Ansökan om förlängning av nätkoncession för befintlig 40 kv luftledning mellan Broby och Bulsjö i Ydre kommun

E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om förlängning av nätkoncession för befintlig 40 kv luftledning mellan Broby och Bulsjö i Ydre kommun 2017-02-10 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö eon.se WSP Sverige AB Box 13033 40251 Göteborg www.wspgroup.se Rapporten har upprättats av För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 1

Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 1 Inledning... 8 1.1 Lokalisering och omfattning... 8 1.2 E.ON Elnät Sverige AB... 9 1.3 Metod för miljökonsekvensbedömning... 9 1.3.1 Avgränsningar i sak, tid och rum... 10 1.3.2 Bedömningsgrunder... 10 2 Tillstånd... 12 2.1 Nätkoncession för linje... 12 2.1.1 Samråd... 13 2.1.2 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan... 13 2.2 Rättigheter och övriga tillstånd... 13 2.2.1 Rättigheter för att nyttja annans fastighet... 13 2.2.2 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar... 14 3 Tillåtlighet... 15 3.1 De allmänna hänsynsreglerna... 15 3.1.1 Kunskapskravet (2 kap. 2 miljöbalken)... 15 3.1.2 Försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik (2 kap. 3 miljöbalken)... 15 3.1.3 Produktvalsprincipen (2 kap. 4 miljöbalken)... 15 3.1.4 Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap. 5 miljöbalken)... 15 3.1.5 Val av plats (2 kap. 6 miljöbalken)... 16 3.1.6 Rimlighetsavvägning (2 kap. 7 miljöbalken)... 16 3.2 Miljökvalitetsnormer... 16 3.2.1 Miljökvalitetsnormer för grundvatten... 16 3.2.2 Miljökvalitetsnormer för ytvatten... 16 3.3 Miljömål... 17 4 Alternativutredning... 18 4.1 Lokaliseringsutredning... 19 4.2 Studerade sträckningsalternativ... 19 4.2.1 Befintlig luftledning... 20 2

4.2.2 Alternativ sträckning luftledning... 21 4.2.3 Alternativ markkabel... 21 4.3 Nollalternativ... 21 5 Utförande, drift och underhåll... 22 5.1 Luftledning... 22 5.1.1 Ledningsgata... 22 5.1.2 Anläggande... 23 5.1.3 Drift och underhåll luftledning... 23 5.1.4 Säkerhet... 24 5.2 Alternativ teknisk lösning, markkabel... 24 5.2.1 Drift och underhåll... 24 6 Jämförelse mellan alternativen... 25 6.1 Anläggande... 25 6.2 Drift och underhåll... 25 6.3 Landskapsbild... 26 6.4 Markanvändning, bebyggelse och planer... 26 6.5 Naturmiljö... 29 6.5.1 Fåglar... 31 6.6 Kulturmiljö... 31 6.7 Friluftsliv... 34 6.8 Infrastruktur... 34 6.9 Boende, hälsa och säkerhet... 34 6.10 Miljökvalitetsnormer vatten... 35 6.10.1 Miljökvalitetsnormer grundvatten... 35 6.10.2 Miljökvalitetsnormer ytvatten... 35 6.11 Inkomna yttranden... 36 6.12 Val av alternativ... 36 7 Förutsättningar och konsekvenser -sökt alternativ... 41 7.1 Metod för konsekvensbedömning... 41 7.2 Landskapsbild... 41 7.2.1 Hänsynsåtgärder... 42 3

7.2.2 Konsekvensbedömning... 43 7.3 Markanvändning, bebyggelse och planer... 43 7.3.1 Hänsynsåtgärder... 44 7.3.2 Konsekvensbedömning... 44 7.4 Naturmiljö... 45 7.4.1 Fåglar... 46 7.4.2 Hänsynsåtgärder... 46 7.4.3 Konsekvensbedömning... 47 7.5 Kulturmiljö... 48 7.5.1 Hänsynsåtgärder... 49 7.6 Friluftsliv... 49 7.6.1 Hänsynsåtgärder... 49 7.6.2 Konsekvensbedömning... 50 7.7 Infrastruktur... 50 7.7.1 Hänsynsåtgärder... 50 7.7.2 Konsekvensbedömning... 50 7.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet... 50 7.8.1 Hänsynsåtgärder... 51 7.8.2 Konsekvensbedömning... 52 7.9 Miljökvalitetsnormer vatten... 52 7.9.1 Miljökvalitetsnormer för grundvatten... 52 7.9.2 Miljökvalitetsnormer för ytvatten... 53 7.9.3 Hänsynsåtgärder... 53 7.9.4 Konsekvensbedömning... 53 8 Samlad bedömning sökt alternativ... 54 8.1 Sammanfattning... 56 9 Referenser... 57 Bilagor Bilaga 1 Samrådsredogörelse Bilaga 2 Kartbilaga 4

2017-02-10 Sammanfattning E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) avser att ansöka om förlängd nätkoncession för linje (tillstånd) för en befintlig ca 4 km lång 40 kv luftledning mellan Broby och Bulsjö i Ydre kommun, Östergötlands län. Ledningen är en viktig del i E.ON Elnäts regionnät och överför el inom ett stort område till underliggande nät. Ledningen är därför av stor betydelse för en fungerande elförsörjning till flera större samhällen och landsbygden i regionen. Samråd har genomförts med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Ydre kommun samt övriga myndigheter, organisationer och enskilt särskilt berörda samt allmänhet. Länsstyrelsen beslutade 2017-01-23 att verksamheten inte bedöms medföra någon betydande miljöpåverkan. Förutom befintlig luftledningssträckning har en alternativ lokalisering av luftledning samt ett utformningsalternativ med markkabel även studerats. Befintlig luftledning är lokaliserad i skogsoch delvis våtmarkslandskap söder om Österbymo och länsväg 134. Luftledning löper parallellt med befintlig 10 kv luftledning. Alternativ luftledning är lokaliserad i jordbruks- och skogslandskap norr om Österbymo. Alternativ markkabel är lokaliserad utmed länsväg 134. Ett nollalternativ som innebär att planerade åtgärder inte genomförs har även utretts. Befintlig luftledning består av portalstolpar i trä med tre horisontellt monterade faslinor. Höjden på stolparna varierar mellan 12-17 meter. Alternativ teknisk lösning innebär en nedgrävd markkabel. Vid markförläggning av kabel i aktuell storleksordning är schaktdjupet ca 1 m och bredden på schakten är ca 0,75-1 m. Jämförande bedömning av alternativens miljöpåverkan har genomförts utifrån en femgradig skala; positiv konsekvens, obetydlig konsekvens, liten negativ konsekvens, måttlig negativ konsekvens och stor negativ konsekvens. Jämfört med nollalternativet anses samtliga övriga alternativ vara mer lämpliga. Nollalternativet innebär att ledningen tas ur bruk utan ersättande alternativ, vilket medför osäker elförsörjning för stora delar av området. Båda de alternativa ledningssträckningarna bedöms medföra måttlig negativa konsekvenser vid anläggning och för infrastrukturen. Alternativ markkabel bedöms även medföra måttliga negativa konsekvenser för markanvändning, bebyggelse och planer. Alternativ luftledning bedöms även medföra stora negativa konsekvenser för landskapsbilden och för markanvändning, bebyggelse och planer samt måttliga negativa konsekvenser för naturmiljön. Bedömd påverkan från befintlig luftledning, enligt den femgradiga skalan, är som högt liten negativ påverkan. Sammanfattningsvis 5

