Hanöbukten under 2014. Planering pågår för tillfället.~ C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?
återrapportering 2013 2 (7) Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. Vi prioriterar tillsyn av vattenkraftverk som saknar tillstånd eftersom vi med anledning av nya rättsfall har större möjligheter att utifrån tillgängliga resurser åstadkomma stor miljönytta jämfärt med att begära omprövning av tillstånd vilket är nästan omöjligt med nuvarande system. Vi prioriterar vattendrag med stora naturvärden och de vandringshinder som ger störst miljönytta (t.ex. långt ned i avrinningsområdet). Vi arbetar också med att få fram mer eller mindre frivilliga lösningar i vattenkraftverk med tillstånd i Rönneån för att få fram vandlingsmöjligheter för ål. En utredning har påbörjats vilket kan innebära att en omprövning begärs senare. Vi har även initierat en mindre omprövning av ett villkor för en vattendom för Immeln. ~En stor insats skulle behövas för att ompröva länets vattenverksamheter särskilt dikningsföretag (ca 6000 st i länet), vilket vi inte kan prioritera med nuvarande resurser och lagstiftning. Vi ingår i Vattenverksamhetsutredningen och hoppas att den kan bidra till ett effektivare system för omprövningar och generella föreskrifter. D) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Nej Åtgärd 29 Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Beskriv arbetet kortfattat. Vattenverksamhet~Vi ställer krav på egenkontroll vid behov i inkommande tillståndsprövningar och anmälningsärenden (MB 11 kap 9a ). Vi har inga resurser att initiera tillsynsärenden för att t.ex. systematiskt kräva det för dikningsföretag.~miljöfarlig verksamhet:~genomgång av tillståndspliktiga industriutsläppsverksamheter och kommunala avloppsreningsverk har genomförts under 2011-2012. Detta har skett utifrån såväl ett huvudavrinningsområdes som vattenförekomstperspektiv. Underlaget har sammanställts i rapporter. En viss uppföljning av resultatet har skett men inte avslutats. B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Nej Beskriv arbetet kortfattat. Vattenverksamhet:~Nej, det finns dock en strategi från Miljösamverkan Sverige om egenkontroll på vattenkraftverk.~det pågår ett kontinuerligt arbete med denna fråga. Det stora antalet tillsynsobjekt och brist på resurser gör att detta arbete kommer att ta mycket lång tid.~miljöfarlig verksamhet: Nej, det finns ingen strategi idag. Länsstyrelsen kommer att arbeta vidare med miljötillsynen inom avrinningsområden som berör Hanöbukten under 2014.~
återrapportering 2013 3 (7) C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Beskriv arbetet kortfattat. Vattenverksamhet:~Frågan är lite otydlig. Vi hanterar främst inkommande dvs händelsestyrda ärenden och har svårt att hinna med egeninitierad tillsyn, men i alla ärenden görs en bedömning av miljöpåverkan för att bedöma lämpliga åtgärder. ~Miljöfarlig verksamhet: Ingen speciell anpassning har gjorts. D) Ev. kommentarer till åtgärd 29. Åtgärd 30 Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärd 30 integreras i verksamhetsplaneringen? Beskriv också hur det tvärsektoriella arbetet sker. Länsstyrelsen Skåne beslutade 2012 om "Åtgärdsprogram för de skånska miljömålen" www.lansstyrelsen.se/skane/sv/miljo-och-klimat/miljomal/atgarder/nya-skanska-atgarderfor-miljomalen/pages/default.aspx~~i åtgärdsprogrammet ingår ett antal åtgärder motsvarande åtgärderna i Vattenmyndigheternas åtgärdslista. Därtill ingår flera andra vattenrelaterade åtgärder, att arbeta med i Skåne under perioden 2013-2016. Åtgärdsprogrammet för de Skånska miljömålen följs upp årligen av länssledningen för säkerställa att det åtgärder inom bl a vattenförvaltning som programmet innehåller genomförs. ~ Om nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden? B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. Merparten, ca 97 % av ytvattnet i Skåne uppnår inte, eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Detta gör att det är svårt att prioritera åtgärdsarbetet enbart baserat på vilken status eller riskklassning vattenförekomsten har. Områden som prioriteras för åtgärder idag är: områden som är utpekade för höga naturvärden, områden där vi kan genomföra kostnadseffektiva åtgärder och områden där vi har realistiska möjligheter att genomföra åtgärder. I mycket få av länets grundvattenförekomster sker det någon miljöövervakning, därför har statusklassningen främst grundat sig på en påverkansanalys. De första stegen i åtgärdsarbetet har varit att verifiera statusen. ~Länsstyrelsen Skåne arbetar i hög grad förebyggande med vattenförvaltningsfrågor vid prövning/tillsyn enligt miljöbalken och även genom att få
