Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Relevanta dokument
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Jobbhälsoindex 2018:2

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

2017:2. Jobbhälsobarometern

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor

Jobbhälsoindex 2018:3

Jobbhälsobarometern Skola 2015

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

2015:2. Jobbhälsobarometern. Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

2015:3. Jobbhälsobarometern. Det är stor risk att det inte kommer bli någon förbättring i hälsoläget på svensk arbetsmarknad 2016.

2017:1. Jobbhälsobarometern. Kvinnor 55+ är dubbelt så friska som yngre män. Delrapport 2017:1 Sveriges Företagshälsor

Det visar den här rapporten som bygger på undersökningen Jobbhälsoindex 2018 som genomförs av Svenskt Kvalitetsindex och Jobbhälsoindex i Sverige.

2015:1. Jobbhälsobarometern personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2016:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2016:2 Sveriges Företagshälsor

Jobbhälsoindex Rapport 2: Är jobbet meningsfullt?

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor

2016:1. Jobbhälsobarometern

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsoindex Rapport 1: Trakasserier i arbetslivet

2016:3. Jobbhälsobarometern. Anställ 55-åringar eller äldre då blir sjukskrivningskostnaderna lägre för arbetsgivaren

Jobbhälsoindex 2018:1

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård Trenden negativ - färre helårsfriska

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Jobbhälsobarometern. Om anställdas oro för framtida ohälsa

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Övergripande jämförelse

Studentbarometern. Första halvåret Fyll i ev datum här

Deltagarantalet är fortsatt högt, 82%. En minskning jämfört med tidigare år, men väntat då digitaliseringen behöver tid för etablering.

STOLTHET OCH FÖRDOMar

MEDARBETARBAROMETERN RESULTAT 2018

Sveriges största årliga arbetsmiljökartläggning

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Region Gotland. Medarbetarenkät, Resultat (8)

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

Arbetsmiljön i staten år 2005

Enkäten visar på tendenser, en temperaturmätning. Medarbetarenkät, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Medarbetarundersökning Sept. 2010

HUR MÅR DET SVENSKA ARBETSLIVET 2018?

Medarbetarenkät 2010

Sammanställning Medarbetarenkät, 2005

Feelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden

Medarbetarenkät 2014

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation

Medarbetarenkät 2004

Hälsa och balans i arbetslivet

OP Assistans - Medarbetarundersökning 2017

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Socialförvaltningen

Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2016

Medarbetarundersökning Totalrapport

Magelungen Medarbetarundersökning 2016

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

MEDARBETAR- BAROMETERN RESULTAT 2015

AB Familjebostäder Övergripande rapport

Bra chefer gör företag attraktiva

Medarbetarenkät 2012 ett verktyg för att utveckla verksamheten

Medarbetarundersökning 2009

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Växjö kommun. Medarbetarundersökning Genomförd av CMA Research AB November 2013

GÖTEBORGS STADS MEDARBETARENKÄT 2014 Resultat uppdelat på kön Arbetssätt och uppdrag

GÖTEBORGS STADS MEDARBETARENKÄT Grundskola/Grundsärskola 1 Resultat uppdelat på kön Arbetssätt och uppdrag

Samtliga kategorier. Instämmer. Helt. Nästan helt. Knappast. Inte alls 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 40% 30% 20% 10%

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport

Medarbetarenkäten 2016 Rapport 1

2016:26 B. Tillit på jobbet

Medarbetarenkät 2008

Medarbetarenkät / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7

Region Gotlands Medarbetarenkät. Resultatrapport

Bättre arbetsmiljö varje dag

Medarbetarundersökning 2012

Medarbetarenkät Robertsfors / BOU. Svarsfrekvens: 87,2

Vi utvecklar humankapitalet och ökar lönsamheten för företag. I samarbete med. Man Kvinna. Kön

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum:

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2011 Totalt

Övergripande jämförelse

VIMMERBY KOMMUN MEDARBETARENKÄT 1. Sammanställning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning en sammanfattning

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret

MEDARBETARBAROMETER 2012

Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna (DS 2016:8)

Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan

Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2017

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Samtliga värden i Ja eller 6+5 är positiva (goda, bra) värden även om påståendet är negativt.

