Rikspolisstyrelsen POLISENS TRAFIKSÄKERHETSSTRATEGI OCH ARBETE MOT KRIMINELLA PÅ VÄGNÄTET Polisavdelningen 2012-05-14
2 (9) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 2 STRATEGISK INRIKTNING... 3 2.1 Trafiksäkerhetsarbetet en uppgift för alla poliser... 4 2.2 Kriminella på väg... 4 2.3 Utredningsåtgärder för effektiv lagföring... 4 2.4 Medarbetarens ansvar... 4 2.5 Samverkan... 5 3 PRIORITERINGAR... 5 3.1 Hastighet... 6 3.2 Nykterhet... 6 3.3 Skyddsutrustning... 7 3.4 Aggressiv körning... 7 3.5 Oskyddade trafikanter... 7 3.6 Yrkestrafik... 8 4 ORGANISATION OCH ANSVAR... 8 4.1 Rikspolisstyrelsen... 8 4.2 Polismyndigheterna... 8 5 SAMMANFATTNING... 9
3 (9) 1 Inledning Målet för polisens arbete i trafikmiljön är att bidra till en minskning av antalet dödade och skadade samt att skapa trygghet för trafikanten. Polisen ska i förebyggande syfte kontrollera fordon och förare samt aktivt verka för att upptäcka och rapportera trafikbrott och annan kriminalitet som kan uppdagas i trafikmiljön. I juni 2009 beslutade riksdagen om ett nytt etappmål inom nollvisionsarbetet fram till 2020 1. Målet är högst 220 dödade och att antalet allvarligt skadade ska ha minskat med en fjärdedel under samma period. Ett antal mätbara indikatorer med målvärden är uppsatta bl.a. hastighet, nykterhet, trötta bilförare m.fl. (se punkt 3). Dessa mål är en viktig grund i polisens arbete och för några av dessa är polisens insatser helt avgörande för om målet ska kunna nås till år 2020. Polisens uppgift att förebygga, förhindra och ingripa mot brott gäller även i trafiken och sådana insatser är viktiga för att såväl öka trafiksäkerheten som att upptäcka och förhindra annan brottslighet. 2 Strategisk inriktning Polisens trafiksäkerhetsstrategi syftar till att se trafiksäkerhetsområdet som en del av polismyndigheternas arbete med att förebygga och beivra brott. Trafikövervakningen ska på samma sätt som övrig brottsbekämpning vara planlagd enligt PUM. Kontroller ska ske på rätt plats, vid rätt tid samt med rätt resurs och kompetens. Vid polisiära insatser ska polismyndigheterna pröva i vilken mån insatser inom trafiken kan bidra till att upptäcka även annan form av brottslighet. Livsstilskriminella eller andra grovt kriminella ska inte kunna röra sig obehindrat och obemärkt i trafikmiljön. Ett aktivt arbetssätt mot dessa innebär samtidigt att polisens synlighet i trafiken ökar liksom trafiksäkerheten. Detta ger också tillfällen att få information och skapa underrättelser om personer och händelser. Polisen ska bedriva ett trafiksäkerhetsarbete som är rättssäkert och enhetligt i hela landet. Med ökad vaksamhet, nyfikenhet och ett aktivt arbetssätt baserat på underrättelser ska vi öka trafiksäkerheten samt försvåra för kriminella att använda trafikmiljön som brottsplats. 1 Vägverket: Målstyrning av trafiksäkerhetsarbete Aktörssamverkan mot nya etappmål år 2020.
