Särskilt yttrande Vård- och omsorgsberedningen Ärende: STK-2015-432 Ang: Uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn och ungdomsvården Färre än var tionde institutionsplacerade barn genomgår läkarundersökning enligt BBIC (Barnens Behov I Centrum) trots att det funnits sedan 2009. Varken SIS (Statens Institutions Styrelse) eller Region Skåne arbetar fullt ut enligt BBIC-metoden. Det är minst sagt genant att man inte lyckats samordna så att man har samma riktlinjer hos de tre aktörerna. Barnen är de som blir lidande. Vid familjehemsplacering ligger endast vart tredje barn på förväntad kunskapsnivå utifrån sin ålder. 40% av de 2014 familjehemsplacerade barnen vet man inget alls om kunskapsnivån. Man skyller på att det i huvudsak är de ensamkommande flyktingbarnen. Det är uppenbart att kommunikationen mellan skolan och de som familje/institutionsplacerar brister. Det är oacceptabelt och barnen blir lidande. Stadsområdena signalerar att de på grund av resursbrister och oerfaren personal har problem att följa de riktlinjer man satt upp. Ett av exemplen är att de inte träffar barnen så ofta som det är tänkt. Barnen blir lidande. Det är tydligt att Malmö har haft en mycket dålig beredskap avseende hur man skulle ta hand om de ensamkommande barnen. I ärende efter ärende skiner det igenom och de som får lida för det är de ensamkommande barnen. Det är skrämmande att man idag placerar dem hos ej för ändamålet utbildade familjehemsföräldrar, utan att veta eventuell sjukbild och utan kunskap om deras skolnivå. Dessa barn får inte bästa möjliga start i sitt nya land och risken är uppenbar att det slår tillbaka längre fram. Det är glädjande att de institutionsplacerade flickorna ligger så högt över snittet avseende fullständiga betyg. Samtidigt hade vi även önskat att de institutionsplacerade pojkarna kommit upp i samma nivå. Slutligen är det positivt att det råder en samsyn kring problematiken som delas av såväl den röda majoriteten som moderaterna och folkpartiet. John Roslund (M) Noria Manouchi (M) Roko Kursar (FP) Med instämmande av: Caroline Wessel (M)
Särskilt yttrande Vård- och omsorgsberedningen 2015-05-12 Ärende: 2, STK-2015-432 Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården När man i juli 2013 fattar ett beslut om att alla barn som placeras under 2014 ska hälsoundersökas enligt riktlinjerna för BBIC, så finner vi det anmärkningsvärt att bara knappt 11 % av de barn som institutions placeras under 2014 har hälsoundersökts enligt BBIC. Och även om beslutet bara avser barn placerade under 2014 så hade vi i Sverigedemokraterna gärna tagit del av statistik från tidigare års placeringar. Vi är också skarpt kritiska till att kommunen överlåter hälsoundersökningarna på ensamkommande flyktingbarn till Flyktinghälsan i stället för specialister inom pediatrik. Många av dessa ungdomar riskerar inte bara att lida av somatiska besvär, utan många av dem har även psykiska besvär, som också kan visa sig i somatiska symptom, såsom reaktioner på övergrepp och PTSD. Det kan också finnas risk för att ungdomarna bär på sjukdomar som TBC och andra allvarliga sjukdomar. Vi förutsätter att nästa rapport uppvisar med detaljerade siffror och dels bekräftar att Malmö Stad har gjort mer för att diagnosticera risker för framtida grava psykiska och emotionella problem hos barn och ungdomar. Vi vill också ha en mer tydlig beskrivning kring finansieringen för att säkerställa att kostnaderna inte belastar övrig verksamhet. Magnus Olsson med instämmande av Peter Jangbro
SIGNERAD 2015-04-30 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2015-04-28 Vår referens Paulina Franzén Utvecklingssamordnare paulina.franzen@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården STK-2015-432 Sammanfattning För de drygt 600 barn som varit placerade i familjehem eller på institution under året, och som avslutat årskurs nio eller gymnasiet, finns uppgifter om betygsresultat. 30 % av de barn som institutionsplacerats under 2014 har blivit hälsoundersökta i någon form medan nästan 80% av de familjehemsplacerade barnen blivit det. En liten andel av hälsoundersökningarna har gjorts enligt BBIC. Det behövs ett metodstöd för implementering och uppföljning av riktlinjerna på såväl lokal som kommunövergripande nivå. En revidering av riktlinjerna behöver göras utifrån genomförda och kommande förändringar i lagstiftning, verksamhetssystemet BBIC och andra förhållanden. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att godkänna rapporten att anmoda samtliga stadsområdesnämnder och sociala resursnämnden att beakta rapporten i fortsatt utvecklingsarbete, med särskilt fokus på hälsoundersökningar gällande placerade barn. att ge stadskontoret i uppdrag att revidera riktlinjerna för barn- och ungdomsvården och se över uppföljningens utformning. Stadskontoret ska återkomma med nytt förslag våren 2016. att ge stadskontoret i uppdrag att ta fram ett metodstöd för stadsområdesförvaltningarnas och sociala resursförvaltningens arbete med implementering och uppföljning av riktlinjerna. Detta ska rapporteras i samband med återrapportering av revideringen. Beslutsunderlag [Här kommer namnet på de handlingar som ligger till grund för beslutsförslaget hämtas in automatiskt. Du behöver inte skriva något under denna rubrik.] Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen 2015-05-12 KS Arbetsutskott 2015-05-18 Kommunstyrelsen 2015-05-27
Ärendet 2 (5) Bakgrund: 1 juli 2013 trädde Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården i kraft. I samband med det beslutade kommunstyrelsen att riktlinjerna skulle följas upp 2015. Uppföljningen beslutades omfatta hälsa och skolgång för placerade barn. Samtliga barn som placerats under 2014 ska ha genomgått en hälsoundersökning enligt anvisningar i verksamhetssystemet Barns behov i centrum (fortsättningsvis förkortat BBIC). När det gäller skolgång bör uppföljning göras avseende flickor och pojkars slutbetyg i åk 9 och avgångsbetyg på gymnasiet. Vidare angavs att tidsgränsen för förhandsbedömningar bör följas upp. Uppföljningens genomförande: Inhämtning av uppgifter för uppföljningen har gjorts i samband med uppföljningen av institutionsplaceringar 2014, samt nyplaceringar och sammanbrott i familjehem 2014. Avseende familjehemsplaceringar så redovisas i denna rapport de delar som är relevanta för uppföljningen av riktlinjerna. En workshop med verksamhetsrepresentanter har ägt rum i mars 2015. Syftet har varit att undersöka hur riktlinjerna implementerats samt att hämta in synpunkter kring utformning och innehåll. Underlaget har samma månad återkopplats till enhetscheferna för Barn och familj. Tidsgräns för förhandsbedömning har införts i socialtjänstlagen 1 januari 2013. Avvikelser rapporteras av verksamheterna i systemet Flexite, vilket också omfattar avvikelser från tidsgränsen för förhandsbedömning. Då denna bestämmelse nu är en del av gällande lagstiftning och inte specifik för riktlinjerna, har stadskontoret valt att inte omfatta frågan i aktuell uppföljning. Hälsoundersökningar av barn som placerats i familjehem eller på institution 2014: Ungefär 30 % av de institutionsplacerade barnen, oavsett kön, har blivit hälsoundersökta i samband med placeringen. 25 % av pojkarna och 20 % av flickorna har blivit hälsoundersökta på annat sätt än enligt BBIC. Drygt 30 % av de hälsoundersökta institutionsplacerade pojkarna och flickorna har blivit undersökta enligt BBIC. För barn som nyplacerats i familjehem under 2014 så uppgår andelen som blivit hälsoundersökta till närmare 80 % vilket visar på en positiv utveckling jämfört med tidigare år. Andelen som undersökts enligt BBIC är dock förhållandevis låg, knappt 25 %. Sammanfattningsvis syns inte några tydliga könsskillnader i materialet. Något fler flickor blir hälsoundersökta i samband med familjehemsplacering, medan det för institutionsplacering ser ut att vara det omvända, men skillnaderna är små. Kommentarer från stadsområdesförvaltningarna: Allt fler barn som placeras är ensamkommande. Dessa undersöks av Flyktinghälsan vilket ofta leder till att de inte undersöks på nytt inför en placering av socialtjänsten. Flyktinghälsan utför inte hälsoundersökningar enligt BBIC utan enligt riktlinjer utfärdade av Region Skåne. Läkarundersökningar sker på de särskilda ungdomshemmen inom Statens institutionsstyrelse (fortsättningsvis förkortat SiS), men inte heller där enligt BBIC. Ett stadsområde har valt att köpa hälsoundersökningar av Preventionscentrum och dessa utförs enligt BBIC.
