Kursbeskrivning. Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation 1

1 (25) Version 2018-01-19 Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation 1 15 hp, grundläggande nivå, halvfart inom förskollärarprogrammet för barnskötare Kurskod UB08FS Vårterminen 2018 Kursadministratör Maria Lund maria.lund@buv.su.se Kontaktperson Marie Andersson marie.andersson@buv.su.se Kursansvarig examinator Anna Åkerfeldt Anna Ålund anna.akerfeldt@buv.su.se anna.ahlund@buv.su.se Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 (vxl) Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Frescati Hagväg 24, 20, 16B 106 91 Stockholm www.buv.su.se

2 (25) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning finns information om kursens innehåll, upplägg och examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen utgår från och relaterar till kursplanen (se kurshemsidan). Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där det 1-2 månader innan kursstart finns viktig information om kursen såsom schema, kursplan, kursbeskrivning, litteraturlista och kontaktuppgifter. Kurshemsidan söker du själv fram på www.buv.su.se/utbildning/kurshemsidor Mer information om kursen finns i lärplattformen Mondo. Mondosidan V18 Språk UB08-09FS används för information innan kursstart och kommunikation under kursens gång. Denna Mondosida blir tillgänglig kort tid efter att du registrerat dig på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på http://mondo.su.se och söker fram kursen under Mina aktiva sajter. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsida, eller genom att logga in via https://schema.su.se Ta för vana att kontinuerligt kolla schemat eftersom det kan ändras med kort varsel. Registrering Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen använder webbregistrering för denna kurs. I kursens Välkomstbrev på kurshemsidan finns närmare anvisningar för hur och när du registrerar dig på kursen. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Kursen tar utgångspunkt i ett förskoledidaktiskt perspektiv och behandlar: barns kommunikation och språkliga utveckling och dess betydelse för lärande utifrån olika teoretiska perspektiv, pedagogers och barns användning av digitala medier, barnlitteratur och andra resurser och dess betydelse för barns kommunikation och språkliga utveckling, språk i vid bemärkelse och betydelsen av lek och estetiska uttrycksformer som stöd för barns kommunikation och språkliga utveckling, design av didaktiska aktiviteter som stöd för barns kommunikation och språkliga utveckling, förskolans språkliga och kommunikativa miljö utifrån ett mångfaldsperspektiv, vilket omfattar såväl förskolans samhälleliga uppdrag som flerspråkighet.

3 (25) Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: redogöra för barns språkutveckling och utifrån olika teoretiska perspektiv diskutera betydelsen av språk och kommunikation för barns lärande i förskolan reflektera kring lekens och olika estetiska uttrycksformers betydelse för barns kommunikation och språkliga utveckling i förskolans verksamhet säkert och kritiskt använda digitala medier och resurser som stöd för barns kommunikation och språkliga utveckling såsom användningen av barnlitteratur och digitala verktyg i förskolans verksamhet utifrån ett mångfalds-och samhällsperspektiv analysera och planera för förskolans verksamhet som kommunikativ och språklig miljö Kursens upplägg Information om vilken kurslitteratur du behöver skaffa dig före kursstarten framgår av Välkomstbrevet på kurshemsidan. Kursen kräver intensiva litteraturstudier från början. Kursintroduktion sker fredag 19 januari 2018 kl. 9-10.30 i sal 103, Frescati hagväg 20, med översiktlig information om kursens innehåll och förväntade studieresultat, kurslitteratur, examinationer, uppgifter och undervisning. Föreläsning 1 samma dag behandlar språk och kommunikation i digitala miljöer som utgångspunkt för första sjokets digitala produktion. Får du förhinder att närvara vid kursstarten ska du i förväg meddela kursadministratören för att inte förlora din plats på kursen. Denna kurs har två kursintroduktioner, en för varje sjok i kursen. Kursintroduktioner ger både allmän information och introducerar aktuell uppgift och en eller två examinationer. Det första sjoket omfattar 19 januari - 23 februari, följt av ett andra sjok 23 februari - 18 juni. (Examinationen i kursen UB09FS utgör en fortsättning på examinationerna i kursen UB08FS). Varje sjok startar med en uppgift, som kräver både individuellt arbete och samarbete i SA-lag. Uppgifterna ska strukturera och underlätta arbetet med examinationerna. Därtill ger kurslärare i varje sjok muntlig handledning av, eller digitalt gensvar på, studenters påbörjade texter inför kommande examinationer. Utöver litteraturstudier är kursens undervisningsformer seminarier, föreläsningar, verkstäder, fältstudie, enskilda uppgifter och gruppuppgifter i SA-lag. Första sjoket fokuserar dels digitala resurser, dels barnlitteratur, samt skapande av en digital produktion. I sjoket ingår uppgift 1 analys av appar och barnlitteratur. Sjoket avslutas med presentationer av digital produkt, EXB1. Andra sjoket handlar dels om typisk språkutveckling, dels om språk och kommunikation utifrån olika teoretiska perspektiv. Uppgift 2 ska utföras individuellt och fokuserar observationer av barns språk. Därefter ska du planera och genomföra en fältstudie med