bedöms befintlig luftledning medföra minst konsekvenser för omgivningen. Därmed utgör befintlig ledning sökt alternativ. Miljökonsekvenserna för sökt alternativ har bedömts enligt den femgradiga skalan utifrån aspekterna: landskapsbild, markanvändning, bebyggelse och planer, naturmiljö, fåglar, kulturmiljö, friluftsliv, infrastruktur, boendemiljö, hälsa och säkerhet och miljökvalitetsnormer. Inom öppnare marker som odlings-/beteslandskap, öppna våtmarker och vid sjöar, där långa utblickar ges kan kraftledningen komma att utmärka sig som en tydlig struktur i landskapet. Då stolparna är förhållandevis låga och stora delar av sträckning går genom skogsmark bedöms den sammantagna konsekvensen för landskapsbilden som liten. Ett fåtal markägare bedriver småskalig skogs- och jordbruksnäring i området. Sökt alternativ strider inte mot några detaljplaner. Enbart ett fåtal bostadshus ligger utmed ledningen. Sammantaget bedöms konsekvensen för markanvändning, bebyggelse och planer bli liten. Sökt alternativ är en befintlig ledning som löper parallellt med annan befintlig ledning. Ett fåtal regionala naturvärden passeras av sträckningen. I det fall en påverkan skulle komma att ske bedöms detta i så fall enbart vara vid arbete med underhåll och reparationer av ledningen.. Sammantaget bedöms konsekvensen för naturmiljön som liten. Ledningsgatan kan till viss del även bidra till att öka naturvärdet i delar av området. Generellt sett finns en risk för att fålar kan skadas och dö till följd av kollision och/eller genom elektrifiering i kontakt med luftledningar. Horisontella faslinor med stort inbördes avstånd minskar dessa risker. Riskerna bedöms vara högre för större fåglar som ex rovfåglar. Utifrån de observationer som rapporterats till Artportalen samt utifrån områdets naturmiljö bedöms kraftledningens sammantagna konsekvens för fågellivet som liten. Sökt alternativ bedöms inte påverka de befintliga kulturmiljöintressena negativt eftersom några fornlämningar eller utpekade kulturvärden inte finns i direkt anslutning till ledningen. Påverkan på friluftslivet kommer enbart bestå av en visuell påverkan då ledningen delvis syns i landskapet. Någon påverkan på infrastruktur bedöms inte föreligga från sökt alternativ då detta består av en befintlig ledning som är lokaliserad i skogsmark. Det magnetfält ledningen beräknas ge upphov till är mycket svagt och är vid närmaste bostad, 100 m från ledningens centrum, obefintligt. Påverkan på människors hälsa till följd av magnetfält kring aktuell luftledning bedöms således som obetydligt. Sammanfattningsvis bedöms konsekvenserna på boendemiljö, hälsa och säkerhet som liten negativ konsekvens. Sökt alternativ bedöms inte motverka uppfyllandet av miljökvalitetsnormer för områdets yt- eller grundvatten. 6

Etableringen bedöms uppfylla kraven i de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken. Sökt alternativ utgör inte heller något hinder för möjligheterna att nå uppsatta nationella och regionala miljömål. Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna vara små i relation till den positiva samhällsnyttan i form av säkrare och mer tillförlitligt elnät som den befintliga luftledningen medför, vilket motiverar att etableringen bibehålls i nuvarande utformning. 7

1.2 E.ON Elnät Sverige AB E.ON Elnät är dotterbolag till E.ON i Norden och är en av Sveriges största elnätsägare. Cirka en miljon människor får trygg och säker elförsörjning via E.ON:s elnät som är drygt 130 000 km långt vilket motsvarar nästan tre varv runt jorden. E.ON Elnät ansvarar för planering, byggnation och drift av både region- och lokalnät. E.ON Elnät utvecklar och anpassar elnätet för förändringarna på energimarknaden genom nya, fler och mindre produktionsanslutningar, vilket kräver både ny teknik och nya affärsmodeller. Siktet är redan nu inställt på framtidens eldistribution. 1.3 Metod för miljökonsekvensbedömning En MKB är ett centralt dokument som utarbetas under tillståndsprocessen och bifogas ansökan om tillstånd. MKB:n är ett redskap för att lägga en grund för verksamhetens miljöhänsyn och utgör det beslutsunderlag som ger en samlad bedömning av verksamhetens miljöpåverkan. En MKB ska beskriva projektets direkta och indirekta effekter och konsekvenser för människors hälsa och miljö. Ett antal olika begrepp används i denna MKB för att analysera och beskriva den planerade verksamhetens miljöpåverkan. Aspekt Påverkan Konsekvens Den väsentliga frågan/intresseområdet/värdet som beskrivs t ex naturmiljö, kulturmiljö, boendemiljö etc. Den förändring av miljö- och/eller hälsoaspekter som planerad verksamhet medför i jämförelse med nollalternativet. De följder som påverkan medför för aktuell aspekt. Kan vara av direkt eller indirekt art på en nationell, regional och/eller lokal nivå. Hänsynsåtgärd För att undvika eller för att minska negativa konsekvenser föreslås olika hänsynsåtgärder. 9

Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. Miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. 2.1.1 Samråd Av ellagen följer att 6 kap. MB gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet enligt miljöbalken. Därav gäller att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådsprocessen inleddes med ett samrådsmöte där representanter från Ydre kommun och Länsstyrelsen i Östergötlands län träffade Sökanden med konsulter och diskuterade projektet. Mötet hölls den 20 oktober i kommunens lokaler i Österbymo. Efter mötet med myndigheterna skickades inbjudan till ett skriftligt samråd till samtliga lagfarna och taxerade fastighetsägare eller delägare i samfälligheter inom 100 meter kring den befintliga sträckningen av luftledningen. I brevet uppmanades adressaten att vidarebefordra informationen till eventuella hyresgäster, arrendatorer och andra rättighetshavare. Inbjudan till skriftligt samråd skickades även till övriga statliga myndigheter, föreningar och organisationer. Allmänheten bjöds in till samråd via annons i Smålands Dagblad samt Smålandstidningen med Tranås Tidning och Vetlandaposten. Hela samrådsprocessen beskrivs mer utförligt i samrådsredogörelsen som utgör bilaga 1 till denna miljökonsekvensbeskrivning. Under samrådsprocessen inkom ett fåtal synpunkter, se vidare bilaga 1. 2.1.2 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Östergötland län beslutade 2017-01-23 att aktuell kraftledning inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 2.2 Rättigheter och övriga tillstånd 2.2.1 Rättigheter för att nyttja annans fastighet För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. E.ON Elnät vill i första hand få den rätten genom att skriva ett frivilligt avtal med fastighetsägaren, ett servitutsavtal. Det är även möjligt att bilda ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att en lantmätare beslutar om ledningsrätt i en förrättning. I båda fallen ersätts fastighetsägaren för den skada som förorsakas fastigheten. E.ON Elnät har ledningsrätt för befintlig sträckning och ersättning betalades ut till fastighetsägare i samband med lantmäteriförrättningen. 13