Sammanställning av. Hälso- och arbetsmiljöenkäten AFA för Södermöre kommundelsförvaltning, Södermöreskolan. November 2009

Transkript:

Jobbhälsobarometern 2017 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Inledning I den årliga Jobbhälsobarometern från Sveriges Företagshälsor svarar mer än 10 000 yrkesarbetande på frågor om arbetsmiljö, trivsel och hälsa. I årets barometer är 2 312 svarande verksamma inom vård och omsorg, varav 1 027 jobbar i privat driven verksamhet. Det stora antalet gör att vi för första gången kan redovisa privat driven omsorg respektive var för sig. Skillnaderna mellan privat och offentligt anställda är inte alltid stora, men nästan genomgående till den privata driftens fördel. I debatten om vinster i välfärden hävdar somliga att strävan efter lönsamhet leder till sämre villkor för medarbetarna i de privata företagen. Medarbetarnas egen version är alltså den motsatta. Årets undersökning visar att vi kan lära av goda exempel utifrån det vi i denna rapport får veta om trivsel, ledarskap och sjukfrånvaro. Anställda i privat omsorg anser i större utsträckning till exempel att de har möjligheter att påverka hur arbetsuppgifterna ska genomföras de kan påverka brister i arbetsmiljön de hinner med sina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid deras närmaste chefs yrkesskicklighet är hög Medarbetare i privat, jämfört med offentliganställda kolleger, är i större utsträckning stolta över att tala om för andra var de är anställda menar oftare att deras åsikter respekteras och tas tillvara känner sig mer motiverade i arbetet anser i större utsträckning att högsta ledningens förmåga att leda och utveckla verksamheten är hög Det är också en tydlig skillnad på sjukfrånvaro, både den som varit och bedömningen av kommande frånvaro, till den privata driftens fördel. Den som tar till sig denna rapport inser att ingrepp som hindrar privata vård- och omsorgsgivare skulle motverka målet att främja goda medarbetarvillkor. Vi bör i stället ta reda på vad det är som gör att somliga lyckas bättre än andra. Och sedan se till att hela vården och omsorgen anammar framgångsrecepten. Istället för att försämra för privata verksamheter måste vi prata om hur vi på bästa sätt klarar det allt mer alarmerande behovet av kompetenta medarbetare i vården och omsorgen. För en sak tycks alla välfärdsdebattörer vara eniga om: En av förutsättningarna för god kvalitet i vård och omsorg är medarbetare som trivs på jobbet. Stockholm i oktober 2017 Håkan Tenelius, näringspolitisk chef Vårdföretagarna 2

Nöjd med arbetet och en stolthet att berätta om det Avsnittet visar fyra viktiga aspekter av hur medarbetaren ser på arbetsplatsen: I vilken grad man är nöjd på ett övergripande plan samt med sina arbetsuppgifter, huruvida man känner stolthet över arbetsplatsen och är villig att berätta för andra var man arbetar samt om man skulle rekommendera andra att söka sig till organisationen. Frågorna ger en bild av hur väl medarbetaren trivs på arbetet. För medarbetare som arbetar i vårdboende, hemtjänst eller omsorg är skillnaderna mellan medarbetarens uppfattning i privat respektive kommunal verksamhet små. Den stora skillnaden står att finna när medarbetare i vårdboende, hemtjänst eller omsorg jämförs med medarbetare i hälso- och en där medarbetare är mer nöjda och stolta över sin arbetsplats. Det gäller oavsett om medarbetaren inom hälso- och en arbetar i offentliga verksamhet eller privat. Det finns en större benägenhet att rekommendera sin arbetsplats till andra av medarbetare i privata verksamheter än i offentliga. Övergripande nöjd 10 8 6 58% 57% Andel som är nöjda med sitt arbete vid en övergripande bedömning 46% 46% 33% 34% 9% 8% Hälso- och Andel som INTE är nöjda med sitt arbete vid en övergripande bedömning 39% 41% 15% 12% 3

10 8 6 Du är stolt över att tala om för andra var du är anställd (Tänk på den allmänna bilden (imagen) som din arbetsplats har i samhället. VÅRDBOENDE, HEMTJÄNST, OMS 62% 3 53% 45% 44% 34% 35% 39% 8% 13% 19% 17% Hälso- och Andel som är stolta över att tala om för andra var man är anställd. Andel som INTE är stolta över att tala om för andra var man är anställd. Dina arbetsuppgifter (tänk på innehållet i ditt arbete) 10 8 6 64% 64% Andel som är nöjda med sina arbetsuppgifter (innehållet i arbetet) 49% 48% 32% 27% 38% 5% 9% 14% 15% Hälso- och Andel som INTE är nöjda med sina arbetsuppgifter (innehållet i arbetet) 4