4 (9) 2.1 Trafiksäkerhetsarbetet en uppgift för alla poliser Samtliga poliser och bilinspektörer ska aktivt delta i trafiksäkerhetsarbetet. Arbetet ska genomsyras av en helhetssyn där man beaktar regelbrott i trafiken, små som stora, samt misstanke om annan brottslighet vid varje kontroll av förare och fordon. Aktivt arbete inom trafiksäkerhetsområdet av samtliga i yttre tjänst gör att även andra än trafikrelaterade brott uppdagas. Detta tillsammans med att trafikpolisverksamheten breddas och får större anknytning till övrig polisverksamhet gör att polisens brottsbekämpande arbete ökar. Ett aktivt repressivt trafiksäkerhetsarbete från alla poliser kommer att resultera i en större regelefterlevnad och en minskad trafikrelaterad brottslighet samt ökad trygghet för medborgaren. 2.2 Kriminella på väg De allra flesta använder på något sätt vägnätet. Kriminella personer står oftast utanför samhällets normer vilket medför bristande efterlevnad även av trafikregler. Att repressivt ingripa mot trafikbrott innebär därför en större möjlighet att uppdaga även annan kriminalitet. Vid ingripanden mot kriminella på vägnätet ska möjligheten att skapa underrättelser och information om dessa utnyttjas. 2.3 Utredningsåtgärder för effektiv lagföring För en effektiv brottsbekämpning bör polispersonal t.ex. redan på en trafikolycksplats göra en kvalificerad bedömning om vilken typ av brott som eventuellt begåtts och vilka initiala utredningsåtgärder som kan utföras omedelbart. Polisens nationella utredningskoncept (PNU) är ett viktigt verktyg för att öka effektiviteten och kvaliteten i utredningsarbetet så som t.ex. ett ökat antal förenklade utredningsförfaranden. Personalen ska alltid beakta möjligheten att så långt det är möjligt slutföra utredningsarbetet på plats via sin mobila arbetsplats alternativt utfärda ordningsbot. 2.4 Medarbetarens ansvar Allmänhetens bild av polisen påverkas till stor del av hur vi själva agerar i trafiken. I enlighet med polisens interna trafiksäkerhetspolicy 2 ska alla medarbetare uppträda som föredömen i trafiken samt beakta inriktningar och arbetsmetoder som beslutats i medarbetarpolicyn 3. Det är också viktigt att uppträda professionellt och skapa förtroende genom att följa Polisens värdegrund 4. 2 Polisens interna trafiksäkerhetspolicy, november 2006. 3 Polisens medarbetarpolicy, D nr: HR-799-4653/09 4 Polisens värdegrund, Dnr: HR-161-6300/06
5 (9) 2.5 Samverkan Samverkan är en viktig faktor för att bl.a. nå de nya etappmål Sverige har gällande trafiksäkerhet. Nationellt, internt Samverkan ska ske mellan polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen för en gemensam helhetssyn i trafiksäkerhetsarbetet. För ett effektivt trafiksäkerhetsarbete ska samverkan ske mellan polismyndigheterna med utbyte av t.ex. information, underrättelser och insatser. Samverkan ska också ske inom polismyndigheternas olika avdelningar/enheter för att öka möjligheterna till all brottsbekämpning. Nationellt, externt Polisen ska samverka med olika externa aktörer inom trafiksäkerhetsområdet. Ett samverkansområde är att tillsammans med Transportstyrelsen, Trafikverket och övriga aktörer ta fram analyser, utveckla metoder, inriktningar m.m. för att lyckas med arbetet mot det gemensamma etappmålet år 2020. Internationellt För att Sverige ska fortsätta att vara framstående i trafiksäkerhet är den internationella samverkan viktig för svensk polis. Genom samverkan med andra länder påverkas både vårt eget trafiksäkerhetsarbete samt trafiksäkerhetsnivån i hela Europa. EU:s riktlinjer för trafiksäkerhet fram till år 2020 5 och TISPOL:s strategi 2011-2015 6 är grunder för denna samverkan. Den internationella samverkan kan bedrivas på nationell, regional eller lokal nivå. 3 Prioriteringar Polisens prioriterade uppgifter inom trafiksäkerhetsområdet är framtagna tillsammans med våra externa samarbetsparter, bl.a. Trafikverket. Av de i ettappmålsarbetet 1 angivna indikatorerna är vissa till stor del polisens ansvarsområde och andra till mindre del. Indikatorerna är; Hastighetsefterlevnad Nykter trafik Bältesanvändning Hjälmanvändning Säkra fordon 5 Europeiska kommissionen: Mot ett europeiskt område för trafiksäkerhet: politiska riktlinjer för trafiksäkerhet 2011-2020 6 TISPOL STRATEGI, 2011-2015, A vision for safer roads. (TISPOL - Europeisk trafikpolisorganisation) 1 Vägverket: Målstyrning av trafiksäkerhetsarbete Aktörssamverkan mot nya etappmål år 2020.