2.2.2 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Vid byggnation av en ledning är det vanligt att det även blir aktuellt att ansöka om andra typer av tillstånd, exempelvis dispens från strandskydd, anmälan om vattenverksamhet eller tillstånd enligt Kulturmiljölagen. De övriga tillstånd och dispenser som krävs i det aktuella fallet har inhämtats alternativt kommer att sökas. 14

3 Tillåtlighet Miljöbalkens andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Nedan redovisas hur E.ON Elnät uppfyller de allmänna hänsynsreglerna i det aktuella projektet. 3.1 De allmänna hänsynsreglerna 3.1.1 Kunskapskravet (2 kap. 2 miljöbalken) E.ON Elnät har gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Bolaget eftersträvar en konstant hög kunskapsnivå inom hela sin organisation och för respektive projekt. Inom ramen för detta projekt har E.ON Elnät låtit genomföra samråd med en bred krets. Detta har resulterat i viktig information till projektet vad gäller bedömningen av lämplig sträckning och miljökonsekvenser. Mot bakgrund härav har E.ON Elnät skaffat sig nödvändiga och tillräckliga kunskaper om projektets påverkan på miljön och människors hälsa. E.ON Elnät anser därför att bolaget har den kunskap som behövs för att bedriva den aktuella verksamheten och vidta de åtgärder som projektet omfattar, allt för att i rimligaste mån skydda människors hälsa samt miljön mot skada eller olägenhet. 3.1.2 Försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik (2 kap. 3 miljöbalken) Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik beaktas genomgående i alla projektets faser; - inom planering och projektering, genomförande och i driftskedet. Utförda utredningar och föreslagna åtaganden om skyddsåtgärder och försiktighetsmått är sammantaget ett resultat av tillämpningen av försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik. E.ON ställer vidare krav på entreprenörer som utför underhållsåtgärder. 3.1.3 Produktvalsprincipen (2 kap. 4 miljöbalken) E.ON Elnät är certifierat enligt ISO 14001. Miljöledningssystemet innebär bl a en kontroll och riskbedömning av produkter och material som hanteras i verksamheten samt anger hur produktval ska göras. 3.1.4 Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap. 5 miljöbalken) Vid eventuella framtida reparationer av ledningen kommer de uttjänta eller trasiga delarna omhändertas för skrotning och materialåtervinning, vilket är i linje med kretsloppsprincipen. 15

3.1.5 Val av plats (2 kap. 6 miljöbalken) E.ON Elnät anser att den föreslagna lokaliseringen av sökt alternativ, befintlig luftledning, är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön, jämfört med alternativa platser. Den sökta lokaliseringen strider inte mot någon detaljplan eller områdesbestämmelse. För en utförlig redogörelse av lokaliseringsutredningen hänvisar E.ON Elnät till avsnitt 6 i MKB:n. Mot bakgrund härav anser E.ON Elnät att lokaliseringen av ansökt verksamhet får anses utgöra den för verksamheten bäst lämpade platsen. 3.1.6 Rimlighetsavvägning (2 kap. 7 miljöbalken) Föreskrivna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att minska påverkan på människors hälsa och miljön får inte vara orimliga att uppfylla. I en rimlighetsavvägning ska hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaden för åtgärden. E.ON Elnät anser att föreslagna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för projektet är rimliga med hänsyn till såväl miljöskyddet som till kostnaden för åtgärderna. 3.2 Miljökvalitetsnormer Det finns miljökvalitetsnormer (MKN) för luftkvalitet, omgivningsbuller och vattenkvalitet. Föreliggande projekt omfattas av miljökvalitetsnormer för grund- och ytvatten. 3.2.1 Miljökvalitetsnormer för grundvatten För MKN för grundvatten finns Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter SGU-FS 2013:2 i, vilka omfattar bl a polyaromater (PAH). Österbymofältet med avrinningsområde Motala ström har 2015-09-24 klassats med MKN god kvantitativ och god kemisk grundvattenstatus. Några tidsundantag gäller ej. Krav är ställda enligt dricksvattenföreskrifterna eftersom området ingår i ett skyddat område för dricksvattenförsörjning. En riskbedömning är genomförd som anger att det finns risk att god kemisk status inte uppnås vare sig till 2015 eller 2021. ii Se vidare avsnitt 7.9.1. 3.2.2 Miljökvalitetsnormer för ytvatten Bulsjöån och Kallån med avrinningsområde Motala ström har 2016-11-22 klassats med måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. De miljöproblem som föreligger för Bulsjöån är miljögifter, förändrade habitat genom fysisk påverkan och främmande arter. För Kallån finns samma miljöproblem förutom främmande arter. MKN är satta till god ekologisk status 2021 med undantag för kontinuitet och morfologiska förändringar med en tidsfrist till 2021 samt god kemisk ytvattenstatus med undantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar samt bromerad difenyleter som ej uppnår god kemisk ytvattenstatus. En riskbedömning är genomförd som anger att det finns 16

risk att ekologisk status/potential inte uppnås 2015 och 2021 samt att kemisk status inte uppnås 2015. iii,iv Se vidare avsnitt 7.9.2. 3.3 Miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Dessa anger, förenklat uttryckt, den miljökvalitet som ska uppnås i ett generationsperspektiv. Målen ger riktmärke och en fast struktur för det nationella miljöarbetet med uppföljning, utvärdering och förslag på förändringar. Utvärderingarna ger en bild över tillståndet i miljön och anger vilka åtgärder som krävs och vilka områden som ska prioriteras. Dessa mål ska vara vägledande vid fysisk planering och projektering. Följande mål har bedömts som relevanta för den nu aktuella ansökan: God bebyggd miljö Säker strålmiljö Grundvatten av god kvalitet E.ON Elnät anser att sökt alternativ inte bedöms utgöra något hinder att nå målen om En god bebyggd miljö och Säker strålmiljö då hänsyn tagits till närliggande befintliga bostäder under uppförandet av ledningen. Det magnetfält ledningen beräknas ge upphov till är mycket svagt och är vid närmaste bebyggelse som ligger ca 100 m från luftledningen obefintligt. Etableringen bedöms inte heller medföra påverkan på grundvattenförekomsten i Österbymofältet och där med inte utgöra något hinder att nå målet om Grundvatten av god kvalitet. 17

