HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK

HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK 2016

HAMMARLANDS KOMMUN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 1 1. KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN... 3 1.1. KOMMUNFULLMÄKTIGE... 3 1. 2. KOMMUNSTYRELSEN... 4 2. ALLMÄNT OM HAMMARLAND... 5 2. 1. Befolkning fördelat på kvinnor och män... 5 2. 2. Folkmängd per by... 5 3. DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN INOM KOMMUNEN... 6 3. 1. Allmänt om den ekonomiska utvecklingen... 6 3. 2. Den ekonomiska utvecklingen inom kommunen... 7 3.3. Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi... 8 3. 3.1. Skatteinkomster... 8 3. 3.2. Landskapsandelar... 11 3.3.5. Likviditet, årsbidrag och soliditet... 12 3.4. Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen... 12 4. KOMMUNENS PERSONAL... 13 4. 1. Friskvårdsaktiviteter... 14 5. REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN ORDNATS... 15 5. 1. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut... 15 5. 2. Uppnående av målen... 15 5. 3. Ordnandet av riskhanteringen... 15 5. 4. Avtalsverksamhet... 17 5. 5. Bedömning av hur den interna revisionen är ordnad... 17 6. KOMMUNALFÖRBUND OCH SAMFUND... 17 7. KOMMUNSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING OM BEHANDLINGEN AV REDOVISNINGSPERIODENS RESULTAT... 18 RESULTATRÄKNING... 20 BALANSRÄKNING... 21 FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL... 23 FÖRKLARINGAR TILL NYCKELTALEN... 24 SAMMANDRAG FÖR ÅR 2016... 25 DRIFTSEKONOMIDEL... 31 BUDGETENS BINDANDE NIVÅ... 31 C12 CENTRALNÄMNDEN/CENTRALVALNÄMNDEN... 31 C10 REVISORERNA... 32 C11 KOMMUNSTYRELSEN... 33 C20 SOCIALNÄMNDEN... 37 C30 SKOLNÄMNDEN... 49 C30 BIBLIOTEKSNÄMNDEN... 55 C50 FRITIDSNÄMNDEN... 57 C60 BYGGNADSTEKNISKA NÄMNDEN... 58 C70 GEMENSAMMA BRANDNÄMNDENt... 67 C80 LANTBRUKS- OCH SKOGSNÄMNDEN... 71 C89 FINANSIERINGSDEL... 72 INVESTERINGSDELENS UTFALL... 73 NOTER TILL BOKSLUTET FÖR ÅR 2016... 78 FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER... 94

KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Verksamhetsåret 2016 var avvikande från många andra år! Kommunerna på Åland verkar i en miljö som omges av en stor reformiver. Landskapsregeringen vill ändra kommunstrukturen, införa kommunernas socialtjänst och lansera ett nytt landskapsandelssystem på samma gång. Därtill vill även riket genomföra en landskapsreform vilken också påverkar kommunerna. Aldrig någonsin har förutsättningarna för att planera kommunens framtid varit så här dimmiga som idag. Vilken framtidstro kan kommunerna idag känna och hur skall man agera i framtidsfrågor som planering och utbyggnad av service. Jag hoppas att den här reformivern åtföljs av en tidsperiod som ger kommunerna arbetsro att självständigt få planera sin framtid utan att den kantas med lika stor osäkerhet som nu. I april månad 2017 har landskapsregeringen beslutat att ge ett meddelande till lagtinget angående en modell med fem kommuner på Åland. Landskapsregeringen avser att genom lagstiftning tvångssammanslå Hammarlands kommun med Eckerö, Finström, Geta, Saltvik, Sund och Vårdö kommuner fr.o.m. 2020. Förslaget innebär att nämnda kommuners planering att genomföra kommunernas socialtjänst stannar av i väntan på sammanslagningsutredningen. Som en äldre tjänsteman inom kommunalförvaltning där den kommunala självstyrelsen är inrotad djupt i ryggmärgen känns en tvångssammanslagning som oförenlig med grundlag. En sammanslagning bör få avgöras av kommuninvånarna och förtroendevalda i Hammarland! Trots osäkerheten om framtiden är det glädjande att kunna berätta att kommunens verksamhet varit bra på alla områden. Till viss del har arbetet varit mödosamt men genom målmedvetet arbete har svårigheter kunnat lösas. Kommunens förvaltning har skött sina uppgifter och servicenivån i kommunens enheter har varit god. Kommunens skola, barnomsorg och äldreomsorg håller alla en hög nivå. Kommunkansliets personal har genom sin flexibilitet och servicevilja hjälpt till att hålla verksamheterna igång. Kommunens ekonomiska läge har förbättrats om man jämför resultatet mellan åren 2015 och 2016. Resultatet för år 2016 är 0,5 M på plus. Kassan har förbättrats under året med 0,5 M. Kommunens egna skulder är endast 5 /invånare. Trots alla de här positiva nyckeltalen innebär landskapets åtstramningspolitik vad gäller landskapsandelarna i kombination med det ökande behovet av service att kommunens ekonomi i framtiden försämras. Då kommunens uppgifter inte ser ut att få några lättnader genom ändring av lagstiftning blir finansieringen av kommunens verksamhet svårare med åren. Under våren 2017 sålde Hammarlands kommun den första egnahemshustomten på Öra strand. De tidigare sålda tomterna har varit avsedda för flerfamiljshus. För närvarande finns även en ansökan om att få köpa en egnahemshustomt samt två tomter för flerfamiljshus. Under året minskade kommunens invånarantal från 1537 till 1508 invånare. Det känns att det inte är någon större orsak att oroa sig över det här för kommunen har goda förutsättningar att få en ökad inflyttning. Näringslivet på Åland förändras i takt med tiden. Flera av de större bolagen går bra ekonomiskt vilket gör att sysselsättningen i landskapet har hållits på en relativt god 1

nivå. I februari 2017 var 576 personer öppet arbetslösa i landskapet Åland och motsvarande siffra ett år tidigare var 581 personer. Det här ger en arbetslöshetsgrad om 3,8 % vilket är i stort sett samma som ett år tidigare. Den öppna arbetslöshetsgraden i Hammarland var i februari 2017 3,7 %. Motsvarande siffra för 2016 var 2,9 %. Inom den offentliga sektorn kan vi skönja att ekonomin blir stramare. Kostnaderna ökar mera än inkomsterna. Gällande lagstiftning vidhåller uppbyggda strukturer för att producera servicen. Den offentliga sektorn är därför rätt långsam i att anpassa sig till att producera service enligt de ekonomiska förutsättningar som råder. Landskapet Åland har i det framlagda bokslutet för år 2016 ett underskott före extraordinära poster om 16,0 M. År 2015 var motsvarande siffra ett underskott om 10 M. Det här är förstås ett problem som landskapet måste arbeta med långsiktigt. De preliminära signalerna från kommunerna på Åland är att år 2016 ser ut att bli ett bättre år än 2015. Hammarlands kommuns totala verksamhetskostnader om 7 472 T understeg de budgeterade med 541 T. Verksamhetsinintäkterna om totalt 939 T översteg de budgeterade med 126 T. Överskridningar av verksamhetskostnader i jämförelse med budget har redovisats inom resultatenheterna för Dagvård av barn 27 T, Annan service för åldringar och handikappade 70 T, Byggnader och anläggningar 9 T och Vatten- och avloppsverket 8 T. Sammantaget har ansvariga föredömligt klarat av de av fullmäktige fastställda budgetramarna. Att verksamheter kunnat ordnas under den fastställda budgeten har bidragit till det förbättrade resultatet. Nettoinvesteringarna blev under år 2016 443 T. Kommunens skulder är vid årets utgång 7 T. Den kassa som kommunen har ger tid att hitta sätt att anpassa ekonomin så att en balans kan hittas mellan kostnader och intäkter. Kommunens personal var vid utgången av år 2016 91 personer vilket betyder en ökning med 1 personer från år 2015. Totala antalet omräknat till heltidsarbeten var 72,4 vilket betyder att antalet ökat med 0,2 under året. Under innevarande år kommer processen med kommunreformen att gå vidare. Hammarlands framtid avgörs sannolikt av den vilja som finns bland kommunens förtroendevalda och invånare. Så borde det vara! I vänta på den processen vill jag ge ett stort tack till all personal och alla förtroendevalda för de insatser som gjorts för kommunen under året. Trots att året även inneburit många utmaningar och svårigheter känns det ändå som om utvecklingen överlag pekar uppåt. Kurt Carlsson kommundirektör 2

1. KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN 1.1. KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunalvalet hösten 2016 förde med sig en stor förändring i fördelningen av fullmäktigeplatserna. Den största gruppen efter valet är valförbundet mellan Moderat samling r.f. och Samarbetslistan för Åland, vilka fick 6 platser. Då listan inte ställt upp tidigare innebär det att samtliga kan betraktas som nya platser. Under år 2016 har Samarbetslistan haft 5 platser och Moderaterna 1 plats i fullmäktige. Liberalerna på Åland r.f. är efter valet den andra största gruppen med 5 platser. Liberalerna ökade med 1 plats i valet. Valförbundet Hammarlands center och Hållbart initiativ fick 4 platser. Centern förlorade 5 platser i valet och har 4 platser i fullmäktige. Socialdemokraterna och obundna förlorade sina platser i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige sammanträdde fem gånger år 2016 och behandlade 77 ärenden. Kommunfullmäktiges presidium Ordförande Lars Häggblom, Frebbenby Sam Vice ordförande Josefin Cleve Andersson, Frebbenby Lib Kommunfullmäktigeledamöter Marita Blomqvist, Lillbolstad Stellan Egeland, Sålis Mona Eriksson, Torp Tommy Eriksson, Byttböle Gunnar Gustafsson, Hellesby Johan Holmqvist, Lillbolstad Kerstin Idman, Prestgården Cecilia Jansson, Torp Owe Laine, Postad Lukas Lundström, Strömma Stig A. Mattsson, Frebbenby Tommy Saarinen, Mörby Sjöblom Thord, Kattby Sam Sam C C Lib C Sam M Lib Lib C Lib Sam 3

1. 2. KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen sammanträdde 16 gånger och behandlade 328 ärenden. Kommunstyrelsens presidium Ordförande Tomas Blomberg, Skarpnåtö Vice ordförande Stefan Öström, Bredbolstad Kommunstyrelseledamöter Catrin Häggblom, Boda Robert Järvinen, Kattby Anders T. Karlsson, Bredbolstad Annika Lönnqvist, Drygsböle Anne-Maj Mattsson, Djäkenböle Lib Sam Sam Sam C Lib C 4

2. ALLMÄNT OM HAMMARLAND 2. 1. Befolkning fördelat på kvinnor och män Folkmängd 1.1. 1971 1980 1990 2000 2010 2015 2016 Kvinnor 533 561 599 674 723 754 747 Män 530 615 614 674 740 778 790 Sammanlagt 1 063 1 176 1 213 1 348 1 463 1 532 1 537 2. 2. Folkmängd per by Folkmängd byar 1.1. By 1971 1980 1990 2000 2010 2015 2016 Prästgården 43 174 177 207 208 246 252 Frebbenby 104 136 141 141 188 195 193 Torp 150 151 150 176 165 165 164 Kattby 63 93 92 92 114 127 121 Mörby 80 79 83 109 111 121 120 Bovik 53 50 51 52 81 80 78 Postad 87 70 67 63 69 67 73 Näfsby 79 86 85 92 81 71 69 Boda 67 49 54 53 64 63 65 Bredbolstad 47 46 45 67 62 62 65 Hellesby 31 31 41 54 50 56 54 Sålis 54 44 42 51 46 51 52 Lillbolstad 42 30 42 44 50 51 49 Strömma 46 25 25 30 37 41 40 Djäkenböle 40 40 42 41 45 37 37 Övriga 0 4 11 1 17 17 27 Skarpnåtö 10 17 20 24 25 23 21 Vestmyra 15 13 12 9 13 18 18 Drygsböle 7 10 14 14 9 13 13 Byttböle 16 8 6 11 11 12 12 Kråkböle 13 7 4 4 7 7 7 Öra 6 8 6 7 6 6 6 Äppelö 4 2 1 4 4 3 1 Borgö 2 0 0 0 0 0 0 Torsholma 4 3 2 2 0 0 0 Sammanlagt 1 063 1 176 1 213 1 348 1 463 1 532 1 537 5

3. DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN INOM KOMMUNEN 3. 1. Allmänt om den ekonomiska utvecklingen Utsikterna för världsekonomin bedöms vara mera dämpade än tidigare. Världshandelns svaga tillväxt avspeglar den avtagande tillväxten inom industriproduktionen i Kina och industriländernas ringa investeringar. Enligt finansministeriet i Finland är tillväxten den långsammaste sedan finanskrisen och den stannar under det långsiktiga medelvärdet. I industriländerna är återhämtningen fortfarande blygsam på grund av de ringa investeringarna samt den långsamma löneutvecklingen och den svaga konsumtionsefterfrågan. Oljepriset sjunker inte längre då producentländerna nått samförstånd om produktionsbegränsningar. I världshandeln finns flera tecken på en ökad trend för protektionism. Det här syns tydligast genom resultatet av presidentvalet i Förenta staterna samt även Storbritanniens utträdesprocess ur EU. Finansministeriet i Finland uppskattar att tillväxten för år 2017 blir 0,9 %. På grund av konkurrenskraftspaketet dämpas den privata konsumtionen då de privata hushållenas realinkomster växer långsamt. Det här gäller särskilt inom den offentliga sektorn där den temporära sänkningen av semesterpenningen i kombination med moderata löneökningar gör att de disponibla inkomsterna minskar. De offentliga finanserna har visat stora underskott sedan finanskrisen bröt ut år 2008. Det här har fört med sig att den offentliga sektorn skuldsatt sig i snabb takt. Finansministeriet bekymrar sig även mycket över den höga arbetslösheten och den rådande åldersstrukturen. En oro finns även för hushållens skulder i förhållande till disponibla inkomster. Landskapsregeringens bokslut mellan åren 2015 och 2016 visar ett försämrat resultat. År 2016 visar ett resultat med 16 M före fondering och reservering. Överföringsposterna från staten i form av avräkningsbelopp, skattegottgörelse och lotteriskatt har förbättrats med 2 M eller ca 1 % från år 2015. Under år 2016 försämrades landskapets kassa med 7 M. Ålands landskapsregerings bokslut 2015-2016 (M ) Förklaring 2016 2015 Ökn/minsk Ökn/minsk % Resultat före fonderingar och reserveringar -16-10 -6-55,5 % Avräkningsbelopp 220 221-1 -0,6 % Skattegottgörelse 10 7 3 36,1 % Lotteriskatt 11 10 1 11,1 % Likvida medel vid räkenskapsperiodens början 52 58-7 -11,3 % Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut 45 52-7 -13,7 % Den åländska ekonomin har sin säregna utveckling även om beroendet av de närliggande ekonomierna är stort. Den ekonomiska utvecklingen av BNP kan visa relativt tvära kast med anledning av att den åländska ekonomin är förhållandevis liten. Landskapet har fortsättningsvis en nettoinflyttning. En bidragande orsak till att arbetslösheten hålls nere är att antalet pensioneringar ökar. Sjöfarten är traditionellt den största branschen i näringslivet. Containertrafiken har befunnit sig i en utdragen lågkonjunktur ända sedan finanskrisen bröt ut år 2008. 6

