HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK

Transkript

1 HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK 2015

2 HAMMARLANDS KOMMUN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

3 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN ALLMÄNT OM HAMMARLAND Befolkning fördelat på kvinnor och män Folkmängd per by DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN INOM KOMMUNEN Allmänt om den ekonomiska utvecklingen Den ekonomiska utvecklingen inom kommunen Skatteinkomster Landskapsandelar Likviditet, årsbidrag och soliditet KOMMUNENS PERSONAL Friskvårdsaktiviteter REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN ORDNATS Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Uppnående av målen Ordnandet av riskhanteringen Avtalsverksamhet Bedömning av hur den interna revisionen är ordnad KOMMUNALFÖRBUND OCH SAMFUND KOMMUNSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING OM BEHANDLINGEN AV REDOVISNINGSPERIODENS RESULTAT RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL FÖRKLARINGAR TILL NYCKELTALEN SAMMANDRAG FÖR ÅR DRIFTSEKONOMIDEL BUDGETENS BINDANDE NIVÅ C12 CENTRALNÄMNDEN/CENTRALVALNÄMNDEN C10 REVISORERNA C11 KOMMUNSTYRELSEN C20 SOCIALNÄMNDEN C30 SKOLNÄMNDEN C300 Skolförvaltning C30 BIBLIOTEKSNÄMNDEN C50 FRITIDSNÄMNDEN C60 BYGGNADSTEKNISKA NÄMNDEN C70 GEMENSAMMA BRANDNÄMNDEN C80 LANTBRUKS- OCH SKOGSNÄMNDEN C89 FINANSIERINGSDEL INVESTERINGSDELENS UTFALL NOTER TILL BOKSLUTET FÖR ÅR FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER... 94

4 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Den ekonomiska utvecklingen i världen började positivt år Efter sommaren dök Kinas ekonomiska problem upp och det har fört med sig oro vid upprepade tillfällen. Rädslan för att Kinas ekonomiska utveckling kommer att dämpas av har skapat osäkerhet. Krisen i Mellanöstern har starkt bidragit till att oljepriset sjunkit till en nivå där de oljeproducerande länderna fått ekonomiska problem. Krisen har även fört med sig den enorma folkvandringen från Mellanöstern till Europa. Den stora invandringen har fört med sig en hel del problem för de europeiska nationerna. I Syrien finns strävanden att uppnå en vapenvila. Krisen i Ukraina har hamnat i skymundan. För Finlands ekonomi är det problematiskt att sanktionerna mot Ryssland fortfarande finns kvar då de har hämmat handeln. Allt oftare kan vi även läsa i ekonomiska tidskrifter att den ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna kan efter flera år av tillväxt igen stå inför en ekonomisk nedgång. Vissa ekonomiska experter har även varnat för de följder som Europeiska centralbankens och Federal reserves enorma program för stödköp av statsobligationer kan föra med sig. Vissa har uttryckt det så att det i världen pågår ett valutakrig. Genom att sänka valutan i jämförelse med andra länders valutor kan den egna exporten stimuleras. Vad som kommer att hända är inte lätt att förutspå. Lyckas stimulansåtgärderna går vi emot en ljusnande framtid. Motsatsen vågar vi inte tänka på! Det är positivt att Förenta staterna president Barack Obama lyckats att återupprätta relationer till Kuba. Det här inger hopp om en positiv och fredlig utveckling i världen. Ålands egna näringsliv har haft ett rätt bra år. Efter många svåra år har Ålandsbanken gjort en rekordvinst och satsningarna i Sverige ser ut att äntligen visa på en positiv utveckling. Även Vikingline har gjort ett bra resultat tack vare de låga bunkerpriserna. Inom fraktsjöfarten har den åländska flottan reducerats sedan finanskrisen började Inom den offentliga sektorn kan vi skönja att ekonomin blir stramare. Kostnaderna ökar mera än inkomsterna. Gällande lagstiftningen vidhåller uppbyggda strukturer för att producera servicen. Den offentliga sektorn är därför rätt långsam i att anpassa sig till att producera service enligt de ekonomiska förutsättningar som råder. Inom kommunerna har arbetet med att förverkliga den av lagtinget godkända lagstiftningen för Kommunernas socialtjänst påbörjats. Planen är att Åland skall ha en samordnad socialservice förutom vad gäller barnomsorg och äldreomsorg fr.o.m. år Hammarlands kommuns bokslut för år 2015 visar ett överskott om 0,3 M. I likhet med siffrorna för bokslutet år 2014 ser resultatet ut att vara i det närmaste idealiskt. Ett litet överskott och en kassaström där likviditeten förbättras. Bokslutet ger de ansvariga ingen anledning att slappna av i tron på att kommunens ekonomi är stark. I bokslutet har kommunen lägre kostnader för köptjänster. Kommunens kostnader för kommunalförbunden De gamlas hem och Södra Ålands högstadiedistrikt var lägre än beräknat. Dessutom har kommunen att se fram emot ökande kostnader inom specialomsorgen. Det glädjande är att flera av kommunens egna resultatenheter klarat av verksamheten betydligt under fastställd budget. Det här har bidragit till att 1