4 (25) etnografiska observationer, utifrån dina egna funderingar kring språk och kommunikation, EXB2. Materialet från observationerna använder du för alla senare examinationer i kursen. EXB3 omfattar en muntlig SA-lagspresentation baserad på individuellt skrivna rapporter. Sjoket omfattar även musikverkstäder, gemensamma grupparbeten, och att individuellt utarbeta synopsis och börja skriva uppsats. EXB4 består av två delar: deltagande i verkstäderna som examineras vid ett heldagsseminarium och individuellt skrivet synopsis för examinationen i efterföljande kurs. I kursen UB09FS skriver du en uppsats. Vid handledande samtal i mitten av juni förs resonemang kring påbörjad uppsats. Därefter fullföljs uppsatsskrivandet individuellt, med avslut i augusti. Uppgifter Kursens två uppgifter består av: Uppgift 1: a) SA-lagspresentationer av barnboks- och appanalyser (seminarium 4). Uppgift 2: a) Observation av kommunikation, samt publicerat noteringsblad (senast publicerat den 9 mars, kl. 23.59). b) Observation av meningslängd, samt publicerat protokoll (senast publicerat den 9 mars, kl. 23.59). Litteratur Litteraturlistan finns tillgänglig på kurshemsidan senast två månader före kursstart. Viss kurslitteratur finns tillgänglig online och ett kurskompendium publiceras på kursens Mondosida. Övrig kurslitteratur säljs av Akademibokhandeln Frescati och av Campusbutiken. Litteraturlistan finns tillgänglig på kurshemsidan senast två månader före kursstart. Viss kurslitteratur finns tillgänglig online och ett kurskompendium publiceras på kursens Mondosida. Övrig kurslitteratur säljs av Akademibokhandeln Frescati och av Campusbutiken. Kurslitteraturen omfattar obligatorisk litteratur och valbar fördjupningslitteratur inklusive arbetsmaterial. Sammantaget består kursens litteratur av böcker med forskningsbaserade texter, vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Därtill ingår skönlitteratur, barnlitteratur och arbetsmaterial i form av styrdokument, uppsatser, tidningsartiklar. Innehållet i kurslitteraturen bearbetas i första hand genom individuella litteraturstudier och grupparbete i SA-lag. Följande frågor kan användas när du läser och antecknar: 1. Vad försöker författaren få sagt? Vad är budskapet?

5 (25) 2. Vilka begrepp är texten uppbyggd kring? Och hur förstår jag dessa begrepp? 3. Hur kan resonemanget framställas som skiss eller bild, figur eller tabell? 4. Vilken betydelse får textens innehåll för mig som förskollärare? En lista på all obligatorisk litteratur finns sist i denna kursbeskrivning. Därefter följer valbar fördjupningslitteratur. Den valbara litteraturen består bland annat av vetenskapliga artiklar. Innehåll Sjok 1 Pågår perioden 19 januari till 23 februari. Kursintro 1 Anna Åkerfeldt Anna Ålund Marie Andersson Föreläsning 1 Anna Åkerfeldt Innehåll Första kursintroduktionen ger översikt över kursen, dess innehåll, mål, upplägg, litteratur, uppgifter, examinationer, resurser, arbetssätt med fokus på sjok 1 och uppgift 1. Språk och kommunikation i digitala miljöer Litteratur Trageton, A. (2014). ss. 75-102. Åkerfeldt, A. & Selander, S. (2016). ss. 5-15 Fördjupningslitteratur: Bonus Copyright Access (2017). http://www.bonuscopyright.se/ Facer, K. (2011). ss. 1-29. Jönsson, K. (2014). I Riddersporre, B. & Bruce, B. (red.) (2014). ss. 71-91. Workshop Föreläsning 2 Rikard Apelgren Medieverkstan Barnlitteratur Selander, S. (2017). ss. 28-46 Kåreland, L. (2005). (142 s.) Rhedin, U. (2013). I Eriksson, L., Rhedin, U. & Oscar K. (red.). ss. 167-183. Fördjupningslitteratur: Nikolajeva, M. (2000). (271 s.)

6 (25) Föreläsning 3 Monica Söderström Lareu Seminarium 1 Seminarium 2 Flera språk och flerspråkighet. Förskolan som mångkulturell språklig och kommunikativ miljö. Språk och kommunikation i digitala miljöer Bearbetning av Uppgift 1. Handledning av SA-lagens arbete med EXB1. Upphovsrätt Granskning av barnlitteratur och bilderböcker Bearbetning av Uppgift 1 Kultti, A. (2014). ss. 15-35. Skolverket. (2016). Lpfö98. Skolverket. (2012). ss. 25-30. Skolverket. (2013). ss. 7-39. Åkerfeldt, A. & Selander, S. (2016). ss. 5-15. Fördjupningslitteratur: Bonus Copyright Access (2017). http://www.bonuscopyright.se/ Kåreland, L. (2005). ss. 9-153. Rhedin, U. (2013). I Eriksson, L., Rhedin, U. & Oscar K. (red.) ss. 167-183. Fördjupningslitteratur: Nikolajeva, M. (2000). (271 s.) Föreläsning 4 Petra Petersen Seminarium 3 Förskoledidaktik och barns flerspråkighet Högläsning och berättande som språkdidaktisk lekaktivitet. Seminarium 4 Redovisning av uppgift 1. Kjällander, S. (2014). ss. 9-36, 109-119. Trageton, A. (2014). ss. 75-102. Fördjupningslitteratur: Jönsson, K. (2014). I Riddersporre, B. & Bruce, B. (red.). ss. 71-91. Fast, C. (2011). ss. 181-199. Rhedin, U. (2013). I Eriksson, L., Rhedin, U. & Oscar K. (red.). ss. 167-183. Fördjupningslitteratur: Fast, C. (2014). I Riddersporre, B. & Bruce, B. (red.). ss. 29-50. Sundmark, B. (2014). I Riddersporre, B. & Bruce, B. (red.). 114-166.