återrapportering 2013 4 (7) kommunerna, att alltid beakta vattenfrågorna vid översikts- och detaljplanering för att på så vis uppmärksamma rent vatten som en resurs och undvika kostnadskrävande åtgärder i framtiden.~ C) Ev. kommentarer till åtgärd 30. Dialog med angränsande läns beredningssekretariat och vattenmyndigheter sker kontinuerligt på handläggar- och chefsnivå. Åtgärd 31 Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar, eller avser att arbeta, med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Hur integreras arbetet med åtgärden i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Vid planering av arbetet med förorenade områden är en av utgångspunkterna skyddsvärda vatten, både ytvatten och grundvatten. Länsstyrelsen har i sitt arbete med MIFOinventering av nedlagda verksamheter mellan 2009 och 2012 särskilt prioriterat att inventera objekt inom grundvattenförekomster. Under 2014 kommer Länsstyrelsen inom MIFO-inventeringen driva ett projekt med att kartlägga förorenade områden som ligger i avrinningsområdet som kan ha påverkan på Hanöbukten. Flera av objekten på Länsstyrelsens prioriteringslista är prioriterade med anledning av närhet till skyddsvärda yt- eller grundvatten och att de riskerar att läcka prioriterade eller särskilt farliga ämnen. Åtgärder har bl a genomförts vid ett gasverk i Kristianstad där skyddet av grundvattnet var en av anledningarna till att objektet sanerades. Länsstyrelsen sökte inför 2013 bidrag för särskilda tillsynsprojekt från Naturvårdsverket för att kunna genomföra en kartläggning av prioriterade förorenade områden inom eller i närheten av vattenförekomster. Ansökan till detta projekt beviljades inte och därför kunde kartläggningen inte genomföras under 2013. B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. Hela Skåne berörs, se motivering i fråga 30 B samt svar på fråga 30 C. C) Ev. kommentarer till åtgärd 31:
återrapportering 2013 5 (7) Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Hela Skåne är prioriterat beträffande rådgivning för att förbättra vattendragens status. Arbete sker inom Greppa Näringen och övrig kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet tillsammans med en rad andra aktiviteter. ~~Länsstyrelsen spelar en aktiv roll som huvudman för Greppa Näringen. Det utfördes 1009 st enskilda rådgivningar under 2013 i länet. Länsstyrelsen upphandlar och finansierar rådgivningen genom pengar från Landsbygdsprogrammet. ~~Följande generella prioriteringar tillämpas i länet:~-nitratläckage - områden med hög odlingsintensitet, kustnära läge samt lättare jordar. ~-Fosforförluster - jordar med höga fosforvärden, stor risk för yterosion, lerjordar med inre erosion samt tillrinningsområden till vattendrag med höga totalfosforhalter. ~- Ammoniakförluster - lokala områden med hög djurtäthet prioriteras. ~~Särskilda satsningar har gjorts för att fortsätta och utöka satsningen på?vattendragsgrupper, en aktivitetsform där grupper samlas upprepade gånger för att diskutera möjliga miljöåtgärder kopplade till det egna vattendraget. ~~Rådgivning genomförs också inom ramen för landsbygdsprogrammets målområde.ingen övergödning". Länsstyrelsen satsar här bl. a. på rådgivning som har koppling till vattendragens status. Länsstyrelsen upphandlar aktiviteter från externa aktörer och ordnar egna aktiviteter där vi bedömer att det finns ett behov. ~~Länsstyrelsen har under det gångna året satsat på information kring vattendirektivet riktad till lantbrukare. Dels har informationen nått ut i samband med informationsträffar i Greppas regi och dels på kursdag riktad till lantbrukare, som ska söka tillstånd för djurhållning. ~~Länsstyrelsen har också satsat på att få lantbruket att ta en aktiv roll i vattenråden och vara delaktiga finansiärer för recipientkontroller. En modell har tagits fram för hur en sådan finansiering skulle kunna se ut. Målet är att alla lantbrukare i Skåne med C- eller B- verksamheter ska vara delaktiga. Än så länge har länsstyrelsen haft dialog med lantbrukare kring Tommarpsån och Kävlingeåns nedre del. Mötena har varit framgångsrika och det har varit en bra dialog mellan lantbrukare och myndigheter. Länsstyrelsen arbetar också för ökad samsyn och mer samverkan med länets kommuner. ~~Länsstyrelsen har parallellt med arbetet kring att få lantbrukare aktiva i den gemensamma recipientkontrollen arbetat med att lyfta frågan inom den ordinarie kommunala tillsynsverksamheten på lantbruk. Arbetet har lett fram till att Miljösamverkan Skåne, med största sannorlikhet, kommer att föra vidare arbetet med att implementera det i den kommunala tillsynen som ett riktat tillsynsprojekt under 2015.~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Greppa Näringen är ett nationellt projekt med Jordbruksverket som projektägare där länsstyrelsen spelar en aktiv roll regionalt genom prioritering, upphandling och i vissa fall utförande av rådgivning. Samverkan med Jordbruksverket sker kontinuerligt i olika former och i länet finns en medarbetare som delvis arbetat nationellt inom projektet under året. C) Ev. kommentarer till åtgärd 15: Rådgivning inom Greppa Näringen har pågått under många år och den följs hela tiden upp på olika sätt. Utvärderingarna visar konkreta miljövinster med verksamheten och dessutom hög nöjdhet hos de lantbrukare som tagit del av den.
