En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

Relevanta dokument
Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

SLU Future Food Workshop Klimatanpassning av jordbruket

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

SLUs roll i implementeringen av den svenska livsmedelsstrategin KSLA

Christl Kampa-Ohlsson

Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen

Utbildningsplan för hållbara livsmedelssystem masterprogram 120 högskolepoäng

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Värderingar om den hållbara maten

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala

Mat, miljö och myterna

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

Vad ska vi äta? Elin Röös

Ny EPOK vid SLU. Vision och inriktning. Seminarium den 30 mars 2011 Alnarp

Närodlat, härodlat eller därodlat?

Hållbar livsmedelsproduktion i städer. Förslag till nya svenska standarder

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Vad är ett hållbart jordbruk?

Jordbruksverkets arbete med -Minskat matsvinn -Motverka orättvisa affärsmetoder

Hur äter vi hållbart?

Välkommen till Seminarium F: Dags att konkretisera arbetet med hållbar mat. #livsmedelsforum

Frågor för framtiden och samverkan

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Jord- och skogsbruksministeriets STRATEGI 2030

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience

Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling

Framtida utmaningar och behov för de gröna näringarna

Hållbar mat i offentliga kök

Livsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

HÅLLBARHETS- MANIFEST.

Matens klimatpåverkan

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hållbar intensifiering och klimatsmart produktion

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Mat och livsmedelsstrategi Jämtlands län

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Uppdrag och senaste nytt om Livsmedelsstrategin

Stockholms läns livsmedelsstrategi

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

Miljöredovisning 2018

EAT-Lancet rapporten: Hälsosamma kostvanor från ett miljömässigt hållbart system för livsmedelsproduktion

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

LLU i nordöstra Göteborg

LTV-fakultetens strategi

Strategi ( ) för Grogrund SLU:s centrum för förädling av livsmedelsgrödor

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

Ekologiskt fotavtryck

Forskning för ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

En dag om livsmedelsforskning och -innovation 23 januari 2019

Miljööverenskommelse

Vi kopplar samman stad och land.

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Food Systems for the Future. Södertälje,

Handlingsfrihet för miljösmarta mål?

Regeringens strategi för hållbar konsumtion

Klimatpåverkan av livsmedel

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Olof Cerne, Ann Sellbrink Skolmatsakademin, 2-3 september 2014

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

Droppen Nr 2016:1 Vi fyller 25 år! Välkomna 20 april till stämman! senast den 30 mars Mångfaldens Matland

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Miljö, klimat och hållbarhet- hur jobbar LRF med påverkansarbetet? Regionstämma Sydost 21 mars Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Sprid skolmatsglädje med oss!

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Mat & klimat. Louise Dahl Miljöförvaltningen

LTV-fakultetens strategi

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Transkript:

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

SLU Future Food har en vision om att bidra till att skapa ett hållbart livsmedelssystem Med livsmedelssystemet menas alla processer och infrastruktur som behövs för att förse befolkningen med mat. Det inkluderar hållbar markanvändning, primärproduktion, förädling, förpackning, distribution, marknadsföring och försäljning samt tillagning, konsumtion och avfallshantering. Livsmedelssystemet fungerar i och påverkas av sociala, politiska och ekonomiska sammanhang. Med hållbarhet avses såväl ekologisk som ekonomisk och social hållbarhet.

Vårt arbetssätt Vi arbetar tvär- och mångvetenskapligt med framtidsperspektiv för att finna lösningar till komplexa vetenskapliga frågeställningar. Plattformen ska kommunicera och generera vetenskap. Forskarna vid SLU är vårt intellekt. Vi ska underlätta samverkan mellan akademi och andra aktörer i samhället, liksom mellan forskare som arbetar inom olika delar av livsmedelssystemet. Samarbeten och samverkan sker nationellt med både lärosäten, näringsliv och myndigheter. Vår organisation ska vara levande och interaktiv. Vi strävar efter god förankring både inom och utanför SLU därför arbetar vi i nära samarbete med olika referensgrupper.

Om jorden den enda vi har. Vi har bara en jord. Utan mark ingen mat, säger forskaren Anke Herrman, SLU. Jorden, marken, är basen för allt liv. Ändå behandlas den sällan som en riktigt värdefull resurs. Och högavkastande effektivt jordbruk sker ofta på bekostnad av miljön. Men om vi lär oss processerna i jorden kan vi anpassa jordbruket bättre. http://www.slu-podden.se/

Marken - vår mest värdefulla men minst uppskattade resurs. 2100m 2 åkermark per person att odla på. -Vad vill du odla? Globala åtgärder: Stoppa utbredningen av jordbruksmark Öka skördarna Försiktigt med användning av vatten och kemikalier. Källa: Elin Röös, SLU, 2017

Framtidens mat- vilka ramar finns? Källa: National Geographic Sverige, 2014

Vad behöver vi göra för att minska miljöpåverkan 2020-2050? Källa: Springmann et al. Natue 2018

Mat i framtiden- vad krävs? Klimatpåverkan från olika aktiviteter Nyttja marken bättre Byt matvanor Minska matsvinnet Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens klimatpåverkan Källa: Bla Foley m. fl., 2011

Vad får du av 1m2 mark?

Nyttjande av marken ODLA MAT PÅ ÅKERMARKEN HÅLLBART NYTTJANDE Livsmedel istället för djurfoder. Nya baljväxter- tex Blå lupin som mat Hög avkastning behövs globalt. Tex identifiera rotsystem som kräver minimalt med energi för att växa.

Nyttjande av marken NYTTJA NATURBETESMARKEN INNOVATIONER SOM MINSKAR PÅVERKAN https://www.popsci.com/best-of-whats-new-2015/engineering Använd naturbetenöppna landskap är en bonus i matproduktionen Nyttja ny teknik i förädlingen. Tex. modifierat ris som kan odlas nästan helt utan metanutsläpp

Klimatsmarta matvanor ton CO2e per person and year Dagens kost Hållbar kost Minska mängden animaliska livsmedel. Restprodukter från livsmedelsindustrin används som djurföda Djur betar på marker som inte kan odlas 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Dagens kost Hållbar kost Elin Röös. 2016, SLU. Röös et al. 2015. llustration: Fredrik Stendahl

Extremväder markmikrobernas välbefinnande är av avgörande betydelse trots detta saknats kunskap om hur de hanterar långvarig torka. nätverk i bakteriesamhällen påverkas betydligt mer av torkan än de i svampsamhället. när regnet kommer, efter torka, ökar lustgasutsläppen tredubbelt. värmen och torkan får långvariga effekter på markens mikrobsamhällen. Dessa är livsviktiga för markens egenskaper, inte minst förmågan att ge oss mat. https://www.nature.com/articles/s41467-018-05516-7.pdf

Framtiden är öppen Att framtiden är öppen, i bemärkelsen inte förutbestämt, innebär att: à Framtiden är möjlig att planera för och påverka à Framtiden är omöjlig att förutse och kontrollera Att arbeta med ett framtidsperspektiv innebär att utforska både möjligheter och osäkerheter (inklusive risker). Underlag fr Josefin Wangel, SLU Urban Future. 2018

Håll dig uppdaterad: Hemsida Nyhetsbrev Twitter Podd www.slu.se/futurefood Food for Thought @SLUFutureFood Feeding your mind Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du massor av matnyttig information. Du anmäler dig via vår hemsida eller till mig.