7 (25) Seminarium 5 Examinerande seminarium EXB1 Digital produktion Sjok 2 Pågår perioden 23 februari till 18 juni. Kursintro 2 Anna Åkerfeldt Anna Ålund Marie Andersson Föreläsning 5 Ulrika Marklund Innehåll Sjok 2 och uppgift 2 samt examinationerna EXB2 och EXB3 Typisk språkutveckling 1: introduktion, tidig utveckling. Introduktion till Uppgift 2. Seminarium 6 Typisk språkutveckling 1: tidig utveckling. Bearbetning av Uppgift 2: Uppföljning observation 1, med anteckningar i Noteringsblad. Litteratur Elm Fristorp, A. & Lindstrand, F. (2012). ss. 11-16. Kress, G. (1997). ss. 1-14. Kultti, A. (2014). ss. 9-13. Schött, K., Hållsten, S., Moberg, B. & Strand, H. (2015). ss. 7-56. Sundberg, U. (2007) I Fagius, G. (red). ss. 25-31. Vygotskij, L. S. (2001). ss. 7-21. Bjar, L. & Liberg, C. (2010). ss. 17-28. Bjar, L. (2010). I Bjar & Liberg (red). ss. 103-125. Kultti, A. (2014). ss. 15-23. Sundberg, U. (2007) I Fagius, G. (red). ss. 25-31. Westerlund, M. (2009). ss. 7-34, 162-177. Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010). ss. 17-28. Bjar, Louise (2010). I Bjar & Liberg (red). ss. 103-125. Kultti, A. (2014). ss. 15-23. Sundberg, U. (2007) I Fagius, G. (red). ss. 25-31. Westerlund, M. (2009). ss. 7-34, 162-177. Föreläsning 6 Ulrika Marklund Typisk språkutveckling 2: fyra språkliga domäner 1 Liberg, C. (2010). I Bjar & Liberg (red). ss. 79-102. Strömqvist, S. (2010). I Bjar & Liberg (red). ss. 57-62. Westerlund, M. (2009). ss. 73-103. Seminarium 7 Typisk språkutveckling 2: fyra språkliga domäner 1 Bearbetning av Uppgift 2: Uppföljning observation 2, Liberg, C. (2010). I Bjar & Liberg (red). ss. 79-102. Strömqvist, S. (2010). I Bjar & Liberg (red). ss. 57-62.

8 (25) Föreläsning 7 Ulrika Marklund med anteckningar i Protokoll. Typisk språkutveckling 3: fyra språkliga domäner 2 Westerlund, M. (2009). ss. 73-103. Bruce, B. (2010). I Riddersporre, B. & Persson, S. (red.). ss. 101-118. Strömqvist, S. (2010). I Bjar & Liberg (red). ss. 62-76. Westerlund, M. (2009). ss. 103-135. Seminarium 8 Typisk språkutveckling 3: fyra språkliga domäner 2 Föreläsning 8 Åsa Bartholdsson Uppgift 2. Etnografiskt fältarbete med observationer, fältanteckningar, täta beskrivningar och etiska överväganden Bruce, B. (2010). I Riddersporre, B. & Persson, S. (red.). ss. 101-118. Strömqvist, S. (2010). I Bjar & Liberg (red). ss. 62-76. Westerlund, M. (2009). ss. 103-135. Kaijser, L., & Öhlander, M., (red.) (2011). ss. 1-84, 113-141. Seminarium 9 Metodseminarium Kaijser, L. & Öhlander, M. (red.) (2011). ss. 1-84, 113-141. Seminarium 10 Litteraturseminarium Elm Fristorp, A. & Lindstrand, F. (2012). ss. 36-123. Gillen, J. & Hall, N. (2012/2013). ss. 3-17. Kress, G. (1997). ss. 87-110. Kultti, A. (2014). ss. 15-35. Skolverket. (2013). ss. 7-39. Vygotskij, L. S. (2001). ss. 7-21. Föreläsning 9 Åsa Bartholdsson Seminarium 11 Akademisk text Schött, K., Hållsten, S., Moberg, B. & Strand, H. (2015). ss. 7-61. Handledande seminarium: Plan för fältstudie EXB2 Valbar vetenskaplig artikel, se Mondo-sidan. Seminarium 12 Exempel på analys av täta beskrivningar. Diskussion kring vilka begrepp i kursens teoretiska Carlsson, R. & Bagga-Gupta, S. (2006). ss. 193-211. Elm Fristorp, A. & Lindstrand, F. (2012). ss. 36-123.

