En mer hälsofrämjande sjukvård - Ändrad livsstil vs läkemedel

Relevanta dokument
Hur underlättar vi effektiv behandling med levnadsvanor och begränsar onödigt läkemedelsbruk?

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo

Samtal eller läkemedel - vad gör mest nytta? Hans Lingfors Med Dr och Distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Matvanor en viktig del av det hälsofrämjande arbetet - erfarenheter från Habo

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Lämna soffan och ta klivet. Seniorklivet. Seniorklivet. Seniorklivet. Seniorklivet. Seniorklivet Hur ska vi motionera när vi blir äldre?

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Medelhavskost i Norden?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Hälsoeffekter av motion?

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Livsstilsförändringar vid Hälsokontroller

Många fettsyror olika effekter

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Stillasittande & ohälsa

Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Fysisk Aktivitet och KOL

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Viktig, ung och stolt. Göteborg

Gå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Är det nyttigt med fet mat?

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!??

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Aterosklerosens olika ansikten

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Ett liv i rörelse. Lägg år till livet och liv till åren! Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

30 REKLISTAN

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Nya tider, nya hälsoproblem

FAKTA för Sjuksköterskor

8/12/2015. Kicki Tengblad,dietist Sahlgrenska universitetssjuhus

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta?

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren

Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation. Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet?

Individualiserade kostråd

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Evidensbaserad medicin (EBM)

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Göteborg, 8 oktober 2014

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Vårdprogram Stroke Primärprevention, fördjupad faktakunskap

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala.

Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se

Världsdiabetesdagen 14/ : Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

o m m at och m otion?

Transkript:

En mer hälsofrämjande sjukvård - Ändrad livsstil vs läkemedel Vad ger bäst resultat? Hans Lingfors, med dr, distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Läkemedel Bota Lindra Trösta Förebygga 1970-talet: Vi känner bara till 50 % av orsakerna till hjärtinfarkt. Inte röka Ingen eller lite alkohol Rikligt med frukt och grönsaker Minst 3 potatisar per dag Mycket eller måttlig motion Minst 6 brödskivor per dag Oddskvoten för hjärtdöd 0.36 och för total död 0.31. Rotevatn S m.fl. Preventive Medicine 1989. 1

Inte röka > ½ drink per dag Motion motsvarande minst 30 minuters rask promenad per dag och BMI<25 Relativ risk för hjärtinfarkt 17% Stampfer MJ m.fl. N Engl J Med 2000. Mat med mycket fiber, bra fettsammansättning, rik på omega-3-fettsyror, lågt glykemiskt inde 1970-talet: Vi känner bara till 50 % av orsakerna till hjärtinfarkt. 10 september 2004: Vi känner bara till 50 % av orsakerna till hjärtinfarkt. 11 september 2004: Vi känner nu till 90 % av orsakerna till hjärtinfarkt. INTERHEART: Decreased Risk of AMI with Avoidance of Smoking; Daily Fruits/Veg, Reg Phys Activity & Alcohol Biologiska riskmarkörer OR (99% CI) 0.35 0.70 0.86 0.91 0.24 0.21 0.19 1.0 0.5 0.25 0.125 Alkohol Tobak Mat Motion Umgänge Högt blodtryck Kolesterol Midjastuss-kvot BMI Blodplättar Fibrinogen Apolipoprotein Homocystein Gula fingrar Ålder Kön X, Y, Z Hjärtkärlsjukdom Hjärtinfarkt Stroke Angina pectoris Hjärtsvikt Perifer kärlsjukdom No Sm Frt/Veg E Alc NoSm+FVg +E +Alc Läkemedel Rökning Rökning Rökning är livsfarligt! Sänker det goda kolesterolet Höjer det onda kolesterolet Ökar härskning av kolesterol Höjer triglycerider Höjer blodtrycket Ökad midjastusskvot Ökad insulinresistens Blodplättarna klibbigare Försämrad propplösning Förkortade livet med 10 år bland brittiska läkare. Doll R, Peto R, Boreham J, Sutherland I. Mortality in relation to smoking: 50 years Observations on male British doctors. BMJ. 2004 Jun 26;328(7455):1519. Dessutom 7 8 färre år av full hälsa jämfört med icke-rökare Taylor Jr DH, Hasselblad V, Henley SJ, Thun MJ, Sloan FA. Benefits of smoking cessation for longevity. Am J Public Health. 2002 Jun;92(6):990-6. 2

