Anbragte börns laering - Hvilke insatser virker?

Relevanta dokument
Skolprestationer för utsatta barn en påverkbar risikofaktor

Skola och socialt utsatta barns utveckling

A fair go Det har inte utsatta barn, t ex

Skolans betydelse för placerade barns utveckling

Placerade barn Hälsa och skola

Skola, hälsa och utsatta barns utveckling

Skola, hälsa och socialt utsatta barns utveckling

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog

Glöm inte hälsa och skola!

Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Varför behövs Skolfam?

Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön

Letterbox Club för barn i familjer med ekonomiskt bistånd. Resultat från ett pilotprojekt

Utanförskap när samhället varit föräldrar

Skolprestationer. - en determinant för utsatta barns utveckling. Oslo 20 nov Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet

Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön

Barn i samhällsv och utbildning

- Fokus på barn i fosterhem Nordens Velfærdscenter 1

Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa

Helsingborg 20 sept Bo Vinnerljung. Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet.

Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa

Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f

Paired reading En lovande metod för att förbättra läsförmågan hos barn i familjehem

Skola, utbildning och ogynnsam utveckling hos socialtjänstens barn

Glöm inte hälsa och skola

Öppna jämförelser av placerade barns utbildningsnivå

Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Breaking the vicious circle

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Skolan som faktor för utjämning av klassrelaterad ohälsa. Förebygg.nu

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Vilken fortbildning är r effektiv?

Dygnsvårdens black box: Placerade barns levnadsvillkor

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA

Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera?

Resursperspektiv inom den sociala barnavården

Undervisning för hållbar utveckling (UHU) Hur har implementeringen av UHU påverkat undervisningen och ungdomars medvetande?

Tjugo barnavårdsärenden - Ohälsosamma förlopp för barn, familj, skola och socialtjänst. Lennart Nygren Institutionen för socialt arbete

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team

Cannabis and the risk of adverse life course outcomes

Samverkansavtal Statens institutionsstyrelse (SiS) och

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD

Paired Reading. Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Ett försök i sju kommuner med lästräning för familjehemsplacerade barn

TNS Gallup - Public Tema: Præsidentvalg USA 30. oktober Public 56020

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta

Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Stillasittande & ohälsa

Att motverka skolmisslyckanden

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

Lärande och social interaktion

Barnfattigdom en mångdimensionell utmaning för välfärdsstaten

Äldre publikationer Bo Vinnerljung

BARN OCH UNGA I SAMHÄLLETS VÅRD. Forskning om den sociala dygnsvården FORSKNING I KORTHET #4

Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol

socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet

Förutsättningar och utmaningar i elevhälsans arbete

Systematisk språkträning i barnehagen

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder

Så här prövade vi Letterbox Club i Sverige

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv

En snabbguide för att söka forskningsartiklar i utbildningsvetenskap

Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm

Bättre skolresultat och hälsoekonomi med hjälp av fysisk aktivitet

Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Familjehemsföräldrars erfarenheter av Paired Reading med placerade barn

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER

Bokpaket till familjehemsplacerade barn

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Delrapport studien Hur ser tonårsflickor som bott på hvb på framtiden och på föräldraskap?

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

Förskoleinfektioner ett välfärdsproblem?

Hur aktiva är vuxna?

Barn och ungdomars hälsa och välbefinnande Utveckling, risker och skydd i en överblick från utbildningspolicy till skolans vardag

Letterbox Club Sverige

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Transkript:

Anbragte börns laering - Hvilke insatser virker? Rebild 29 sept 2016 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se

God skolegang uddannelse Den stærkeste beskyttelses faktor for udsatte børns langsigtede udvikling, som vi kender til Escape from disadvantage... (Doria Pilling, 1990)