Du rekommenderar andra att söka jobb i din organisation 10 8 6 Andel som rekommenderar andra att söka jobb i sin organisation 49% 46% 44% 25% 3 27% 26% Andel som INTE rekommenderar 25% 29% andra att söka jobb i sin organisation Privat sektor Landsting Kommun Inflytande och delaktighet Medarbetare som arbetar i privata vård- och omsorgsverksamheter upplever att deras åsikter tas tillvara på i högre utsträckning än i offentliga. Skillnaden är påtaglig även när det gäller möjligheten att påverka psykiska och fysiska brister i arbetsmiljön. För övriga frågor är bilden likartad i offentliga och privata verksamheter. Möjligheterna att påverka hur arbetsuppgifterna ska genomföras 10 8 6 54% 54% 34% 29% 12% 17% Hälso- och Andel som är nöjda med möjligheterna att påverka hur arbetsuppgifterna ska genomföras Andel som INTE är nöjda med möjligheterna att påverka hur arbetsuppgifterna ska genomföras 45% 42% 33% 35% 23% 23% 5

Möjligheten att ta eget ansvar för arbetsuppgifternas utformning 10 8 6 58% 62% 6 56% 31% Hälso- och Andel som är nöjda med möjligheterna att ta eget ansvar för arbetsuppgifternas utformning 28% 29% 12% 1 11% 15% Andel som INTE är nöjda med arbetsuppgifternas utformning möjligheterna att ta eget ansvar för 29% Du har goda möjligheter att utvecklas på arbetet 10 8 41% Andel som anser sig ha goda möjligheter att utvecklas på arbetet 26% 21% 6 41% 39% 39% 44% 19% Hälso- och Andel som INTE anser sig ha goda möjligheter att utvecklas på arbetet 35% 35% 6

dina åsikter respekteras och tas tillvara 10 8 6 53% Andel som tycker att deras åsikter 47% respekteras och tas tillvara på ett bra sätt 44% 41% 36% 35% Andel som INTE tycker att deras åsikter respekteras och tas tillvara 12% 17% på ett bra sätt 19% 23% Hälso- och ni på arbetsplatsen kan påverka fysiska eller psykiska brister i arbetsmiljön 10 8 33% Andel som tycker att man på ett bra sätt kan påverka fysiska eller psykiska brister i arbetsmiljön 39% 27% 6 43% Hälso- och Andel som INTE tycker att man på 27% ett bra sätt kan påverka fysiska eller psykiska brister i arbetsmiljön 23% 3 7

Du känner att din kompetens tas tillvara på din arbetsplats 10 8 6 51% 46% 35% 14% 17% Hälso- och Andel som känner att den egna kompetensen tas tillvara på din arbetsplats Andel som INTE känner att den egna kompetensen tas tillvara på din arbetsplats 35% 33% 35% 36% 3 32% 8

Motivation för arbetet Motivationen hos medarbetare i privata vård- och omsorgsverksamheter är något högre än hos medarbetare i offentliga verksamheter. Samtidigt anser drygt sju av tio medarbetare att de ser betydelsen i det arbete de gör och att arbetet är meningsfullt. Något som gäller för medarbetare i alla verksamhetstyper. Du ser fram emot att gå till arbetet 10 8 6 Andel som ser fram emot att gå till 48% 47% jobbet 45% 42% 36% Andel som INTE ser fram emot att 12% 17% gå till jobbet 18% 21% Hälso- och 38% Du får den utbildning som du önskar och behöver 10 8 44% 38% Andel som anser man får den utbildning man önskar och behöver 28% 26% 6 35% 43% 38% 21% 22% Hälso- och Andel som INTE anser man får den utbildning man önskar och behöver 29% 36% 9

10 Du känner dig motiverad i ditt arbete 8 6 59% Andel som känner sig motiverad i 52% sitt arbete 47% 43% 34% 36% 29% Andel som INTE känner sig motiverad i sitt arbete 12% 14% 17% Hälso- och 10 8 Du ser betydelsen av det du gör Andel som ser betydelsen av det man själv gör 6 76% 72% 72% 74% Hälso- och Andel som INTE ser betydelsen av 23% det man själv gör 24% 21% 3% 5% 5% 5% 10

Du ser gärna att du är anställd hos din nuvarande arbetsgivare också om två år 10 8 6 Andel som gärna vill vara anställd hos sin nuvarande arbetsgivare 55% också om två år 52% 49% 22% 25% 26% 23% Andel som INTE gärna vill vara anställd hos sin nuvarande 23% 24% arbetsgivare också om två år Privat sektor Landsting Kommun Ditt arbete är meningsfullt 10 8 Andel som anser sitt arbete vara meningsfullt 6 81% 76% 77% 77% Andel som INTE anser sitt arbete 16% vara meningsfullt 17% 18% 3% 5% 6% 5% Hälso- och 11

