AT Skog SA. Revisionsrapport. Omcertifiering

Relevanta dokument
Viken Skog SA. Revisionsrapport. Omcertifiering

Glommen Skog SA. Revisionsrapport. Uppföljande revision 1

Glommen Skog AS. Revisionsrapport. Uppföljande revision 1

Allskog SA. Revisionsrapport. Uppföljande revision 1

Sammanfattande Revisionsrapport

Sammanfattande revisionsrapport

Sammanfattande Revisionsrapport

Nortömmer AS. Revisionsrapport. Uppföljande revision 2

Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek

Nortømmer AS. Revisionsrapport. Uppföljande revision 1. Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek

Skogsägarna Norrskog Ek. För. Revisionsrapport. Offentlig sammanfattning. Omcertifiering

SMF Certifiering AB. Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek

Skogsägarna Mellanskog Ek. För. Revisionsrapport. Offentlig sammanfattning. Omcertifiering

Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek

Glommen SA. Revisionsrapport. Uppföljande revision 2

Moelven Skog AB. Revisionsrapport. Uppföljande revision 1

Nätraälvens Virkesförsäljningsförening. Revisionsrapport. Uppföljande revision nr 1

Skogscertifiering Prosilva AB. Revisionsrapport. Uppföljande revision nr 1

Siljan Skog AB. Revisionsrapport. Omcertifiering. Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek

Siljan Skog AB. Revisionsrapport. Omcertifiering

Siljan Skog AB. Revisionsrapport. Omcertifiering

Skogscertifiering Prosilva AB. Revisionsrapport. Omcertifiering

Revisionsrapport. DEL1: GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER - REVISION Företag: Moelven Skog AB Certifikatnr: , , , 26472

Orana AB. Revisionsrapport. Uppföljande revision nr 2. Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek

SMF Certifiering AB. Revisionsrapport. Nr 1 PEFC Skogsbruk, 14001

Skogsstyrelsen. Revisionsrapport. Omcertifiering

Revisionsrapport. Dokumentgranskning ingår. Verksamhetssystem för Allskog SA

Revisionsrapport. DEL1: GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER - REVISION Företag: Moelven Skog AB Certifikatnr: , , 26472

Revisionsrapport. SMF Ledningssystem

Skogsstyrelsen REVISIONSRAPPORT. Re-certification

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Samma krav gäller som för ISO 14001

Revisionsrapport. Dokumentgranskning ingår. Siljan Skog Spårbarhetssystem

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001

Norra Skogsägarna Ek. förening

Rutin för intern miljörevision

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Omcertifieringsrevision den 23 och 24 november 2015.

Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter. avvikelser. SS-EN ISO 14001: PEFC SWE 003:3 Entreprenörsstandard

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den Revisionsregler/

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan Monica Kasevik

Rutin för intern miljörevision

Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter Standard Större avvikelser Mindre avvikelser

Stockholm 24 april Till regeringen, att: statsråden Bucht och Skog

Rutin för intern revision

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY

Uppföljande revision Revisionens resultat och rekommendation till certifieringsinstansen Totalt noterades 4 mindre avvikelser.

Revisionsrapport. Systemet i datorn

Inga krav utöver ISO 14001

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)

Revisionsrapport. DEL1: GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER - REVISION Företag: Norra skogsägarna ek.för Skogsavdelningen Certifikatnr: ,

Svenska PEFC:s Entreprenörsstandard

Rutiner och plan för miljörevisioner

Svenska PEFC:s krav för direktcertifiering och certifiering i grupp

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den och gällande fr.o.m.

Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Institutionerna för mark och miljö, vatten och miljö samt energi och teknik ISO 14001:2004

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO Active Care Sverup AB

Revision, Falun (Bergvik Skog Öst AB), hösten 2016

rwieitii AflflIDt Svenska Skogsplantor Resultat

Krav vid Gruppcertifiering

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter. Antagen den 15 maj 2019

Revisionen omfattar. Revisionspersonal Ort Datum Dagar Dagens guide. Uppsala, Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Box 7014

Företaget planerar för förbättringar inom området mål och därtill hörande handlingsplaner

ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet


Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Regler för godkännande av revisorer. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Bilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11

Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek

Svenska PEFC:s Entreprenörsstandard

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9

Krav vid Gruppcertifiering

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

Internrevision för ständig

Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016 ISO 9 001:2015 Sammanfattning av hur motsvarar kraven i SKB kraven i ISO Ledarskap, ansvar och delaktighet

Krav vid Gruppcertifiering

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013

Utfärdare Datum Beteckning Sida RISE Research Institutes of Sweden AB Certification Box BORÅS

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2014

Rapport från certifieringsrevision, granskning av miljöledningssystem och miljöredovisning

Rapport från uppföljande revision. Uppdragets omfattning. Revisionsresultat, avvikelser

Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter Standard Större avvikelser Mindre avvikelser SS-EN ISO 14001:


Revision,

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)

Nyheter i ISO och 14004

REVISIONSRAPPORT Datum/Date

Det är skillnad på spår och spår

Miljöledningsnytt - nya ISO & andra nyheter

makes it easier, faster and more fun!

Krav för certifieringsorganisationer

makes it easier, faster and more fun!

Svenska PEFC:s Entreprenörsstandard

Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Transkript:

AT Skog SA Revisionsrapport Omcertifiering

Grundläggande revisionsdata Kundadress Certifikatsnummer 1432005 AT Skog SA Postbox 116 Sentrum 3701 Skien, Norge Revisionskriterium: SS-EN ISO 14001:2004 Norsk PEFC Skogstandard, NA Doc. 53 Date(s) of audit 2015-08-31 2015-09-03 Revisionsaktivitet x x Certifieringsrevision steg I Uppföljande revision Nr: MS- Omcertifiering Ändrat scope (omfattning) Särskild revision, ange vad: Annat Dokumentgranskning ingår Steg II Revisorer Revisionsledare Jörgen Hedeås Revisiondag(ar): 4 Revisor(er) Revisiondag(ar): Omfattning (scope) av certifieringen 1432005: Skogbehandling og avvirkning, kjøp og salg av tømmer i samsvar med Norsk PEFC skogstandard 2006.Transportorganisering, Revisionens utförande Denna revision för omcertifiering har genomförts enligt en revisionsplan som täcker in funktionerna för AT Skog SA. En preliminär 3-års plan har upprättats för kommande revisionsaktiviteter. Revisionen genomfördes i god anda där alla berörda visade stort intresse och engagemang. I årets revision granskades huvudkontoret och 3 skogbruksledare. Revisionen omfattade så väl dokumentationsgranskning, personintervjuer, genomgång och stickprov i de olika funktionerna och fältbesök i skogen. Fältbesöken lades i år hos lokalkontoren i Skien och Sauland. 7 stycken slutavverkningar, 2 planteringar/lövröjningar och 1 gallring granskades genom fältrevisioner, både där AT Skog hade driftsansvar och där skogsägaren hade driftsansvar. Tre skogsmaskinförare och två skogsägare deltog också. Version: 20-mar-2015 Sida 2 av 9

Övergripande resultat AT Skog har ett väl inarbetat ledningssystem och lägger nu över det i ett mera processbaserat verksamhetssystem. De reviderade medarbetarna var väl insatta i ledningssystemet. En ändring av organisationen är under införande där funktionsbeskrivningar och ansvarsfördelning är väl beskrivna. En ny strategiplan är under framtagande där företagets verksamhetsmål kommer att ingå. x Ingen åtgärd krävs Ledningssystemet och verksamheten uppfyller kraven helt (inga avvikelser) Åtgärd krävs Ledningssystemet och verksamheten uppfyller i stort kraven, men vissa brister identifierades (mindre avvikelse/r kunde konstateras) Omedelbar åtgärd krävs Ledningssystemet bedöms inte vara tillräckligt infört eller verksamheten visade på stora brister (stor/a avvikelse/r har konstaterats) Summering avvikelser Se separat dokument för detaljerade beskrivningar av avvikelserna Stor(a) avvikelse(r) utfärdad(e): 0 Mindre avvikelse(r) utfärdad(e): 0 Uppföljning av avvikelser som utfärdades vid föregående revision Alla avvikelser från de föregående revisionerna är sedan tidigare stängda. De korrigerande åtgärder som införts utifrån dessa har granskats även vid denna revision och bedöms fungera på ett tillfredsställande sätt. Version: 20-mar-2015 Sida 3 av 9

