Utvärdering Gröna Kortet. Genomförd av Lena Hannu -utvecklingsledare Övertorneåkommun

Relevanta dokument
norrbus.overkalix.se

RAPPORT Utvärdering av Gröna kortet, en rutin och checklista för hur samverkan skapas kring barn och unga

2008 gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga- Norrbus. Antagen Region Norrbottens styrelse, sept 2013

RAPPORT Utvärdering av Gröna kortet, en rutin- och checklista för hur samverkan skapas kring barn och unga

RAPPORT Utvärdering av Gröna kortet, en rutin- och checklista för hur samverkan skapas kring barn och unga

Modellområdesprojektet Norrbus Östra Norrbotten psynk

norrbus.overkalix.se

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014

Arvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.

Utgångspunkt för den lokala överenskommelsen

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Barns psykosociala ohälsa

Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015

SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA I N ORRBOTTTEN

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Uppdrag Psykisk Hälsa

Samordnad individuell plan

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt

Löltali BU84NM )1. Lokal BUS-samverkan mellan Sollentuna kommun och Stockholms Läns Landsting

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013

Forshaga Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5

Barn och unga vuxna i utsatt situation. Det lokala arbetet i Närvårdsområde Mark

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2015

Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013

Barn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar

Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober Haparanda stad. Uppföljning granskning av placerade barn och unga

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

Minnesanteckningar från möte med den lokala SUF-gruppen i Falun

Samordnad individuell plan

Integration Gävleborg. Partnerskap i syfte att samordna, utveckla och stärka arbetet med integration och mångfald i Gävleborg

Västbus. reviderade riktlinjer 2012*

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Temagrupp Barn och Unga

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Mellan Sollentuna kommun och berörda parter inom Landstinget har följande avtal angående lokal BUS-samverkan träffats. Avtalet omprövas årligen.

Västbus hur funkar det?

Samverkansrutiner mellan skola och socialtjänst. Barn från 1 år till utgången av gymnasiet

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Nätverkssamordnarna. Patrik Friberg & Paula Örtemark (Socialförvaltningen) Lisa Ahlström Lind & Henrik Rydberg (Skolförvaltningen)

Workshop Överkalix 8 nov 2011

Utvärdering Gröna Kortet. Inom Psynkprojektet - Barn i behov av sammansatt stöd Norrbottens Läns Landsting Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå

Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus*

Redovisning av BUS-avvikelserapporter som inkommit till BUS- sekretariatet under perioden

Valle och Mika HAPARANDA

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne

VÄSTBAS I STENUNGSUND

Generated by Foxit PDF Creator Foxit Software For evaluation only.

SIP samordnad individuell plan

Det är barns och ungas behov som ska stå i centrum - detta behöver alla hjälpas åt att bevaka.

Katja Kamila

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Foto: Oleg Kozlov/Mostphotos. Manual för samverkansmöten SIP BARN OCH UNGA

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Västbus riktlinjer organisation och uppdrag inom LGSområdet

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Region Jönköping och Jönköping, Habo, Mullsjö kommun

Presentation av samverkansmodellen vid ULAdagarna

Att främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017

Yrkesintroduktion för personal på HVB för barn och unga

Elevhälsoplan Fröviskolan

Västbus reviderade riktlinjer 2012*

Västbus reviderade riktlinjer Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar.

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO FÖRSKOLA 2018/2019

Förskolan föräldraenkät På vår. Solhjulets. Gävle Totalt. Bomhus. förskola. Antal svarande Utveckling och Lärande

Område Aktivitet Genomförande Mål Lokal Styrgrupp i Borlänge

Vilket ä r Ditt/Ert fö rstä steg efter den hä r dägen? Hur gä r Du/Ni vidäre?

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

BBIC i Örebroregionen slutrapport..

SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019

Har barn alltid rätt?

Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland

Barnhälsoplan Tallbackens förskola. Knivsta kommun

Trygg och säker uppföljning av patienten

BUS rapport BUS-avvikelser i Stockholms län 2018

Projektdesign. Utvärdering/ kartläggning. Består av 3 delar: Utveckling och implementering. Uppföljning och utvärdering.

Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.

Minnesanteckningar från Borlänges lokala SUF-Grupp

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kopparholmen 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Fö rä ldrärs syn pä fö rsköleverksämheten

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

HLT- strukturerad samverkans modell

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Transkript:

Utvärdering Gröna Kortet Genomförd av Lena Hannu -utvecklingsledare Övertorneåkommun

Norrbusöverenskommelsen Länets kommuner + NLL Östra Norrbottens rutin för nätverksmöten och samordnad individuell plan - SIP

Socialtjänsten Primärvården Barnpsykiatrin Elevhälsan Habiliteringen Vuxen.

Intervjuade 66 personer Skola: förskollärare, lärare, kurator, skolsköterska, matpersonal, rektor, förskolechef, kostchef Socialtjänst: ifo och lss HVB hem, hem för ensamkommande Primärvård: bvc, mvc, familjens hus BUM: bup och hab

RESULTAT -Kännedom & användning 93 % känner till kortet 85 % har ett kort 65 % har använt det gröna kortet kallar till nätverksmöten, hänvisar till det, arbetsplan HÖG ANVÄNDNING Checklista för samverkan och unga Före nätverksmötet Kräver mina iakttagelser någon åtgärd? Behövs fler än en kompetens/aktör för a och insatser hos barnet/den unge? Vad säger min chef? Vem talar med barnet/den unge och de Vad säger de? Vem gör kallelse och ordnar det praktis nätverksmötet? Hur lägger vi upp nätverksmötet? Vem för anteckningar? Vem skriver Samordna (SIP)? Under och efter nätverksm Hur hanteras SIP? Är alla aktörer, barn och föräldrar klara ö göras? Är det klart med vem som gör vad? Är samordnarens uppdrag och roll klar? Är det klart när uppföljningen ska göras? Är alla nöjda med de insatser som plane vad kan ytterligare göras? Vem gör avvikelserapport till

