Förväntansfulla blivande coacher samlades på Ullinge värdshus. E<er en återblick på vad vi tog med oss från förra träffen gick vi över?ll våra förväntningar för internatvistelsen där ord som lärorikt, kul, inspirerande var något alla höll med om. Lösningsfokus var något som vi pratade om under båda dagarna där vi fick förståelse och mer "verktyg"?ll ae coacha och hiea lösningar. Vi som coacher ska se möjligheter och ställa räe frågor. Nyhetsbrev Esthercoach steg 1, Internat den 5-6 december presenterade våra personliga förbäeringsarbeten, vilket var väldigt intressant och inspirerande. Dagen avslutades med en fantas?skt trevlig och god middag där vi lärde känna varandra bäere och skapade ee bredare nätverk. Vi sjöng, dansade och bjöd på oss själva, sen gick vi och lade oss med ee leende på läpparna. Dit Esther vill, dit ska vi gå. Vi gick igenom en övning för coachning, så kallad Björnen, där man är en grupp om tre där en ställer frågor, en svarar och den tredje iakear (resursdetek?v, ger posi?v och nega?v feedback e<er avslutad coachning). DeEa använde vi oss av när vi senare Fredagen inleddes med ae Jimmy Henriksson, poli?ker i Region Jönköping Län kommun, beräeade om vad Esther nätverk betyder för honom. Han tycker så klart ae vi ska lösa problem u?från den enskildes behov och ae vi ska se Esther som vår ledstjärna. Resten av dagen spelade vi LEAN och lärde oss vikten av effek?v logis?k, mätningar och ständiga små förbäeringar med delak?ghet av alla. ST-läkare lärde sig om friskt och sjukt i åldrandet. Upplevelse av trygghet betydelsefullt för livskvalitet och välbefinnande Läs mer på sidan 2-3 Esther på vård och omsorgscollege Esthercafé i Nässjö Läs mer på sidan 3-4 Läs mer på sidan 4 Esther-Kalender God Jul från oss Läs mer på sidan 5
Dagen avslutades med ae knyta ihop säcken och utvärdera våra förväntningar. Några exempel på vad vi tar med oss är ae tala är silver,?ga är guld och ae man ska fokusera på vart vi vill komma och tänka posi?vt. Vi vill passa på ae tacka för ee par roliga och lärorika dagar. Han tar också med sig vikten av samverkan mellan kommuner och lands?ng/regioner. Samverkan är så enormt vik?g för äldregruppen, och läkarkåren är en vik?g aktör när det gäller ae hiea samverkans-former, säger Daniel Gustafsson. Jag är stolt ae vi har Esther i vår region, det vore bra om fler läkare engagerar sig i deea arbete. Text: Anna Gran & Catarina Svensson, blivande Esthercoacher. Vetlanda kommun ST-läkare lärde sig om friskt och sjukt i åldrandet ST-läkare från hela landet deltog nyligen i en fyradagars SK-kurs i gerontologi, som är läran om åldrandet. Geriatriska kliniken på Länssjukhuset Ryhov arrangerade kursen i samarbete med Ins?tutet för gerontologi på Hälsohögskolan i Jönköping. Esther fanns också med i programmet. Kursen som de 35 ST-läkarna deltog i hölls för ae öka deras kunskaper om åldrandet både det vanliga åldrandet och ae kunna relatera det?lldet sjuka åldrandet. Det handlar om ae bredda synen på hälso- och sjukvårdens uppdrag och inse ae för ae skapa hälsa hos äldre behövs ee mycket större perspek?v än ae bara se på hälso- och sjukvården. Man behöver även se på omsorgen, hjälpmedlen och anhörigstödet, säger Daniel Gustafsson. Upplevelse av trygghet betydelsefullt för livskvalitet och välbefinnande genom hela livet Jag har under fem års?d studerat upplevelse av trygghet hos äldre. Jag disputerade i juni 2014 på min avhandling Trygghet på vems villkor, vilket bland annat innebär ae jag både har kunskap om och ee gediget intresse för just upplevelse av trygghet hos äldre. Men, det är fak?skt först nu, vintern 2015, som jag verkligen har förståe hur vik?g tryggheten är. Det låter paradoxalt men så är det fak?skt. Det är, tror jag, en sak ae läsa och studera trygghet och helt annan sak ae verkligen lära känna den. I medier beskrivs tryggheten inte längre vara lika självklar som förut. Människor flyr för ae rädda sina liv och hoten mot Europa ökar. Trygghet har aldrig?digare varit mer aktuellt i våra vardagliga liv. O<a möter jag fördomar om äldre personers trygghet. Det kan ta sig ueryck som Äh, äldre är väl redan trygga, fokusera på yngre i stället eller Vi har arbetat med trygghet inom vårdoch omsorg i hundra år, vi kan redan ge dom trygghet. Men, det är just vår självklarhet i trygghets begreppet som utgör ee hinder för ae uppleva den. För, forskning har visat är just bristen på ae kommunicera tryggheten med den äldre personen utgör risk för otrygghet. 2