4.1 Lokaliseringsutredning För att lokalisera alternativa sträckningar har ett utredningsområde tagits fram. Inom utredningsområdet har sedan en alternativ sträckning av luftledning samt en alternativ sträckning av markkabel tagits fram. Utredningsområdet samt alternativa sträckningar har tagits fram genom GISanalys med underlag av befintliga intresseområden som naturmiljö- och kulturmiljöintressen som hämtats från bland annat länsstyrelsens, skogsstyrelsens och riksantikvarieämbetets databaser. Utredningsområdet inom vilket alternativa sträckningar undersökts visas i Figur 4. Av tekniska skäl och för att minimera påverkan anses det mest lämpliga området för ett kabelalternativ vara att följa befintlig infrastruktur i form av väg 134 genom Österbymo. En luftledningssträckning inom området söder om befintlig ledning bedömdes efter den initiala utredningen vara mindre fördelaktigt då det inom detta område finns många natur-, och kulturvärden. Framförallt utgör Österbysjön med tillrinningsområde en begränsning i framkomligheten. Även i området norr om befintlig ledning finns fler aspekter som begränsar framkomligheten, framförallt bebyggelse och kulturvärden. Området norr om befintlig ledning bedömdes dock som mer lämpligt än ett sydligt alternativ. Alternativ sträckning för luftledning visas Figur 5. Vid utredningen av framkomliga vägar har hänsyn till befintlig infrastruktur och bebyggelse varit i fokus men även hänsyn till kända kultur -, natur-, och samhällsintressen har tagits i beaktan. 4.2 Studerade sträckningsalternativ Förutom befintlig luftledning har en alternativ luftledningssträckning och en alternativ markkabelsträckning utretts, se Figur 5. 19

Som tidigare nämnts står luftledningen för elförsörjningen till E.ON Elnäts regionnät och överför el inom ett stort område till underliggande nät. Ledningen är därför av stor betydelse för en fungerande elförsörjning till flera större samhällen och landsbygden i regionen. 4.2.2 Alternativ sträckning luftledning Sträckningen för alternativ luftledning går norr om samhället Österbymo. Alternativet lämnar startpunkten vid Broby åt nordöst och sträcker över det öppna odlingslandskapet i drygt en kilometer. I höjd med hembygdsgården korsas väg 131 och ledningen svänger av åt öst och sydöst. Ledningen passerar sedan genom skogslandskapet norr om Österbymo för att ansluta till befintlig ledning norr om väg 134 öster om Österbymo, se Figur 5. 4.2.3 Alternativ markkabel Alternativ utformning med markkabel följer väg 134 och går genom samhället Österbymo. Öster om Österbymo avviker ledningen något åt nordöst för att ansluta till befintlig ledning norr om väg 134, se Figur 5. En kalkyl över bedömd kostnad för att bygga alternativ markkabel har genomförts. Kalkylen innefattar kostnaden för anläggning och sprängning samt kostnader för kabel och kabelavslut/spännstolpar. Kalkylen räknar även med kostnaden för framtagande av ny koncessionsansökan och den sammanlagda kostnaden uppskattas i kalkylen till 10 800 000 kronor. 4.3 Nollalternativ Ett nollalternativ har som syfte att beskriva den påverkan som bedöms uppstå om planerade åtgärder inte kommer till stånd. I det aktuella fallet handlar det om en befintlig kraftledning som på grund av ändrade regler i lagstiftningen behöver söka förnyat tillstånd. En kraftledning får inte hållas i drift utan gällande nätkoncession. Nollalternativet innebär således att den aktuella ledningssträckan skulle tas ur drift, vilket skulle medföra ledningsbrott på kraftledningen mellan Eksjö och Visskvarn. Nollalternativet innebär således att ett mycket stort antal hushåll riskerar att bli strömlösa och att andra delar av elnätet riskerar att bli överbelastade. Vid eventuell nedmontering av den aktuella kraftledningssträckningen skulle den visuella påverkan på kultur- och naturmiljön i området att upphöra. Det magnetfält som kraftledningen ger upphov till skulle även upphöra. 21

utanför skogsgatan i sidoområdena behöver avverkas för att inte riskera att dessa faller ner på ledningen och orsakar elavbrott. Figur 7. Schematisk bild på en skogsgata för luftledning i aktuell strtlek. 5.1.2 Anläggande Anläggning av ny ledning påbörjas generellt genom att en skogsgata röjs på de ställen längs ledningen där det förekommer mycket träd. Detta arbete utförs vanligtvis med ex bandvagnar och grävmaskiner samt motorsåg. På vissa platser kan tillfartsvägar behöva anläggas vilket medför ytterligare intrång i skog och mark samt ytterligare transporter. Byggnation av en luftledning inleds generellt med att stolparna anläggs. Vid anläggning av trästolpar schaktas stolpbenen ner ca 2 m i marken och sedan återfylls schaktet. Efter att stolparna är uppförda monteras linorna med dragmaskin. 5.1.3 Drift och underhåll luftledning En luftledning måste enligt starkströmsföreskrifterna besiktigas med bestämda intervall. Under en besiktning kontrolleras linor, stolpar, stag och jordtag. Ibland görs besiktningen från helikopter och vid andra tillfällen från marken. När det behövs kan delar av ledning rustas upp för att bibehålla en tillfredsställande säkerhet. I skogsmark behöver även ledningsgatan röjas och kantträd som vuxit sig för höga avverkas eller toppas. Det skogliga underhållet genomförs normalt med åtta års mellanrum men är beroende av hur tillväxten är i skogsgatan och kantzonen. 23

6 Jämförelse mellan alternativen I följande kapitel jämförs de olika alternativens påverkan på omgivningen. Jämförelsen görs först uppdelad med avseende på de olika miljöaspekter som identifierats. Sist i kapitlet görs sedan en sammanfattande jämförelse och val av alternativ för ansökan. 6.1 Anläggande Då anläggningsarbetena påbörjas kommer en skogsgata att röjas på de ställen längst ledningen där det är mycket. I skogsgatan etableras sedan stolpar genom att dessa schaktas ner. Detta ger upphov till buller och vibrationer från transporter av maskiner och avverkning av träd. På vissa platser kan tillfartsvägar behöva anläggas vilket medför ytterligare transporter och påverkan på skog och mark. Anläggande av markkabel innebär att kablar läggs ner i marken, Vid förekomst av berg kan sprängning krävas för att kabeldiket skall få rätt djup. I övrigt schaktas kabeln ner i marken. Vid förläggningen bedöms i aktuellt fall att ett ca 10-15 m brett arbetsområde krävs för transporter och upplag av material och massor. Arbetet utförs successivt så att sträckan med öppet kabelschakt kan minimeras. Under anläggningsfasen vid etablering av ny luftledning kommer både ljudeffekter och vibrationer att uppkomma i samband med schaktningsarbeten, eventuella sprängningar, användande av arbetsmaskiner samt transporter. Dessa konsekvenser är svåra att undvika och det kan inte uteslutas att dessa kan uppfattas som störande för närboende. Den ökade aktiviteten kan även vara störande för vilt inom området. Under anläggningsarbetet finns även risk att framkomligheten på allmänna vägar tillfälligt begränsas till följd av transporter och markarbeten. Anläggande av markkabel innebär också att ljudeffekter och vibrationer uppkommer vid schaktning, transporter och ev sprängning. Med anledning av att aktuell kabelsträckning till största del är lokaliserad utmed väg 134 kommer framkomligheten vara begränsad under anläggningsperioden. Transporter som krävs under anläggningsfasen medför dessutom ett visst utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft. Om ledningen får stå kvar i sin befintliga sträckning och utformning kommer inga anläggningsarbeten att behövas och således undviks påverkan från anläggandet helt. 6.2 Drift och underhåll Drift och underhållsarbeten för de båda luftledningsalternativen bedöms vara likvärdiga och består till största del av röjning i ledningsgatan. Vid underhåll kan störningar i form av buller framförallt från maskiner och motorsågar upplevas som störande för omgivningen. Denna påverkan är dock mycket begränsad i tid. 25