Under de här åren har det åländska tonnaget minskat rätt kraftigt. Inom passagerarsjöfarten förutspås minskad omsättning. Under senaste år har bunkerpriset utgjort en ekonomisk lättnad inom sjöfarten. Konkurrensen inom bank och försäkring är hård och det bedöms vara utmanande att åstadkomma goda resultat under de kommande åren. En oro finns för närvarande för de arbetsplatser som skapats kring den mervärdesskattefria postorderförsäljningen. Ändrade regler förändrar snabbt förutsättningarna. Byggsektorn förutspås ha svagare konjunkturer under närmaste framtid. Under 2016 har en stor räddningsaktion genomförts för Chipsfabrikens fortsatta existens på Åland. Slutresultatet är att fabriken fortsättningsvis är kvar på Åland. Turismen på Åland kan bedömas var olika bra för olika aktörer. Övernattningar på hotell har ökat men däremot är det tydligt att den åländska turistsäsongen är synnerligen kort och intensiv. Inom IT-sektorn har Åland troligtvis en tillväxtpotential. Enligt ÅSUB var Ålands BNP utveckling år 2015 2,4 % och år 2016 ca 1,0 %. Arbetslöshetsgraden var i landskapet i februari 2017 3,8 % vilket är i stort sett densamma som vid motsvarande tidpunkt år 2015. 3. 2. Den ekonomiska utvecklingen inom kommunen Verksamhetsår 2016 visar ett positivt resultat om 535 794,84. I jämförelse med verksamhetsår 2015 innebär det en resultatförbättring med 246 893,09. Kostnaderna har ökat från verksamhetsår 2015 till 2016 med 254 834,61 (3,5 %). Personalkostnaderna minskade med 573,18 (0,0 %). Kostnaderna för köp av tjänster ökade med 264 889,54 (9,5 %). Skatteinkomsterna ökade under år 2016 med 354 562,41 (8,5 %). Landskapsandelarna ökade med 49 710,32 (1,7 %). Verksamhetsintäkterna ökade med 99 711,58 (11,9 %). Som sammanfattning kan resultatförbättringen med 247 T beskrivas enligt följande: Skatteinkomsterna ökade med 355 T (8,5 %) Övriga verksamhetsinkomster ökade med 100 T (11,9 %) Understöd minskade med 59 T (11,4 %) Landskapsandelarna ökade med 50 T (1,7 %) Avskrivningarna ökade med 6 T (1,4 %) Material, förnödenheter och varor ökade med 46 T (8,8 %) Köp av tjänster ökade med 265 T (9,5 %) 41 % av kommunens verksamhetskostnader består av köptjänster. De här kostnaderna har en benägenhet att variera relativt kraftigt mellan åren. Särskilt kostnaderna för De gamlas hem och Södra Ålands högstadiedistrikt kan ändra fort. Tabellen visar att De gamlas hem minskat med 52 T och Södra Ålands högstadiedistrikt med 19 T. Ålands omsorgsförbund har ökat med 216 T. 7

Tabell över kostnader för köpservice för åren 2016, 2015 och 2004 1.000 Förklaring Bokslut 2016 Bokslut 2015 Bokslut 2004 Ökning 04-16 Ökning % K.f. De gamlas hem 388 440 203 185 91% Gullåsen 0 0 88-88 -100% Ålands omsorgsförbund k.f. 697 481 200 497 249% Stiftelsen hemmet 0 0 35-35 -100% Södra Ålands högstadiedistrikt k.f. 905 924 586 319 54% Övriga kundtjänster 205 204 118 87 73% Köpservice till kommunens verksamhet 846 727 479 368 77% TOTALT 3 041 2 776 1 709 1 332 78% Totalt blev köptjänsterna 211 T lägre än vad som beräknades i budgeten för år 2016. Kommunens skuldsättning fortsatte att minska under år 2016 med 34 T. Det totala skuldsaldot var vid årets början 41 T och vid slutet av året 7 T. Vid räkenskapsårets slut var skuldsättningen per invånare 5. På grund av det svaga ränteläget är finansieringsnetto endast 19 T. 3.3. Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi År 2016 innebar inte några stora förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi. Under året har kommunen ändrat budgeten under resultatenheten specialomsorger för utvecklingsstörda med 95 T för att möjliggöra en placering. Det här var den största avvikelsen från den ursprungliga budgeten. En ytterligare placering har gjorts inom specialomsorgen i början av år 2017. Den här kostnaden uppskattas vara uppemot 180 T för ett helår. 3. 3.1. Skatteinkomster Kommunens viktigaste inkomst är skatteinkomsten. Av de totala inkomsterna i resultaträkningen utgör skatteinkomsterna 4 523 T eller 54 %. Inkomstskattesatsen i kommunen under år 2017 var 17,25 %. I genomsnitt var inkomstskattesatsen på Åland 17,74 %. Kommunens skattekraft är under genomsnittet på Åland. Skattekraften per invånare i 2015 års beskattning på hela Åland var 18 383 /invånare då man beaktar enbart kommunalskatten. Motsvarande siffra för Hammarland var 15 484 /invånare (12: te plats). Mariehamns stad har den starkaste skattekraften med beskattningsbara inkomster om 20 499 /invånare. För Jomala är motsvarande siffra 19 026 /invånare. 8

Inkomsterna från kommunalskatten ökade med 279 T eller 7,1 %. En del av ökningen i skatteinkomster kan förklaras med att korrigeringen i november 2016 var ca 150 T bättre än november 2015. Fastighetsskatten avkastade 88 T. Samfundsskatten ökade med 76 T. Under år 2016 blev inkomsten från samfundsskatten 166 T. Det här är en ovanligt stor andel i samfundsskatt och torde vara orsakat av särskilda omständigheter. Den åländska källskatten avkastade 42 T. Tabell över skatteinkomsterna 2015-2016 2016 2015 Ökn./min Ökn. % Skatteform Kommunalskatt 4 226 277 3 947 505 278 772 7,1% Fastighetsskatt 88 376 88 415-39 0,0% Andel av samfundsskatt 166 376 90 019 76 357 84,8% Åländsk källskatt 41 607 42 134-527 -1,3% TOTALT 4 522 635 4 168 073 354 562 8,5% Totalt ökade skatteintäkterna med 355 T eller 8,5 %. Skatteinkomsterna överskred det budgeterade med 245 T. Kommunalskatten i sin tur överskred det budgeterade med 111 T. Specifikation av skatteinkomsterna Skatteform Ursprunglig budget 2016 Tilläggs- och Budget inkl. omfördelningsbudget 2016 tilläggsbudget 2016 9 Bokslut 2016 Avvikelse % av budget Kommunalskatt 4 115 389 0 4 115 389 4 226 277 110 888 102,7 % Fastighetsskatt 86 000 0 86 000 88 376 2 376 102,8 % Andel av samfundsskatt 50 000 0 50 000 166 376 116 376 332,8 % Åländsk källskatt 26 000 0 26 000 41 607 15 607 160,0 % TOTALT 4 277 389 0 4 277 389 4 522 635 245 246 105,7 % Enligt debiterade skatter för skatteår 2015 har antalet förvärvsören ökat med 1,8 % från skatteår 2014.