Fysisk och psykisk hälsa på arbetsplatsen Medarbetare i privat vård och omsorg förväntar sig att vara sjuka i mindre omfattning än medarbetare i kommun och landsting. Arbetsplatsen i privata verksamheter upplevs som friskare också när medarbetare får bedöma den rådande sjukfrånvaron. Mönstret är detsamma också när det gäller sjukfrånvaron de senaste tolv månaderna. Med arbetsmiljö åsyftas både den fysiska och den psykiska miljön. I privata vård- och omsorgsverksamheter upplevs arbetsmiljön som något bättre. Detta gäller frågor kring buller, arbetsställning och liknande där skillnaderna är små. Men det gäller även hur förekommande stressen över att inte hinna med sina ordinarie arbetsuppgifter eller hur väl arbetsplatsen lyckas hantera konflikter. 10 8 6 Hur många frånvarodagar på grund av egen sjukdom tror du ungefär att du kommer att ha under de kommande 12 månaderna? 6% 8% 9% 13% 15 dagar eller fler 22% 27% 23% 26% 4-14 dagar 35% 28% 1-3 dagar 34% 3 Inga (0) dagar 31% 33% Hälso- och LANDSTING Hälso- och Sjukdagar senaste 12 mån 10 8 6 7% 6% 25% 31% 13% 9% 13% 31 eller mer 6% 7% 8% 26% 29% 21% 31% 26% 24% 3 27% 31% 0 dagar 3 Hälso- och LANDSTING Hälso- och 15 30 dagar 4-14 dagar 1-3 dagar 12

Du upplever att ni har låg sjukfrånvaro på er arbetsplats 10 8 Andel som upplever att 46% 43% sjukfrånvaron är låg på sin arbetsplats 39% 38% 6 34% 32% 3 25% 25% Hälso- och Andel som INTE upplever att sjukfrånvaron är låg på sin arbetsplats 31% 36% 10 Den fysiska arbetsmiljön (ergonomi, arbetsställning, buller, damm etc) 8 6 45% 44% Andel som är nöjda med den fysiska arbetsmiljön (ergonomi, arbetsställning, buller, damm etc) 39% 36% 36% 36% 36% 19% 25% 27% Hälso- och Andel som INTE är nöjda med den fysiska arbetsmiljön (ergonomi, arbetsställning, buller, damm etc) 13

10 8 6 Den stress som förekommer i arbetet kan du hantera på ett tillfredsställande sätt Andel som upplever att den stress som förekommer i arbetet kan 43% 39% hanteras på ett tillfredsställande 41% 38% sätt Andel som INTE upplever att den stress som förekommer i arbetet 25% kan hanteras på ett tillfredsställande sätt 22% 26% Hälso- och 36% Du känner att du hinner med dina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid 10 8 41% 34% Andel som känner att man hinner med sina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid 6 34% 39% 34% 32% Andel som INTE känner att man 25% 27% hinner med sina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid 27% 32% Hälso- och 14

ni på arbetsplatsen lyckas hantera konflikter 10 8 6 Andel som tycker att man på 49% 43% arbetsplatsen lyckas hantera konflikter på ett bra sätt 42% 41% Andel som INTE tycker att man på arbetsplatsen lyckas hantera 14% 19% konflikter på ett bra sätt 21% 24% Hälso- och 35% Har du på grund av ditt arbete känt fysisk smärta (ont i nacke, leder, rygg etc)? 10 8 6 27% 25% Nej 22% 29% 31% 22% 24% 21% Hälso- och Ja, några enstaka gånger per år Ja, några gånger i månaden Ja, flera gånger varje vecka 29% 21% 16% 26% 25% 27% 33% 15

Inställning till chefer och ledare Chefer och ledare inom privata verksamheter har under flera år fått ett högre betyg av sina medarbetare än vad medarbetare inom offentliga verksamheter gett sina chefer. Detta märks tydligt också i årets undersökning. Det högre betyget avspeglas i frågor om ledningens yrkesskicklighet, förmågan att leda och utveckla verksamheten samt att kommunicera med sina medarbetare. 7 Andel som anser att närmaste chefs yrkesskicklighet är hög 5 43% 47% 39% 43% 5 51% 5 3 1 Kommun Landsting Privat 2015 2016 2017 Högsta ledningens förmåga att leda och utveckla verksamheten 10 8 6 17% 33% 38% 36% Andel som instämmer i att högsta ledningens förmåga att leda och utveckla verksamheten är hög 29% 39% 15% 39% 32% Hälso- och 45% Andel som INTE instämmer i att högsta ledningens förmåga att leda och utveckla verksamheten är hög 33% 46% 16