Rökning Världens bästa behandling Ökar risken för hjärtinfarkt 2-9 ggr Rökstopp halverar risken inom en vecka Icke-rökarens risknivå nås efter två års rökfrihet Kostnad per räddat levnadsår med olika behandlingsmetoder (enligt SBU, 2000 års penningvärde) Behandling med kolesterolsänkande medicin vid kolesterol > 6,8 (50-årig man) 1.620.000:- Behandling av hypertoni vid diastoliskt tryck > 90 mm Hg (50-årig man) 450.000:- Benmärgstransplantation vid akut leukemi 160.000:- Hälsokontroll mammografi (40 74 år) 110.000:- Råd om rökavvänjning vid läkarbesök (1% slutar) 26.000:- Mättat fett Transfett (partiellt härdat fett) Höjer kolesterolvärdet Ökar det onda kolesterolet Blodplättar klibbigare Försämrad propplösning Dietary Prevention of Coronary Heart Disease: The Finnish Mental Hospital Study (Män 1959-1971) Setting: Två mentalsjukhus i Helsingfors Design: 12 år crossover 6 år normal kost 6 år kolesterolsänkande kost Smör/hårt margarin byttes mot mjukt margarin Standardmjölk byttes mot skum/soyamjölk Samma mängd fett (mindre mättat, mer fleromättat) 3

Resultat: Insjuknande och död i hjärtinfarkt halverades på båda sjukhusen under perioden med kolesterolreducerande kost. Turpeinen O, Karvonen MJ, Pekkarinen M, Miettinen M, Elosuo R,Paavilainen E. Dietary Prevention of Coronary Heart Disease: The Finnish Mental Hospital Study. Int J Epidemiol 1979;8(2):99-118. Oslostudien 1232 friska män 40-49 år med kolesterol 7.5 9.8 mmol/liter Randomisering Interventionsgrupp: Kost- och antitobaksråd hos dietist två ggr per år i 5 år. Rekommendation minska på mättat fett (byt smör/hårt margarin mot mjukt lättmargarin/oljor, fet ost mot mager ost/marmelad) Kontrollgrupp: Kontroll en gång per år. Prevention Primär prevention av hjärtinfarkt Statiner Livsstilsförändring n 6595 1203 Design RCT RCT Uppföljningstid 5 år år 5 (15 år) (24 år) Riskreduktion -- 31 31 % --47 47 % Kostnad Hög Låg Fisk.. pga omega-3-fettsyror(?), som också finns i hög halt i form av alfa-linolensyra i t.e.rapsolja, soyaolja och valnötter. Lägre triglycerider Blodplättar mindre klibbiga Minskad risk för farliga/dödliga rytmrubbningar 4

DART-studien Lottad kontrollerad koststudie efter hjärtinfarkt. Signifikant minskning (29%) i hjärtdöd och total dödlighet efter 2 år i den grupp som åt fet fisk minst två gånger i veckan. Grönsaker och frukt Gelbildande fiber och antioidanter Sänkt kolesterol Minskad härskning av kolesterol Lägre blodsocker Blodplättar mindre klibbiga Burr ML, Fehily AM, Gilbert JF, Rogers S, Holiday RM, Sweetnam PM et al. Effects of changes in fat, fish and fibre intakes on death and myocardial reinfarction: diet and reinfarction trial (DART). Lancet 1989;2(8666):757-61. Lyonstudien 605 patienter med genomgången hjärtinfarkt Lottad kontrollerad studie 4 år Behandlingsgrupp: Medelhavskost Kontrollgrupp: Vanlig behandling Medelhavskost i Lyon Diet Heart Study Mindre av: Kött Inget: Smör Grädde Mer av: Bröd Frukt Grönsaker Fisk och fågel Rapsbaserat margarin Lyon-studien att notera! Effekterna av kostförändringar ses tidigt 72% färre hjärthändelser efter 4 år!!!! Världsrekord! OBS! Ingen skillnad vid uppföljning efter 4 år med avseende på traditionella riksfaktorer som: Vikt (BMI) Blodtryck Kolesterol Triglycerider Det goda kolesterolet Det onda kolesterolet Levnadsvanorna är värda sin egna mätvärden!!!! 5