Narkotikamisbrug fra 20 års alderen opdelt efter socioøkonomisk baggrund og karakterer i 9. klasse Procent Kvinder Kvinnor Procent Mænd Män 14 12 10 8 6 4 2 0 14 12 10 8 6 4 2 0 Øvrige Övriga Ufaglærte Arb, Faglærte Arb, Tjeneste- Tjm, Tjenestearbej. facklärda arbej. mand låg/ mand högre arbej. facklärda arbej. mand låg/ mand högre Tjm, Øvrige Övriga Ufaglærte Arb, Faglærte Arb, Tjeneste- Tjm, Tjeneste- Tjm, facklärda lav/ml. mellan høj facklärda lav/ml. mellan høj (ref) (ref) Karakterer i Betyg 9 klasse: åk 9: Låg Lav Låg/medel Lav/middel Middel/høj Medel/hög Hög Høj N= 930.000; Vinnerljung et al, 2010; Gauffin et al, 2013, 2015; Frönes & Strömme, 2010

Dårlige nyheder for anbragte børn a) De klarer sig meget dårligt i skolen b) Nederlag i skolen bliver lagt ovenpå alle de andre risikofaktorer

Anbragte børn.. Får lavere karakterer i 9. klasse - sammenlignet med børn med samme begavelse Flere gennemfører kun folkeskolen, meget färre får högskoleuddannelse Sammenlignet med børn, der har samme begavelse Sammenlignet med børn, der har fået samme karakterer Forfaerligt mange flere falder fra i gymnasiet Vinnerljung et al, 2010; Berlin et al, 2011; Daelen, 2014, 2015

Blir skolprestationerna bättre under tiden de är i vård? Finns en nordisk studie (från Danmark): Inga märkbara förbättringar. Studier från andra länder visar blandade resultat, de flesta finner inga förbättringar (Egelund et al, 2008)

Børn, der mislykkes i skolen, er idag en fremtidig højrisikogruppe, uanset socioøkonomisk baggrund Mislykket skolegang synes at være den stærkeste risikofaktor for anbragte børns udvikling efter skoleårene Alt tyder på, at tidlige nederlag i skolen spiller en stor rolle Skolepræstation er en variabel/kausal risikofaktor vi kan påvirke (Forsman et al, 2016) Hvis man ønsker at forbedre anbragte børns dårlige fremtidsudsigter, er man nødt til at hjælpe dem til at klare sig bedre i skolen

Förbättringar som virker? Hvad kan vi gøre? Svar: Meget

Före skolstart: vad är effektivt?

Före skolstart: vad är effektivt? Systematisk läs- o räkneträning Förskola med starka skolförberedande inslag (t ex lästräning, självkontrollträning) Duncan et al, 2007; Romano et al, 2010; Pears et al, 2013, 2016

Vad är effektivt i skolåldern? 179 studier (166 från USA) Metaanalys av 69 studier (inga från Europa) Mest RCT-studier Tutoring program! Jfr Ritter et al, 2006

Kanadensiska framgångsrika tutoringförsök med anbragte börn Utbildade fosterföräldrar till tutors Frivilliga högskolestudenter som tutors; arbetade med grupper av barn Evaluerade i RCT Flynn et al, 2012; Harper & Schmidt, 2012; 2016

Kan vi förbättra fosterbarns skolresultat? Resultater af en vidensopsamling 11 studier gennemført over 35 år (idag ca 20 studier) Positive forbedringer (9 af 11 studier; nu ca 18 av 20 studier), ex Tutoring-program Paired Reading SkolFam i Sverige, Letterbox club m m Läsning: positiva resultat. Matematik: blandade resultat Forskningsfält under uppbyggnad svag evalueringsdesign dominerar (Forsman & Vinnerljung, 2011; SkolFam: Tordön et al, 2014; Tideman et al, 2011))

Evaluering av försök med Paired Reading N=81 f-barn 8-12 år (LäSt NonOrd och LäStOrd) Fosterföräldrar läser samman med barnet 20 min/dag, 3 dagar i veckan under 4 månader Genomsnittsbarnet höjde sin läsålder med nästan ett år på båda testerna (11 mån) Ungefär samma resultat som i England (12 mån). Förbättrat Ordförråd på WISC-IV Tydliga förbättringar av totalt IQ på WISC-IV Vinnerljung et al, 2014