Äldrepoli?ken och lags?<ningen ly<er fram trygghet i olika sammanhang, vilket sänder signaler om dess betydelse. Tidigare forskning har dock visat sig fokusera på känslor av otrygghet relaterat?ll risker såsom exempelvis överfall och våld och i allt för liten utsträckning berört trygghet bland äldre personer med omsorgsbehov. I en av mina senaste och pågående forskningsprojekt studerar jag därför känsla av trygghet vid flye?ll särskilt boende hur kan trygghet främjas? Personerna jag möter genom upprepade intervju?llfällen är o<a posi?va?ll flyeen, men mycket sköra och rörda?ll tårar över ae behöva lämna sie hem. De bär inte sällan på stor sorg e<er ae ha blivit änka/ änkeman och svårighet ae behöva lämna sie hem och de?llhörigheter som funnits med dem hela livet. FlyEen?ll det särskilda boendet, som innebär ae stegvis överlämna sie liv och sin kontroll?ll omsorgspersonalen, leder därför o<a?ll en känsla av ökad säkerhet men inte nödvändigtvis?ll känsla av trygghet. Vi bör därför beakta upplevelse av trygghet och problema?sera eventuell skillnad mellan trygghet och säkerhet. Resultaten av mina studier visar t.ex. ae de fasta ru?nerna på det särskilda boendet kan leda?ll struktur och säkerhet i vardagen medan tryggheten får ge vika för ae det inte all?d finns möjlighet ae bevara sin egen kontroll, egna ru?ner och behovet av ae samtala om det som känns vik?gt för personen i hens liv. Den äldre personen har inte heller samma begriplighet om den nya miljön, vilket påverkar tryggheten i nega?v riktning. Det finns mycket mer ae säga om trygghet, särskilt i dessa dagar. Men, för ae främja trygghet bör man starta med ae se den som en högst individuell känsla där varje person har räe?ll sin egen upplevelse, i stort och småe. Trygghet stärks alltså inte enbart på generell nivå, vilket ibland tycks dominera. Vi kan förbäera kunskap om trygghet genom ae fortsäea föra dialogen?llsammans i forskning och prak?k men också med den allra vik?gaste personen: den äldre själv. För, oavsee om man är på flykt eller om man befinner sig i en känslosam flyeprocess så är en sak säker: tryggheten kommer inte av sig självt. Mycket talar för ae trygghet stärks genom ae vara delak?g, ha kunskap och kontroll. Därför bör vi beakta dialogen om trygghet i vår vardag och därmed öka vår kunskap om begreppets unika innebörd, livet igenom. Mar?na Boström, Fil. Dr. i gerontologi Klicka här för ae läsa avhandlingen Esther på vård och omsorgscollege Under 2015 har Esther nätverk i samarbete med skolorna genomfört fyra Esther temadagar för elever på vård- och omsorgscollege Höglandet. Vård- och omsorgscollege Höglandet är ee samarbete mellan vård- och omsorgsprogrammen på såväl gymnasiet som vuxenutbildningen i Vetlanda, Sävsjö, Eksjö och Nässjö. Det är Esthercoacher?llsammans med Esthrar som står för innehållet i temadagarna. Temat för dagarna är Kundfokus på vårterminen och FörbäEringsarbete på höseerminen. Under kundfokus dagarna introduceras Esther nätverk för eleverna och de får träffa rik?ga Esthrar med egna upplevelser av vården. 3
Nyhetsbrev Vad är bäst för Esther?- är den vik?ga frågan som genomsyrar hela dagen. På hösten får samma elever introduk?on i förbäeringskunskap och får träna på ae använda olika förbäeringsverktyg i verklighetstrogna exempel från vården. För ae läeare kunna koppla ihop förbäeringsarbete med kundens bästa får de även nu träffa Esther själv. Esthercafé i Nässjö Margareta Lägervik (MAS) och Hanna Andersson (sårvårdssjuksköterska) presenterade ee förbäeringsprojekt som hemsjukvården i Nässjö genomfört under våren. Resultatet visar på ae ee strukturerat arbetssäe, räe förbandsmaterial och kompetenshöjning hos personalen har läkt svårläkta sår och därmed bidragit?ll bäere livskvalité för Esther och sänkta kostnader. Behovet av samsyn och samverkan ly<es fram. Diskussionsfrågan Vad kan jag göra för ae läka Esthers sår snabbare? diskuterades kring kaffeborden och följande framkom: Med sy<et ae redan nu börja med nätverksbygget och samverkan mellan blivande kollegor slår man ihop dagarna för två kommuner åt gången. Sävsjö och Vetlanda har gemensam dag medan Eksjö och Nässjö har en. Utvärderingen av dessa dagar har varit posi?v och tanken är ae fortsäea på samma säe även nästa år. Samkas Sumic Esther coach steg 2 Text: Margareta Lägervik sjuksköterska Twittra på @EstherNtverk 4
December 1 Beslutsstöd inom kommunal hälso- och sjukvård - Vrigstad Värdshus 2-16-17: Instruktörs utbildning: Beslutsstöd inom kommunal hälso- och sjukvård - Vrigstad värdshus 2016 Januari 13 Planering VoC 25-26 Ledare från NHS England på besök Februari 11 Esthers Nätverksmöte för vårdsamverkan - 12 Skype möte med Singapore Mars 1-4 mars Microsystemfes?valen 31 Esthers namnsdag April 12 Esther på VoC 14 Esther på VoC 21 Esthers Nätverksmöte för vårdsamverkan - Maj 12 Esther coachexamen: Coachensdag September Start Esther coachutbildning - Jönköping 6 Esthers släkeräff - Jönköping 7-8 Utvecklingskra< 15 Esthers Nätverksmöte för vårdsamverkan - Oktober Esther-Kalender November 15 Esthers Nätverksmöte för vårdsamverkan- Vi önskar alla en skön advents Rd med Rd för esertanke och reflekron. God Jul och GoW NyW År Esther Nätverk arbetsgrupp Sprid gärna nyhetsbrevet och hör gärna av dig?ll Nicoline Vackerberg (nicoline.vackerberg@rjl.se) med?ps och texter?ll nyhetsbrevet. Kontaktperson för Esther-nätverket är även Anna Carlbom (anna.carlbom@tranas.se ) Deadline är den 10 januari. 5