Antalet förvärvsören Skatteform Inkomstskattesats Förvärvsören Förändrings % Skatteår 2001 16,00 % 13 593 181 6,3% Skatteår 2002 16,00 % 14 218 850 4,6% Skatteår 2003 16,00 % 14 914 169 4,9% Skatteår 2004 16,00 % 15 646 090 4,9% Skatteår 2005 16,00 % 16 344 990 4,5% Skatteår 2006 17,00 % 16 944 053 3,7% Skatteår 2007 17,00 % 18 209 494 7,5% Skatteår 2008 16,50 % 18 892 139 3,7% Skatteår 2009 16,50 % 18 813 436-0,4% Skatteår 2010 16,50 % 20 446 012 8,7% Skatteår 2011 16,50 % 21 188 127 3,6% Skatteår 2012 16,50 % 21 895 776 3,3% Skatteår 2013 16,50 % 23 224 891 6,1% Skatteår 2014 17,25 % 23 387 246 0,7% Skatteår 2015 17,25 % 23 798 278 1,8% Tabellen nedan åskådliggör den förlust av samfundsskatt som kommunen drabbades av då kommunalskattelagen ändrades år 2001 och en ny fördelning av samfundsskatten infördes. Under många år den andel av samfundsskatt som kommunen erhåller varit anmärkningsvärt liten. Hammarlands kommun erhöll under år 2015 1,0 % av den totala kommunala samfundsskatten. Mariehamns stad erhöll 61,5 %. Skillnaden i relation till antalet invånare är betydande! Beskattningsbar inkomst från samfundsskatt Skatteform Samfundsskatt Förändring Förändrings % Skatteår 2001 142 742 3 749 12,9% Skatteår 2002 33 798-108 944-76,3% Skatteår 2003 32 233-1 565-4,6% Skatteår 2004 32 233 0 0,0% Skatteår 2005 43 028 10 795 33,5% Skatteår 2006 65 747 22 719 52,8% Skatteår 2007 77 274 11 527 17,5% Skatteår 2008 32 151-45 123-58,4% Skatteår 2009 61 259 29 108 90,5% Skatteår 2010 59 737-1 522-2,5% Skatteår 2011 99 654 39 917 66,8% Skatteår 2012 93 633-6 021-6,0% Skatteår 2013 79 555-14 078-15,0% Skatteår 2014 87 260 7 705 9,7% Skatteår 2015 116 934 29 674 34,0% 10

3. 3.2. Landskapsandelar Med svag skattekraft är beroendet av landskapsandelarna stor för finansieringen av kommunens verksamhet. År 2008 genomfördes en reform av landskapsandelssystemet. Reformen innebar att landskapsandelarna för drift höjdes för att bättre motsvara de kostnader som kommunen har för den lagstadgade servicen. Samtidigt slopades landskapsandelen för investeringar inom grundskola, bibliotek, idrott och kultur samt även för det sociala. Nu har nio verksamhetsår genomförts med landskapsandelssystemet. I bokslutet för år 2016 utgör landskapsandelen 35 % av intäkterna. För år 2018 utreder landskapsregeringen ett nytt landskapsandelssystem. Det nya systemet kommer troligtvis att bygga på en skattekomplettering motsvarande 50 % av landskapsandelarna. I systemet kommer troligtvis också att finnas ett system för utjämning av kostnader inom specialomsorgen. Landskapsregeringen planerar även att sänka kommunernas landskapsandelar med 4 M för att förbättra landskapets ekonomi. Huruvida lagstiftningen som styr kommunernas uppgifter kommer att ändras finns det ännu inte några klara förslag till. Landskapsandelen för socialvården ökade med 9 T (0,6 %). Landskapsandelen för grundskola, bibliotek, kultur, idrott och ungdom minskade med 29 T (2,9 %). Skattekompletteringen ökade med 51 T (14,6 %). Den negativa ingrediensen i landskapsandelssystemet med avdrag för Gullåsenreformen kvarstår med en sänkning av landskapsandelarna med 203 T. Under år 2016 har kommunen inte sökt finansieringsstöd enligt prövning. LANDSKAPSANDELAR OCH LANDSKAPSINKOMSTER DRIFT 2015-2016 Förklaring 2016 2015 Ökn./min Ökn./min % Allmän landskapsandel 86 788 87 064-276 -0,3% Komplettering av skatteinkomster 397 426 346 802 50 624 14,6% Landskapsandel för socialvården 1 563 830 1 554 554 9 277 0,6% Landskapsandel för undervisningsv. 972 907 1 002 098-29 191-2,9% Finansieringsstöd enligt prövning 0 0 0 Komplettering av kapitalskatt 88 909 61 404 27 505 44,8% Kompensation för åländska avdrag 50 668 59 555-8 887-14,9% Nedskärning i landskapsandelar -202 852-203 511 659-0,3% TOTALT 2 957 676 2 907 966 49 710 1,7% Vid budgetering förekommer inte stora överraskningar vad gäller landskapsandelarna. Landskapsandelarna har i stora drag verkställts enligt budget då de i allmänhet fastställs innan kommunens budget antas. Där mindre avvikelser kan noteras är landskapsandelen för komplettering av kapitalskatt samt kompensationen för de åländska avdragen. Totalt blev landskapsandelarna 137 T högre än budget. 11

Specifikation av landskapsandelarna Förklaring Ursprunglig budget 2016 Tilläggs- och omfördelningsbudget 2016 Budget inkl. tilläggsbudget 2016 Bokslut 2016 Avvikelse % av budget Allmän landskapsandel 86 788 0 86 788 86 787,80-0,20 100,0 % Komplettering av skatteinkomster 346 802 0 346 802 397 425,84 50 623,84 114,6 % Landskapsandel för socialvården 1 563 830 0 1 563 830 1 563 830,36 0,36 100,0 % Landskapsandel för undervisningsv. 972 907 0 972 907 972 906,65-0,35 100,0 % Komplettering av kapitalskatt 44 000 0 44 000 88 809,07 44 809,07 201,8 % Kompensation för åländska avdrag 9 000 0 9 000 50 668,43 41 668,43 563,0 % Nedskärning i landskapsandelar -202 852 0-202 852-202 852,15-0,15 100,0 % TOTALT 2 820 475 0 2 820 475 2 957 576,00 137 101,00 104,9 % 3.3.5. Likviditet, årsbidrag och soliditet Kommunens likviditet är fortsättningsvis bra. Kassan förbättrades med 543 T under året. Den 31.12.2016 utgjorde kommunens depositioner totalt 158 kassadagar. Den 31.12.2015 räckte kassamedlen till 137 kassadagar. Årsbidraget för år 2016 blev 966 T. Det här utgör 641 /invånare. Kommunens soliditet avspeglar kommunens förmåga att med sitt egna kapital svara för sina skulder. Soliditets % -en i bokslutet för år 2016 är 93 %. 3.4. Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen Den osäkerhet som idag råder gällande alla reformer inom det kommunala gör att det är svårt att förutspå den kommande utvecklingen. För närvarande finns förslag till bildandet av minst två områden för kommunernas socialtjänst. Kommunen är med i arbetet för att bilda Norra Ålands socialtjänst tillsammans med kommunerna Eckerö, Finström, Geta, Saltvik, Sund och Vårdö. Samarbetet skulle innefatta all socialservice förutom barn- och äldreomsorg. Tillika arbetar landskapsregeringen med en kommunreform där sammanslagning av kommuner är det centrala. Landskapsregeringen har i april 2017 gett ett meddelande till landskapsregeringen där man avser att ta fram en tvångslagstiftning för att sammanslå Hammarlands kommun med kommunerna Finström, Eckerö, Geta, Saltvik, Sund och Vårdö. Huruvida den här modellen är genomförbar är svår att förutspå. Ytterligare planerar landskapsregeringen att ta i bruk ett nytt landskapsandelssystem vilket är uppbyggt på ett helt nytt sätt. Ett centralt mål är att landskapsregeringen avser att sänka överföringarna till kommunerna med 4 M vilket gör att kommunerna får en större press ekonomiskt vilket sannolikt leder till skattehöjningar i förlängningen. Det förslag som gått ut på remiss ser ut att vara synnerligen osolidariskt då t.ex. Mariehamns stad och Finströms kommun inte överhuvudtaget får sänkta andelar. Kommunens ekonomiska situation är för närvarande bra. Kommunens skuldsättning är obefintlig och kommunen har en bra likviditet. Kommunen har sannolikt ett tryck för att bygga ut servicen inom äldreomsorgen eftersom antalet äldre ökar under kommande årtionde. Vid planering av utbyggnad av service bör noggranna kalkyler göras för den påverkan det har på kommunens verksamhetskostnader. 12