Positiva iakttagelser Ledningens genomgång är strukturerat genomförd och väl dokumenterad med utvärderingar och beslut om åtgärder. Bra underlag finns också för detta. Företaget har relevanta miljömål med koppling till de viktigaste miljöaspekterna. AT Skogs miljö prestanda har utvecklats positivt under den senaste 3-års perioden. Exempelvis utveckling av IT-verktyg för planering av skogsplanläggning och skogsbruksverksamhet, vidareutvecklade rutiner för undvikande av biologiskt viktiga områden, utbildningsinsatser, m.m. Miljöaspekterna är identifierade och värderade på ett mycket strukturerat och bra sätt. Anställda har genomgått kurser och tester för vidareutvecklade metoder för operativa arbeten. Exempelvis skogbruksåtgärder i närheten av BVO. De interna revisionerna är bra genomförda med sammanställning av resultat vilket är rapporterat och utvärderat på ledningens genomgång. AT Skog har ett bra register över de anlitade entreprenörerna där även förarnas utbildningar framgår. Företaget har en bra omfattning av avvikelser och förbättringsförslag som även hanteras systematiskt. Medarbetarna visade bra kunskap om hur de använder IT verktygen för planering av skogbruksåtgärder. Rutinerna och arbetet kring BVO har ytterligare tydliggjorts och implementerats. I de besökta objekten var i huvudsak lämplig hänsyn tagen utifrån PEFC- skogstandard. Version: 20-mar-2015 Sida 4 av 9

Behov av förbättringar AT Skog borde även lägga in företagets positiva miljöaspekter i miljöaspektförteckningen. Miljöaspekterna för inköp av tjänster för avverkningar och logistik saknas i miljöaspektförteckningen. Det ställs inga miljökrav på yttre miljö för entreprenörer och logistikföretag. AT Skog har identifierat några entreprenörer som ej uppfyller kraven för aptering och några som brister i återrapportering av miljörapporter. Det finns även brister i återrapportering av miljörapporter från skogägare med eget driftsansvar. Det finns en del äldre avvikelser som behöver stängas. Företaget behöver öka insatserna ytterligare för att förebygga körskador vid avverkningarna. I en avverkning kunde basvägen lagts på fastare mark och mindre körning på åkermark. I en avverkning kunde det ha sparats mera vegetation längs med en bergvägg mot nordost. I Norsk PEFC Skogstandard kravpunkt 2 står det att bästa tillgängliga teknologi (BAT) skall användas. Intertek förväntar sig utifrån detta att det exempelvis ställs miljökrav på att det inte används mineralisk sågkedjeolja hos högstmaskinerna och att det ställs krav på däckval hos logistikföretagen. Version: 20-mar-2015 Sida 5 av 9