5 kommunen kan visa ett litet överskott. Även under år 2015 har kommunen sparat en hel del medel i värme och vägunderhåll med anledning av det varma vädret. Tomtförsäljningen på Öra har inte avancerat i den takt som kommunen förväntat. Under år 2015 har två tomter sålts. En av dessa på Öra och en på Kattby bostadsområde. Kommunen har under året ordnat ett jippo på Öra för att marknadsföra området. Kommunstyrelsen beslöt även att komplettera den egna marknadsföringen av Öra strand genom att anlita Lyyskis fastighetsförmedling. På området pågår byggnation av hyreslägenheter. Det är ingen tvekan om att Öra strand är det vackraste bostadsområdet på Åland. Det gäller bara att fortstätta marknadsföringen och resultatet kommer att bli positivt med tiden. Invånarantalet i kommunen var vid slutet av år invånare. Hammarlands kommuns totala verksamhetskostnader om T understeg de budgeterade med 393 T. Verksamhetsinintäkterna om totalt 839 T översteg de budgeterade med 56 T. Överskridningar av verksamhetskostnader i jämförelse med budget har redovisats inom resultatenheterna för Främjande av näringsliv 4 T, Socialförvaltning 5 T, Hemtjänst 33 T, Annan service för åldringar och handikappade 10 T, Specialomsorgen 24 T, Övrig socialvård 77 T och Vatten- och avloppsverket 12 T. Nettoinvesteringarna blev under år T. Kommunens skulder är vid årets utgång 41 T. Den kassa som kommunen har ger tid att hitta sätt att anpassa ekonomin så att en balans kan hittas mellan kostnader och intäkter. I februari 2016 var 581 personer öppet arbetslösa i landskapet Åland och motsvarande siffra ett år tidigare var 612 personer. Det här ger en arbetslöshetsgrad om 4,0 % vilket är i stort sett samma som ett år tidigare. Den öppna arbetslöshetsgraden i Hammarland var i februari ,9 %. Motsvarande siffra för 2015 var 4,5 %. Kommunens personal var vid utgången av år personer vilket betyder en ökning med 7 personer från år Totala antalet omräknat till heltidsarbeten var 72,2 vilket betyder att antalet ökat med 2,4 under året. Vid en träff med landskapsregeringen och kommunstyrelsen under vintern fick undertecknad uppleva att det bland kommunens förtroendevalda finns ett starkt stöd för det kommunala självstyret i Hammarlands kommun. Från de förtroendevalda framkom inte några övervägande fördelar med att slå samman kommunerna. Det finns en stark tilltro till att kommunerna vet bäst hur en bra service för invånarna kan byggas upp. Om förtroendevalda vill fortsätta med den unika närdemokratin måste den följas upp av tjänstemän och arbetstagare som är villiga att ställa upp med en hög arbetsmoral. Vi kan inte förvänta oss att få samma förmåner som andra kommuner kan erbjuda men det kan kompenseras av att kommunen får råda om sig själv. Jag vill rikta ett stort tack till förtroendevalda och personal för allt det arbete ni lagt ner för att få Hammarlands kommun att fungera så bra som den de facto gör! Kurt Carlsson kommundirektör 2

6 1. KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN 1.1. KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunalvalet som hölls hösten 2011 innebar en liten förskjutning av fullmäktigeplatserna. Centern utökade med en fullmäktigeplats och hade under mandatperiod nio platser. Liberalerna utökade också med en plats och hade 4 platser. Socialdemokraterna förlorade två platser och hade en plats. De Obundna höll sitt enda mandat. Kommunfullmäktige sammanträdde sex gånger år 2015 och behandlade 76 ärenden. Kommunfullmäktiges presidium Ordförande Stig A. Mattsson, Frebbenby Josefin Cleve Andersson, Mörby Kommunfullmäktigeledamöter Britta Bergman, Sålis Tomas Blomberg, Skarpnåtö Mona Eriksson, Torp Tommy Eriksson, Byttböle Gunnar Gustafsson, Hellesby Kerstin Idman, Prestgården Anders T. Karlsson, Bredbolstad Henrik Lagerberg, Prestgården Anne-Maj Mattsson, Djekenböle Gunni Mattsson, Postad Tommy Saarinen, Mörby Thord Sjöblom, Frebbenby Michael von Beetzen, Mörby C Lib C Lib C C Lib C C Soc C C Lib Ob C 3

7 1. 2. KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen sammanträdde 15 gånger och behandlade 259 ärenden. Kommunstyrelsens presidium Ordförande Lars Häggblom, Frebbenby Vice ordförande Håkan Jansson, Strömma Kommunstyrelseledamöter Camilla Karlsson, Kattby Eija Lagerberg, Lillbolstad Sofie Roxbäck, Frebbenby Leif Salmén, Prestgåden Stefan Öström, Bredbolstad C Lib C C Ob C C 4

8 2. ALLMÄNT OM HAMMARLAND Befolkning fördelat på kvinnor och män Folkmängd Kvinnor Män Sammanlagt Folkmängd per by Folkmängd byar 1.1. By Boda Borgö Bovik Bredbolstad Byttböle Djäkenböle Drygsböle Frebbenby Hellesby Kattby Kråkböle Lillbolstad Mörby Näfsby Postad Prästgården Skarpnåtö Strömma Sålis Torp Torsholma Vestmyra Äppelö Öra Övriga Sammanlagt

