Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens

1 (8) Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare April - Maj 2013 Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t ex frågor, förbättringsförslag, brister i kunskap eller rutiner. Detta är inte minnesanteckningar över allt som sägs. Utvecklingsledaren kan med fördel säga till när något ska skrivas ner för att även den som antecknar ska kunna fokusera på dialogen. 1. Inledningsbild Kan ligga öppen när alla deltagare kommer in i rummet. 2. Välkommen till dialogseminarium 3. Dagens Agenda Syftet med dagens dialogseminarium = process INTE resultat! 4. Vad menas med kognitiv svikt / demens? Samtal runt bordet kring vilka patienter vi möter med kognitiv svikt. Dialog: Vad menas med kognitiv svikt? Prova gärna en ny form inför dialogen: låt var och en tänka själv en stund i några minuter, skriva ned på ett papper som ett stöd för minnet och sedan reflektionsrunda. Eller gör en bikupa eller dialog direkt. Kognitiv svikt Kognition kan definieras som de tankefunktioner med vilkas hjälp information hanteras. Exempel på kognitiva funktioner är minne, varseblivning, språk och rumsuppfattning. Med kognitiv svikt avses ett tillstånd av förvärvad försämring av den kognitiva förmågan. Begreppet demens innebär inte en sjukdom i sig, utan ett tillstånd där en förvärvad kognitiv svikt har nått en sådan grad att individens funktionsförmåga påverkas signifikant under mer än sex månader. (enl. Läkartidningen nr 20, 2009) Version 2013-04-15

2 (8) 5. Olika typer av demens Typer av demens Det finns ett 70-tal olika sjukdomar som leder till demens. Dessa uppdelas i: Primärdegenerativa demenser (cirka 60%), ex Alzheimerdemens, Lewybodydemens Parkinsondemens, demens vid Downs syndrom och frontotemporala demenser Vaskulära demenser (cirka 30%), ex multiinfarkt- och småkärlsdemens Sekundära demenser (cirka 10%), ex alkoholdemens och demenser på grund av bestående skador av blödningar, infektioner, icke behandlingsbara hjärntumörer, långvarig syrebrist, trauma, normaltryckshydrocefalus osv. Speciellt bland de äldre patienterna är det inte ovanligt med blandformer av demens, t ex demens av Alzheimertyp med cerebrovaskulär skada. Dessutom kan demensliknande symptom uppstå vid många potentiellt botbara tillstånd som tex hormon- och vitaminrubbning, läkemedelsbiverkan, förgiftningar, tumörer, infektioner, samt vid psykiatriska sjukdomar som depression, manisk sjukdom och andra psykoser. (enl. VISS) 6. Förekomst av demens Bilden visar förekomst av demens i vårt samhälle. 7. Förekomst och prognos av demensutveckling Den demografiska utvecklingen i vårt land pekar mot att samhällets åtaganden för äldre och demenssjuka kommer att öka under den närmaste 20-årsperioden 8. Dialog Hur upptäcker vi patienter med kognitiv svikt? Ex: - Patienter som glömmer tider - Svårt att komma ihåg muntliga överenskommelser - Tar fel på dagar - Kulturella Aspekter - Utbildningsnivå Som utbildningsledare: försök få alla deltagare reflektera över vad de i sina olika yrkesroller bör vara uppmärksamma på. Tillgänglighet svårt för patienten att söka själva. Hur kan patienterna komma i kontakt med oss när de inte förstår sina behov? Sjukdomsinsikt. 9. Symtom på demenssjukdom Dialog: Symtomen vid demenssjukdom kan delas in i tre huvudsakliga grupperingar.

3 (8) Ex: - Kognitiva symtom; Nedsatt minne, handlingsförmåga, orienteringsförmåga samt språk- och räkneförmåga. - Psykiatriska symtom; Förvirringstillstånd, aggressivitet, depression och ångest. - Beteendemässiga symtom; Vandra, plocka, upprepa, ropa och skrika. 10. Stöddokument Socialstyrelsens nationella vårdprogram om demens 2010. (ÄR NATIONELL) Loggan är länkad till dokumentet. Socialstyrelsen ger riktlinjer för vård i hela Sverige. Regionalt vårdprogram Demens inom SLL 2011. Bilden är länkad direkt till dokumentet. Regionalt vårdprogram tas fram av sakkunniga i Stockholms läns landsting och regler och riktlinjer om all vård i SLL. Samtliga vårdprogram för SLL finns på SLLs webbsida Produktionssamordning. Se Insidan Länkar till sjukvården gå till länken produktionssamordning under Stockholms läns landsting Sök på demens. VISS.nu: Loggan är länkad till VISS startsida. 11. Hur arbetar vi med demens? Dialog: Lokala rutiner om demens. Har vi lokala rutiner? Annars: Behöver vi en? Hur skulle en sådan se ut? Gör vi skillnad mellan män och kvinnor? 12. everktyg i arbetet med kognitiv svikt Här är de verktyg vi ska gå igenom. 13. Journalmall för demens Information om den nya journalmallen och dess nya sökord. Gå in i TakeCare och visa live på en testpatient. Journalmallen är gemensam för läkare och sjuksköterskor. Notera att t ex sökord fysisk aktivitet och vardagsmotion inte finns med. Istället räknar man bara ihop aktivitetsminuter. Sökorden under basal minnesutredning är ihopdragna under +. Under sökordet MMSE-SR kan du skriva in resultatet av testet. Antingen skriver man in summan direkt i totalsummefältet eller så väljer man att skriva in varje summa i respektive fält. För att få totalsumman i journalmallen måste man då räkna ut och föra in denna i totalsummefältet. Däremot får man en automatisk sammanräkning till mätvärdesmodulen. Man kan också registrera MMSE-SR direkt i registrera mätvärden. Under sökordet Patientsamtycke kvalitets-register ska man dokumentera samtycke eller ej till registrering i Senior Alert och SveDem. Nytt sökord finns i mallen bedömning av arbetsterapeut