9 (25) perspektiv som utgör användbara analysredskap. Genomgång av EXB3. Gjems, L. (2011). ss. 19-82 Kress, G. (1997). ss. 87-110. Fördjupningslitteratur: Björklund, E. (2008). ss. 31-44. Åkerfeldt, A. (2014). ss. 40-48. Seminarium 13 Föreläsning 10 Ketil Thorgersen Examinerande seminarium EXB3, Muntliga presentationer Musik som språk Don Lind, H. (2007). I Fagius, G. (red.). ss. 90-99. Sundin, B. (2007). I Fagius, G. (red.). ss. 67-73. Riddersporre, B. & Söderman, J. (red.) (2012). ss. 11-190. Fördjupningslitteratur: Holmberg, Y. (2017). ss. 7-127. Musikverkstäder 1, 2 & 3 Föreläsning 11 Maria Borgström Föreläsning 12 Annika Elm Föreläsning 13 Ulrika Marklund Pågår 4 till 25 maj. Se schema via Timedit. Sociokulturellt perspektiv på språk och kommunikation Design för lärande. Socialsemiotik, och designorienterat multimodalt perspektiv Typisk språkutveckling 4: interaktion och språkstimulans Gjems, L. (2011). ss. 11-32, 59-83. Kultti, A. (2014). ss. 8-130. Vygotskij, L. S. (2001). ss. 7-21. Elm Fristorp, A. & Lindstrand, F. (2012). ss. 36-123. Kress, G. (1997). ss. 1-110. Kjällander, S. (2014). ss. 9-36 & 109-119. Fördjupningslitteratur: Selander, S. (2017). ss. 9-24 & 92-153. Westerlund, M. (2009). ss. 35-72 & 136-154. Föreläsning 14 Språkverkstaden Seminarium 14 Att skriva uppsats Schött, K., Hållsten, S., Moberg, B. & Strand, H. (2015). ss. 7-107 & 133-162. Examinerande seminarium EXB4

10 (25) Verkstäder Kursens verkstäder utgår från kursens förväntade studieresultat och kurslitteraturen. Musik som språk verkstad 90 minuter x 3 Musikverkstäderna ska erbjuda deltagarna tillgång till några redskap för musikaliskt utforskande språkdidaktiska arbetssätt i förskolan. Närvaro Enligt kursplanen är specificerade undervisningstillfällen obligatoriska och frånvaro ska kompenseras. Specificerade undervisningstillfällen är: Seminarium 4. Redovisande seminarium Examinerande seminarium (seminarium 13 & 14) Examinationstillfällen med muntlig presentation kräver närvaro enligt kursens schema för ordinarie examination, eller vid motsvarande senare omexamination. Examination Enligt kursplanen examineras denna kurs på följande vis: EXB1 Digital produktion 7.5 hp Betygsskala A-F EXB2 Plan för fältstudie 1 hp Betygsskala U-G EXB3 Muntlig och skriftlig presentation 3 hp Betygsskala U-G EXB4 Deltagande i verkstäder och synopsisskrivande 3.5 hp Betygsskala U-G Vid kursstarten publiceras instruktion på kursens Mondosida för alla ordinarie examinationer, med information om provkod, uppgift, bedömningsunderlag, inlämning, betygsdatum och betygskriterier. Datum och tidpunkt för inlämning av ordinarie examinationer framgår även på kurshemsidan se länken Schema, som visar kursaktiviteter bokade i TimeEdit. Examinationerna återfinns i bilaga 1. Provkod Ordinarie examination VT18 EXB1 Digital produktion 23 februari Presentation av digital produkt EXB2 Plan för fältstudie 10 april EXB3 Skriftlig rapport 27 apr

11 (25) Muntlig presentation EXB4 Deltagande i verkstäder, 8 juni Synopsis Examinationer ska vara rättade senast 15 arbetsdagar efter inlämningsdatum eller examinerande seminarium. Betyget publiceras på mitt.su.se. Student som inte i tid lämnat in fullständigt bedömningsunderlag får inget betyg registrerat för aktuell examination i kursen. Vad som utgör nödvändigt bedömningsunderlag framgår av instruktionen för varje examination se kursens Mondosida, Filsamling, mappen Examination. För att behålla möjligheten att gå kursen senare termin måste studenten begära studieuppehåll eller studieavbrott före kursens slut. Studieuppehåll eller studieavbrott ska meddelas till både kursgivande institution och till hemvistinstitutionen. Allmän information om examination Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är examination ett ärende om betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på en students prestation utifrån vad som anges i kursplanen om kunskapskontroll och examination. Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsmoment som skapar bedömningsunderlag för betygsättning. En förutsättning för betygssättning är att examinator fått ett underlag för bedömning. Mer information om examination och betygssättning i Regelboken Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet Omexamination Reglerna för omexamination och vad som gäller vid underkänt betyg framgår av kursplanen. Omexaminationer VT 2018 Den som vill delta vid omexamination behöver mejla till koordinator för kursen och anmäla sitt deltagande samt ange kurs och provkod. Ifall omexamination görs senare än den termin kursen påbörjades behövs även omregistrering på kursen för att kunna delta i omexamination. Kontakta då kursadministratören och begär omregistrering samt tillgång till kursens Mondosida för aktuell termin. Dessa åtgärder ska säkra att deltagare vid omexamination dels får tillgång till rätt instruktion och giltigt inlämningssätt, dels får bedömning och registrerat betyg.