9 3. DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN INOM KOMMUNEN Allmänt om den ekonomiska utvecklingen Finansministeriet i Finland beskriver i sin översikt för vintern 2015 att den internationella ekonomin utvecklats oenhetligt. Utvecklingsekonomierna tillväxtutsikter har försvagats. I Kina har tillväxttakten avtagit. Ryssland lider av försämrad ekonomi då råvarupriser på världsmarknaden för särskilt olja varit mycket lågt. I flera av Finlands viktiga handelspartners har ekonomin däremot utvecklats bra som i t.ex. Förenta staterna, Tyskland och Sverige. Finansministeriets bedömning är att världshandelns tillväxt kommer att vara svag eller synnerligen svag under de följande två åren. Läget har även försvårats av den omfattande folkvandring som krisen i Mellanöstern fört med sig. För närvarande finns strävanden till att uppnå en vapenvila. Finansministeriet bedömer att landets ekonomiska svårigheter kommer att fortsätta under de följande två åren. Tillväxtutsikterna är svaga och det finns inga väsentliga förbättringar att vänta när det gäller den offentliga ekonomins tillstånd. För landet vore det viktigt att få ett uppsving inom industrin och exporten som är en förutsättning för en gynnsam utveckling av den finländska ekonomin. Den finska ekonomins BNP uppskattas ha ökat med 0,5 % under år Under år 2016 uppskattas tillväxten bli 1,2 %. Gränsvärden inom stabilitets och tillväxtpakten som Finland ställt sig bakom angående maximalt underskott för offentliga samfund om 3 % samt maximal skuldsättningsgrad om 60 % har nu överskridits vad gäller skuldsättningsgrad. Oljepriset är ungefär 34,8 $/fat (vecka 9). Under motsvarande tid år 2015 var oljepriset 59,8 $/fat. Landskapsregeringens bokslut mellan åren 2013 och 2014 antyder en svag förbättring då resultat förbättrats med 17 M. Avräkningsbeloppet har förbättrats med 5 M eller 3,1 %. Däremot har inkomsterna från skattegottgörelsen minskat med 5 M. Under år 2014 försämrades landskapets kassa med 4 M. Ålands landskapsregerings bokslut (M ) Förklaring Ökn/minsk Ökn/minsk % Resultat före fonderingar och reserveringar ,1 % Avräkningsbelopp ,1 % Skattegottgörelse ,0 % Lotteriskatt ,1 % Likvida medel vid räkenskapsperiodens början ,2 % Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut ,7 % ÅSUB skriver i rapporten konjunkturläget våren 2015 att det från näringslivet hörs försiktigt positiva signaler. Trots det kan den åländska ekonomin inte ännu ta sig ur den långvariga tillväxtsvackan. I det åländska näringslivet visar de stora bolagen Viking Line och Ålandsbanken tecken på förbättrade resultat. Viking Line har förbättrat sitt resultat rätt långt tack vare de sjunkande bränslepriserna. 6

10 Enligt ÅSUB var Ålands BNP utveckling år ,3 % och den beräknas bli ca 0,8 % Den ekonomiska utvecklingen inom kommunen Verksamhetsår 2015 visar ett positivt resultat om ,75. I jämförelse med verksamhetsår 2014 innebär det en resultatförbättring med ,00. Kostnaderna har minskat från verksamhetsår 2014 till 2015 med ,78 (2,3 %). Personalkostnaderna ökade med ,01 (3,1 %). Kostnaderna för köp av tjänster minskade med ,84 (8,6 %). Skatteinkomsterna minskade under år 2015 en med ,26 (5,0 %). Landskapsandelarna ökade med ,83 (8,6 %). Verksamhetsintäkterna minskade med ,22 (10,6 %). Som sammanfattning kan resultatförbättringen med 62 T beskrivas enligt följande: Köp av tjänster minskade med 261 T (8,6 %) Landskapsandelarna ökade med 230 T (8,6 %) Material, förnödenheter och varor minskade med 31 T (5,5 %) Understöd ökade med 16 T (3,1 %) Avskrivningarna ökade med 25 T (6,2 %) Verksamhetsintäkterna minskade med 100 T (10,6 %) Personalkostnaderna ökade med 102 T (3,1 %) Skatteinkomsterna minskade 217 T (5,0 %) 38 % av kommunens verksamhetskostnader består av köptjänster. De här kostnaderna har en benägenhet att variera relativt kraftigt mellan åren. Särskilt kostnaderna för De gamlas hem och Södra Ålands högstadiedistrikt kan ändra snabbt. Tabellen visar att De gamlas hem minskat med 177 T och Södra Ålands högstadiedistrikt med 50 T. Ålands omsorgsförbund har ökat med 71 T. Tabell över kostnader för köpservice för åren 2015 och Förklaring Bokslut 2015 Bokslut 2014 Bokslut 2004 Ökning Ökning % K.f. De gamlas hem % Gullåsen % Ålands omsorgsförbund k.f % Stiftelsen hemmet % Södra Ålands högstadiedistrikt k.f % Övriga kundtjänster % Köpservice till kommunens verksamhet % TOTALT % Totalt blev köptjänsterna 359 T lägre än vad som beräknades i budgeten för år Kommunens skuldsättning fortsatte att minska under år 2015 med 32 T. Det totala skuldsaldot var vid årets början 73 T och vid slutet av året 41 T. Vid räkenskapsårets slut var skuldsättningen per invånare 27. På grund av det svaga ränteläget är finansieringsnetto endast + 15 T. 7

11 3. 3. Skatteinkomster Kommunens viktigaste inkomst är skatteinkomsten. Av de totala inkomsterna i resultaträkningen utgör skatteinkomsterna T eller 53 %. Kommunens skattekraft är under genomsnittet på Åland. Skattekraften per invånare i 2014 års beskattning på hela Åland var /invånare då man beaktar enbart kommunalskatten. Motsvarande siffra för Hammarland var /invånare (13: de plats). Mariehamns stad har den starkaste skattekraften med beskattningsbara inkomster om /invånare. För Jomala är motsvarande siffra /invånare. Inkomstskattesatsen var under år ,25 %. Inkomsterna från kommunalskatten minskade med 243 T eller 5,8 %. Det att kommunalskatten utvecklats negativt beror på att utvecklingen av förvärvsinkomster varit svag och att rättelsen av redovisningen av skatter i november 2015 var 188 T sämre än i november Fastighetsskatten avkastade 88 T. Samfundsskatten ökade med 15 T. Under år 2015 blev inkomsten från samfundsskatten 90 T. Den åländska källskatten avkastade 42 T. Tabell över skatteinkomsterna Ökn./min Ökn. % Skatteform Kommunalskatt ,8% Fastighetsskatt ,8% Andel av samfundsskatt ,7% Åländsk källskatt ,8% TOTALT ,0% 8