Vid underhåll och reparationer på luftledningar kan påverkan minimeras med hjälp av hänsynsåtgärder som t ex att genomföra drift och underhåll vid torrare förhållanden, i möjligaste mån köra på befintliga vägar, vara extra försiktig vid arbeten i närheten av vattendrag, anlägga mindre broar över vattendrag, köra med våtmarksanpassade fordon samt köra på stockmattor. Vad gäller markkabeln så bedöms påverkas från underhåll som obefintlig. 6.3 Landskapsbild Sträckan Broby-Bulsjö utgörs av ett varierat landskap. Samhället Österbymo är beläget på en sydsluttning ner mot Österbysjön och Bulsjöån. Eklandskap och naturbetsmarker sluttar ner mot sjön och ån. Där möter mossmark och sandåsar barrskogen. Topografin är varierande. Utöver Österbymo finns ett mindre antal öppna marker med bebyggelse också i området. En luftledning kommer från vissa platser att synas i landskapet, vilket inte en markkabel gör. Konsekvenserna på landskapsbilden blir därmed generellt större för en luftledning men under rådande förutsättningar är påverkan på landskapsbilden från en luftledning förhållandevis liten. Befintlig luftledning har funnits på platsen i flera år och har därmed till viss del integrerats i landskapsbilden. Dessutom är delar av sträckan för befintlig luftledning parallell med annan luftledning vilket medför att landskapspåverkan inte skulle upphöra ifall ledningen skulle raseras. Befintlig luftledningen är dessutom kortare än alternativ luftledning. 6.4 Markanvändning, bebyggelse och planer Den huvudsakliga markanvändningen i området är skogsbruk. Bebyggelsen är gles utanför samhällena. Befintlig luftledning eller alternativ luftledning passerar ej igenom detaljplanelagt område. Alternativ markkabelsträckning passerar 5 detaljplanelagda områden. Detaljplanerna redovisas i Tabell 2. Tabell 2: Detaljplaner som berörs av alternativ markkabelsträckning. Aktnr Detaljplan Laga kraft Innehåll 0512-P89/2 m fl 1988-07-13 Industri, naturområde, genomfartstrafik 0512-P89/4 m fl 1988-11-03 Industri, handel, bostäder, bilservice där högst 50 m 2 får användas till livsmedelsservice. 05-SUN-448 Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplanen för m fl. 1976-12-14 Småindustriändamål, bostadsändamål, park, vägmark 26

05-SUN-296 Byggnadsplan för Österbymo öster om Tranåsvägen i Sunds socken. 1955-07-14 Park, bostäder, vägmark 0512-P15/1 m fl 2014-12-05 Industri, tekniska anläggningar, genomfartstrafik, område som skyddar mot störning, öppet vattenområde Alternativ markkabel förläggs vid mark betecknad som genomfartstrafik/vägmark. I Österbymo finns ett grundvattenmagasin som delar av befintlig luftledning ligger inom. Befintlig luftledning passerar delvis igenom detta område. Även befintligt ställverk står inom detta vattenskyddsområde. Se vidare under avsnitt 7.3. Befintlig luftledning bedöms inte påverka befintligt vattenskyddsområde negativt eftersom risken för utsläpp till vattenskyddsområdet är litet, se även avsnitt 7.3.1 och 7.3.2. Bostadshus är belägna inom 100 m från ledningen. I Tabell 3 redovisas detta utförligare. Alternativ markkabel passerar även ett mindre industriområde. Tabell 3: Bostadshus inom 100 m från ledningsalternativen. Alternativ Antal bostadshus (st) Närmsta avstånd från ledning (m) Befintlig luftledning 3 100 Alternativ luftledning 1 100 Alternativ markkabel 32 15 Alternativ luftledningssträckning passerar också en hembygdsgård. Där är även camping med bl a en restaurang och en minigolfbana belägna. Avståndet till närmsta hus är drygt 80 m. Alternativ markkabelsträckning passerar också en bandyplan, en badplats, en skola med sporthall, en större busshållplats och fyra mindre industriområden. Miljöfarliga verksamheter och förorenade områden redovisas i Tabell 4 för de olika alternativen. Tabell 4: Miljöfarliga verksamheter och förorenade områden inom 100 m från ledningarna. Alternativ Befintlig luftledning Antal miljöfarliga verksamheter inom 100 m 3 (avfallsdeponi för icke farligt och farligt avfall, ett övrigt 27 Antal förorenade områden inom 100 m 2

område som är beskrivet som BKL3 samt en naturgrustäkt) Alternativ luftledning 1 (grustäkt) 0 Alternativ markkabel 2 st ytbehandlingsverksamheter med metaller och elektrolytiska/kemiska processer, 1 st sågverk med doppning, 2 st områden med drivmedelshantering, 1 st verkstadsindustri utan halogenerande lösningsmedel, 1 st område med betning av säd samt 2 st bilvårdsanläggningar bestående av bilverkstad samt åkerier 9 Befintlig luftledning bedöms inte påverka de miljöfarliga verksamheterna med förorenad mark som är belägna inom 100 m från ledningen negativt. I det fall befintlig ledning tas ned eller stolpar behöver bytas ut kan eventuellt grävarbeten behöva genomföras inom de förorenade områdena om det står stolpar där. Skulle detta vara fallet kommer kommunens miljöhandläggare att kontaktas innan arbete påbörjas. Alternativ markkabelsträckning bedöms inte påverka de områden med miljöfarliga verksamheter och förorenad mark som är belägna inom 100 m från föreslagen kabelsträckning eftersom kabeln kommer att förläggas längs befintlig väg och inte på de fastigheter som angivits där verksamheten pågår och marken är förorenad. Även i det fall befintlig luftledning tas ned kommer ledningsgatan finnas kvar med en befintlig 10 kv ledning. Dock kommer ställverket troligen tas bort om befintlig 40 kv luftledning tas ned och en mindre nätstation uppförs istället på platsen. I det fall befintlig luftledning flyttas måste också ett nytt ställverk byggas. Detta behöver ske någonstans i direkt närhet till 40 kv ledningen, men också i närheten av lokalnätet så att det kan anslutas. Ianspråktagen mark i fallen med alternativa ledningssträckor kommer vara större eftersom befintlig 10 kv ledning finns kvar och ianspråktar mark även om befintlig ledning tas ner. Byggnation av en ny luftledning utgör en barriär norrut för fortsatt utveckling av samhället Österbymo. 28