12 (25) Provkod Omexam 1 synlig Anmälan senast Omexam 1 inlämning EXB1 21 mars 24 april 4 maj EXB2 2 maj 15 maj 25 maj EXB 3 15 maj 15 juni 29 juni EXB4 6 aug 15 aug 24 aug Extra tillfälle att fullgöra uppgift Betyg och betygskriterier Student som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget Godkänd kan inte heller ändras till Underkänd på studentens begäran. Beskrivning av betygskriterier A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Underkänd, något mer arbete krävs F = Underkänd, mycket mer arbete krävs Betyg på hel kurs För kursbetyg krävs lägst betygsgraden E eller G på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda och alla närvarokrav uppfyllda. För slutbetyg på kursen krävs lägst betyget G respektive E på examinationerna, samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betyget på EXB1 blir slutbetyg på kursen. Regler och rättigheter Under www.su.se/regelboken finns en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet

13 (25) eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta. Enligt 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen får en arbetsgivare inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik. Läs om lika rättigheter och möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder. Fusk, plagiat eller självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder egen eller andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurs-litteratur eller texter du funnit på internet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Urkund och kompletterande sökmotorer. I denna kurs kontrolleras skriftliga inlämningar. När du som student lämnar in ditt arbete som bedömningsunderlag för examination i denna kurs motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom Stockholms universitets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt.

14 (25) Övrig information Studentinflytande och kursvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs får du en kursvärdering som kursledningen och kurslärarna uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: www.buv.su.se/studentrad Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden erbjuder gratis seminarier kring studievanor och studieteknik, tala i grupp och skrivuppgifter. Här kan du få individuell handledning kring alla typer av skriftliga uppgifter du ställs inför på universitetet. Läs mer om stöd i dina studier och kontaktuppgifter http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden Information om rättstavningsprogram och annat stöd finns på http://www.su.se/student Om du har en varaktig funktionsnedsättning och behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning, på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se Meddela även kursansvarig inför kursstart vilken anpassning du är i behov av så att det finns möjlighet att ordna med det praktiska i tid. Mer information finns på www.su.se/utbildning under rubriken Studera med funktionsnedsättning. Medieverkstan är en öppen lärandemiljö med IT-pedagoger som erbjuder alla lärarstudenter pedagogiskt stöd i skapandet av multimediala produktioner med ljud, bild och text liksom stöd i arbetet med redovisningar, projekt och digital portfölj. Medieverkstan tillhör Institutionen för språkdidaktik. Läs mer om Medieverkstan, öppettider och hur du kan hitta till Medieverkstan - http://www.su.se/hsd/medieverkstan Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning via länken www.sus.su.se

15 (25) Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet (www.gratisstudentforsakring.se) Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under den tid du tillbringar på universitet och under resan till och från universitetet samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda www.su.se/samir Mitt universitet Som student får du tillgång till följande genom att logga in på http://mitt.su.se Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver för att som student använda dig av till exempel Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm. Obligatorisk kurslitteratur Bruce, B. (2010). Lek och språk. I Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur, ss. 103-118. (15 s.) ** Carlsson, R. & Bagga-Gupta, S. (2006). "Verktyg och lådor." En studie om språkfokuserade aktiviteter för minoriteter på förskolearenor. Nordisk Pedagogik, 26(3), ss. 193-211. (18 s.)* Don Lind, H. (2007). Musik och rörelse hör ihop. I Fagius, G. (red.) Barn och sång om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur, ss. 90-99. (10s.) Elm Fristorp, A. & Lindstrand, F. (2012). Design för lärande i förskolan. Stockholm: Norstedts, ss. 36-123. (87 s.) Fast, C. (2011). Att läsa och skriva i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (272 s.) Gillen, J. & Hall, N. (2012/2013). The Emergence of Early Childhood Literacy. I Larson, J. & Marsh, J. (red.) Handbook of Early Childhood Literacy. 2 uppl. London: Sage, ss. 3-17. (14 s.)*

16 (25) Gjems, L. (2011). Barn samtalar sig till kunskap. Lund: Studentlitteratur. (149 s.) Häll, L. (2013). Kommunikativ mångfald i förskolebarns lek. I Björk-Willén, P., Gruber, S. & Puskás, T. (red.) Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag. Stockholm: Liber, ss. 71-90. (20 s.) Kaijser, L. & Öhlander, M. (red.) (2011). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur, ss. 1-84, 113-173, 265-296. (175 s.) Kjällander, S. (2014). En dator per elev lärande i en digital skolmiljö. Lund: Studentlitteratur, ss. 9-36, 109-119. (37 s.) Kress, G. (1997). Before Writing rethinking the paths to literacy. London: Routledge, ss. xiii-xxii, 1-110. (111 s.) Kultti, A. (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan lärande av och på ett andra språk. Stockholm: Liber. (131 s.) Kåreland, L. (2005). Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm. Natur & Kultur Akademiska, ss. 9-153. (142 s.) Rhedin, U. (2013). Barnet, bilderboken och högläsaren. I Eriksson, L., Rhedin, U. & Oscar K. (red.) En fanfar för bilderboken! Stockholm: Alfabeta Förlag, ss. 167-183. (17 s.) Sundberg, U. (2007). En flygande start - barnets första steg mot ett talat språk. I Fagius, G. (red.) Barn och sång om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur, ss. 25-31. (7 s.) Sundin, B. (2007). Barns eget skapande. I Fagius, G. (red.) Barn och sång om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur, ss. 67-73. (7 s.) Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. 2 uppl. Stockholm: Liber, ss. 75-129. (53 s.) Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos, ss. 7-21. (15 s.)* Westerlund, M. (2009). Barn i början: språkutveckling i förskoleåldern, Stockholm: Natur & kultur. (192 s.)