4. KOMMUNENS PERSONAL Antalet anställda den 31.12.2016 var 91 personer. Per den 31.12.2015 var motsvarande antal 90 personer. Av dessa är 46 deltidsanställda. Av personalen är 78 personer eller 85,7 % kvinnor. Personalen visar en rätt så ojämn fördelning mellan könen på de olika enheterna. I vårdarbetena på Hammargården och dagvården består personalen nästan enbart av kvinnor. Inom tekniska består personalen igen helt av män. Även inom skola är personalen till övervägande del kvinnor. En viss ökning av antalet män inom skola kan skönjas. Hammarlands kommun har en jämställdhetsplan och en av målsättningarna är att uppnå större balans i könsfördelning mellan de olika yrkesgrupperna. Könsfördelning mellan enheterna Enhet Kvinnor Män % Kvinnor Kommunkansli 5 5 50,0% Hammargården 18 1 94,7% Handikappservice 3 0 100,0% Dagvård 31 1 96,9% Näfsby skola och bibliotek 21 3 87,5% Tekniska 0 3 0,0% TOTALT 78 13 85,7% Personalens åldersfördelning är jämnt fördelad i alla åldersgrupper vilket är positivt. I kommunen finns i åldersklasserna 50 år och äldre totalt 32 personer. I kommunkansliet finns idag en övervikt i åldersgrupperna 50 år och äldre. Personalens åldersfördelning inom de olika enheterna Enhet -29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60+ år Kommunkansli 1 0 1 7 1 Hammargården 4 5 4 3 3 Handikappservice 0 0 0 2 1 Dagvård 4 12 8 6 2 Näfsby skola och bibliotek 3 5 9 2 5 Tekniska 0 1 2 0 0 TOTALT 12 23 24 20 12 Procentuell fördelning 13,2% 25,3% 26,4% 22,0% 13,2% Antalet sjukskrivningsdagar har minskat från år 2015 med 645 dagar eller 35 %. Delar man antalet sjukskrivningsdagar med 365 får man en indikation om att frånvaro med anledning av sjukskrivning utgör 3,3 årslöner. Per anställd utgör det här ca 13 dagar/år. Antal frånvarodagar med anledning av sjukledighet Enhet 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Ökn 15-16 % Kommunkansli 107 58 58 171 43 32 186 405 84 % Hammargården 405 862 564 597 449 420 367 304-53 % Handikappservice 0 5 0 37 11 62 56 3-100 % Dagvård 422 714 642 501 534 453 399 620-41 % Näfsby skola och bibliotek 274 220 98 553 106 158 159 233 25 % Tekniska 7 1 0 3 7 45 73 107 600 % TOTALT 1215 1860 1362 1 862 1 150 1 170 1 240 1 672-35% 13

Antalet frånvarodagar med anledning av moderskaps-, föräldra- och vårdledigheter har minskat från år 2015 till 2016 från 1745 dagar till 290 dagar. Antal frånvarodagar moderskaps-, föräldra- och vårdledigheter Enhet 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Ökn 15-16 % Kommunkansli 0 0 332 512 364 585 490 162 Hammargården 184 124 19 365 680 453 1 032 1 019 48 % Handikappservice 0 0 0 0 0 0 0 0 Dagvård 0 1361 357 553 284 319 578 789-100 % Näfsby skola och bibliotek 106 260 283 323 371 137 26 11-59 % Tekniska 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALT 290 1 745 991 1 753 1 699 1 494 2 126 1 981-83% 4. 1. Friskvårdsaktiviteter Kommunen subventionerar vissa friskvårdsaktiviteter. De här aktiviteterna är styrketräning eller gruppaktiviteter i Avancia, massage hos valfri företagare som kommunen har avtal med samt simning i någon av de två simhallarna på Åland. 14

5. REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN ORDNATS Kommunen har ordnat sin interna kontroll genom att kommunstyrelsen antagit ett direktiv för ändamålet. Det här direktivet har antagits av kommunstyrelsen den 15.1.2013. 5. 1. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunstyrelsen anser att den interna tillsynen fungerat tillfredsställande vad gäller att iaktta bestämmelser, föreskrifter och beslut. Kommunen har en god hållning till att följa regelverk. 5. 2. Uppnående av målen Kommunstyrelsen har med hänvisning till det redovisade budgetutfallet kunnat konstatera att målen i den av kommunfullmäktige antagna budgeten uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. I den mån överskridningar uppstått har godtagbara förklaringar kunnat framställas. 5. 3. Ordnandet av riskhanteringen Kommunstyrelsen kan konstatera att kommunen inte har några omedelbara ekonomiska risker på kort sikt emedan kommunen har en låg skuldsättning, god likviditet och ett positivt eget kapital. På längre sikt utgör det en risk att kommunen får allt mera uppgifter och att finansieringen från landskapet minskar. Särskilt enskilda klienter kan medföra synnerligen höga kostnader till vilka det är svårt att hitta finansiering. En riskkartläggning har begärts från kommunens nämnder och följande har framförts. Socialnämnden Eftersom samtliga verksamhetsområden är reglerade och styrda genom lag förutsätter det att personal håller sig uppdaterade vad gäller förändringar och praktisk tillämpning. Ett riskmoment kan således föreligga ifall tiden helt enkelt inte räcker till för berörd personal att hålla sig à jour. Exempel på operativa verksamhetsrisker för socialkansliets del är bland annat begränsningarna på tillgång till extra personal vid exempelvis sjukfrånvaro och personalbyten. Den gråzon som idag finns mellan Ålands hälso- och sjukvård och kommunerna vad gäller att finansiering av tjänster är problematisk. Det finns en uppenbar risk att bedömningar om vem som skall finansiera tjänsten görs på godtyckliga grunder vilket kan medföra att någondera parten får felaktigt påta sig kostnader. 15

Skolnämnden Olycksfall i verksamheten samt även på väg till eller från skolan. Olyckor kan ske under lektionstid och inom skolans områden. Mobbning av elever och lärare kan förekomma och det finns både elever och personal som utsätts för trakasserier. I verksamheten finns risk för konflikter mellan skolan, föräldrar och personal. En ytterligare risk är hot mot elever och skolpersonal. Det är en risk att viktiga avtal, sekretessbelagda handlingar etc. kan hamna i fel händer. En risk utgör också de störningar i verksamheten som kan bli aktuella om nyckelpersoner slutar. En risk är att personskador kan uppstå p.g.a. att redskap eller verktyg är i dåligt skick i t.ex. gymnastik eller slöjdundervisning. Informationsflödet till föräldrar kan utgöra ett riskmoment ifall viktig information inte når fram till berörda barns föräldrar. Även skadegörelse på kvällar och helger utgör en risk för verksamheten. De alltmer krävande upphandlingarna utgör en risk när tillräcklig sakkunskap saknas. Det utgör även en risk att personalen inte har rätt kompetens. Undervisning för elever med annat modersmål än svenska utgör en risk om rutiner saknas, vilket kan leda till att elever går miste om utbildning. Fritidsnämnden Fritidsnämnden bedömer att det finns risk för olyckor speciellt när barn är inblandade. Då gruppstorlekar kan gå uppemot ca 25 barn kan det vara svårt att ha en fullständig överblick av verksamheterna. Enligt lagstiftning finns inte några regler om hur stora grupper en ledare får ha i olika verksamheter. I samband med att kommunen genomförde en upphandling av försäkringar tecknade kommunen en frivillig olycksfallsförsäkring för de barn som deltar i kommunens fritidsverksamhet. Byggnadstekniska nämnden Vid problem med någon av kommunens fastigheter ansvarar i första hand kommunteknikern, som för det här ändamålet har en beredskapstelefon. Kommunteknikern i sin tur beaktar och undersöker problemet och kontaktar lämplig part för eventuell reparation eller åtgärd. Fastighetsskötarna i kommunen är tillgängliga ifall akuta skador uppstår vid någon av kommunens fastigheter, på vatten- och avloppsledningsnätet eller vägnätet. Vid mer svårartade problem anlitas företag med jourberedskap inom det aktuella området. Från de större fastigheterna skickas larm via meddelande till fastighetsskötarnas mobiltelefoner vid problem med värme och ventilation. Ett datasystem, Grundfos KAUKO, finns för övervakning av avloppspumpstationerna för avloppsledningen Kattby Östanträsk. Datasystemet avger larm vid fel som rapporteras till förutbestämd mobiltelefon via SMS. Larmen går till fastighetskötare samt till byggnadskontorets GSM-telefon. På övriga pumpstationer finns larm genom en röd lampa som börjar lysa vid hög nivå i stationerna. 16

Nya lagkrav uppkommer kontinuerligt vilka beaktas av tjänstemännen och förtroendevalda i samråd med myndigheter, så som Ålands landskapsregering och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Gemensamma lantbruksnämnden De risker som kan förknippas med lantbruksnämndens verksamhet berör närmast personalsituationen. Eftersom verksamheten till stora delar sköts av en person kan störningar uppstå. Detta är i nuläget hanterbart eftersom samarbetet med såväl Jomala som Finströms kommuner är ikraft och utbytet har intensifierats. Detta betyder att fler personer är involverade i rutiner och ärenden. 5. 4. Avtalsverksamhet Kommunstyrelsen anser att det inte förekommer några negativa följder med anledning av ingångna avtal i kommunen. Som grundregel är det alltid viktigt då man ingår avtal för längre tid att det finns en uppsägningsklausul som möjliggör för kommunen att säga upp ett oförmånligt avtal. 5. 5. Bedömning av hur den interna revisionen är ordnad Kommunstyrelsen anser att det i Hammarlands kommun inte finns orsak att ha en särskild enhet för den interna kontrollen under kommunstyrelsen. Då kommunens storlek är relativt liten är det tillräckligt att förtroendeorgan, ledande tjänstemän och förmän ansvarar för att den interna kontrollen fungerar inom respektive område. Den interna kontrollen har fungerat tillfredsställande under räkenskapsåret 2016. 6. KOMMUNALFÖRBUND OCH SAMFUND Kommunen är medlem eller aktieägare i följande intressesamfund: De gamlas hem k.f. K.f. Södra Ålands högstadiedistrikt Ålands omsorgsförbund k.f. Ålands kommunförbund k.f. Ålands miljöservice k.f. Ålands vatten Ab Ålands problemavfalls Ab 17

7. KOMMUNSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING OM BEHANDLINGEN AV REDOVISNINGSPERIODENS RESULTAT Kommunstyrelsen i Hammarland föreslår att kommunens överskott för år 2016 om 535 794,84 lämnas kvar på räkenskapsperiodens överskottskonto inom det egna fria kapitalet. Från årsbidraget har man före överskottet avdragit avskrivningar. Det finns fortsättningsvis anledning för att kommunfullmäktige och -styrelsen har strategin att föra en stram ekonomisk politik eftersom kommunens budget och ekonomiplan visar på negativa resultat för åren 2017-2019. Kommunstyrelsen bör även vid behov uppmana nämnderna att noggrant följa upp att den antagna budgeten för år 2017 verkställs i enlighet med fullmäktiges beslut och att det inte finns utrymme för överskridningar. Kommunstyrelsen i Hammarland ger under sommaren 2017 direktiv för uppgörande av budget och ekonomiplan för åren 2018-2020 enligt de ekonomiska förutsättningar som råder. 18

Ekonomisk överblick År Invånare 31.12 Skattesats % Löner, driftsekon. /inv. Förändr. i lönesumman % Verksamhets bidrag /inv. Årsbidrag /inv Invester. netto, /inv. Lånestock /inv. 1985 1 232 17,00 251 1 202 128 67 248 1986 1 208 17,50 278 8,7 1 357 169 127 232 1987 1 207 17,50 307 10,4 1 395 248 547 494 1988 1 198 17,50 353 14,1 1 591 278 174 459 1989 1 214 17,50 384 10,1 1 744 273 561 620 1990 1 213 18,00 470 22,5 1 948 194 337 837 1991 1 232 18,00 529 14,3 2 132 126 379 1 050 1992 1 259 18,00 528 2,0 2 113 53 184 1 210 1993 1 290 19,00 482-5,7 1 621 139 57 1 124 1994 1 300 19,00 460-4,6 1 462 430 267 1 018 1995 1 299 18,50 516 10,8 1 499 509 326 941 1996 1 283 17,50 561 11,7 1 604 446 243 827 1997 1 319 16,50 585 5,4 1 668 609 334 585 1998 1 332 16,00 784 6,4 1 646 672 172 518 1999 1 333 16,00 735-6,2 1 801 650 374 459 2000 1 348 16,00 835 14,8 2 090 421 250 400 2001 1 351 16,00 916 10,0 2 304 391 383 356 2002 1 373 16,00 974 8,1 2 408 612 784 316 2003 1 379 16,00 1 013 4,4 2 605 286 552 287 2004 1 365 16,00 1 090 6,1 2 715 427 122 252 2005 1 387 16,00 1 124 4,8 2 990 26 115 221 2006 1 423 17,00 1 117 2,0 2 952 366 172 188 2007 1 409 17,00 1 205 6,8 3 189 183 136 174 2008 1 440 16,50 1 330 11,3 3 402 1 093 630 154 2009 1 463 16,50 1 455 10,0 3 629 810 584 133 2010 1 508 16,50 1 520 7,1 3 706 550 286 115 2011 1 526 16,50 1 512 2,5 3 711 802 260 98 2012 1 522 16,50 1 538 1,4 4 033 534 914 84 2013 1 540 16,50 1 661 9,3 4 188-5 580 66 2014 1 532 17,25 1 711 2,5 4 210 409 399 47 2015 1 537 17,25 1 762 3,3 4 150 464 268 27 2016 1 508 17,25 1 795 0,0 4 333 641 294 5 1 200 Årsbidrag /inv. 1 000 800 600 400 200 0-200 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År Hammarland Hela Åland 19