Resultat från kognitiva tester (IQ) av socialt utsatta barn är ofta instabila, kan förändras över tid Påverkas av testsituationen, incitament m m

Letterbox Club i Stockholm Ett bokpaket/mån till 31 plac barn 6-8 år - i sex månader Test före och efter projektet med åldersnormerat instrument LäSt Jämförelser av de båda testomgångarna (justerat för tidseffekten )

Lovande resultat På sex månader höjde genomsnittsbarnet sin läsålder med 1 år = 6 månaders extra läsutveckling Fosterföräldrars medverkan viktig Inga positiva resultat i irländsk RCT Mooney et al, 2016; Forsman & Bejbom, 2016; jfr Jakobsen & Andersen, 2013

De första två SkolFamförsöken Ca 50 fosterbarn 7-12 år testades med åldersnormerade instrument Resultaten underlag för handledning/stöd till skola, fosterhem och barn - från projektets skolpsykolog och specialpedagog Återtest efter 24 månader för utvärdering Tideman et al, 2011; Tordön et al, 2013

Resultat efter första mätningen Normalbegåvade (något lägre genomsnitt än jämnåriga, som utlandsfödda adopterade) Men 75% var rejält underpresterande i skolan i relation till sin kognitiva förmåga De bäst begåvade var mest underpresterande Stora kunskapsluckor var vanliga Fosterföräldrar, socialarbetare och lärare hade låga/negativa förväntningar på barnen.

SkolFam efter två år Rejält förhöjda scores på WISC i båda försöken Förbättrade läsfärdigheter i båda försöken Stora förbättringar av matematikfärdigheten i Norrköping. Omstart av matten med hjälp av en test + arbetsminnesträning

Fallbeskrivning Jens, åk 5, SkolFam i Sverige Vid projektstarten: assistent i skolan, svåra koncentrationssvårigheter IK 70, arbetsminne 62 Matematik stanine 1 Arbetsminnesträning med RoboMemo Omstart i matte m m Efter två år: IK 86 (+23%), arbetsminne 99 (+60 %) Matematik stanine 5 Koncentrationen stadigt förbättrats Gillar skolan!

Summering Barnevernsbørn underpræsterer i skolen - set i lyset af deres begavelse. = Window of opportunity Det er realistisk at forvente positive resultater af interventioner för yngre børn (4-10 år), særligt deras læsefærdigheder. Svårare ju äldre barnen är. Förstärkt förskola/barnehave för anbragte och socialt utsatte börn stor potential Inte bara program också mer systematisk praxis

Testa är bra Pædagogisk vurdering 2-3 år efter skolestart = testning for at optekke og reducere antallet, der mislykkes tidigt i skolen. Catch-up stöd. Obs: vi gør det for att få et empirisk grundlag for at hjælpe børnene - ikke for at sortere dem fra

Tutoring - den säkraste programvägen i skolåldern till positiva resultat Paired Reading lovande metod, billig metod Gentage vellykkede forsøg fra andre laender og evaluere (som bl a SFI gör...)

Förskola Folkskola Folkskola Ungd skola Högskola 0-6 7-12 13-15 16-19 20- Fokus på Motverka Motverka skolförber tidig school dropout/sen Motverka Motverka icke-kogn failure school failure? drop-out drop-out färdigheter Förstärkt Catch-up Tutoring (?) Mentoring? Stöd på förskola Tutoring Tutoring? högskolan Scholarships