17 (25) Åkerfeldt, A. & Selander, S. (2016). Att söka och värdera digitala läromedel. Stockholm: Skolverket Lärportalen.* Härutöver tillkommer litteratur för teorispecifik fördjupning, avhandlingar, vetenskapliga artiklar, akademiska uppsatser, artiklar i tidningar och tidskrifter (ca 200 s.) och barnlitteratur (urval ca 100 s.). Referenslitteratur Puskás, T. (2013). Språk och flerspråkighet i förskolan. Ideologiska dilemman och vardagspraktik. I Björk-Willén, P., Gruber, S. & Puskás, T. (red.) Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag. Stockholm: Liber, ss. 45-70. (27 s.) Riddersporre, B. & Söderman, J. (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur. (190 s.) Schött, K., Hållsten, S., Moberg, B. & Strand, H. (2015). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber. (192 s.) Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 [ny rev.utg.]. Stockholm: Skolverket.* Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11. [Ny, rev. utg.]. Stockholm: Skolverket.* Skolverket (2013). Flera språk i förskolan teori och praktik. Stockholm: Skolverket.* Skolverket (2012). Få syn på språket. Ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Stockholm: Skolverket.* *Finns som elektronisk resurs Fördjupningslitteratur valbar (ca 200 s) Ahl, A-C. (2014). Språkliga rum. I Burman, A. (red.) Konst och lärande. Essäer om estetiska lärprocesser. Södertörns högskola, ss. 461-480. * Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. * Boglind, A. & Nordenstam, A. (2015) Från fabler till manga 1. Litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på barnlitteratur. Malmö: Gleerups Utbildning AB, ss. 277-285, 291-292. **

18 (25) Bonus Copyright Access (2017) Kopiera och dela skyddat material inom högskola och universitet. http://www.bonuscopyright.se/pages/hogskoloruniversitet [2017-06-14] Clay, M. M. (1991). Becoming literate: the construction of inner control. Portsmouth, N.H.: Heinemann, ss. 26-27, 46-47, 53-54, 62-66, 108-109, 228-229. ** Cekaite, A. & Björk-Willén, P. (2017). Svenska som andraspråk i förskolan: Utveckling i lek och lärarledda aktiviteter. I Lindgren, A-L., Pramling, N. & Säljö, R. (red.) Förskolan och barns utveckling. Malmö: Gleerups Utbildning AB, ss. 125-137. (13 s.) Ehrlin, A. (2012). Att lära av och med varandra. En etnografisk studie av musik i förskolan i en flerspråkig miljö. Diss. Örebro: Örebro universitet. * Facer, K. (2011). Learning futures. Education, technology and social change. New York: Routledge. * Fagius, G. (red). (2007). Barn och sång - om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur. Holmberg, Y. (2017). Musikskap i förskolan. Musikstunder ur ett didaktiskt perspektiv. Stockholm: Liber. Hvit Lindstrand, S. (2015). Små barns tecken- och meningsskapande i förskola. Multimodalt görande och teknologi. Diss. Jönköping: Jönköpings universitet. * Kjällander, S. (2016). Plattan i mattan Digitala lärplattor och didaktisk design i förskolan. Uppsala/Stockholm. (Rapport). * Kåreland, L. (2015). Skönlitteratur för barn och unga Historik, genrer, analyser. Lund: Studentlitteratur. (248 s.) Lightfoot, C., Cole, M. & Cole, S. R. (2012). The Development of Children. New York: Worth Publishers, ss. 247-265. ** Makers (2016) [video]. Stockholm: Makerskola. https://www.youtube.com/watch?v=ifcnwmcebyw [2017-06-12] Nikolajeva, M.(2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur. (271 s.) Nilsson, M. (2010). Developing Voice in Digital Storytelling Through Creativity, Narrative and Multimodality. Seminar.net. International Journal of Media, Technology and Life Long Learning, 6(2), ss. 148-160. (12 s.) * Petersen, P. (2015). Appar och agency. Barns interaktion med pekplattor i förskolan. Lic.- avh. Uppsala: Uppsala universitet. *

19 (25) Riddersporre, B. & Bruce, B. (red.) (2014). Berättande i förskolan. Stockholm: Natur och Kultur. (190 s.) Selander, S. (2017). Didaktiken efter Vygotskij. Design för lärande. Stockholm: Liber. Sandvik, M., Smørdal, O. & Østerud, S. (2012). Exploring ipads in Practitioners Repertoires for Language Learning and Literacy Practices in Kindergarten. Nordic Journal of Digital Literacy, 3(7), ss. 204-221. * Skaremyr, E. (2014). Nyanlända barns deltagande i språkliga händelser i förskolan. Lic.-avh. Karlstad: Karlstads universitet. * Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 [Ny, rev. utg.]. Stockholm: Skolverket. (Del 3: Förskoleklassen, s. 20-23). * Sandvik, M. & Spurkland, M. (2015). Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan. Lund: Studentlitteratur. (193 s.) Vad är Creative Commons? (2012) [video]. Stockholm: IIS. https://www.youtube.com/watch?v=yd9dp3vloyk [2016-01-12] Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB. Wassrin, M. (2013). Musicking: Kreativ improvisation i förskolan. Licentiatuppsats i barnoch ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. * Åkerfeldt, A. (2014). Didaktisk design med digitala resurser: en studie av kunskapsrepresentationer i en digitaliserad skola. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.* Änggård, E. (2005). Bildskapande en del av förskolebarns kamratkulturer. Diss. Linköping: Linköpings universitet. * *Finns som elektronisk resurs **Finns på kursens Mondosida, i Filsamling, mappen Kurslitteratur.