6.5 Naturmiljö Några riksintressen för naturvård eller natura 2000-områden är ej belägna inom 100 m från de olika ledningsalternativen. I Tabell 5 och i Figur 9 redovisas övriga naturvärden som berörs av de olika ledningsalternativen. Tabell 5: Naturvärden inom 100 m från de olika ledningsalternativen. Alternativ Befintlig luftledning Naturvärden inom 100 m från ledning (m) 2 st sumpskogar (strandskog vid vattendrag, kärrskog, myrskog), 1 st ängs- och betesmarksinventering (god hävd, delvis naturvärden). Eklandskapsinventering Oppeby, Naturvårdsprogram: Eklandskapet i Oppeby (naturvärde klass 3), Broby hagmarker (naturvärde klass 3), Bulsjön (naturvärde klass 2, våtmarksinventering - högt naturvärde). Fynd av utter vid Bulsjöån och Kallån. Sträcker sig genom ett s k prioriterat landskapsavsnitt. Alternativ luftledning 1 st sumpskog (mosseskog), 2 st ängs- och betesmarksinventering (omväxlande betesmark med trivial flora och naturvärden respektive svagt hävdad eller ohävdad betesmark). Eklandskapsinventering Oppeby samt Ukreda, Naturvårdsprogram: Eklandskapet i Oppeby (naturvärde klass 3), Broby hagmarker (naturvärde klass 3), Ukreda (naturvärde klass 3) Alternativ markkabel 1 st sumpskogar (fuktskog), 1 st ängs- och betesmarksinventering (god hävd, delvis naturvärden). Eklandskapsinventering Oppeby, Naturvårdsprogram: Eklandskapet i Oppeby (naturvärde klass 3), Broby hagmarker (naturvärde klass 3), Bulsjön (naturvärde klass 2, våtmarksinventering - högt naturvärde). 29

Vid nedrivning av befintlig luftledning bedöms naturmiljöintressen komma att påverkas i större utsträckning än om den får stå kvar i befintlig utformning. Detta eftersom hela ledningssträckan då berörs vid ett och samma tillfälle och inte på enstaka platser vid enstaka tillfällen som vid drift och underhåll. Störningar kan uppstå i form av buller, vibrationer och trafikstörningar. Risk för utsläpp av föroreningar till såväl mark, vatten som luft föreligger också. I avsnitt 7.4.2 finns exempel på sådana hänsynsåtgärder som kan vidtas för att minimera störningar. Som nämnts tidigare kommer parallell 10 kv ledning stå kvar i ledningsgatan även om befintlig ledning inom ramen för denna ansökan tas ner. Detta innebär att drift- och underhåll även fortsättningsvis måste vidtas i ledningsgatan. Vid byggnation av ny luftledning är påverkan liknande den vid nedtagning av ledning. Idag är många av de växt- och djurarter som trivdes i det gamla odlingslandskapet hotade till följd av igenväxning. Luftledningen med tillhörande skogsgata bidrar till att hålla landskapet öppet och tillföra värdefulla biotoper för såväl flora som fauna. Vid byggnation av markkabel bedöms riskerna för att påverka naturmiljön negativt vara mindre än i luftledningsalternativen eftersom den planeras att förläggas i befintlig väg. 6.5.1 Fåglar Enligt Artportalen v har ett flertal observationer av mindre fågelarter som är rödlistade som sårbara (VU) och nära hotade (NT) rapporterats in i projektområdets närhet. Dock anges en diffuseringsgrad som skiljer sig åt beroende på vilken skyddsklass fågelarten tillhör. Under 2016 rapporterades spillkråka (NT), svart rödstjärt (NT), duvhök (NT, skyddsklass 3), smålom (NT, skyddsklass 3) och kungsfiskare (VU, skyddsklass 3). Senast en rödlistad sekretessart (skyddsklass 4) noterades var 2015. Två arter av skyddsklass 4 har noterats inom ett avstånd av 25x25 km och tre arter av skyddsklass 3 inom ett område av 5x5 km, vilket innebär att det inte alls är säkert att dessa arter noterats i närheten av aktuellt projektområde. Luftledningsalternativen utgör ett större hot för fåglar än ett markkabelalternativ. Det är större fåglar som påverkas negativt av luftledningar som följd av kollision med ledning. Horisontellt monterade faslinor innebär att risken för kollision är mindre än för ledningar med vertikalt monterade faslinor. Inom ramen för denna ansökan kommer horisontellt monterade faslinor vara fallet i de båda luftledningsalternativen. 6.6 Kulturmiljö I Tabell 6 och i Figur 10 redovisas de kulturmiljövärden som berörs av de olika ledningsalternativen. 31

Tabell 6: Kulturmiljövärden inom 100 m från de olika ledningsalternativen. Alternativ Befintlig luftledning Kulturmiljövärden inom 100 m från ledning (m) Fornlämningar: 5 st (område med fossil åker, kolningsanläggning, grav) inom 0-81 m från ledning. Riksintresse för kulturmiljövård: Sunds Kyrkby-Broby (fornlämningsmiljö, herrgårdsmiljö, bymiljö och odlingslandskap), regionalt kulturmiljöintresse: Sunds Kyrkby-Broby och Österby (gårdsmiljö i odlingslandskap, gravfält), kulturhistorisk utredning: Sunds och Norra Vi socknar (Bulsjöån och Österbysjön) Alternativ luftledning Fornlämningar: 12 st (område med fossil åker, sammanförda lämningar) inom 0-82 m från ledning. Riksintresse för kulturmiljövård och regionalt intresse för kulturmiljö: Sunds Kyrkby-Broby (se ovan) Alternativ markkabel Fornlämningar: 4 st (Område med fossil åker, gravfält) inom 37-73 m från ledning. Riksintresse för kulturmiljövård: Sunds Kyrkby-Broby (se ovan), regionalt intresse för kulturmiljö Sunds Kyrkby-Broby (se ovan) och Österby (se ovan) 32

6.7 Friluftsliv Friluftslivet är knutet till vattnet och skogarna kring Österbymo. En kanotled passerar genom Bulsjöån och Österbysjön vilken berör befintlig luftledning och alternativ markkabelsträckning. En badplats i norra delen av Österbysjön ligger inom 100 m från alternativ markkabelsträckning. Vandringsleden Östgötaleden går längs väg 131 genom Österbymo och vidare söderut över Bulsjöån väster om Österbysjön. Den passerar såväl befintlig luftledning som alternativa sträckningar. Öster om Österbymo finns ett elljusspår och stigar i skogen. Alternativ luftledningssträckning berör stigarna och passerar i närheten av elljusspåret. Något riksintresse för friluftsliv berörs ej av befintlig luftledning respektive alternativa sträckningar. Påverkan från befintlig ledning är främst av visuell karaktär. I de fall en påverkan skulle kunna uppstå i övrigt är det främst vid nedrivning av befintlig luftledning och vid byggnation av nya ledningar. Påverkan kan uppstå i form av buller från maskiner, trafikstörningar p g a arbetsfordon, grävd mark och upplag av grävda massor. Dessa störningar är dock av tillfällig karaktär. 6.8 Infrastruktur Befintlig luftledning passerar två gånger över länsväg 134 samt en gång över vägen mellan Österbymo och Svinhult. I övrigt passerar den enbart mindre skogsbilvägar. Befintlig luftledning är redan anpassad till befintlig infrastruktur. Alternativ luftledningssträckning passerar över väg 131 genom Österbymo. I övrigt passerar den enbart mindre skogsbilvägar. Alternativ kabelsträckning sträcker sig längs väg 134 från Broby och genom Österbymo. Kabelalternativet påverkar telenätet då dessa kablar följer samma väg. Påverkan vid nedrivning av befintlig ledning och byggnation av nya ledningar kan uppstå i form av buller från maskiner, trafikstörningar p g a arbetsfordon, grävd mark och upplag av grävda massor. Dessa störningar är dock av tillfällig karaktär. Vid utbyte av befintliga stolpar eller vid anläggande av nya stolpar eller vid markförläggning av kabel kommer samråd ske med Trafikverket. 6.9 Boende, hälsa och säkerhet Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Kring kraftledningar uppkommer elektromagnetiska fält med den nominella frekvensen 50 Hz. Magnetfältet från en kraftledning har en styrka som beror på hur mycket ström som transporteras i ledningen, avståndet till ledningen samt faslinornas höjd och inbördes placering. Magnetfältets styrka mäts och beräknas i enheten mikrotesla (µt) och styrkan avtar snabbt med avståndet från ledningen. I dagsläget har forskningen inte entydigt kunnat fastställa om det finns några negativa hälsoeffekter av magnetfält från kraftledning. Därför har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några 34