6 (9) Säkra vägar, gator Snabb och kvalitativ räddning Utvilade förare Hög värdering av trafiksäkerheten 3.1 Hastighet I regeringens budgetproposition för 2012 7 framgår att den enskilt viktigaste åtgärden för att snabbt förbättra trafiksäkerheten är att minska hastighetsöverträdelserna. Minskad hastighet har även positiv inverkan på miljön. Hastighetsefterlevnad är det trafiksäkerhetsområde där polisen kan bidra mest för att spara liv på grund av den avgörande betydelsen hastigheten har för utgången av en trafikolycka. Det är därför av stor vikt att genomföra hastighetskontroller enligt Polisens underrättelsemodell, PUM, på platser och vid tider där behoven är störst. Enligt studier och forskning är en låg rapporteringsgräns en förutsättning för att medelhastigheten ska kunna sänkas och antalet dödade och svårt skadade minskas. Rapportering ska därför ske från 6 km över tillåten hastighet. Samma för manuell och automatisk övervakning, ATK. Automatisk trafiksäkerhetskontroll, ATK, är en metod som effektivt används för att sänka medelhastigheten på våra mest olycksdrabbade vägar. Att använda andra, lokalt anpassade, övervakningsmetoder ökar polisens möjlighet att ytterligare sänka hastigheten på våra vägar. Genom att sänka medelhastigheten med 1 km/h beräknas att ca 25 liv/år sparas 8. Under år 2011 har medelhastigheten minskat något men fortfarande går mer än 50 % av trafiken över gällande hastighetsgränser 9. 3.2 Nykterhet Alkohol är inblandad i cirka en femtedel av dödsfallen i trafiken 10. Det är därför viktigt att det alltid utförs alkoholutandningsprov vid varje polisinitierat möte med förare av motordrivet fordon. Detta ska ske oavsett om det är vid allmänpreventiva kontroller eller vid kontroller riktade mot speciell tid eller plats. Drogpåverkade förare är en annan olycksbelastad grupp trafikanter som många gånger också är brottsaktiva i andra hänseenden. Samtliga poliser i yttre tjänst ska ha utbildning i drogtecken och symtom. Uppmärksamhet riktad mot symptom på drogpåverkan ska också finnas med vid 7 PROP. 2011/12:1 Utgiftsområde 22 8 Enligt norska trafikforskaren Rune Elviks beräkningsmetod 9 Trafikverket: En analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011 10 Trafikverket: En analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011
7 (9) varje polisinitierat möte med förare av motordrivet fordon. För att minska återfall i rattfylleribrott ska metoden SMADIT, Samverkan Mot Alkohol och Droger I Trafiken, användas. Denna samverkan mellan bl.a. polisen och kommunerna ska erbjuda den misstänkte rattfylleristen samtal med alkoholmottagning/beroendevård kort efter ingripandetillfället. 3.3 Skyddsutrustning Vid varje fordonskontroll ska användningen av befintlig skyddsutrustning kontrolleras. Skyddsutrustning som bilbälte, bilbarnstol och hjälm har stor påverkan på hur allvarlig följden av personskador blir vid en trafikolycka. Bilbältet är den viktigaste säkerhetsdetaljen i bilen både i framsätet och i baksätet. Drygt 30 % av omkomna personbilsförare var obältade under år 2011 11. Drygt 50 % av de som omkom under 2004-2011 i mc- och mopedolyckor saknade hjälm eller hade tappat hjälmen vid olyckstillfället 12. 3.4 Aggressiv körning Övervakning av oönskade beteenden i trafiken är viktigt för att öka regelefterlevnaden. Aggressiv körning är ett samlingsnamn för flera brott som ofta medför hög olycksrisk och orsakar allvarliga olyckor. Beteendefelen, som oftast är en medveten handling, inkräktar även på andra medborgares säkerhet och trygghet. Exempel på aggressiv körning är korta avstånd mellan fordon, farliga omkörningar, körning mot rött ljus, höga hastigheter eller olagliga tävlingar på väg 13. Med rätt utbildning och rätt utrustning kan polisen upptäcka och rapportera fordonsförare med avvikande beteenden. 