12 Totalt minskade skatteintäkterna 217 T eller 5,0 %. I jämförelse med budget kunde 98,4 % av skatteinkomsterna inkasseras. Kommunalskatten kunde inkasseras till 96,7 % av budget. Specifikation av skatteinkomsterna Skatteform Ursprunglig budget 2015 Tilläggs- och Budget inkl. omfördelningsbudget 2015 tilläggsbudget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse % av budget Kommunalskatt ,7 % Fastighetsskatt ,0 % Andel av samfundsskatt ,0 % Åländsk källskatt ,5 % TOTALT ,4 % Enligt debiterade skatter för skatteår 2014 har antalet förvärvsören ökat med 0,7 % från skatteår Antalet förvärvsören Skatteform Inkomstskattesats Förvärvsören Förändrings % Skatteår ,00 % ,3% Skatteår ,00 % ,6% Skatteår ,00 % ,9% Skatteår ,00 % ,9% Skatteår ,00 % ,5% Skatteår ,00 % ,7% Skatteår ,00 % ,5% Skatteår ,50 % ,7% Skatteår ,50 % ,4% Skatteår ,50 % ,7% Skatteår ,50 % ,6% Skatteår ,50 % ,3% Skatteår ,50 % ,1% Skatteår ,25 % ,7% Tabellen nedan åskådliggör den förlust av samfundsskatt som kommunen drabbades av då kommunalskattelagen ändrades år 2001 och en ny fördelning av samfundsskatten infördes. Under många år har den här andelen av samfundsskatt som kommunen erhåller varit anmärkningsvärt liten. Hammarlands kommun erhöll under år ,3 % av den totala kommunala samfundsskatten. Mariehamns stad erhöll 65,4 %. Skillnaden i relation till antalet invånare är betydande! 9

13 Beskattningsbar inkomst från samfundsskatt Skatteform Samfundsskatt Förändring Förändrings % Skatteår ,9% Skatteår ,3% Skatteår ,6% Skatteår ,0% Skatteår ,5% Skatteår ,8% Skatteår ,5% Skatteår ,4% Skatteår ,5% Skatteår ,5% Skatteår ,8% Skatteår ,0% Skatteår ,0% Skatteår ,7% Landskapsandelar Med svag skattekraft är beroendet av landskapsandelarna stor för finansieringen av kommunens verksamhet. År 2008 genomfördes en reform av landskapsandelssystemet. Reformen innebar att landskapsandelarna för drift höjdes för att bättre motsvara de kostnader som kommunen har för den lagstadgade servicen. Samtidigt slopades landskapsandelen för investeringar inom grundskola, bibliotek, idrott och kultur samt även för det sociala. Nu har åtta verksamhetsår genomförts med det nya landskapsandelssystemet. I bokslutet för år 2015 utgör landskapsandelen 37 % av intäkterna. Landskapsandelen för socialvården ökade med 83 T (5,7 %). Landskapsandelen för grundskola, bibliotek, kultur, idrott och ungdom ökade med 68 T (7,3 %). Även skattekompletteringen ökade med 36 T (11,8 %). Den negativa ingrediensen i landskapsandelssystemet med avdrag p.g.a. Gullåsenreformen kvarstår med en sänkning av landskapsandelarna med 203 T. Under år 2015 har kommunen inte sökt finansieringsstöd enligt prövning. 10

14 LANDSKAPSANDELAR OCH LANDSKAPSINKOMSTER DRIFT Förklaring Ökn./min Ökn./min % Allmän landskapsandel ,1% Komplettering av skatteinkomster ,8% Landskapsandel för socialvården ,7% Landskapsandel för undervisningsv ,3% Finansieringsstöd enligt prövning Komplettering av kapitalskatt ,6% Kompensation för åländska avdrag ,7% Nedskärning i landskapsandelar ,2% TOTALT ,6% Vid budgetering förekommer inte stora överraskningar vad gäller landskapsandelarna. Landskapsandelarna har i stora drag verkställts enligt budget då de i allmänhet fastställs innan kommunens budget antas. Där mindre avvikelser kan noteras är landskapsandelen för komplettering av kapitalskatt samt kompensationen för de åländska avdragen. Totalt blev landskapsandelarna 87 T högre än budget. Specifikation av landskapsandelarna Förklaring Ursprunglig budget 2015 Tilläggs- och omfördelningsbudget 2015 Budget inkl. tilläggsbudget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse % av budget Allmän landskapsandel ,90-0,10 100,0 % Komplettering av skatteinkomster ,73-41,27 100,0 % Landskapsandel för socialvården ,74-0,26 100,0 % Landskapsandel för undervisningsv ,94-0,06 100,0 % Komplettering av kapitalskatt , ,44 142,8 % Kompensation för åländska avdrag , ,93 661,7 % Nedskärning i landskapsandelar , ,00 91,9 % TOTALT , ,68 142,8 % Ålands landskapsregering avser att sända ett nytt förslag till landskapsandelssystem på remiss till kommunerna under april Avsikten är att ett nytt landskapsandelssystem skall kunna träda ikraft från år Likviditet, årsbidrag och soliditet Kommunens likviditet är fortsättningsvis acceptabel. Kassan förbättrades med 227 T under året. Den utgjorde kommunens depositioner totalt 137 kassadagar. Den räckte kassamedlen till 119 kassadagar. Årsbidraget för år 2015 blev 713 T. För år 2015 blev kommunens resultat i det närmaste idealiskt då kassan förbättras och årsbidraget täcker avskrivningarna enligt plan. Kommunens soliditet avspeglar kommunens förmåga att med sitt egna kapital svara för sina skulder. Soliditets % -en i bokslutet för år 2015 är 92 %. 11