20 (25) Bilaga 1: Examination EXB1: Digital produktion 7,5 hp VT18 I denna examination ska du, tillsammans i SA-laget, designa en del av en digital produkt, muntligt presentera produkten samt skriva en text kring ditt deltagande i arbetet med produktionen. Den individuella texten ska omfatta max 500 ord. Digital produkt Designen av den digitala produkten ska fungera stödjande för barns språkutveckling och kommunikation. Produkten ska utformas på ett etiskt säkert och kritiskt sätt, följa etiska överväganden och upphovsrättsliga riktlinjer samt kunna prövas i förskolans verksamhet. Varje SA-lag ska hålla en presentation av sin digitala produkt där varje student bidrar till och deltar i presentationen. Presentationen ska inkludera en demonstration av den digitala produkten med fokus på hur produktionen kan fungera språkstödjande i förskolans verksamhet samt hur produkten kan användas i språkdidaktiska aktiviteter i förskolans verksamhet. Presentation avslutas med andra studenters konstruktiva muntliga feedback kring produktens utgångspunkt och funktion. Allmänt om EXB1 För godkänt betyg på examinationen EXB1 ska det framgå att du tillägnat dig kursens och kurslitteraturens innehåll på ett kunnigt sätt i förhållande till kursmålen. Senast 23 februari 2018 ska den digitala produkten publiceras på kursens Mondosida eller enligt överenskommelse med bedömande kurslärare. Den individuella texten ska publiceras i Uppgifter, Mondo, den 23 februari senast kl. 23.59. Betyg registreras i Ladok senast 16 mars 2018. Publicerad digital produkt ska följa upphovsrättsliga riktlinjer och har utformats etiskt säkert samt är möjlig att prövas i förskolans verksamhet. Betygskriterier E D Tillräckligt Tillfredsställande Den presenterade digitala produktens design tar på ett grundläggande sätt utgångspunkt i, samt kan fungera som stöd för, barns språk och kommunikation. Den presenterade digitala produktens design tar på ett tydligt sätt utgångspunkt i, samt kan fungera som stöd för, barns språk och kommunikation.

21 (25) C Bra B Mycket bra A Utmärkt Den presenterade digitala produktens design tar på tydligt sätt utgångspunkt i, samt kan fungera som stöd för, barns språk och kommunikation. Den presenterade digitala produktens design tar på utförligt sätt utgångspunkt i, samt kan fungera som stöd för, barns språk och kommunikation. Den presenterade digitala produktens design tar på utförligt sätt utgångspunkt i, samt kan genomgående fungera som stöd för, barns språk och kommunikation. Fx Otillräckligt F Helt otillräckligt Bedömningsunderlaget uppvisar några mindre brister i relation till kraven för betyget E och vilka kan åtgärdas inom 1 vecka. Bedömningsunderlaget uppvisar sådana brister i relation till en eller flera av bedömningsgrunderna att det behöver bearbetas och/eller göras om.

22 (25) Examination EXB2: Plan för fältstudie, 1 hp VT 2018 Bedömningsunderlaget utgörs av en plan för kommande fältstudie som ska genomföras med etnografisk metod i form av observationer. Av integritetsskäl är det endast tillåtet att i form av fältanteckningar dokumentera observationerna med penna och papper. Minst 10 korta observationer ska genomföras. Planen för fältstudie ska omfatta max 500 ord, exklusive referenslista. I din plan för fältstudie ska du: beskriva vad av barns språk och kommunikation du vill undersöka. Utgå från kurslitteratur, eget intresse och tidigare erfarenheter, samt föreläsningar, seminarier och SA-lagets diskussioner redovisa kort hur barns språk och kommunikation kan förstås utifrån kurslitteraturen föreslå en frågeställning som fokuserar barns språk och kommunikation beskriva rimlig observationstyp redogöra för etiska överväganden Allmänt För godkänt betyg ska det framgå att du tillägnat dig kursens och kurslitteraturens innehåll på ett kunnigt sätt i förhållande till kursmålen. Löpande referenser och referenslista ska vara i huvudsak korrekta enligt Harvard-systemet. Borås-guiden ska följas. Texten ska även vara strukturerad enligt anvisningarna ovan och alltigenom förståelig. Planen för fältstudier lämnas in i Uppgifter på kursens Mondosida, senast den 10 april 2018 kl. 23.59. Betyg på examinationen EXB2 registreras i Ladok senast den 2 maj 2018. Betygskriterier G U Presentera en genomförbar plan för fältstudie, med tillräckligt korrekt beskrivning av: antaganden om barns språk och kommunikation, observationstyp och etiskt förhållningssätt. Examinationen uppvisar brister i relation till kriterierna för betyget G och behöver göras om.