10 8 6 Förmågan hos högsta ledningen vad det gäller att informera och kommunicera med personalen 29% 16% 38% Andel som instämmer i att förmågan hos högsta ledningen vad det gäller att informera och kommunicera med personalen är hög 28% 14% 38% 46% Andel som INTE instämmer i att 3 förmågan hos högsta ledningen vad det gäller att informera och kommunicera med personalen är hög Hälso- och 34% 48% Din närmaste chefs yrkesskicklighet 10 8 6 54% 3 17% Hälso- och Andel som anser att närmaste 43% chefs yrkesskicklighet är hög 44% 34% 32% 35% 38% Andel som INTE anser att närmaste 23% chefs yrkesskicklighet är hög 24% 28% 17

10 Din närmaste chefs ledaregenskaper 8 Andel som anser att närmaste 43% 39% 34% chefs ledaregenskaper är hög 6 34% 34% 32% Andel som INTE anser att närmaste 23% 26% chefs ledaregenskaper är hög 29% 3 Hälso- och 18

Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern, som sedan 2007 genomförs årligen bygger på ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Syftet med Jobbhälsobarometern är att visa på trender när det gäller hälsa och synen på arbetet, skillnader mellan sektorer, åldrar och branscher med mera samt att visa på samband mellan hälsa, sjukdagar och arbete. Jobbhälsobarometern har för åren 2007 2013 byggt på telefonintervjuer. Sedan 2014 har datainsamlingen också skett postalt och genom web-portal. I samband med det har antalet respondenter utökats från ca 4 500 till ca 10 000 personer. Detta gör Jobbhälsobarometern till landets största nationella representativa årliga undersökning om arbetsmiljö, hälsa, ohälsa, arbetsförhållanden med mera. För 2017 har totalt 10 488 respondenter besvarat frågorna i Jobbhälsobarometern av ett totalt representativt urval på drygt 17 500 personer. Urvalet har skett utifrån befolkningsregistret i åldersgruppen 20 65 år samt med en årsinkomst över 100 000 kr (minst halvtid). Ungefär 60 procent har besvarat enkäten elektroniskt på web-portal, resterande ca 40 procent genom telefonintervjuer. Av dessa arbetar 1 670 inom näringsgrenen vård och omsorg. På uppdrag av Vårdföretagarna har Sveriges Företagshälsor gjort ett extra urval av personer som arbetar i privat sektor inom näringsgrenen Vård och omsorg. Med detta extra urval har 2 312 personer besvarat enkäten inom näringsgrenen vård och omsorg av vilka 1 027 arbetar i privat sektor. Genom detta utökade urval kan vi i år redovisa uppdelningar på dels privat, kommun respektive landsting och dels hälso- och respektive omsorg. Något om redovisningsprinciper Jobbhälsobarometern består av ett 70-tal olika frågor om arbetsförhållanden, hälsa, sjukfrånvaro, motivation, etc samt därutöver ett antal andra variabler. Några frågor besvaras med olika svarsalternativ medan flertalet av frågorna är formulerade som påståenden där respondenten ombeds ange hur nöjd man är eller hur mycket man instämmer i påståendet på en tiogradig skala. Svaren på de sistnämnda frågorna (10-skals frågorna) redovisas ibland som medelvärde men oftast redovisas hur stor andel som ger ett tydligare uttryck för att man instämmer alternativt inte instämmer eller är nöjd alternativt inte nöjd. Värdena 8-10 på en tiogradig skala där 10 = Instämmer helt och 1= instämmer inte alls kategoriserar vi som Instämmer medan värden 1-4 kategoriseras som Instämmer inte. Motsvarande sker vad gäller nöjd/icke nöjd, bra/icke bra etc. Sveriges Företagshälsor samarbetar med SKI, Svenskt Kvalitetsindex och Svenskt Jobbhälsoindex när det gäller datainsamling till och bearbetning av Jobbhälsobarometern. Upplysningar om den nationella Jobbhälsobarometern kan ges av: Peter Munck, vd Sveriges Företagshälsor peter.munck@foretagshalsor.se, tel. 08-762 67 47 eller Lars Hjalmarson, Jobbhälsoindex AB lars@lmhpartner.com, tel. 0708 77 76 80 19