Den främsta svårigheten är att få till stånd samverkan kring barn över 13 år som ska hälsoundersökas av primärvården. Det finns ett stort antal vårdcentraler och implementeringen av kunskap om hälsoundersökningarnas syfte och genomförande har hittills haft begränsat genomslag. 3 (5) Skolresultat för barn som gått ut årskurs nio alternativt gymnasiet under 2014: Av de institutionsplacerade flickor som gick ut årskurs 9 under 2014 så fick 90 % fullständiga betyg, medan det för pojkar var 60 %. Inga institutionsplacerade barn gick ut gymnasiet 2014. När det gäller de familjehemsplacerade barnen så har 73 % av de flickor som var placerade 2014 och gick ut årskurs nio fullständiga betyg. Motsvarande andel för pojkar som gick ut årskurs nio var 80 %. Då underlaget omfattar 26 barn är det inte möjligt att dra några generella slutsatser utifrån detta. Endast fyra av de familjehemsplacerade pojkarna och flickorna gick ut gymnasiet, samtliga dessa hade fullständiga betyg. Undersökningen av de barn som nyplacerats i familjehem 2014 visar att vid placeringstillfället har en låg andel, ungefär 30 %, klarat skolan i nivå med sin åldersgrupp. För nästan 40 % av dessa barn saknar socialtjänsten kunskap om barnens skolsituation. En förklaring till detta är den stora andelen ensamkommande barn, vars tidigare skolgång och resultat är okänd. Stadområdesförvaltningarnas generella synpunkter kring riktlinjernas utformning och nytta: Stadsområdesförvaltningarnas representanter har vid en workshop fått arbeta med frågor kring nyttan med riktlinjerna samt svårigheter och framgångsfaktorer vad gäller att följa dem. Riktlinjerna ger stöd i att upprätthålla likabehandling och kvalitet, och de synliggör barnets rättigheter. De bidrar till ett gemensamt professionellt förhållningssätt för Malmö stads barn- och ungdomsvård. Särskilt användbara är de som stöd i introduktionen av nyanställda. Personalomsättningen i verksamheterna ger samtidigt ett behov av att regelbundet gå igenom riktlinjerna, och det behövs metodstöd till verksamheterna i detta arbete. Stöd efterfrågas i form av metoder och former för implementering och uppföljning på lokal och kommungemensam nivå. När socialtjänsten inte styr över insatserna till barnet är det svårare att följa riktlinjerna. Särskilt tydligt är detta kring hälsa och skolgång där socialtjänsten kan vara initiativtagare men inte är utförare, exempelvis vid hälsoundersökningar enligt BBIC. Flera av deltagarna har påtalat att resursbrist i form av tid och erfaren personal försvårar att kunna efterleva det som anges i riktlinjerna, exempelvis att hinna träffa de placerade barnen enskilt fyra gånger per år. I vissa avseenden är riktlinjerna inte anpassade till ensamkommande barns situation och behov. En röd tråd i riktlinjerna är kontakten med barnet, deras rätt till information och delaktighet. Det behövs tekniska lösningar som underlättar kommunikation med barnen på sätt som passar dem, t.ex. via mail, sms eller liknande. I dagsläget finns begränsningar av sekretesskäl. De faktorer som utgör hinder sammanfaller ofta med de som är viktiga för att riktlinjerna ska bidra till ökad kvalitet; lokalt och kommunövergripande implementeringsarbete, samt bättre samverkan med framför allt sjukvården och skolan. Att i större utsträckning samverka även inom Malmö stad kring systematiskt kvalitetsarbete i barn-och ungdomsvården, med riktlinjerna