14. MMSE-SR Öppna upp TakeCare och gå till publikationer. Plocka fram MMSE-SR, dess manual och klocktestet och titta på dessa. Titta i manualen på sida 5 vad som är nytt med MMSE-SR jämfört med MMT. När man vill göra testen måste man ta fram blanketten och skriva ut den från menyn publikationer. Bland annat finns det valmöjligheter på uppgift 11 och 12. Viktigt att notera vilket val som används. Tips Se till att er systemadministratör har lagt in MMSE-SR som ett mätvärdesmall i Mätvärden/laboratorielista för att lätt kunna se poäng och följa utvecklingen. 15. Senior Alert Gå igenom detta summariskt! Vad är Senior Alert? Senior alert är ett kvalitetsregister för vård och omsorg som finns tillgängligt via webben där varje person, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår. Med hjälp av Senior Alert vill man utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. Senior Alert är en del av Sveriges Kommuner och Landstings satsning på Bättre liv för sjuka äldre. När måste vi registrera i Senior Alert? (denna fråga bör Du ev. diskutera med verksamhetschefen) För patienter inskrivna i hemsjukvården är det ett skall krav att vi gör registreringen (Förfrågningsunderlaget 2013). För demenspatienter står det i SoS riktlinjer och regionalt vårdprogram i SLL, sid 35, att vi skall vara observanta på samma frågor som i Senior Alert. Arbete pågår att kunna skicka (rapportera) data direkt från TakeCare till kvalitetsregistret. Bilden är länkad till Senior Alerts startsida. Hur skall uppgifterna registreras? I Senior alert: Du som är ansvarig för att rapportera uppgifterna till registret kan på hemsidan ansöka om login med ditt tjänstekort och därefter registrera uppgifterna i ett webformulär. OBS! Samtliga ingående uppgifter måste vara ifyllda för att registret skall ta emot rapporteringen. 4 (8)

5 (8) I TakeCare: För att registrera resultatet av riskbedömningen i TakeCare kan man göra på detta sätt: - Registrera direkt i mätvärdesmallarna Norton, Downton och MNA. De två första är systemgemensamma, MNA måste läggas upp av lokal SA. Hur ser jag registrerade uppgifter i TakeCare? För att enkelt kunna se den samlade informationen som ingår i Senior Alert finns ett färdigt mätvärdesfilter som lokal SA kan hämta upp och aktivera på din enhet. Detta heter riskbedömning undernäring, trycksår, fall 16. SveDem Vad är SveDem? SveDem är ett nationellt kvalitetsregister. Syftet med registret är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer, diagnoser och behandling vid demenssjukdomar. Målet är en likvärdig, optimerad behandling av patienter med demenssjukdomar. Idag sker ingen automatisk överföring av data från TakeCare utan detta görs manuellt per patient. Några vårdcentraler och de flesta demensmottagningar / minnesmottagningar i SLL registrerar i registret. Det finns inget skall-krav att vi skall registrera i registret. 17. Samverkan Samverkan är viktig i vården / omhändertagandet av personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Dialog: Vilka aktörer samverkar vi med i vårt närområde? Tips för att stötta dialogen: Kommun, rehab, hemtjänst, minnesmottagning / demensmottagning, psykogeriatrisk mottagning. Arbetsterapeutens roll: Enligt det nationella vårdprogrammet bör personer med kognitiv svikt remitteras till arbetsterapeut för bedömning av funktion- och aktivitetsförmåga. Bilden på foldern för arbetsterapeuter är länkad till demenssjukdomar i VISS Broschyren finns under -Utredning Funktionellt status Sökord kommer att finnas när dialogseminariet startar angående dokumentation om arbetsterapeut deltagit.

