Dygnsvårdens black box: Placerade barns levnadsvillkor

Transkript

1 Dygnsvårdens black box: Placerade barns levnadsvillkor Nordiska Barnavårdskongressen Sept 2012 Marie Sallnäs Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet

2 Institutionsvårdens black box börjar öppna sig Danska etnografiska studier och intervjustudier (barn är respondenter). Ger en bild av komplexiteten i en institutionsmiljö. Att leva i ett behandlingsuniversum. Kamratgruppen på gott och ont det ställs höga krav på barn och unga! Vikten av det basala: mat, kläder, telefon osv. Regler och struktur institutionens kännetecken, svåra att leva med som individ. Personalens centrala betydelse.

3 Litteratur Dreyer Espersen Laila (2010) Bekymrende identiteter. Anbragte børns hverdagsliv på behandlingshem. Köpenhamn: SFI/Det nationale forskningscenter for velfaerd och Sociologisk Institut, Køpenhavns Universitet. Egelund, T & Jacobsen, T B (2009a) Omsorg for anbragte børn og unge. Døgninstitutionens hverdag og vilkår. Köpenhamn: Akademisk Forlag. Schwartz I (2007) Børneliv på døgninstitution: Socialpaedagogik på tvaers af børns livssammenhaenge. Odense: Institut for Filosofi. Paedagogik og Religionsstudier, Syddansk Universitet. Stokholm (2009) Forming Identities in Residential Care for Children: Manoeuvring between social work and peer groups, Childhoood, 16,

4 Levnadsnivåundersökningar LNU/ULF (1960-/1970-talet): frågar bara vuxna om deras levnadsnivå (barn inga egna undersökningsobjekt, deras situation en avspegling av de vuxnas). Barn-LNU/ULF (1990-talet): frågar barn direkt när man ändå intervjuar vuxna. Inga (få) barn i samhällsvård med (inte skrivna hos fosterföräldrar/institution). Liknande undersökningar i alla nordiska länder (smalare ibland).

5 Levnadsnivå Individens förfogande över resurser i pengar, ägodelar, kunskaper, psykisk och fysisk energi, sociala relationer, säkerhet m.m., med vilkas hjälp individen kan kontroller och medvetet styra sina livsvillkor (Johanson,1970).

6 Levnadsnivådimensioner (9 st) Hälsa och tillgång till vård Sysselsättning och skolmiljö Ekonomiska resurser Kunskaper och utbildningsmöjligheter Familj och social förankring Bostad och närmiljö Trygghet och säkerhet Rekreation och kultur Politiska resurser

7 Idémässig förankring Barndomssociologi barn bör ses som självständiga aktörer. Barns förhållanden under placeringen är ett tillstånd här och nu, som är betydelsefullt oavsett konsekvenser på sikt. Viktigt ge barn i samhällsvård möjlighet att själva tala om hur de har det. Välfärdsteori: tillgång till resurser ökar möjligheten att realisera individuella mål och leva ett gott liv. Mäter med samma måttstock som man mäter för andra ungdomar. Barn i samhällsvård kommer från fattiga familjer där föräldrar ofta har svag ställning på arbetsmarknaden. Kan samhällsvården kompensera?

8 Accessfrågan Svarsfrekvens: 63 procent. Uteslöt åringar (bortfall, svårt förstå frågorna) 162 barn (13-18 år) ville inte delta 272 barn deltog Unga i samhällsvård som respondenter i större studier notoriskt svårt stark gate-keeping!

9 Intervjuer Barnen lyssnar på en röst i hörlurar. Fyller i ett formulär. Stora fördelar med metoden i forskning, (kanske också i praktiken om man vill fråga många barn om något)!

10 Långa vårdtider Familjehem : 81 månader i snitt (7 år). HVB: 20 månader i snitt (knappt två ur). En effekt av urvalet (minst sex månader i vård). Korta placeringar inte med.

11 Ekonomiska och materiella resurserjämförelse med normalgrupp Familjehem Inkomst (medelv) Ej skilln Pengar vid behov Ej skilln Ek marginal Ej skilln Konsumtionsbegr Ej skilln Eget rum Ej skilln HVB Inkomst (medelv) Högre Pengar vid behov Färre Ek marginal Färre Konsumtionsbegr Fler Eget rum Ej skilln

12 Trygghet och säkerhet - jämförelse med normalgrupp Familjehem Trygg i omgivn Ej skilln Blir mobbad Fler (26%) (Jämf grupp 16%) Deltar i mobbing Fler (6%) (Jämf grupp 2%) HVB Trygg i omgivn Färre Blir mobbad Fler (28%) (Jämf grupp 15%) Deltar i mobbing Fler (8%) (Jämf grupp 2%)

13 Familj och sociala relationer - jämförelse med normalgrupp Familjehem Vänder mig till vuxen vid bekymmer Färre Vuxna har tid Färre Saknar person att vända mig till Ej skillnad Träffar kompisar ofta Ej skillnad HVB Vänder mig till vuxen vid bekymmer Ej skillnad Vuxna har tid Färre (79%) Saknar person att vända mig till Fler (8%) Träffar kompisar ofta Färre