som utgångspunkt, kan bidra till att riktlinjerna i större utsträckning kan fungera som instrument för likabehandling. 4 (5) Förändringar i föreskrifter, lag eller andra förhållanden: Sedan riktlinjerna trädde i kraft 2013 har vissa förändringar skett, och andra kommer att ske under 2015 vilka tros kunna leda till att riktlinjerna behöver revideras. Den 1 oktober 2014 har föreskrifter trätt i kraft som innebär att socialtjänsten utan dröjsmål måste inleda utredning om ett barn misstänks ha bevittnat eller utsatts för våld eller andra övergrepp (SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer ). Ett regeringsuppdrag pågår för närvarande som bland annat omfattar att se över lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU 1990:52) samt placeringsformer för barn och unga. Uppdraget beräknas bli klart under 2015. Nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988: 870) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), har trätt i kraft den 1 januari 2015. För handläggning av ärenden som gäller barn och unga har Socialstyrelsen samlat allmänna råd i en särskild publikation (SOSFS 2014:6). En grupp av barn som ökar ifråga om representation bland de placerade barnen är ensamkommande flyktingbarn. Som nämnts ovan ser verksamheterna ett behov av att komplettera riktlinjerna med anpassningar utifrån de särskilda behov som denna grupp har. Socialstyrelsen lanserar under 2015 en reviderad version av verksamhetssystemet BBIC som beräknas kunna implementeras under hösten. Förändringarna bedöms vara av sådan omfattning att en revidering av riktlinjerna blir nödvändig. Stadskontorets bedömning: Det finns brister vad gäller att säkerställa att de placerade barnen får sina hälsobehov tillgodosedda. Alla barn som placeras i familjehem eller på institution blir inte hälsoundersökta. Förhållandevis få barn har blivit hälsoundersökta enligt BBIC, det vill säga att undersökningen görs enligt vissa kvalitetskriterer. De hinder som framkommit rör samarbetet med sjukvården, i synnerhet primärvården. Det bedöms underlätta implementering av rutiner och utveckling av kompetens om ett mindre antal vårdcentraler skulle utföra hälsoundersökningar. Stadskontoret medverkar i en referensgrupp inom Region Skåne och lyfter frågan i detta sammanhang. Region Skåne har en samordnare med uppdrag att utveckla arbetet med hälsoundersökningar enligt BBIC. En lokal överenskommelse om samverkan kring psykisk hälsa och funktionsnedsättning har slutits i november 2014 mellan Malmö stad och Region Skåne. I denna anges att barn som placeras ska hälsoundersökas. Om det finns behov av tydligare rutiner för samverkan på stadsområdesnivå, ska lokala samverkansgrupper arbeta med detta. Arbetet med att implementera samverkansstrukturen har nyligen påbörjats. Socialtjänsten kan i huvudsak redogöra för skolresultaten för de placerade barn som gått ut års-
kurs nio eller gymnasiet under 2014. Det är ett viktigt uppdrag för socialtjänsten och skolan att se till att dessa barn får rätt förutsättningar och stöd för en god utbildning. Skolfam-projektet är en arbetsform för detta som ger värdefull kunskap, bland annat kring att arbeta med ensamkommande barn och deras familjehem. Samverkansavtalet kring placerade barns skolgång mellan Malmö stad och SiS är viktigt att lyfta fram och följa upp, för att säkerställa kontinuitet i skolgången för dessa barn. 5 (5) Fortsatt utvecklingsarbete: Att revidera riktlinjerna för barn- och ungdomsvården, utifrån beskrivna förändringar i lagstiftning, föreskrifter och andra förhållanden. Det är nödvändigt att invänta förändringar som sker under 2015 och det är därför lämpligt att lämna ett nytt förslag under våren 2016. Att utveckla metodstöd för implementering lokalt och kommunövergripande samt formen för uppföljning. Detta utvecklingsarbete bör stadskontoret inleda tillsammans med stadsområdesförvaltningarna och sociala resursförvaltningen hösten 2015 och det ska färdigställas senast i samband med nytt förslag på reviderade riktlinjer våren 2016. Ansvariga [Här kommer namnet på de chefer som i systemet har godkänt ärendet inför nämnd att hämtas in automatiskt. Du behöver bara skriva något under denna rubrik om du INTE kommer att få ärendet godkänt digitalt.]
Uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården Stadskontoret Datum: 2015-04-28 Version: 1. 0 Ansvarig: Paulina Franzén Förvaltning:Stadskontoret Enhet: Välfärdsavdelningen
2 Stadskontoret Uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården
Bakgrund: 2013-07-01 trädde Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården i kraft. I samband med att kommunstyrelsen beslutade att anta riktlinjerna beslutades även att riktlinjerna skulle följas upp 2015, avseende 2014. Uppföljningen beslutades omfatta hälsa och skolgång för placerade barn. Samtliga barn som placerats under 2014 ska enligt riktlinjerna ha genomgått en hälsoundersökning enligt BBIC. När det gäller skolgång bör uppföljning av riktlinjerna göras avseende flickor och pojkars slutbetyg i åk 9 och avgångsbetyg på gymnasiet. Vidare angavs att tidsgränsen för förhandsbedömningar bör följas upp, vilket kan ske genom stickprovskontroll. Uppföljningens genomförande: Inhämtning av uppgifter för uppföljningen har gjorts i samband med uppföljningen av institutionsplaceringar 2014, samt nyplaceringar och sammanbrott i familjehem 2014. Förutom insamling av ovan nämnda uppgifter om hälsa och skolgång, har även uppgifter om förekomsten av enskilda samtal med de placerade barnen samlats in. Detta följs upp i förhållande till institutionsplaceringar och till sammanbrott i familjehem. Avseende familjehemsplaceringar så redovisas dessa i denna rapport i de delar som är relevanta för uppföljningen av riktlinjerna. Fördjupande rapporter avseende nyplaceringar i familjehem samt sammanbrott 2014 kommer att sammanställas längre fram under 2015. En workshop med verksamhetsrepresentanter har ägt rum i mars 2015. Syftet har varit att undersöka hur verksamheterna använder riktlinjerna, om man uppfattar dem som ett stöd i arbetet samt att hämta in synpunkter kring utformning och innehåll. Underlaget från workshopen har redovisats vid möte med enhetscheferna för Barn och familj, också i mars 2015. Tidsgränsen för förhandsbedömning har införts i socialtjänstlagen 1/1 2013. Avvikelser rapporteras i systemet Flexite, vilket också omfattar att rapportera om avvikelser från tidsgränsen för förhandsbedömning. Därför har stadskontoret valt att inte omfatta denna fråga i aktuell uppföljning av riktlinjerna. Resultat av uppföljning gällande placerade barn 2014: Hälsoundersökningar av barn som placerats i familjehem eller på institution 2014: Drygt 30 % av de 144 barn som nyplacerats 2014 på institution har blivit hälsoundersökta i samband med placeringen. Av det totala antalet hälsoundersökningar var det ungefär 30 % som utfördes enligt anvisningarna i verksamhetssystemet Barns Behov i Centrum (förkortat BBIC), och denna fördelning består också om man tittar på pojkar och flickor för sig. Det är dock något vanligare bland pojkarna att ha blivit hälsoundersökt i någon form. 25 % av de nyplacerade pojkarna har blivit hälsoundersökta på annat sätt än enligt anvisningarna i BBIC. Detta gäller för ungefär 20 % av de nyplacerade flickorna. 3 Stadskontoret Uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården
Hälsoundersökning i samband med nyplacering på institution 2014, fördelat på kön: 60 50 40 30 20 Ja enligt BBIC Ja på annat sätt Nej 10 0 Flickor Pojkar För barn som placerats i familjehem under 2014 så uppgår andelen till närmare 80 % vilket visar på en fortsatt positiv utveckling jämfört med tidigare år. Andelen som undersökts enligt BBIC är dock förhållandevis låg, omkring 30 %. Något fler pojkar blir hälsoundersökta i någon form i samband med familjehemsplacering, vilket även gäller för institutionsplaceringar. Diagram: Andel som blivit hälsoundersökta i samband med nyplacering i familjehem 2014 4% 18% Ja Nej Vet ej 78% Några stadsområdesförvaltningar kommenterar att allt fler barn som placeras är ensamkommande, och att dessa undersöks av Flyktinghälsan vilket ofta leder till bedömningen att de inte ska undersökas på nytt inför en placering av socialtjänsten. Flyktinghälsan utför inte hälsoundersökningar enligt BBIC utan enligt andra riktlinjer utfärdade av Region Skåne. Likaså sker läkarundersökningar på de särskilda ungdomshemmen inom Statens institutionsstyrelsen (fortsättningsvis förkortat SiS), men inte heller där enligt BBIC. Ett stadsområde har valt att köpa hälsoundersökningar av Preventionscentrum och dessa utförs då enligt BBIC. Då de ensamkommande barnen undersöks av Flyktinghälsan och ytterligare någon andel via Preventionscentrum framträder en bild av att andelen hälsoundersökningar som utförs enligt de ordinarie rutiner som tagits fram tycks minska. Av de skriftliga kommentarerna till underlaget, samt vid workshopen för uppföljning av riktlinjerna, har framkommit att den främsta svårigheten är att få till stånd fungerande samverkan 4 Stadskontoret Uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården
kring barn över 13 år som ska hälsoundersökas inom primärvården. Det finns ett stort antal vårdcentraler och implementeringen av kunskap om hälsoundersökningarnas syfte och genomförande har hittills fått begränsat genomslag. Vidare innebär vårdcentralernas höga belastning ett hinder för deras möjligheter att hinna utföra undersökningarna. Skolresultat för barn som gått ut årskurs nio eller gymnasiet under 2014: Av de institutionsplacerade flickor som gick ut årskurs 9 under 2014 så fick 90 % fullständiga betyg, medan det för pojkar var 60 %. Inga institutionsplacerade barn gick ut gymnasiet 2014. Det förekommer ett fåtal bortfall där socialtjänsten inte kan redovisa barnens skolsituation. När det gäller de familjehemsplacerade barnen så har 73 % av de flickor som var placerade 2014 och gick ut årskurs nio fullständiga betyg. Motsvarande andel för pojkar som gick ut årskurs nio var 80 %. Här kan man se att skillnaderna mellan könen är utjämnade och omvända till pojkarnas fördel, men då antalet individer bara uppgår till 26 barn kan det vara svårt att dra några generella slutsatser. Endast fyra av de familjehemsplacerade pojkarna och flickorna gick ut gymnasiet, samtliga dessa hade fullständiga betyg. Dessa uppgifter kan jämföras med att 67 % av alla flickor och 64% av alla pojkar i Malmö som avslutat årskurs nio vårterminen 2014 fick fullständiga betyg. 1 Undersökningen av de barn som nyplacerats i familjehem 2014 visar att vid placeringstillfället har en låg andel, ungefär 30 %, klarat skolan i nivå med sin åldersgrupp. För nästan 40% av dessa barn saknar socialtjänsten kunskap om barnens skolsituation. En förklaring till detta är den stora andelen ensamkommande barn, vars tidigare skolgång och resultat är okänd. Stadområdesförvaltningarnas generella synpunkter kring riktlinjernas utformning och nytta: Stadsområdesförvaltningarnas representanter har vid en workshop fått arbeta med frågeställningar kring nyttan med riktlinjerna, hinder för att följa dem samt viktiga faktorer för att de ska bidra till ökad kvalitet i barn- och ungdomsvården. Bilden av nyttan med riktlinjerna har visat sig vara samstämmig. De ger stöd i att upprätthålla likabehandling, rättssäkerhet och kvalitet på kommunövergripande nivå, och synliggör barnets rättigheter. Riktlinjerna bidrar till ett gemensamt professionellt förhållningssätt för Malmö stads barn- och ungdomsvård. Särskilt användbara är riktlinjerna som stöd i introduktionen av nyanställda, som kan använda dokumentet som en uppslagsbok. Riktlinjerna kan även vara stöd för identifiering och gränsdragning mellan olika roller bland de professionella kring barnet. De hinder som framkommit är kopplade till implementeringen, den verklighet som verksamheterna dagligen arbetar i och det förhållandet att tredje part ofta är del i uppfyllandet av riktlinjernas ambitioner. Personalomsättningen i verksamheterna ger ett behov av att regelbundet återkomma till och gå igenom riktlinjerna, samt att det behövs metodstöd till verksamheterna för att detta ska ske. En 1 Grundskolenämndens årsanalys 2014. Malmö stad 5 Stadskontoret Uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården
form av verktygslåda efterfrågas för att hålla riktlinjerna levande och följa upp hur man arbetar med dem, innehållande metoder och former både på lokal och kommunövergripande nivå. När socialtjänsten inte självständigt styr över insatserna till barnet är det svårare att följa riktlinjerna. Särskilt tydligt blir detta i insatser kring hälsa och skola där socialtjänsten kan vara initiativtagare men inte är utförare. Som exempel kan nämnas hälsoundersökningar enligt BBIC som är av stor vikt för barnet men som inte alltid går att genomföra då sjukvården inte har utrymme eller tillräcklig kunskap för genomförandet. Det krävs en tydlig samverkansstruktur mellan aktörerna som stöd för den enskilde handläggarens möjligheter att arbeta efter riktlinjerna. Flera av deltagarna har påtalat att ambitionsnivån i riktlinjerna