15 4. KOMMUNENS PERSONAL Antalet anställda den utgjorde 90 personer. Per den var motsvarande antal 83 personer. Av dessa är 50 deltidsanställda. Av personalen är 78 personer eller 86,7 % kvinnor. Personalen visar en rätt så ojämn fördelning mellan könen på de olika enheterna. I vårdarbetena på Hammargården och dagvården består personalen enbart av kvinnor. Inom tekniska består personalen igen helt av män. Även inom skola är personalen till övervägande del kvinnor. En viss ökning av antalet män inom skola kan skönjas. Hammarlands kommun har en jämställdhetsplan och en av målsättningarna är att uppnå större balans mellan könsfördelning i de olika yrkesgrupperna. Könsfördelning mellan enheterna Enhet Kvinnor Män % Kvinnor Kommunkansli ,0% Hammargården ,0% Handikappservice ,0% Dagvård ,0% Näfsby skola och bibliotek ,6% Tekniska 0 4 0,0% TOTALT ,7% Personalens åldersfördelning är jämnt fördelad i alla åldersgrupper vilket är positivt. I kommunen finns i åldersklasserna 50 år och äldre totalt 33 personer. Personalens åldersfördelning inom de olika enheterna Enhet -29 år år år år 60+ år Kommunkansli Hammargården Handikappservice Dagvård Näfsby skola och bibliotek Tekniska TOTALT Procentuell fördelning 7,8% 26,7% 31,1% 22,2% 12,2% Antalet sjukskrivningsdagar har ökat från år 2014 med 498 dagar eller 36 %. Antalet sjukskrivningsdagar har ökat betydligt inom Hammargården, dagvården och Näfsby skola. Delar man antalet sjukskrivningsdagar med 365 får man en indikation om att frånvaro med anledning av sjukskrivning utgör 5,1 årslöner. Per anställd utgör det här ca 21 dagar/år. 12

16 Antal frånvarodagar med anledning av sjukledighet Enhet Ökn % Kommunkansli % Hammargården % Handikappservice Dagvård % Näfsby skola och bibliotek % Tekniska TOTALT % Antalet frånvarodagar med anledning av moderskaps-, föräldra- och vårdledigheter har ökat från år 2014 till 2015 från 991 dagar till dagar. Antal frånvarodagar moderskaps-, föräldra- och vårdledigheter Enhet Ökn % Kommunkansli % Hammargården % Handikappservice Dagvård % Näfsby skola och bibliotek % Tekniska TOTALT % 13

17 4. 1. Friskvårdsaktiviteter Kommunen subventionerar vissa friskvårdsaktiviteter. De här aktiviteterna är styrketräning eller gruppaktiviteter i Avancia, massage hos valfri företagare som kommunen har avtal med samt simning i någon av de två simhallarna på Åland. 14

18 5. REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN ORDNATS Kommunen har ordnat sin interna kontroll genom att kommunstyrelsen antagit ett direktiv för ändamålet. Det här direktivet har antagits av kommunstyrelsen den Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunstyrelsen anser att den interna tillsynen fungerat tillfredsställande vad gäller att iaktta bestämmelser, föreskrifter och beslut. Kommunen har en god hållning till att följa regelverk Uppnående av målen Kommunstyrelsen har med hänvisning till det redovisade budgetutfallet kunnat konstatera att målen i den av kommunfullmäktige antagna budgeten uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. I den mån överskridningar uppstått har godtagbara förklaringar kunnat framställas Ordnandet av riskhanteringen Kommunstyrelsen kan konstatera att kommunen inte har några omedelbara ekonomiska risker på kort sikt emedan kommunen har en låg skuldsättning, god likviditet och ett positivt eget kapital. På längre sikt utgör det en risk att kommunen får allt mera uppgifter och att finansieringen från landskapet minskar. Särskilt enskilda klienter kan medföra synnerligen höga kostnader till vilka det är svårt att hitta finansiering. En ytterligare risk är att landskapet vidtar sparåtgärder gentemot kommunerna för att balansera landskapets budget. En riskkartläggning har begärts från kommunens nämnder och följande har framförts. Socialnämnden Eftersom samtliga verksamhetsområden är reglerade och styrda genom lag förutsätter det att personal håller sig uppdaterade vad gäller förändringar och praktisk tillämpning. Ett riskmoment kan således föreligga ifall tiden helt enkelt inte räcker till för berörd personal att hålla sig à jour. Exempel på operativa verksamhetsrisker för socialkansliets del är bland annat begränsningarna på tillgång till extra personal vid exempelvis sjukfrånvaro och personalbyten. Den gråzon som idag finns mellan Ålands hälso- och sjukvård och kommunerna att finansiera tjänster är problematisk. Det finns en uppenbar risk att bedömningar om vem som skall finansiera tjänsten görs på godtyckliga grunder vilket kan medföra att någondera parten får felaktigt påta sig kostnader. 15