Prevention Förebygga återinsjuknande i i hjärtinfarkt Statiner Livsstilsförändring n 4444 605 Design RCT RCT Uppföljningstid 5½ år år 4 år år Riskreduktion -- 30 30 % --72 72 % Kostnad Hög Låg Fysisk aktivitet Lägre kolesterol Goda kolesterolet högre Lägre triglycerider Lägre blodtryck Lägre vikt (BMI) Lägre midjastusskvot Minskad insulinresistens Förbättrad sockertransport Lägre insulinnivåer Lägre blodsocker Trombocyter mindre klibbiga Bättre propplösningsförmåga Bättre pumpförmåga Bättre syreutnyttjande Fysisk aktivitet Minskar risken för död i hjärtkärlsjukdom med 25 78 % i observationsstudier Bäst prognos för dem som rapporterat fysisk aktivitet vid upprepad mätning För dem som ändrat sig från inaktiva till aktiva vid mätning fem år senare halverades risken Blair SN, Kohl HW, Barlow CE, Paffenbarger RS, Gibbons LW, Macera CA. Changes in Physical Fitness and All-Cause Mortality. A Prospective Study of Healthy and Unhealthy Men. JAMA 1995; 273: 1093-1098. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet minskar risken för hjärtdöd med i genomsnitt 31 % i sekundärpreventiva studier Jolliffe JA, Rees K, Taylor RS, Thompson D, Oldridge N, Ebrahim S. Ecercise-based rehabilitation for coronary heart disease. Cochrane Database Sys Rev 2001;1:CD001800. Prevention Förebyggande av diabetes Metformin Livsstilsförändring n 1073 1079 Design RCT RCT Uppföljningstid 3 år år 3 år år Följsamhet Hög Låg Riskreduktion -- 31 31 % --58 58 % Kostnad Hög Låg 6

Motion bättre än väntat enligt SBU (Dagens Nyheter) Längre liv och bättre hälsa (SBU-rapport 1997) Ändrad livsstil vs läkemedel? Minskad risk att dö i förtid: 15 % genom sänkt kolesterol 15% genom lägre blodtryck 15% genom lägre vikt 50% genom rökstopp 65% genom förbättrad kondition Blair SN, Kohl HW, Barlow CE, Paffenbarger RS, Gibbons LW, Macera CA. Changes in Physical Fitness and All-Cause Mortality. A Prospective Study of Healthy and Unhealthy Men. JAMA 1995; 273: 1093-1098. Att stödja patienter och uppmuntra invånarna till en sund livsstil är ett mycket kostnadseffektivt behandlingsalternativ med ett MERVÄRDE som läkemedel saknar Råd och stöd för en hälsofrämjande livsstil behöver därför prioriteras högre 1:a handsmedel 1:a 1:a handsmedel Rökstopp. Normori/Normori mite hydroklortiazid + Motion motsvarande 30 min daglig rask amilorid promenad. Rökstopp. Medelhavsinspirerad mat (DASH-diet) enligt NNR. Salures bendroflumetiazid Motion motsvarande 2:a Esidre handsmedel 30 min daglig hydroklortiazid rask Normori/Normori Enalapril mite hydroklortiazid enalapril + promenad. amilorid Enalapril comp enalapril + Salures bendroflumetiazid hydroklortiazid Medelhavsinspirerad 2:a handsmedel mat (DASH-diet) enligt Esidre Amlodipin hydroklortiazid amlodipin NNR. Enalapril Atenolol enalapril atenolol Enalapril Sprionolakton comp enalapril spironolakton + hydroklortiazid 3:e handsmedel 3:e Cozaar handsmedel losartan Amlodipin amlodipin Cozaar comp losartan + Atenolol atenolol hydroklortiazid Sprionolakton 4:e handsmedel Cozaar spironolakton losartan Cozaar comp losartan + hydroklortiazid TACK! Terapilista 7

Mellan 1981 och 2000 minskade antalet dödsfall d dsfall i hjärtinfarkt i Wales och England med 45 370 till följd f av minskad rökning, r lägre l kolesterol och lägre l blodtryck genom primär r resp. sekundär r prevention Sekundär r prevention 8 745 19% Primär r prevention 36 625 81 % 100 % Läkemedel mot högt blodtryck/kolesterol 4 025 9 % 9 % Minskad rökningr 29 715 65 % Kostförändringar 5 770 13 % Sekulär r trend 5 870 13 % 91 % 100 % 100 % Unal B, CritchleyJ A, Capewell S. Modellingthe decline in coronaryheart disease deathsin England and Wales, 1981-2000: comparing contributions from primary prevention and secondary prevention. BMJ. 2005 Sep 17;331(7517):614. Prevention eller behandling? Prevention har större betydelse än behandling Primär prevention har större betydelse än sekundär prevention Livsstilsprevention har större betydelse än läkemedelsprevention Wilhelmsen, L m fl. Journal of Internal Medicine. 2008 Jun;263(6):636-43. Levnadsvanor Prata mer om levnadsvanorna med patienterna! Ge råd och stöd för att förändra levnadsvanorna! Skriv gärna ut Fysisk aktivitet på Recept (FaR)! 4 4 5 8

16 9

Nivå 1 Enkelt motionsrecept Vardagsmotion Ändrad livsstil vs läkemedel? l Att stödja patienter och uppmuntra invånarna narna till en sund livsstil är r ett mycket kostnadseffektivt behandlingsalternativ med ett MERVÄRDE RDE som läkemedel l saknar Råd d och stöd d för f r en hälsofrh lsofrämjande livsstil behöver därfd rför r prioriteras högre 10