3.5 Oskyddade trafikanter Oskyddade trafikanter på två hjul, mc/moped/cykel, löper en betydligt högre risk att dödas och skadas i trafiken än övriga trafikanter. Genom olika övervakningsformer av hjälmanvändning, cykelljusanvändning, rödljuskörning och användande av rätt vägbana i områden och på platser där oskyddade trafikanter vistas ökar säkerheten för denna grupp trafikanter. Att öka cyklisters regelefterlevnad bidrar i stor utsträckning till att denna grupp löper mindre risk att skadas allvarligt eller dödas i trafiken. Många av de oskyddade trafikanterna är ungdomar och att påverka de- 11 Trafikverket: En analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011 12 Trafikverket: En analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011 13 Reglerat i START 2
8 (9) ras beteende i trafikmiljö är en viktig förebyggande verksamhet. Ca 40 % av de allvarligt skadade i trafiken under 2011 var cyklister 14. 3.6 Yrkestrafik Kontroll av yrkestrafik har tre huvudsyften, ökad trafiksäkerhet, säkerställa sund konkurrens och att ge förarna en god social situation 15. För att klara uppsatta mål samt övriga åtaganden inom yrkestrafikområdet måste specialkompetens inom detta område finnas i Polismyndigheterna. Områden som innefattas är: kör- och vilotider lastsäkring vägning av fordon farligt gods flygande inspektion - för att minska andelen trötta förare - lastförskjutning påverkar trafiksäkerhet - för tunga fordon ger bl.a. ökad stoppsträcka - inklusive farligt avfall - för kontroll av fordon på väg samt för teknisk kontroll av fordon inblandade i svåra olyckor. Personal med specialkunskap inom yrkestrafikområdet ska även använda denna kompetens som ett verktyg i övrig brottsbekämpande verksamhet för att uppdaga och bekämpa andra brott än trafikbrott när misstankar om detta uppkommer. 4 Organisation och ansvar 4.1 Rikspolisstyrelsen Rikspolisstyrelsen ansvarar för den strategiska ledningen av polisens trafiksäkerhetsarbete. Det innebär att: Utarbeta strategier Utveckla tekniska hjälpmedel och utrustning Utveckla nya arbetsmetoder och modeller Ansvara för den strategiska kompetensutvecklingen Periodiskt följa upp och analysera myndigheternas trafiksäkerhetsarbete 16 4.2 Polismyndigheterna Länspolismästaren i varje polismyndighet ansvarar för att omsätta nationella strategier till lokala verksamhetsplaner och operativ verksamhet. Det innebär att: 14 Trafikverket: En analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011 15 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 16 Bl.a. inom ramen för uppföljning av målen i Polisens planeringsförutsättningar
9 (9) trafiksäkerhetsarbetet bedrivs enligt polisens underrättelsemodell, PUM, och utredningskonceptet PNU trafiksäkerhetsarbetet ses som en del i den brottsbekämpande verksamheten planera och delta i nationella och myndighetsgemensamma insatser kompetenssäkra för verksamhetsområden gällande EU: krav samt övriga trafiksäkerhetsområden som kräver specialutbildning följa upp och analysera verksamhetens resultat och effekter polismyndigheterna ska arbeta för att den enskilde polisen ska känna en tydlig koppling mellan bekämpande av trafikbrott och övrig brottslighet. 5 Sammanfattning Verksamheten ska vara enhetlig i hela landet. Alla i yttre tjänst ska delta i trafiksäkerhetsarbetet. Hastighetsrapportering ska ske från 6 km över tillåten gräns. Rapportering ska utföras med ordningsbot i varje möjligt fall. Trafikkontroll en metod för att minska trafikbrott, annan brottslighet samt skapa underrättelser och få information. Samverkan en grundförutsättning för framgångsrik verksamhet. Alkoholutandningsprov vid varje kontakt med fordonsförare. Ökad vaksamhet, nyfikenhet och ett aktivt arbetssätt ger ett effektivt polisarbete och även ett bättre trafiksäkerhetsarbete.