14 Hälsa och välmående -jämförelse med normalgrupp Familjehem Svårt att somna Fler Stressad Fler Huvdvärk Ej skilln Ont i magen Ej skilln Spänd/nervös Fler Ledsen Fler På gott humör Ej skilln Optimistisk om framtid Ej skilln Nöjd med mig själv Färre HVB Svårt att somna Fler Stressad Fler Huvdvärk Fler Ont i magen Fler Spänd/nervös Fler Ledsen Fler På gott humör Färre Optimistisk om Färre Nöjd med mig själv Färre

15 Skolgång -jämförelse med normalgrupp Familjehem Läxhjälp i vårdm Ej skilln Hjälp av lärare Ej skilln Lärares förväntning Ej skilln Skolkar Fler 10%) HVB Läxhjälp vårdm Färre (40%) Hjälp av lärare Färre (83% Lärares förväntning Ej skilln Skolkar Fler (19%)

16 HVB: socialt stöd Cirka 8 procent saknade vuxen att vända sig till vid bekymmer (famhemsungd/norm.pop: 3-5 procent). Var femte ungdom i HVB (21 %) tyckte inte att de vuxna hade tid för dem (norm.pop: 6 procent, famhemsungd:12 procent)

17 Mobbing (minst en gång i mån) Familjehem: 26 procent blir mobbade 6 procent deltar i mobbing HVB: 28 procent blir mobbade 8 procent deltar i mobbing

18 Skolgång översiktligt Familjehem HVB Var tionde i friskola. Var tredje i friskola. Var tjugonde nedsatt undervisningstid. Drygt var fjärde nedsatt undervisningstid. Var fjärde särskild underv. gr./spec.arr. Var tredje i särskild underv. gr./spec.arr. En fjärdedel 1 t/v läxläsning. Var tredje 1 t/v läxläsning. En dryg tiondel har inte några läxor. En fjärdedel har inte några läxor. Cirka sju av tio får hjälp av familjehemsföräldrar med läxor. Drygt fyra av tio får hjälp av personalen med läxor En tredjedel upplever krav från personal när det gäller skolarbetet. Anmärkningsvärt stora brister!

19 Skolgång familjehem Knappt var tionde i friskola. Knappt var tjugonde nedsatt undervisningstid. Var fjärde särskild undervisningsgrupp/specialarrangemang. En dryg fjärdedel mindre än 1 timme i veckan till läxläsning. En dryg tiondel har inte några läxor. Cirka sju av tio får hjälp av familjehemsföräldrar med läxor (hälften av kompisar, cirka en femtedel i skolan). Nästa hälften upplever krav från familjehemsföräldrar när det gäller skolarbetet.

20 Familjehemsvård kompenserar bättre än HVB när det gäller skola Ungdomar i familjehem: ungefär i paritet med jämförelsegruppen när det gäller skolgång/skolstöd. Våra resultat förklarar ej dåligt långsiktigt utbildningsutfall. Ungdomar i HVB: brister i stöd, stor skillnad i förhållande till barn i familjehem och till normalgruppen. En faktor bakom dåligt långsiktigt utbildningsutfall. Påverkbar! För hela gruppen: Starkt samband mellan nedsatt undervisningstid, specialarrangemang och inga läxor. Ett grupp som är på ett destruktivt sidospår..?

21 Psykosomatiska besvär: huvudvärk, ont i magen, stressad, sover dåligt Skillnad mellan ungdomar i familjehem och normalungdomar för några psykosomatiska besvär (sömnsvårigheter, stress). Skillnad mellan HVB och normalungdomar för samtliga besvär.

22 Sammanfattning Levnadsnivån för ungdomar i familjehem var till vissa delar lägre än för ungdomar som bor hemma. Levnadsnivån för ungdomar i HVB var lägre än normalungdomarna inom nästan alla områden och avståndet till normalgruppen var större än för familjehemsungdomarna. Slutsats: Familjehemsvården förmedlar resurser bättre än HVB-vården, men observera: 1) Längre vårdtider i familjehemmen 2) Selektion (mest betydelse för vissa områden), dvs skillnader i ungdomarnas bakgrund.

23 Avslutningsvis Är jämförelsen med normalungdomar rimlig? Kan man sammantaget se ungdomar i samhällsvård (i synnerhet de i HVB) som en välfärdspolitisk förlorargrupp? Vad kan göras för att minska skillnaderna mellan ungdomar i samhällsvård och de som bor hemma? Tillgång till välfärdsresurser en värderingsaspekt när dygnsvårdsmiljöer bedöms? Öppna the black box lite till? Obs: Fångar ej vanvårdsfall (i bortfallet?). Mitt svar: några väldigt specifika påverkbara bristområden pekas ut! Kan intervjuenkät-metoden användas av praktiker? Vid kartläggning, uppföljning.?

24 För den som vill läsa: Sallnäs et al (2010) Social barnavård ur ett välfärdsperspektiv. Ekonomiska och materiella resurser, psykisk hälsa och tillgång till stöd för ungdomar i familjehem och vid institutioner) Socialvetenskaplig tidskrift, 1, Sallnäs et al (2010 Samhällsvårdade barn, gatekeeping och forskning Socialvetenskaplig tidskrift, 2, Wiklund, S & Sallnäs, M (2011) The Material Side of Foster care. Adoption & Fostering, 34, Lagerlöf, H (2012) Samhällsvård och välfärdsresureser. En studie av skola, fritid och kamratrelationer bland unga i familjehem och institutioner. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet (avh). Sallnäs, et al (2012) Welfare recourses among children in care. European Journal of Social Work.