Personal Deltagit vid nätverksmöte 77% har medverkat vid ett nätverksmöte Oftast används inte kortet vid mötet - rutinen är med i bakhuvudet

Personal Implementering -Rutin 69 % har fått introduktion i rutinen Utbildning, studiedag, samtal med chefen, informationsmöte Vanligare med en rutin inom kommunen, ex. samordnare ordnar utbildning Ovanligare inom respektive verksamhetsområde, ex. att socialchefen ordnar utbildning

Personal RESULTAT -implementeringen 63 % ganska säker / säker påatt använda rutinen BUM, skola, socialtjänst + Förskola och barnhälsovård

Personal Gröna Kortet -vid nätverksmöte 68% tycker att Gröna Kortet är ett stöd för genomförande av nätverksmöte bra vid osäkerhet, för ny personal har lett till att verksamheter tänker påsamma sätt, det är mindre ifrågasättande nu

Personal Avvikelser Oftast förekommande avvikelser: SIP - upprättas inte alltid Samordnare utses inte alltid Avvikelserapportering görs inte Aktör tar inte sitt ansvar: väntar på att annan kallar vill att annan aktör fixar kommer inte på möte ber föräldrar kontakta annan aktör

Personal Barnets perspektiv Ja! 85 %(Personalen) Barnet behöver inte åka till olika aktörer Vi försöker individualisera -barn är olika Skriver SIP utifrån barnets perspektiv

Personal Gröna Kortet -effekt hos personalen Mer än hälften tycker att de blivit säkrare på att ta tag i problem Det går snabbare Fler aktörer som tar ansvar Lättare för ny personal 43 % har blivit mer uppmärksamma påatt upptäcka behov Påminns om hur viktigt det är med samverkan och insatser

Personal Gröna Kortet -som verktyg för samverkan Kortet har bidragit tillsamverkan -Ja! 68% Underlättar kontakten med andra aktörer och får en spridningseffekt

Från utvärderingen Kunskapsläge -om rutiner & checklistor Bland personal finns en stor tilltro till att utbildning och erfarenhet räcker. Checklistor och strukturerade metoder ger bättre resultat än bara utbildning och erfarenhet. (Andershed, 2013)

Personal Föräldrakontakten Har fungerat MYCKET BRA De flesta kommer Bra medgivandeblankett, kallelseblankett pånätet Viktigt med tydlig information före

Personal Vad kan aktörerna förbättra? BUM: vara med fysiskt Socialtjänst: följa upp och återkoppla mer Skolan: förskolan mer delaktig Mer samverkan med: socialtjänsten, vuxenpsykiatrin och barnhälsovården

Personal EFFEKT FÖR BARNET/FAMILJEN Svårt att visa om kortet haft effekt i resultat för det enskilda barnet (jämförande studie) Personalens upplevelse 82% tycker barnet fått stöd, samordnat 83% insatser påbörjats 73% utredning har påbörjats 60% lättare att lösa problem

Föräldrar Föräldrars upplevelse -13 intervjuer Jag fick bra information Skolan, BUM eller jag själv kallar Rätt personer var med påmötet 8 av 13 anger att SIP skrevs 9 av 13 ansåg att det var ett professionellt möte 10 av 13 klart vad som skulle göras efter mötet 9 av 13 insatserna gav resultat

Föräldrar Var det samverkan? Majoriteten = ja 5 av 13 upplevde inte samverkan Drygt hälften tyckte att det underlättade, det var fler som såg och ville hjälpa Exempel påsvar vid nej: Socialtjänsten skulle kalla till enskilt samtal men det blev aldrig av, den kontakten föll Olika penningpåsar

Föräldrar Grad av nöjdhet 1 INTE ALLS xxxx (vi kämpar fortfarande) 2 GANSKA xxxxx 3 NÖJD xx 4 MYCKET xxxx (slutet var toppen)

Föräldrar FÖRÄLDRAR SER GÄRNA Struktur (skriftlig plan, uppföljning och avslut) Konkreta åtgärder Information om exempelvis utredningar /regler Tidigare kontakt -8 av 13 föräldrar.

Röster från verksamheten: Det lilla kortet motsvarar en hel pärm med papper Nog tror jag att vi ligger i framkant, men det gör sig inte självt. Det krävs ett ständigt arbete för att både sprida och hålla arbetssättet vid liv (Personalomsättning!) Östra Norrbotten som modell STOLTHET Konceptet sprids i landet, Gotland, Sollentuna, Linköping m.fl

ÖVRIGT Tro hos ledning påatt det ger ekonomiska vinster Inga signaler påatt arbetet skulle ta mkt tid Helhetssyn effektivare resursanvänadande 86 % har förtroende för andra aktörer

Intresse? Ja! Riks och länsintresse Temadag Barn och ungas inflytande Kommunförbundet Luleå Barn och utbildningsberedning politiker Luleå Social beredning politiker Luleå Samverkansberedning kommun och landstingspolitiker Luleå Elevhälsans nätverk Norrbotten Kommunförbundet Luleå SKL stormöte (webb TV) + SKL nätverksmöte Stockholm Aktuellt för BUP:s nationella konferens 2015 Aktuellt på Länsstyrelsekonferens i november Planeras en länskonferens om Gröna kortet Östra Norrbotten tillsammans med kommunförbundet