19 Skolnämnden Olycksfall i verksamheten samt även på väg till eller från skolan. Olyckor kan ske under lektionstid och inom skolans områden. Mobbning av elever och lärare kan förekomma och det finns både elever och personal som utsätts för trakasserier. I verksamheten finns risk för konflikter mellan skolan, föräldrar och personal. En ytterligare risk är hot mot elever och skolpersonal. Det är en risk att viktiga avtal, sekretessbelagda handlingar etc. kan hamna i fel händer. En risk utgör också de störningar i verksamheten som kan bli aktuella om nyckelpersoner slutar. En risk är att personskador kan uppstå p.g.a. att redskap eller verktyg är i dåligt skick i t.ex. gymnastik eller slöjdundervisning. Informationsflödet till föräldrar kan utgöra ett riskmoment ifall viktig information inte når fram till berörda barns föräldrar. Även skadegörelse på kvällar och helger utgör en risk för verksamheten. De alltmer krävande upphandlingarna utgör en risk när tillräcklig sakkunskap saknas. Undervisning för elever med annat modersmål än svenska utgör en risk om rutiner saknas, vilket kan leda till att elever går miste om utbildning. Fritidsnämnden Fritidsnämnden bedömer att det finns risk för olyckor speciellt när barn är inblandade. Då gruppstorlekar kan gå uppemot ca 25 barn kan det vara svårt att ha en fullständig överblick av verksamheterna. Enligt lagstiftning finns inte några regler om hur stora grupper en ledare får ha i olika verksamheter. I samband med att kommunen genomförde en upphandling av försäkringar tecknade kommunen en frivillig olycksfallsförsäkring för de barn som deltar i kommunens fritidsverksamhet. Byggnadstekniska nämnden Vid problem med någon av kommunens fastigheter ansvarar i första hand kommunteknikern, som för detta ändamål har en beredskapstelefon. Kommunteknikern i sin tur beaktar och undersöker problemet och kontaktar lämplig part för eventuell reparation eller åtgärd. Fastighetsskötarna i kommunen är tillgängliga ifall akuta skador uppstår vid någon av kommunens fastigheter, på vatten- och avloppsledningsnätet eller vägnätet. Vid mer svårartade problem anlitas företag med jourberedskap inom det aktuella området. Från de större fastigheterna skickas larm via meddelande till fastighetsskötarnas mobiltelefoner vid problem med värme och ventilation. Ett datasystem, Grundfos KAUKO, finns för övervakning av avloppspumpstationerna för avloppsledningen Kattby Östanträsk. Datasystemet avger larm vid fel som rapporteras till förutbestämd mobiltelefon via SMS. Larmen går till fastighetskötare samt till byggnadskontorets GSM-telefon. På övriga pumpstationer finns larm genom en röd lampa som börjar lysa vid hög nivå i stationerna. Nya lagkrav uppkommer kontinuerligt vilka beaktas av tjänstemännen och förtroendevalda i samråd med myndigheter, såsom Ålands landskapsregering och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. 16

20 Gemensamma lantbruksnämnden De risker som kan förknippas med lantbruksnämndens verksamhet berör närmast personalsituationen. Eftersom verksamheten till stora delar sköts av en person kan störningar uppstå. Detta är i nuläget hanterbart eftersom samarbetet med såväl Jomala som Finströms kommuner är ikraft och utbytet har intensifierats. Detta betyder att fler personer är involverade i rutiner och ärenden Avtalsverksamhet Kommunstyrelsen anser att det inte förekommer några negativa följder med anledning av ingångna avtal i kommunen. Som grundregel är det alltid viktigt då man ingår avtal för längre tid att det finns en uppsägningsklausul som möjliggör för kommunen att säga upp ett oförmånligt avtal Bedömning av hur den interna revisionen är ordnad Kommunstyrelsen anser att det i Hammarlands kommun inte finns orsak att ha en särskild enhet för den interna kontrollen under kommunstyrelsen. Då kommunens storlek är relativt liten är det tillräckligt att förtroendeorgan, ledande tjänstemän och förmän ansvarar för att den interna kontrollen fungerar inom respektive område. Den interna kontrollen har fungerat tillfredsställande under räkenskapsåret KOMMUNALFÖRBUND OCH SAMFUND Kommunen är medlem eller aktieägare i följande intressesamfund: De gamlas hem k.f. K.f. Södra Ålands högstadiedistrikt Ålands omsorgsförbund k.f. Ålands kommunförbund k.f. Ålands miljöservice k.f. Ålands energi Ab Ålands vatten Ab Ålands problemavfalls Ab 17

21 7. KOMMUNSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING OM BEHANDLINGEN AV REDOVISNINGSPERIODENS RESULTAT Kommunstyrelsen i Hammarland föreslår att kommunens överskott för år 2015 om ,75 lämnas kvar på räkenskapsperiodens överskottskonto inom det egna fria kapitalet. Från årsbidraget har man före överskottet avdragit avskrivningar. Det finns fortsättningsvis anledning för kommunfullmäktige och -styrelsen att ha en strategi att föra en stram ekonomisk politik eftersom kommunens budget och ekonomiplan visar på negativa resultat för åren Kommunstyrelsen bör även vid behov uppmana nämnderna att noggrant följa upp att den antagna budgeten för år 2016 verkställs i enlighet med fullmäktiges beslut och att det inte finns utrymme för överskridningar. Kommunstyrelsen i Hammarland ger dessutom under sommaren 2016 direktiv för uppgörande av budget och ekonomiplan för åren enligt de ekonomiska förutsättningar som råder. 18

22 Ekonomisk överblick År Invånare Skattesats % Löner, driftsekon. /inv. Förändr. i lönesumman % Driftsekon. netto /inv. Årsbidrag /inv Invester. netto, /inv. Lånestock /inv , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Årsbidrag /inv År 19