gränsvärden för allmänhetens exponering för magnetfält. Några skyddsavstånd avseende magnetfält har heller inte tagits fram. Eftersom negativa hälsoeffekter inte kan uteslutas rekommenderar ansvariga myndigheter i Sverige att försiktighet tillämpas. E.ON Elnät beaktar den av Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderade försiktighetsstrategin avseende barns exponering för lågfrekventa magnetfält: Magnetfält som är kraftigt förhöjda bör reduceras i miljöer där barn vistas varaktigt om det kan genomföras till rimliga kostnader och med försumbara konsekvenser. I vanlig boendemiljö är magnetfältsnivåer över 2 μt i årsmedelvärde att betrakta som kraftigt förhöjda. För nya elektriska anläggningar bör man redan vid planeringen beakta teknikval och placering för att sträva mot att barn inte exponeras för förhöjda magnetfältsnivåer om det kan genomföras till låga kostnader och med försumbara konsekvenser. Detsamma gäller vid utformning och uppförande av nya byggnader i närheten av befintliga elektriska anläggningar. I vanlig boendemiljö är magnetfältsnivåer upp till 0,2 μt i årsmedelvärde att betrakta som normala. Markanvändning i ledningens omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättats med berörda fastighetsägare. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i ledningarnas närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i ledningarnas närhet anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter. Generellt har magnetfältet en större utbredning för en luftledning än för en markkabel p g a att faslinorna är längre ifrån varandra. Samtliga alternativ ligger långt under nivåer som har dokumenterats skadliga. I Figur 12, avsnitt 7.8 visas magnetfältsberäkningar för befintlig luftledning. Magnetfältet för alternativ luftledning kommer vara det samma och för markkabel ännu lägre. 6.10 Miljökvalitetsnormer vatten 6.10.1 Miljökvalitetsnormer grundvatten Såväl befintlig luftledning som alternativa sträckningar passerar genom Österbymofältet som klassats med miljökvalitetsnormer (MKN) för grundvatten. Påverkan på MKN för grundvatten bedöms som obefintlig för samtliga alternativ. Hänsynsåtgärder som beskrivs i avsnitt 7.9.3 bör dock beaktas. Inga av alternativ bedöms motverka uppfyllandet av MKN om redovisade hänsynsåtgärder vidtas. 6.10.2 Miljökvalitetsnormer ytvatten Det är enbart befintlig luftledning som passerar Bulsjöån och Kallån som har MKN för ytvatten fastställda. Dock bedöms inte befintlig luftledning motverka uppfyllandet av MKN om 35

hänsynsåtgärder enligt avsnitt 7.9.3 vidtas. I det fall en markkabel anläggs behöver också hänsynsåtgärder vidtas så att inte några utsläpp sker som skulle kunna påverka Bulsjöån när anläggande sker i Bulsjöåns närhet. Alternativ luftledning bedöms inte beröra nämnda MKN överhuvudtaget. 6.11 Inkomna yttranden Ydre kommun: Av de alternativa sträckningarna förordar kommunen markförläggning av kabel. Enligt kommunen är en markförläggning positiv och torde ur miljösynpunkt vara av stort värde om luftledningen längs Bulsjöån och våtmarksområdet vid Österbyn tas bort. Alternativ luftledning kan inte accepteras då den menligt påverkar förutsättningarna för Österbymos framtida utbyggnad. Länsstyrelsen i Östergötlands län: Länsstyrelsen ser fördelar med alternativet markförlagd kabel. En markförlagd kabel ger större möjlighet för viss byggnation söder om samhället. Länsstyrelsen ser dock inga nackdelar med att befintlig ledning behålls. Arbeten med drift och underhåll på befintlig ledning bör dock ske med stor hänsyn till naturvärdena. Ny luftledning bedöms som ett mindre lämpligt alternativ. Kommentar: Även om befintlig 40 kv ledning, som är aktuell inom ramen för denna ansökan, skulle tas ner kommer fortfarande befintlig parallell 10 kv ledning stå kvar och ianspråkta mark. Trafikverket: Önskar kontinuerligt samråd när befintliga stolpar av underhållsskäl behöver ersättas, t ex befintliga stolpar längs väg 134 vid Broby och Mariedal. Önskar generellt att nya stolpar placeras minst totalhöjden från den aktuella länsvägen. Om det blir aktuellt med andra alternativ utöver befintlig sträckning önskas separat samråd gällande dessa sträckor. Kommentar: Vid utbyte av befintliga stolpar eller vid anläggande av nya stolpar eller vid markförläggning av kabel kommer E.ON samråda med Trafikverket. Skanova: Kabelalternativet påverkar telenätet då dessa kablar följer samma väg. Markägare: Sex markägare längs sträckan förordar bestämt markkabel framför befintlig luftledning och föreslår justeringar av sträckningen så att anslutningspunkten från luftledning till markkabel ligger mer västerut så att alla bostadshus i Broby får mer än 100 m till luftledning. Kommentar: Det som definieras som befintlig ledning inom ramen för denna ansökan avgränsas av tidigare tillståndsgiven sträckning. Anslutande befintlig luftledning väster respektive österut innehar gällande tillstånd, därav startar befintlig ledning inom ramen för denna ansökan vid stolpe mitt i Broby. 6.12 Val av alternativ Jämfört med nollalternativet anses samtliga övriga alternativ vara mer lämpliga. Nollalternativet innebär att ledningen tas ur bruk utan ersättande alternativ, vilket medför osäker elförsörjning för stora delar av området. 36