23 (25) Examination EXB3: Muntlig och skriftlig presentation, 3 hp VT2018 Bedömningsunderlaget består av en muntlig SA-lagspresentation samt en individuell skriftlig rapport. Varje student ska bidra till och delta i presentationen som ska riktas till studentkollegor. Muntlig presentation Varje studentarbetslag ska genomföra en muntlig presentation riktad till studentkollegor (ca 20 minuter). SA-lagets presentation diskuteras sedan i seminariegruppen (ca 10 minuter). Förbered presentationen genom att läsa varandras rapporter. Diskutera vilka möjligheter och utmaningar som har visat sig under fältstudierna. Välj gemensamt ut en tät beskrivning. Diskutera hur beskrivningen kan analyseras med teorispecifika begrepp. I presentationen ska ni konkretisera studentarbetslagets erfarenheter och lärdomar. Av presentationen ska det framgå: hur barns språk och kommunikation kan förstås utifrån olika teoretiska perspektiv, reflektioner kring metod och etiska överväganden, vilken tät beskrivning ni har valt och hur ni har analyserat den utifrån olika teoretiska perspektiv med teorispecifika begrepp. Individuell skriftlig rapport (1000-1200 ord) presentera hur barns språk och kommunikation kan förstås utifrån ditt valda teoretiska perspektiv samt redogör för minst tre begrepp som utgör möjliga verktyg för att analysera dina täta beskrivningar ange frågeställning beskriv vilken observationstyp du har använt, och hur du genomförde dina observationer. Redogör kort för vilka etiska överväganden du gjort inför och under din fältstudie. Reflektera över vilka möjligheter och utmaningar du erfarit samt hur din förförståelse kan ha påverkat dina observationer redovisa en eller flera av dina täta beskrivningar. Analysera en tät beskrivning med de teorispecifika begrepp du har valt. Allmänt om EXB3 För godkänt betyg ska det framgå att du tillägnat dig kursens och kurslitteraturens innehåll på ett kunnigt sätt i förhållande till kursmålen. Löpande referenser och referenslista ska vara i huvudsak korrekta enligt Harvard-systemet. Borås-guiden ska följas. Texten ska även vara strukturerad enligt anvisningarna ovan och alltigenom förståelig. Senast den 20 april 2018 kl. 23.59 ska rapporten, i form av ett word-dokument, vara publicerad i Uppgifter på kursens Mondosida. Rapporten ska samtidigt distribueras inom SA-laget. SAlagspresentationerna sker den 27 april, seminarium 13. Betyg registreras i Ladok senast den 22 maj 2018.

24 (25) Betygskriterier Studenten visar förmåga att: G U Genom muntlig och skriftlig presentation redogöra för genomförande av fältstudie. I presentationerna framgår rimliga redogörelser av teoretiska begrepp, samt metod- och etikreflektioner. Examinationen uppvisar brister i relation till kriterierna för betyget G och behöver göras om.

25 (25) Examination EXB4: Deltagande i verkstäder och synopsis 3,5 hp VT2018 Bedömningsunderlaget för EXB4 består av ett examinerade seminarium den 8 juni samt skriftligt synopsis (enligt nedan). Seminariet inleds med instruktioner för uppgiften som genomförs av SA-lagen under dagen. Synopsis Ditt synopsis ska bestå av nedan följande rubriker och omfatta max 1500 ord. Inledning - Beskriv kortfattat ditt intresse med fokus på språk och kommunikation. Bakgrund - Påbörja sammanfattning av hur språk och kommunikation kan förstås. Ta genomgående stöd i kurslitteraturen. Syfte och teoretisk utgångspunkt - Utifrån ditt intresse med undersökningen formulera ett syfte som tar utgångspunkt i ett teoretiskt perspektiv på språk och kommunikation samt formulera en frågeställning. Beskriv kortfattat de teoretiska utgångspunkterna och några centrala teoretiska begrepp som kan användas som analytiska redskap. Allmänt Resultat och analys - Presentera minst en tät beskrivning och analysera den utifrån valda analytiska redskap. För godkänt betyg ska det framgå att du tillägnat dig kursens och kurslitteraturens innehåll på ett kunnigt sätt i förhållande till kursmålen. Löpande referenser och referenslista ska vara i huvudsak korrekta enligt Harvard-systemet. Borås-guiden ska följas. Texten ska även vara strukturerad enligt anvisningarna ovan och alltigenom förståelig. Synopsis ska publiceras som ett word-dokument, med namn och provkoden EXB4 i dokumentnamnet i Uppgifter på kursens Mondosida senast 8 juni 2018 kl. 23.59. Betyg på examinationen EXB4 registreras i Ladok senast 29 juni 2018. Betygskriterier Studenten visar förmåga att G U Designa och iscensätta en förskoledidaktisk aktivitet med fokus på språk och kommunikation där musik utgör den centrala uttrycksformen. I synopsis påbörja rimliga och koherenta förslag och resonemang under alla angivna rubriker. Examinationen är otillräckligt och/eller bristfälligt genomförd i relation till något eller båda kriterierna för betyget G enligt ovan och behöver göras om.