inte överensstämmer med verkligheten. Resursbrist i form av tid och erfaren personal innebär svårigheter att kunna efterleva det som anges i riktlinjerna, exempelvis att hinna träffa de barn som genomgår utredningar eller de placerade barnen enskilt, med den frekvens som riktlinjerna anger. Vidare framkommer att riktlinjerna i vissa avseenden inte är anpassade till ensamkommande barns situation och behov. En röd tråd i riktlinjerna är kontakten med barnet eller ungdomen, dess rätt till information och att få vara delaktig. Det har framkommit att det skulle behövas tekniska lösningar som underlättar att kunna kommunicera med barn och unga på sätt som passar dem bättre, t.ex via mail, sms eller liknande. I dagsläget finns begränsningar av sekretesskäl. De faktorer som utgör hinder sammanfaller ofta med de som är viktiga för att riktlinjerna ska kunna bidra till ökad kvalitet; lokalt och kommunövergripande implementeringsarbete, samt bättre samverkan med framför allt sjukvården men även med skolan. Att i större utsträckning samverka även inom Malmö stad kring systematisk utveckling av kvaliteten i barn- och ungdomsvården, med riktlinjerna som utgångspunkt, skulle kunna bidra till en större samsyn och att riktlinjernas syfte som instrument för likabehandling i större utsträckning kan uppnås. Förändringar i föreskrifter, lag eller andra förhållanden: Sedan riktlinjerna trädde i kraft 2013 har förändringar skett avseende lagstiftning och föreskrifter och andra är planerade under 2015. Dessa ändringar kan innebära att riktlinjerna behöver revideras. Den 1/10 2014 har föreskrifter trätt i kraft som innebär att socialtjänsten utan dröjsmål måste inleda utredning om ett barn misstänks ha bevittnat eller utsatts för våld eller andra övergrepp (SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer). Nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), har trätt i kraft den 1 januari 2015. För handläggning av ärenden som gäller barn och unga har Socialstyrelsen samlat allmänna råd i en särskild publikation (SOSFS 2014:6). Ett regeringsuppdrag pågår för närvarande som bland annat omfattar att se över lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga samt placeringsformer för barn och unga. Uppdraget beräknas bli färdigt under 2015. 6 Stadskontoret Uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården
En grupp av barn som ökar ifråga om representation bland de placerade barnen är ensamkommande flyktingbarn. Socialstyrelsen har också publicerat en vägledning för arbetet med denna grupp barn. 2 Vid den workshop som genomförts i Malmö stad i syfte att följa upp riktlinjerna framkommer också att verksamheterna ser ett behov av att komplettera riktlinjerna med vissa anpassningar utifrån de särskilda behov som de ensamkommande barnen har. Socialstyrensen kommer under 2015 att lanserade en reviderad version av verksamhetssystemet BBIC. Detta nya system beräknas kunna implementeras hösten 2015. Förändringarna vad gäller dokumentationsmallar och arbetsprocess bedöms i nuläget vara av sådan omfattning att en revidering av riktlinjerna kan förväntas bli nödvändig. Avslutande diskussion: Uppföljningen av riktlinjerna har innehållit två olika delar; dels uppföljning av implementeringen, dels några avgränsade delar som rör de placerade barnens hälsa och skolgång. Det finns brister vad gäller att säkerställa att de placerade barnen får sina hälsobehov tillgodosedda, vilket framgår av såväl skriftliga kommentarer från vissa stadsområden som synpunkter i workshopen med verksamhetsrepresentanter. Alla barn som placeras i familjehem eller på institution blir inte hälsoundersökta. Andelen ökar för de familjehemsplacerade barnen, vilket är positivt. Det är dock förhållandevis få barn som blivit hälsoundersökta enligt BBIC, det vill säga att undersökningen görs enligt Socialstyrelsens kriterier. De hinder som framkommit rör samarbetet med sjukvården, i synnerhet med primärvården. Stadskontoret har sedan slutet av 2014 regelbunden samverkan kring denna fråga med Region Skånes kunskapscentrum för barnhälsovård. Region Skåne har en heltidsanställd samordnare med uppdrag att utveckla arbetet med hälsoundersökningar. Region Skåne kommer under 2015 att bland annat anordna utbildning för läkare och socialsekreterare. Nya rutiner för inhämtning av journaler inför läkarundersökning har införts som leder till en effektivare förberedelseprocess. En lokal överenskommelse