Nedan följer en kort sammanfattning av påverkan och de konsekvenser som de olika alternativen bedöms medföra. I tabell 1, avsnitt 1.3.2 redogörs för bedömningsgrunderna. Anläggande: Att anlägga nya ledningar, oavsett om det rör sig om en luftledning eller en markkabel, innebär stora konsekvenser jämfört med att använda en redan befintlig luftledning eftersom ny mark tas i anspråk och störningseffekter för omgivningen uppstår. Därför bedöms befintlig ledning innebära en obetydlig konsekvens och alternativ luftledning respektive markkabel som måttlig negativ konsekvens. Drift och underhåll: En luftledning kräver ett visst underhåll främst i form av röjning. En markkabel längs en väg som i aktuellt fall kräver mycket lite underhåll. Generellt ger underhållsarbeten inte upphov till någon större störning för omgivningen då tillfällena är få och åtgärderna i de flesta fall är små. Därför bedöms de bägge luftledningsalternativen innebära en liten negativ konsekvens och markkabeln en obetydlig konsekvens. Landskapsbild: En luftledning syns i landskapet vilket en markkabel inte gör. Dock har redan omgivningen anpassat sig till en befintlig ledning som stått på platsen länge. En ny luftledning tar ny mark i anspråk och utgör ett helt nytt inslag i landskapet. Denna passerar dessutom i större omfattning jordbruksmark samt en hembygdsgård och camping. Längs befintlig ledning löper som nämnts en parallell 10 kv ledning som kommer stå kvar och påverka landskapet även fortsättningsvis även om befintlig ledning inom ramen för denna ansökan tas bort. Konsekvenserna bedöms därför som liten för befintlig luftledning, stor för ny luftledning och obetydlig för markkabel. Markanvändning bebyggelse och planer: Markanvändningen har under lång tid anpassats till befintlig luftledning vilket innebär att konsekvensen för markanvändningen bedöms som liten. För att anlägga en ny luftledning krävs att ny mark tas i anspråk och vid anläggandet av markkabel kommer detaljplaner att beröras. Även i det fall befintlig luftledning tas ned kommer ledningsgatan till större delen finnas kvar med en befintlig 10 kv ledning. Ianspråktagen mark i fallen med alternativa ledningssträckor kommer vara större eftersom befintlig 10 kv ledning finnas kvar och ianspråktar mark även om befintlig ledning tas ner. I det fall befintlig luftledning flyttas måste också ett nytt ställverk byggas. Detta behöver ske någonstans i direkt närhet till 40 kv ledningen, men också i närheten av lokalnätet så att det kan anslutas. Byggnation av en ny luftledning utgör en barriär norrut för fortsatt utveckling av samhället Österbymo. Utifrån dessa omständigheter bedöms konsekvensen som stor för alternativ luftledning respektive måttlig för alternativ markkabel. 37

Naturmiljö: Befintlig luftledning passerar genom regionalt värdefulla naturmiljöer i form av Bulsjöån och omkringliggande våtmarker som finns i området. Någon negativ påverkan på dessa värden bedöms dock inte föreligga från befintlig luftledning. Vid drift och underhåll kommer hänsynsåtgärder vidtas. Konsekvensen till följd av befintlig luftledning bedöms som liten. En ny luftledning tar nya naturmiljöintressen i anspråk och även om befintlig luftledning inom ramen för denna ansökan tas ner kommer befintlig 10 kv ledning som löper parallellt med befintlig ledning stå kvar och även fortsättningsvis behöva driftas och underhållas. Därmed bedöms konsekvensen som måttlig för en ny luftledning. En markkabel bedöms innebära en liten negativ konsekvens på naturmiljön. En luftledning med tillhörande skogsgata bidrar till att hålla landskapet öppet och tillföra värdefulla biotoper för såväl flora som fauna. Fåglar: Konsekvensen för såväl befintlig som alternativ luftledning bedöms som liten eftersom övervägande delen av ledningarna löper genom skogsmark och ledningarna har horisontellt monterade faslinor. I det fall befintlig luftledning tas ner kommer befintlig parallell 10 kv ledning fortfarande står kvar i ledningsgatan. En markkabel innebär obetydlig konsekvens eftersom den är nedgrävd i marken. Kulturmiljö: För både befintlig luftledning och alternativ luftledning bedöms konsekvensen vara för kulturmiljön som små. Inom båda sträckorna finns registrerade fornlämningar inom ett avstånd av ca 0-80 m och de ingår i såväl riksintresse för kulturmiljö som regionalt kulturmiljöintresse. Luftledningar utgör generellt ingen påverkan på fornlämningar då stolpplacering och markarbeten lätt kan anpassas. Dock utgör luftledningar en viss påverkan av upplevelsen av kulturmiljön genom att de syns. För alternativ markkabel bedöms konsekvensen också som liten eftersom det enbart är ett fåtal fornlämningar registrerade i området kring sträckningen och de ligger inte i direkt anslutning till planerad sträckning. Grävning inom fornlämningsområden kräver tillstånd enligt kulturmiljölagen. Friluftsliv: Alternativ markkabel bedöms inte påverka friluftslivet då friluftintressena utmed vägen bedöms som obefintliga. Vid anläggande av nya ledningar kan påverkan tillfälligt vara större och uppstå i form av buller från maskiner, trafikstörningar p g a arbetsfordon, grävd mark och upplag av grävda massor. Befintlig ledning passerar Bulsjöån och alternativ luftledning passerar en camping och elljusspåret öster om Österbymo som bedöms utgör områden med värden för det lokala friluftslivet. Påverkan från befintlig ledning bedöms enbart vara av visuell karaktär medan anläggningen av alternativ luftledning utgör ytterligare påverkan under en begränsad tid. Konsekvensen för befintlig respektive alternativ luftledning bedöms sammantaget som liten. Infrastruktur: Befintlig luftledning i sin nuvarande utformning innebär en obetydlig konsekvens på infrastrukturen eftersom den redan anpassats till denna. Alternativ luftledning förläggs främst i odlingslandskap och skogsmark, men passerar väg 131 samt några mindre småvägar och därför bedöms konsekvensen vid anläggandet och drift som måttlig på befintlig infrastruktur. En 38

Sammanfattningsvis bedöms alternativ luftledning vara det sämsta av de tre sträckningsalternativen då alternativet bedöms medföra flera stora negativa konsekvenser för omgivningen. Skillnaderna ur miljösynpunkt bedöms vara små mellan befintlig luftledning och alternativet med markkabel. Alternativet med befintlig luftledning är dock att föredra med hänsyn till att befintlig parallell 10 kv luftledning kommer att stå kvar och att ovan angivna miljökonsekvenser därmed delvis kommer kvarstå. Ur denna synvinkel kan konsekvensen för markkabel ses som en ytterligare tillkommande påverkan på omgivningen. De miljövinster som markkabeln eventuellt skulle kunna medföra bedöms inte heller vara tillräckliga för att motivera de ökade kostnader om 10 800 000 kr som en ny markkabel skulle medföra utifrån miljöbalkens rimlighetsprincip. Utifrån detta resonemang bedöms befintlig ledning fortsättningsvis vara mest fördelaktig och anges därmed som sökt alternativ. 40

och 131 passerar Österbymo. vi Området där ledningen och dess alternativa sträckningar startar i Broby ingår i ett s k särskilt prioriterat landskapsavsnitt 1. 7.2.1 Hänsynsåtgärder Några åtgärder ur landskapsbildsperspektiv planeras ej att vidtas. Figur 11: Landskapsbild från sträckan Broby-Bulsjö. Sökt alternativ till vänster, befintlig 10 kv ledning till höger. 1 Prioriterat landskapsavsnitt: Landskapsavsnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden (s k värdetrakter). Delar av värdetrakterna där närheten mellan och kvalitéerna inom värdekärnorna gör att det finns en hög grad av ekologisk konnektivitet. Särskilt prioriterade landskapsavsnitt kallas i rapporten de viktigaste ytorna där skötsel och ekbruk i allmänhet bör stimuleras för att uppnå ekologisk konnektivitet och funktionalitet. (Länsstyrelsen i Östergötlands län, Leva de ekla dskap i Östergötla d regional landskapsstrategi 2008-2015, rapport nr 2007:22 42