Ledning & aktiv styrning mot företagsmål. Organisationen finns beskriven med funktionsbeskrivningar. Ledningens genomgång är strukturerat genomförd och väl dokumenterad med utvärderingar och beslut om åtgärder. Bra underlag finns också för detta. Företaget har relevanta miljömål med koppling till de viktigaste miljöaspekterna. AT Skogs miljö prestanda har utvecklats positivt under den senaste 3-års perioden. Exempelvis utveckling av IT-verktyg för planering av skogsplanläggning och skogsbruksverksamhet, vidareutvecklade rutiner för undvikande av biologiskt viktiga områden, utbildningsinsatser, m.m. Externt inkomna synpunkter/klagomål hanteras i systemet för avvikelsehantering och har behandlats i ledningsmöten. Miljöaspekterna är identifierade och värderade på ett mycket strukturerat och bra sätt. AT Skog borde även lägga in företagets positiva miljöaspekter. Utifrån företagets betydande miljöaspekter finns det relevanta styrningar och uppföljningar. Det som spontant saknas är exempelvis miljökrav på yttre miljö för entreprenörer och logistikföretag. Företaget har en lista över relevanta lagar som berör verksamheten och en utvärdering har gjorts av att kraven uppfylls. De reviderade skogsbruksledarna kände till laglistan. Det finns även ett väl fungerande HMS system. En bedömning av även gjorts över vilka tänkbara nödlägen för yttre miljö som kan uppkomma i verksamheten. Beredskapsplaner finns utarbetade för de betydande riskerna. Exempelvis skogsbrand. Vid nyanställning finns dokumentation av uppläringsplaner. Även sedan tidigare anställda har genomgått kurser och tester för vidareutvecklade metoder för operativa arbeten. Exempelvis skogbruksåtgärder i närheten av BVO. Medarbetarsamtal hålls regelbundet. Arbetsflödet från inköp av virke/försäljning av tjänster till slutfört uppdrag granskade översiktligt med ett bra utfall. Ytterligare analyser kan ske av prioriteringar av vilka delmoment i flödena som behöver noggranna styrningar och uppföljningar. Bra samarbete finns även med marknadsavdelningen med volymplanering och styrning av aptering. Företaget har en bra skogplanverksamhet som både skogägare och AT Skog har stor nytta av i sina verksamheter. Version: 20-mar-2015 Sida 6 av 9

Uppföljning & system för internrevision. I. Intern revision av organisationen sker enligt en preliminär flerårsplan. Revisionerna är bra genomförda med sammanställning av resultat vilket är rapporterat och utvärderat på ledningens genomgång. Avvikelserna hanteras av linjeansvariga. Intern revision av skogsägare är genomförd i tillräckligt antal och enligt standardens krav. Även här är utfallet mycket bra dokumenterat och utvärderat. Uppföljning/leverantörsbedömning av skogsentreprenörer sker på ett flertal sätt. Bland annat med apteringsuppföljning och resultat från kontrollerna i utförda objekt. AT Skog har ett bra register över de anlitade entreprenörerna där även förarnas utbildningar framgår. AT Skog har identifierat några entreprenörer som ej uppfyller kraven för aptering. Med företagets nya organisation kommer det ske ännu mera uppföljningar och dialoger med entreprenörerna. Företaget har en bra omfattning av avvikelser och förbättringsförslag som även hanteras systematiskt. Det finns en del äldre ärenden som behöver stängas. Granskning av 3 skogbruksledare. Organisation och ansvar är väl inarbetat på distrikten. Företaget har ett strukturerat och heltäckande verksamhetssystem som täcker in arbetsflödet från inköp av virke till leverans vid industri och slutredovisning. I detta finns bland annat rutiner för vilka miljöhänsyn som ska tas i verksamheten. Medarbetarna visade bra kunskap om hur de använder IT verktygen för planering av skogbruksåtgärder. Medarbetarna har kännedomen om vilka lagar som är relevanta för verksamheten och var de kan hitta aktuell laglista i systemet. Det hålls veckovisa möten för planering av verksamheten. Under revisionen besöktes tio skogsbruksåtgärder innefattandes intervju av en skogsägare och en entreprenör. Det är viktigt att det är de lagfarna ägarna som skriver på virkeskontrakten och de kontrakt som granskades var påskrivna. I nuvarande virkeskontrakt med skogsägare borde det framgå bättre att skogsägaren även kommer att ingå i AT Skogs PEFC-certifiering. I den kommande nya PEFCstandarden finns kravet att miljöavtalet ska finnas i en separat bilaga. Miljörapporterna för de granskade objekten var bra utförda och företaget har allt bättre IT-verktyg för planeringen av objekten. I dessa verktyg finns det goda möjligheter att ta bra hänsyn till biologiskt viktiga områden. Rutinerna och arbetet kring BVO har ytterligare tydliggjorts och implementerats, bland annat så ska alla nyckelbiotoper, rovfågelbon mm märkas i fält med miljöband. För lokalisering av rovfågelbon och tjäderspelplatser m.m. har skogbruksledarna tillgång till lokala informationer. Företaget har bra styrning på att rätt apteringsinstruktioner kopplas till varje avverkningsobjekt. En slutavverkning som även omfattade områden inom vernskog granskades genom dokumentskontroll från virkeskontrakt till slutredovisat med bra resultat. Dialog hade även skett med skogschefen i kommunen. I de besökta objekten var i huvudsak lämplig hänsyn tagen utifrån PEFC- skogstandard. Företaget behöver öka insatserna ytterligare för att förebygga körskador vid avverkningarna. I en avverkning kunde basvägen lagts på fastare mark och mindre körning på åkermark. I en avverkning kunde det ha sparats mera vegetation längs med en bergvägg mot nordost. Version: 20-mar-2015 Sida 7 av 9