Systematik = vägen mot bättre kvalitét Gör samma sak Använd samma verktyg Med alla barn Skapa en minimistandard för arbetet med barnevernsbørns skole (og helse ) 26

bo.vinnerljung@socarb.su.se

Referenser Berlin M, Vinnerljung B & Hjern A (2011). School performance in primary school and psychosocial problems in young adulthood among care leavers from long term foster care. Children and Youth Services Review, 33, 2489-2487. Brännström L, Vinnerljung B & Hjern A (2015). Risk factors for teenage childbirths among child welfare children: Findings from Sweden. Children and Youth Serv Review, 53, 44-51. Dæhlen M (2014) Child welfare clients first step away from higher education: The influence of school performances, educational aspirations and background factors on choosing the vocational track after compulsory school. Nordic Social Work Research, 4, 22-36. Daelen M (2015) School performance and completion of upper secondary school in the child welfare population in Norway. Nordic Soc Work Res, DOI:10.1080/2156857X.2015.1042019 Egelund T, Andersen D, Hestbaek A-D, Lausten M, Knudsen L, Olsen RF & Gerstoft F (2008). Anbragte borns udvilking og vilkår. Köpenhamn: SFI, rapport # 08. Forsman H & Bejbom J (2016). Letterbox Club för barn i familjehem.stockholm: Allmänna Barnhuset. Forsman H & Vinnerljung B (2012) Interventions aiming to improve school achievements of children in out-of-home care: a scoping review. Children and Youth Serv Review, 34, 1084-91. Frönes I & Strömme H (2010). Risiko og marginalisering. Oslo: Gyldendal. Gauffin K, Vinnerljung B, Fridell M, Hesse M & Hjern A (2013). Childhood socioeconomic status, school failure, and drug abuse. Addiction, 108, 1441-49.

Gauffin K, Vinnerljung B & Hjern A (2015). School performance and alcohol related disorders later in life: A Swedish national cohort study. International Journal of Epidemiology. E-publ, Advance Access, doi: 10.1093/ije/dyv006 Gustafsson et al (2010). School, learning and mental health. Stockholm: Kungl Vetenskapsakademin. Jakobsen M & Andersen SC (2013). Coproduction and equity in public service delivery. Public Administration Review, 73, 704-713. Kautz T, Heckman J, Diris R, ter Weel B & Borghans L (2014). Fostering and measuring skills. OECD http://www.oecd-ilibrary.org/education/fostering-and-measuringskills_5jxsr7vr78f7-en Mooney J, Winter K & Connolly P (2016). Effects of a book gifting program on literacy outcomes for foster children: A randomized controlled trial evaluation of the Letterbox club in Northern Ireland. Children and Youth Services Review, 65, 1-8. Pears K, Fisher P, Kim H, Bruce J, Healy C & Yoerger K (2013). Immediate effects of school readiness intervention for children in foster care. Early Education and Development, 24, 771-791. Pears K, Kim H & Fisher P (2016). Decreasing risk factors for later alcohol use and antisocial behaviors in children in foster care by increasing early promotive factors. Children and Youth Services Review, 65, 156-165. Ritter G, Denny G, Albin G & Barnett J (2006). The effectiveness of volunteer tutoring programs: A systematic Review. Campbell Systematic Reviews 2006:7.

Romano E, Babchishin L, Pagani L & Kohen D (2010). School readiness and later achievement: Replication and extension using a Canadian survey. Developmental Psychology, 46, 995-1007. Tideman E, Vinnerljung B, Hintze K & Isaksson AA (2011). Improving foster children s school achievements: Promising results from a Swedish intensive study. Adoption & Fostering, 35, 44-56. Tordön R, Vinnerljung B & Axelsson U (2014). Improving foster children s school performance. A replication of the Helsingborg study. Adoption & Fostering, 38, 37-48. Vinnerljung B, Berlin M & Hjern A (2010). Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn. I Socialstyrelsen Social Rapport 2010, kap 7, s 227-266. Stockholm: Socialstyrelsen. Vinnerljung B, Tideman E, Sallnäs M & Forsman H (2014). Paired Reading for foster children. Results from a Swedish replication of an English literacy intervention. Adoption & Fostering, 38, 361-373.

Skola Behandling Behandling Skola