Gå in på den egna kommunens hemsida och se vilket stöd/resurser som finns för personer med demens. I Täby kommun finns t ex en äldrelots, i Stockholms stad funktionen Äldre direkt och en Äldreombudsman, i Nacka kommun en demenssjuksköterska. 18. Anhörigstöd Här är några resurser på Internet som kan vara bra för både vårdpersonal och anhöriga att känna till. Gå in på respektive sida och titta översiktligt på innehållet. Demensförbundet: Från Demensförbundets hemsida: Demensförbundet startades 1984 och är idag Sveriges största anhörigorganisation för demenssjuka och deras anhöriga med 11.000 medlemmar och 130 demensföreningar runtom i hela Sverige. Vi arbetar för att förbättra förhållandena för demenssjuka och deras anhöriga. Vår organisation är politiskt och religiöst obunden och har inga avtal med läkemedelsindustrin. Alzheimerföreningen: Ur Alzheimerföreningens stadgar: Alzheimerföreningen i Sverige är en partipolitiskt och religiöst oberoende riksorganisation med syfte att tillvarata Alzheimers- och andra demenssjuka personer och deras anhöriga/närståendes intressen. Svenskt Demenscentrum: Svenskt demenscentrum (SDC) invigdes 2008. Bakom centret står Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och Stiftelsen Silviahemmet. Uppdraget kommer från Socialstyrelsen och regeringen som finansierar verksamheten. SDC arbetar som en sambandscentral. En kunskapsbank inom demensområdet byggs kontinuerligt upp för att samla och sprida information. SDC arbetar även aktivt för att driva på en positiv utveckling av vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Gapet.se Gapet.se är en tjänst som ca 30 kommuner/stadsdelar i landet har köpt in som en resurs till personer med funktionsnedsättningar såsom t ex demens och deras anhöriga. Tjänsten är kostnadsfri för användarna. 19. Uppföljningsrapport m4 M4 har nyligen skapat en ny rapport för diagnos demens. M4 återkommer i övningsuppgifterna. UL måste inför detta ha behörighet 3 i m4, vilket innebär att man ser enhetens alla patienter och vårdgivare. För att få ett större patientmaterial, välj tidsperiod de senaste 3 åren. Översikt Demens. Huvudmeny Rapporter Sjukdomar Demens Översikt. Sökord med röda utropstecken betyder att det inte finns något dokumenterat på dessa sökord på någon patient. 6 (8)

7 (8) Detta beror oftast på att sökorden är nya, t ex en ny journalmall som ännu inte börjat användas. Sökordet MMT hämtar uppgifter från sökorden MMT Mini Mental Test samt MMSE-SR. Samtidiga diagnoser. Plustecknet till höger om samtidig diagnos öppnar en ny översikt som är filtrerad, där endast de patienter med vald samtidig diagnos finns med. Trendpilar: Uppe till höger kan man aktivera trendpilar som visar på utvecklingen av en viss parameter, om den har ökat, minskat eller är oförändrat jämfört med en månad eller ett år tillbaka. Ställ markören på pilen för att se det jämförande procenttalet. Observera: - Fördelningen av demensdiagnoser, är den som förväntat? - Titta på läkemedelsbehandling: Notera hur vanligt det är med lugnande preparat, specifika demensläkemedel, sömntabletter och Waran (waran-behandling kan på olika sätt vara riskabel i denna patientgrupp) till patienter med demens. - Hur vanligt är det med andra samtidiga diagnoser, såsom t ex depression? - Hur stor andel av demenspatienterna har ett MMT / MMSE-SR dokumenterat på strukturerat sätt? 20. Introduktion till praktiska uppgifter Dela ut häfte med praktiska övningsuppgifter med manual hur man löser dessa till deltagarna. Därefter arbete på egen hand eller två och två i minst 30 minuter. 21. Reflektion efter praktiska uppgifter Låt alla redovisa vad de gjort och reflektera kring övningarna. 22. Vad har vi gått igenom idag 23. Utbildningar på CeFAM Har du aktuell kompetens om demens?". En utbildning för att uppdatera kunskaper om demens med utgångspunkt från Socialstyrelsens nationella riktlinjer och patientfall. "Vill du lära dig använda MMSE-SR?". En utbildning för att lära sig använda screeninginstrumentet MMSE-SR (tidigare MMT) vid kognitiv svikt. "Aktivitetsbedömning - viktigt för personer med kognitiv svikt". Information om hur en strukturerad funktions- och aktivitetsbedömning hos arbetsterapeut går till. Och information om vad arbetsterapeuten kan göra efter den basala demensutredningen. "Matlådan i garderoben? Att handskas osv...". En kurs för att uppmärksamma diabetesrelaterade problem vid omvårdnad och behandling av äldre och demens.

8 (8) 25. Sammanfattning 25. Reflektion efter seminariet 26. En fikabild som ni själva kan placera där det passar