återrapportering 2013 6 (7) Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Hela Skåne är prioriterat beträffande minskning av riskerna med användning av växtskydds-medel. Utbildning/rådgivning sker genom behörighetskurser, rådgivning inom Greppa Näringen och övriga kompetensutvecklingssatsningar inom Landsbygdsprogrammet mm. ~~Länsstyrelsen håller behörighetskurser för användare av växtskyddsmedel klass 1L och 2L. Dessa ger utbildning i hur växtskyddsmedel ska hanteras för att minska riskerna för miljö och hälsa. På kurserna görs en koppling mellan användandet av växtskyddsmedel och statusen på vattendragen i länet. Siffrorna uppdateras årligen för att ge en så korrekt bild av läget som möjligt. ~~Under 2013 genomfördes en anpassad variant av ovanstående utbildning för kommunala lantbruksinspektörer. Utbildningen genomfördes av samma personal som genomför de ordinarie behörighetskurserna och blev mycket uppskattad och givande för deltagarna.~~länsstyrelsen spelar en aktiv roll som huvudman för Greppa Näringen. Det utfördes 1009 st enskilda rådgivningar under 2013 i länet. Länsstyrelsen upphandlar och finansierar rådgivningen genom pengar från Landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen anser att det utförts för lite rådgivningar inom Greppa för att minska användning- och förbättra hantering av växtskyddsmedel. Myndigheten utför därför numera rådgivningar inom växtskyddsområdet i egen regi. ~~Rådgivning genomförs också inom ramen för landsbygdsprogrammets målområde?giftfri miljö". Länsstyrelsen satsar här bl. a. på rådgivning som har koppling till vattendragens status. Länsstyrelsen upphandlar aktiviteter från externa aktörer och ordnar egna aktiviteter där vi bedömer att det finns ett behov. ~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Länsstyrelsen håller behörighetsutbildningen på uppdrag av Jordbruksverket. Länsstyrelsen har under 2013 varit starkt engagerad i arbetet med ta fram ny kursplan mm för framtida utbildningar.~~greppa Näringen är ett nationellt projekt med Jordbruksverket som projektägare där länsstyrelsen spelar en aktiv roll regionalt genom prioritering, upphandling och i vissa fall utförande av rådgivning. Samverkan sker kontinuerligt och i länet finns en tjänst där del av tiden har lagts på nationellt arbete med Greppa Näringen. ~ C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut. Behörighetsutbildningarna bygger på Naturvårdsverkets spridningsföreskrifter. En länsstyrelsemedarbetare har deltagit som medförfattare för kurslitteraturen "Säker bekämpning" och har dessutom delvis arbetat direkt för Naturvårdsverket under året. D) Ev. kommentarer till åtgärd 17: Verksamheten har pågått under många år och den följs hela tiden upp på olika sätt. Utvärderingarna visar konkreta miljövinster med verksamheten och dessutom hög nöjdhet hos de lantbrukare som tagit del av den.
återrapportering 2013 7 (7) Åtgärd 20 Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Länsstyrelsen Skåne deltar tillsammans med övriga länsstyrelser inom Södra Östersjöns vattendistrikt(sövd) i projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning. Under året har arbetet med sammanställning av kunskapsöversikterna för huvudavrinningsområde/ kustområde i delprojekt 2 fortsatt.~under 2014 kommer en sammanställning för Rönneås biflöden att slutföras. Rönneå ligger inom Västerhavets vattendistrikt och hanteras inom Va-kul.~Länsstyrelsen har tillsammans med länsstyrelserna i Blekinge och Kronoberg genomfört en inventering av flottningslämningar i ett antal åar.~nio länsstyrelser i södra Sverige genomför ett treårigt projekt Vårda vattendragens kulturarv. Projektet leds av länsstyrelsen i Halland. Länsstyrelsen Skåne har bidragit till att upprätta en vård- och underhållsplan för Gräsma kvarn vid Huaröd på Linderödsåsen. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut för att genomföra åtgärden. Riksantikvarieämbetet har sedan starten 2011 medverkat i styrgruppen för Kulturmiljö och vattenförvaltning i SÖVD. Våren 2013 valde Riksantikvarieämbetet att lämna styrgruppen. Riksantikvarieämbetet är den enskilt största finansiären för båda de projekt där Länsstyrelsen Skåne medverkar. Länsstyrelsen lägger egna resurser i form av arbetstid för medverkan i styr- och arbetsgrupper samt granskning av rapporter och övrigt material. C) Ev. kommentarer till åtgärd 20. Till Havs-och vattenmyndigheten har genom projektledaren (Länsstyrelsen Kalmar) för Kulturmiljö- och vattenförvaltning lämnats en ansökan om medfinansiering. Medfinasiering ger bättre förutsätttningar för att projekten ska kunna forsätta efter 2014.