RESULTATRÄKNING RESULTATRÄKNING Budget 2016 1.1-31.12.2016 1.1-31.12.2015 Ökn % Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 327 146 335 002,40 309 528,00 8 % Avgiftsintäkter 305 900 330 473,19 308 808,03 7 % Understöd och bidrag 34 080 42 834,51 43 556,45-2 % Övriga verksamhetintäkter 145 755 230 510,69 177 216,73 30 % 812 881 938 820,79 839 109,21 12 % Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden -2 842 058-2 706 527,95-2 708 921,66 0 % Lönerbiskostnader Pensionskostnader -556 914-552 496,45-551 590,67 0 % Övriga lönebikostnader -118 473-113 170,45-112 255,70 1 % Köp av tjänster -3 251 470-3 040 961,04-2 776 071,50 10 % Material, förnödenheter och varor -631 495-578 603,22-531 850,37 9 % Understöd -590 433-460 111,98-519 216,00-11 % Övriga verksamhetskostnader -17 734-20 512,85-17 643,43 16 % -8 008 577-7 472 383,94-7 217 549,33 4 % Verksamhetsbidrag -7 195 696-6 533 563,15-6 378 440,12 2 % Skatteinkomster 4 277 389 4 522 635,43 4 168 073,02 9 % Landskapsandelar 2 820 475 2 957 676,00 2 907 965,68 2 % Finansiella intäkter och kostnade Ränteintäkter 12 100 15 828,08 12 692,53 25 % Övriga finansiella intäkter 1 275 3 740,07 3 595,11 4 % Räntekostnader -335-334,27-791,54-58 % Övriga finansiella kostnader -510-44,42-52,16-15 % 12 530 19 189,46 15 443,94 24 % Årsbidrag -85 302 965 937,74 713 042,52 35 % Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -437 435-430 142,90-424 140,77 1 % Nedskrivningar Extraordinära poster Extra ordinära intäkter Extra ordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat -522 737 535 794,84 288 901,75 85 % Ökning(-) eller minskning(+) av avskrivningsdifferens Ökning(-) eller minskning(+) av reserver Ökning(-) eller minskning(+) av fonder Räkenskapsperiodens överskott -522 737 535 794,84 288 901,75 85 % RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsint./verksamhetskostnader % 12,6 % 11,6 % Årsbidrag/Avskrivningar % 224,6 % 168,1 % Årsbidrag /invånare 641 464 Invånarantal 1 508 1 537 20

BALANSRÄKNING AKTIVA 31.12.2016 31.12.2015 A BESTÅENDE AKTIVA 8 284 880,65 8 264 098,43 I Immateriella tillgångar 106 638,40 143 502,19 1 Immateriella rättigheter 6 162,14 2 Övriga utgifter med lång verkningstid 106 638,40 137 340,05 3 Förskottsbetalningar II Materiella tillgångar 7 749 165,19 7 680 719,18 1 Mark- o vattenområden 632 244,36 632 244,36 2 Byggnader 4 049 184,56 3 964 976,91 3 Fasta konstruktioner och anordningar 3 015 355,58 3 011 918,74 4 Maskiner o inventarier 35 090,41 37 885,13 5 Övriga matriella tillgångar 6 Förskottsbetalningar och 17 290,28 33 694,04 pågående nyanläggningar III Placeringar 429 077,06 439 877,06 1 Aktier och andelar 429 077,06 439 877,06 2 Masskuldebrevslånefordringar 3 Övriga lånefordningar 4 Övriga fordringar B FÖRVALTADE MEDEL 4 766,52 4 840,63 1 Statens/landskaps uppdrag 672,00 896,00 2 Donationsfonders särskilda täckning 4 094,52 3 944,63 3 Övriga förvaltade medel C RÖRLIGA AKTIVA 3 612 928,46 3 192 713,04 I Omsättningstillgångar 1 Materiella förnödenheter 2 Varor under tillverkning 3 Färdiga produkter/varor 4 Övriga omsättningstillgångar 5 Förskottsbetalningar II Fordringar 176 949,08 299 762,56 Långfristiga fordringar 0,00 4 890,60 1 Kundfordringar 2 Lånefordringar 3 Övriga fordringar 4 890,60 4 Resultatregleringar Kortfristiga fordringar 176 949,08 294 871,96 1 Kundfordringar 77 699,60 81 309,53 2 Lånefordringar 3 Övriga fordringar 42 506,62 62 318,48 4 Resultatregleringar 56 742,86 151 243,95 III Finansiella värdepapper,, 2 400 000,00 1 700 000,00 1 Aktier och andelar 2 Placeringar i penningmarknadsinstrument 2 400 000,00 1 700 000,00 3 Masskuldebrevslånefordringar 4 Övriga värdepapper IV Kassa och bank 1 035 979,38 1 192 950,48 AKTIVA TOTALT 11 902 575,63 11 461 652,10 21

PASSIVA 31.12.2016 31.12.2015 A EGET KAPITAL 11 064 018,00 10 528 223,16 I Grundkapital 3 883 729,93 3 023 729,93 II III IV Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott från tidigare räkenskapsperioder 6 644 493,23 7 215 591,48 V Räkenskapsperiodens underskott/överskott 535 794,84 288 901,75 B C AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 1 Avskrivningsdifferens 2 Reserver AVSÄTTNINGAR 1 Avsättningar för pensioner 2 Övriga avsättningar D FÖRVALTAT KAPITAL 4 094,52 3 944,63 1 Statens/landskapsuppdrag 2 Donationsfondernas kapital 4 094,52 3 944,63 3 Övrigt förvaltat kapital E FRÄMMANDE KAPITAL 834 463,11 929 484,31 I Långfristigt 5 403,76 7 205,06 1 Masskuldebrev 2 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 3 Lån från offentliga samfund 5 403,76 7 205,06 4 Lån från övriga kreditgivare 5 Erhållna förskott 6 Skulder till leverantörer 7 Övriga skulder 8 Resultatregleringar II Kortfristigt 829 059,35 922 279,25 1 Masskuldebrevslån 2 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 3 Lån från offentliga samfund 1 801,30 33 714,93 4 Lån från övriga kreditgivare 5 Erhållna förskott 487,75 354,00 6 Skulder till leverantörer 350 876,95 391 820,88 7 Övriga skulder 102 722,25 102 797,72 8 Resultatregleringar 373 171,10 393 591,72 PASSIVA TOTALT 11 902 575,63 11 461 652,10 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 93 % 92 % Relativ skuldsättningsgrad, % 10 % 12 % Ackumulerat överskott T 7180 7504 Ackumulerat överskott /invånare 4761 4883 Lån /invånare 5 27 Lånestock 31.12, T 7 41 Invånarantal 1508 1537 22

FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL Finansieringsanalys Budget 2016 1.1-31.12.2016 1.1-31.12.2015 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag -85 302 965 937,74 713 042,52 Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel -7 718,40-24 573,62 Kassaflödet i verksamheten -85 302 958 219,34 688 468,90 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -788 700-461 725,12-465 981,11 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 85 000 27 409,58 Försäljningsinkomster tillgångar bland bestående aktiva 105 000 18 518,40 26 675,00 Kassaflödet för investeringarnas del -598 700-443 206,72-411 896,53 Verksamhetens och invest. kassaflöde -684 002 515 012,62 276 572,37 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar av utlåningen Ökning av utlåning Minskning av utlåning Förändringar av lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån -33 714-1 801,30-33 714,93 Förändringar av kortfristigalån -31 913,63 2 127,55 Förändrigar i lånebeståndet -33 714-33714,93-31587,38 Förändringar av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital 224,00 672,00 Förändringar av omsättningstillgångar Förändring av fordringar 122 813,48-10 181,34 Förändringar av räntefria skulder -61 306,27-8 512,17 Övriga förändringar av likviditeten 61 731,21-18 021,51 Kassaflödet för finansieringens del -33 714 28 016,28-49 608,89 Förändring av likvida medel -717 716 543 028,90 226 963,48 Förändring av likvida medel -717 716 543 028,90 226 963,48 Likvida medel 31.12. 2 175 234 3 435 979,38 2 892 950,48 Likvidamedel 01.01. 2 892 950 2 892 950,48 2 665 987,00 FINANSIERINGSKALKYLENS NYCKELTAL Verksamhetens och investerngarnas kassaflöde under 5 år -711-517 Intern finansiering av investeringar, % 209 % 163 % Låneskötselbidrag 45247 % 2069 % Kassamedel 31.12, T 3 436 2 893 Kassautbetalningar/år T 7 936 7 718 Likviditet, kassadagar 158 137 Invånarantal 1 508 1 537 23

FÖRKLARINGAR TILL NYCKELTALEN Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetskostnader/verksamhetsint. % = 100 * Verksamhetsintäkter/ Årsbidrag/Avskrivningar % Årsbidrag /invånare Verksamhetskostnader = 100 * Årsbidrag/Avskrivningar och nedskrivningar = Årsbidrag/Invånarantal Balansens nyckeltal: Soliditetsprocent Relativ skuldsättningsgrad Lånestock 31.12 Lån /invånare =(Eget kapital + Ackumulerad avskrivningsdifferens + Frivilliga reserveringar + Uppskrivningar av anläggningstillgångar) / Hela kapitalet - Erhållna förskott) = (Främmande kapital - Erhållna förskott) / Driftsinkomster Främmande kapital (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skulder) = Lån / Invånarantal Finansieringskalkylens nyckeltal Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde för bokslutsåret och de fyra föregående åren Intern finansiering av investeringar % = 100 * Årsbidrag /Egen anskaffningsutgift för investeringar Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) / Kassamedel 31.12, (Räntekostnader + Låneamorteringar) = (Bland finansieringstillgångarna upptagna placeringar i penningmarknadsinstrument, skuldebrevsfordringar, finansiella värdepapper samt pengar och banktillgodohavanden) Kassautbetalningar/år, M = Verksamhetskostnader + Återkrävd moms + räntekostnader + Övriga finansiella kostnader + Investeringar i anläggningstillgångar + Ökning av utgivna lån + Minskning (amortering) av långfristiga lån) Likviditet, kassadagar = 365 dgr * Kassamedel / Kassautbetalningar 24

SAMMANDRAG FÖR ÅR 2016 Radetiketter Bokslut 2015 Ursprunglig budget 2016 Fastställd budget 2016 Bokslut 2016 Anv. % Över/under C1 HAMMARLANDS KOMMUN 288 901,75-416 924-522 737 535 794,84-102,5 % 1 058 531,84 C12 CENTRALNÄMNDEN/ CENTRALVALNÄMNDEN Extern -1 085,57 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -1 085,57 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 3 410,80 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -4 496,37 Intern -123,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -123,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -123,00 C10 REVISORERNA Extern -5 266,45-5 005-5 005-4 436,95 88,7 % 568,05 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -5 266,45-5 005-5 005-4 436,95 88,7 % 568,05 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -5 266,45-5 005-5 005-4 436,95 88,7 % 568,05 Intern -144,00-139 -139-117,00 84,2 % 22,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -144,00-139 -139-117,00 84,2 % 22,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -144,00-139 -139-117,00 84,2 % 22,00 C11 KOMMUNSTYRELSEN Extern -382 174,57-395 001-395 001-362 265,76 91,7 % 32 735,24 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -382 174,57-395 001-395 001-362 265,76 91,7 % 32 735,24 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 32 702,08 44 385 44 385 47 761,48 107,6 % 3 376,48 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -394 408,46-428 925-428 925-397 974,72 92,8 % 30 950,28 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -20 468,19-10 461-10 461-12 052,52 115,2 % -1 591,52 Intern 140 402,06 151 713 151 713 138 039,50 91,0 % -13 673,50 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN 140 402,06 151 713 151 713 138 039,50 91,0 % -13 673,50 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 156 171,00 168 743 168 743 153 190,00 90,8 % -15 553,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -15 768,94-17 030-17 030-15 150,50 89,0 % 1 879,50 C20 SOCIALNÄMNDEN Extern -3 567 908,47-4 044 372-4 145 685-3 686 199,69 88,9 % 459 485,31 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -3 567 908,47-4 044 372-4 145 685-3 686 199,69 88,9 % 459 485,31 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 315 723,27 303 600 303 600 417 264,49 137,4 % 113 664,49 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -3 817 807,83-4 285 155-4 386 468-4 036 643,01 92,0 % 349 824,99 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -65 823,91-62 817-62 817-66 821,17 106,4 % -4 004,17 Intern -120 716,82-139 741-139 741-124 741,04 89,3 % 14 999,96 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -120 716,82-139 741-139 741-124 741,04 89,3 % 14 999,96 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 90 586,00 71 388 71 388 71 388,00 100,0 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -211 302,82-211 129-211 129-196 129,04 92,9 % 14 999,96 C30 SKOLNÄMNDEN Extern -2 157 988,66-2 217 152-2 217 152-2 188 122,84 98,7 % 29 029,16 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -2 157 988,66-2 217 152-2 217 152-2 188 122,84 98,7 % 29 029,16 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 24 543,08 18 530 18 530 18 920,65 102,1 % 390,65 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 107 182,26-2 159 085-2 159 085-2 131 379,70 98,7 % 27 705,30 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -75 349,48-76 597-76 597-75 663,79 98,8 % 933,21 Intern -44 787,16-46 707-46 707-42 433,89 90,9 % 4 273,11 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -44 787,16-46 707-46 707-42 433,89 90,9 % 4 273,11 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 11 800,00 11 800 11 800 11 800,00 100,0 % -,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -56 587,16-58 507-58 507-54 233,89 92,7 % 4 273,11 C40 BIBLIOTEKSNÄMNDEN Extern -63 063,04-73 360-73 360-66 560,46 90,7 % 6 799,54 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -63 063,04-73 360-73 360-66 560,46 90,7 % 6 799,54 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 18,55 145,17 145,17 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -58 194,83-68 473-68 473-61 818,88 90,3 % 6 654,12 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -4 886,76-4 887-4 887-4 886,75 100,0 %,25 Intern -2 083,00-2 406-2 406-2 096,00 87,1 % 310,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -2 083,00-2 406-2 406-2 096,00 87,1 % 310,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 083,00-2 406-2 406-2 096,00 87,1 % 310,00 25