Objekt 1: Större slutavverkning i kustnära terräng med omväxlande mindre dalgångar och bergspartier. Bra tagen hänsyn med en väl tilltagen kantson mot en mindre tjärn med salamander. Lagade körskador. Lämpliga livslöpsträd i kantsonerna. Skogsägaren har planterat delar av avverkningen på ett bra sätt. Objekt 2: Pågående tidig slutavverkning av tyskgran med vissa kvalitetsproblem. Hänsyn tagen till att en del av avverkning omfattas av en Naturtype B och en kulturlämning. Bra hänsyn med lämpliga livslöpsträd i kantsonerna. Objekt 3: Pågående slutavverkning där stora regnmängder kommit nyligen. Ändå rimliga körskador som skall lagas. Angränsar till en Naturtype A. Ett mindre område med kulturgran inom naturtypen avverkades efter befaring av biolog. Bra hänsyn med lämpliga livslöpsträd i kantsonerna. Objekt 4: Mindre slutavverkning på fuktig mark med måttliga körskador. Lämplig hänsyn och livslöpsträd i kantsonerna. Objekt 5: En angränsande avdelning till objekt 3 som var både planterad och lövröjd granskades också där detta var genomfört på ett bra sätt och plantorna utvecklats bra. Objekt 6: Större slutavverkning där hänsyn var nödvändig till rovfågelbon. Dessa träd var markerade och erforderliga skyddssoner var lämnade. Stora regnmängder kom under avverkningen och betydande körskador uppstod. Delar av basvägen kunde ha dragits på fastare partier. I övrigt bra hänsyn tagen. Objekt 7: Slutavverkning i mycket brant terräng. Måttliga spårskador som var lagade. Det kunde ha sparats mera vegetation längs med en bergvägg mot nordost. I övrigt bra hänsyn med livslöpsträden i kantsonerna. Objekt 8: Liten slutavverkning i skogsägarens egen regi. Lämplig hänsyn tagen. Inga körskador. Objekt 9: Liten gallring av gran i skogsägarens egen regi. Lämplig hänsyn tagen. Inga körskador. Objekt 10: Äldre plantering och lövröjning i skogsägarens egen regi. Mycket bra utveckling av beståndet. Version: 20-mar-2015 Sida 8 av 9

Bekräftelse av genomförd revision Härmed bekräftas att revisionsen genomförts av Intertek Certification AB, Box 1103, 164 22 Kista Revisionsledarens namn samt e-mail Företagets representants namn samt e-mail Nästa revisionstillfälle har preliminärt planerats till : Jorgen.hedeas@intertek.com Ann Kristin Lunde Vecka 38 alt 39 2016 akl@atskog.no Version: 20-mar-2015 Sida 9 av 9