23 RESULTATRÄKNING Budget Ökn % Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter , ,59-24 % Avgiftsintäkter , ,43 2 % Understöd och bidrag , ,79-12 % Övriga verksamhetintäkter , ,62-1 % , ,43-11 % Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden , ,80 3 % Lönerbiskostnader Pensionskostnader , ,28 2 % Övriga lönebikostnader , ,94 5 % Köp av tjänster , ,34-9 % Material, förnödenheter och varor , ,68-5 % Understöd , ,72 3 % Övriga verksamhetskostnader , ,35 15 % , ,11-2 % Verksamhetsbidrag , ,68-1 % Skatteinkomster , ,28-5 % Landskapsandelar , ,85 9 % Finansiella intäkter och kostnade Ränteintäkter , ,04-5 % Övriga finansiella intäkter , ,60 20 % Räntekostnader , ,76-33 % Övriga finansiella kostnader , ,23-97 % , ,65 17 % Årsbidrag , ,10 14 % Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , ,35 6 % Nedskrivningar Extraordinära poster Extra ordinära intäkter Extra ordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat , ,75 27 % Ökning(-) eller minskning(+) av avskrivningsdifferens Ökning(-) eller minskning(+) av reserver Ökning(-) eller minskning(+) av fonder Räkenskapsperiodens överskott , ,75 27 % RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsint./verksamhetskostnader % 11,6 % 12,7 % Årsbidrag/Avskrivningar % 168,1 % 156,8 % Årsbidrag /invånare Invånarantal

24 BALANSRÄKNING BALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL AKTIVA A BESTÅENDE AKTIVA , ,05 I Immateriella tillgångar , ,23 1 Immateriella rättigheter 6 162, ,41 2 Övriga utgifter med lång verkningstid , ,82 3 Förskottsbetalningar II Materiella tillgångar , ,26 1 Mark- o vattenområden , ,74 2 Byggnader , ,51 3 Fasta konstruktioner och anordningar , ,75 4 Maskiner o inventarier , ,79 5 Övriga matriella tillgångar 6 Förskottsbetalningar och , ,47 pågående nyanläggningar III Placeringar , ,56 1 Aktier och andelar , ,56 2 Masskuldebrevslånefordringar 3 Övriga lånefordningar 4 Övriga fordringar B FÖRVALTADE MEDEL 4 840, ,60 1 Statens/landskaps uppdrag 896, ,00 2 Donationsfonders särskilda täckning 3 944, ,60 3 Övriga förvaltade medel C RÖRLIGA AKTIVA , ,22 I Omsättningstillgångar 1 Materiella förnödenheter 2 Varor under tillverkning 3 Färdiga produkter/varor 4 Övriga omsättningstillgångar 5 Förskottsbetalningar II Fordringar , ,22 Långfristiga fordringar 4 890,60 1 Kundfordringar 2 Lånefordringar 3 Övriga fordringar 4 890,60 4 Resultatregleringar Kortfristiga fordringar , ,22 1 Kundfordringar , ,91 2 Lånefordringar 3 Övriga fordringar , ,09 4 Resultatregleringar , ,22 III Finansiella värdepapper,, , ,00 1 Aktier och andelar 2 Placeringar i penningmarknadsinstrument , ,00 3 Masskuldebrevslånefordringar 4 Övriga värdepapper IV Kassa och bank , ,00 AKTIVA TOTALT , ,87 21

25 PASSIVA A EGET KAPITAL , ,41 I Grundkapital , ,93 II III IV Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,73 V Räkenskapsperiodens underskott/överskott , ,75 B C AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 1 Avskrivningsdifferens 2 Reserver AVSÄTTNINGAR 1 Avsättningar för pensioner 2 Övriga avsättningar D FÖRVALTAT KAPITAL 3 944, ,60 1 Statens/landskapsuppdrag 2 Donationsfondernas kapital 3 944, ,60 3 Övrigt förvaltat kapital E FRÄMMANDE KAPITAL , ,86 I Långfristigt 7 205, ,99 1 Masskuldebrev 2 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 3 Lån från offentliga samfund 7 205, ,99 4 Lån från övriga kreditgivare 5 Erhållna förskott 6 Skulder till leverantörer 7 Övriga skulder 8 Resultatregleringar II Kortfristigt , ,87 1 Masskuldebrevslån 2 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 3 Lån från offentliga samfund , ,38 4 Lån från övriga kreditgivare 5 Erhållna förskott 354,00 6 Skulder till leverantörer , ,32 7 Övriga skulder , ,22 8 Resultatregleringar , ,95 PASSIVA TOTALT , ,87 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 92 % 91 % Relativ skuldsättningsgrad, % 12 % 12 % Ackumulerat överskott T Ackumulerat överskott /invånare Lån /invånare Lånestock 31.12, T Invånarantal

26 FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL Kassaflödet i verksamheten Budget Årsbidrag , ,10 Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel , ,65 Kassaflödet i verksamheten , ,45 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter , ,20 Finansieringsandelar för investeringsutgifter , ,00 Försäljningsinkomster tillgångar bland bestående aktiva , ,00 Kassaflödet för investeringarnas del , ,20 Verksamhetens och invest. kassaflöde , ,75 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar av utlåningen Ökning av utlåning Minskning av utlåning Förändringar av lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån , ,38 Förändringar av kortfristigalån 2 127, ,58 Förändrigar i lånebeståndet , ,80 Förändringar av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital 672,00-30,61 Förändringar av omsättningstillgångar Förändring av fordringar , ,21 Förändringar av räntefria skulder , ,13 Övriga förändringar av likviditeten , ,73 Kassaflödet för finansieringens del , ,93 Förändring av likvida medel , ,18 Förändring av likvida medel , ,18 Likvida medel , ,00 Likvidamedel , ,82 FINANSIERINGSKALKYLENS NYCKELTAL Verksamhetens och investerngarnas kassaflöde under 5 år Intern finansiering av investeringar, % 163 % 95 % Låneskötselbidrag 2069 % 1914 % Kassamedel 31.12, T Kassautbetalningar/år T Likviditet, kassadagar Invånarantal

27 FÖRKLARINGAR TILL NYCKELTALEN Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetskostnader/verksamhetsint. % = 100 * Verksamhetsintäkter/ Årsbidrag/Avskrivningar % Årsbidrag /invånare Verksamhetskostnader = 100 * Årsbidrag/Avskrivningar och nedskrivningar = Årsbidrag/Invånarantal Balansens nyckeltal: Soliditetsprocent Relativ skuldsättningsgrad Lånestock Lån /invånare =(Eget kapital + Ackumulerad avskrivningsdifferens + Frivilliga reserveringar + Uppskrivningar av anläggningstillgångar) / Hela kapitalet - Erhållna förskott) = (Främmande kapital - Erhållna förskott) / Driftsinkomster Främmande kapital (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skulder) = Lån / Invånarantal Finansieringskalkylens nyckeltal Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde för bokslutsåret och de fyra föregående åren Intern finansiering av investeringar % = 100 * Årsbidrag /Egen anskaffningsutgift för investeringar Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) / Kassamedel 31.12, (Räntekostnader + Låneamorteringar) = (Bland finansieringstillgångarna upptagna placeringar i penningmarknadsinstrument, skuldebrevsfordringar, finansiella värdepapper samt pengar och banktillgodohavanden) Kassautbetalningar/år, M = Verksamhetskostnader + Återkrävd moms + räntekostnader + Övriga finansiella kostnader + Investeringar i anläggningstillgångar + Ökning av utgivna lån + Minskning (amortering) av långfristiga lån) Likviditet, kassadagar = 365 dgr * Kassamedel / Kassautbetalningar 24

28 SAMMANDRAG FÖR ÅR 2015 Radetiketter Bokslut 2014 Ursprunglig budget 2015 Fastställd budget 2015 Bokslut 2015 Anv. % Över/under C1 HAMMARLANDS KOMMUN , ,75-163,1 % ,75 C12 CENTRALNÄMNDEN/ CENTRALVALNÄMNDEN Extern 964, ,57 49,3 % 1 114,43 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN 964, ,57 49,3 % 1 114,43 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 400, ,80 94,7 % -189,20 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,37 77,5 % 1 303,63 Intern -39, ,00 75,5 % 40,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -39, ,00 75,5 % 40,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -39, ,00 75,5 % 40,00 C10 REVISORERNA Extern , ,45 104,6 % -231,45 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,45 104,6 % -231,45 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,45 104,6 % -231,45 Intern -136, ,00 102,1 % -3,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -136, ,00 102,1 % -3,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -136, ,00 102,1 % -3,00 C11 KOMMUNSTYRELSEN Extern , ,57 96,7 % ,43 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,57 96,7 % ,43 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,08 78,8 % ,92 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,46 94,4 % ,54 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,19 108,4 % ,19 Intern , ,06 94,6 % ,94 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,06 94,6 % ,94 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,00 95,4 % ,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,94 102,6 % -396,94 C20 SOCIALNÄMNDEN Extern , ,47 95,2 % ,53 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,47 95,2 % ,53 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,27 107,3 % ,27 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,83 96,0 % ,17 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,91 103,0 % ,91 Intern , ,82 91,1 % ,18 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,82 91,1 % ,18 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,00 100,0 %,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,82 94,7 % ,18 C30 SKOLNÄMNDEN Extern , ,66 96,5 % ,34 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,66 96,5 % ,34 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,08 147,1 % 7 863,08 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,26 96,8 % ,74 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,48 98,4 % 1 203,52 Intern , ,16 105,3 % ,16 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,16 105,3 % ,16 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 5 000, ,00 100,0 % -,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,16 104,2 % ,16 C40 BIBLIOTEKSNÄMNDEN Extern , ,04 88,7 % 8 045,96 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,04 88,7 % 8 045,96 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 762,96 18,55 18,55 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,83 87,7 % 8 126,17 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,76 102,1 % -98,76 Intern , ,00 72,4 % 796,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,00 72,4 % 796,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,00 72,4 % 796,00 25

29 Radetiketter Bokslut 2014 Ursprunglig budget 2015 Fastställd budget 2015 Bokslut 2015 Anv. % Över/under C50 FRITIDSNÄMNDEN Extern , ,07 94,0 % 9 537,93 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,07 94,0 % 9 537,93 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER -36, ,15 183,4 % 2 502,15 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,31 94,7 % 7 035,69 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,91 100,0 %,09 Intern , ,93 91,1 % 2 372,07 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,93 91,1 % 2 372,07 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,93 91,1 % 2 372,07 C60 BYGGNADSTEKNISKA NÄMNDEN Extern , ,03 74,3 % ,97 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,03 74,3 % ,97 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,88 111,0 % ,88 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,20 86,2 % ,80 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,71 102,0 % ,71 Intern , ,85 91,5 % ,15 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,85 91,5 % ,15 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,64 97,1 % ,36 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,79 100,5 % -524,79 C70 GEMENSAMMA BRANDNÄMNDEN Extern , ,26 76,1 % ,74 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,26 76,1 % ,74 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 164, ,40 43,5 % ,60 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,85 72,7 % ,15 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,81 100,0 %,19 Intern , ,00 90,2 % 674,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,00 90,2 % 674,00 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 45,00 46,00 46,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,00 90,8 % 628,00 C80 LANTBRUKS- OCH SKOGSNÄMNDEN Extern , ,31 104,5 % -812,31 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,31 104,5 % -812,31 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,00 82,7 % ,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,31 89,9 % 5 579,69 A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 13,56 Intern , ,00 95,2 % 181,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,00 95,2 % 181,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,00 95,2 % 181,00 C89 FINANSIERINGSDEL Extern , ,18 100,3 % ,18 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,18 100,3 % ,18 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 5 688,56 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,46 104,7 % -88,46 A5100 SKATTEINKOMSTER , ,02 98,4 % ,98 A5110 LANDSKAPSANDELAR , ,68 103,1 % ,68 A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER , ,94 149,3 % 5 097,94 Totalsumma , ,75-163,1 % ,75 26