har slutits i november 2014 mellan Malmö stad och Region Skåne. Den har psykisk hälsa och funktionsnedsättning som fokus och i denna lyfts placerade barn och unga som en särskild grupp att samverka kring. I denna anges att barn som placeras ska hälsoundersökas på vårdcentral eller barnklinik, beroende på barnets ålder. Det anges att om det finns behov av tydligare rutiner för bättre samverkan på stadsområdesnivå, ska lokala samverkansgrupper arbeta med att ta fram sådana. Arbetet med att implementera samverkansstrukturen har precis påbörjats och är under utveckling. Det skulle kunna underlätta möjligheterna till samarbete om ett mindre antal vårdcentraler skulle kunna ha särskilda uppdrag att utföra hälsoundersökningar. På så vis skulle det vara lättare att implementera metoder och rutiner, samt att bygga upp kompetensen hos den personal som ska undersöka barnen. Frågan har lyfts och kommer fortsatt diskuteras i en referensgrupp gällande arbetet med hälsundersökningar inom Region Skåne. Fokus har under senare år riktats mot placerade barns skolgång, som en viktig faktor för en god utveckling och god framtida hälsa. 3 Uppföljningen visar att socialtjänsten i så gott som samtliga 2 Socialstyrelsen (2013) Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar. 3 Tideman E, Vinnerljung B, Hintze K & Isaksson A, (2011) Improving foster children s school achievements: Promising results from a Swedish intensive study. Adoption &Fostering 7 Stadskontoret Uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården
fall kan redogöra för hur det har gått för de placerade barn som gått ut årskurs nio eller gymnasiet under 2014, vilket är positivt. Eftersom underlaget är litet, och inte undersöker några andra variabler än betyg i årskurs nio och gymnasiet, bedöms det inte möjligt att dra några generella slutsatser om kvaliteten i socialtjänstens arbete. Ett resultat för gruppen institutionsplacerade barn är att flickorna uppvisar avsevärt bättre skolresultat jämfört med pojkarna. För de familjehemsplacerade barnen är könsskillnaderna utjämnade och det är något fler pojkar än flickor som fått fullständiga betyg från årskurs nio. Den ofta svårare beteendeproblematik som ligger till grund för institutionsplaceringar kan vara en förklaring till att barn som är institutionsplacerade klarar skolan sämre. Det är dock viktigt att uppmärksamma institutionsplacerade pojkars behov av stöd i skolan så att de får samma möjligheter till utbildning som flickorna. Hur kön kan påverka det stöd som de placerade barnen får i sin skolgång är en viktig aspekt att ha med i det fortsatta arbetet. Inom ramen för Skolfam-projektet arbetar man särskilt med att stärka placerade barns skolgång utifrån utgångspunkten att dessa barns faktiska förmågor måste kartläggas, så att negativa förväntningar inte får för stor påverkan och rätt stöd kan sättas in. Skolfam i Malmö har också utvecklat särskilda kunskaper kring att arbeta med ensamkommande flyktingbarn och deras familjehem, som bör tas tillvara i ordinarie verksamhet. Kring institutionsplacerade barns skolgång finns ett samverkansavtal mellan Malmö stad och SiS med tydliga rutiner och ansvarsfördelning mellan SiS, socialtjänst och barnets hemskola. 4 Syftet är att säkra att även hemskolan blir involverad i samverkan kring barnets utbildning. Den process och de rutiner som finns i detta avtal behöver implementeras tydligare i stadsområdesförvaltningarnas arbete med dessa barn. Fortsatt utvecklingsarbete: - Genomföra revidering av riktlinjerna för barn- och ungdomsvården utifrån ovan beskrivna förändringar i lagstiftning, föreskrifter och andra omständigheter kring gruppen placerade barn. Det är dock nödvändigt att invänta eventuella förslag om ändringar kring LVU-lagstiftningen, samt implementeringen av det nya BBIC-systemet och därför är det lämpligt att arbeta med revideringen under hösten och vintern 2015/2016 för att lämna ett nytt förslag under våren 2016. - Utveckla metodstöd för implementering både lokalt och kommunövergripande samt kring formen för uppföljningen av riktlinjerna. Detta utvecklingsarbete bör stadskontoret inleda tillsammans med stadsområdena hösten 2015 och det färdigställs senast i samband med nytt förslag på reviderade riktlinjer våren 2016. 4 Samverkansavtal Statens institutionsstyrelse (SiS) och Malmö stad. Dnr 1176-2013. 8 Stadskontoret Uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården