Rapport: Uppdragsbeskrivning, organisering och samordning för MAS, MAR, SAS och VC enligt HSL

Rapport: Uppdragsbeskrivning, organisering och samordning för MAS, MAR, SAS och VC enligt HSL 2015-09-23 Göteborgs stad

Innehåll Uppdragsgivare... 4 Uppdragstagare... 4 Uppdragsbeskrivning... 4 Syfte... 4 Arbetsform och aktiviteter... 5 1. Förslag till uppdragsbeskrivningar för MAS, MAR, SAS och VC HSL... 5 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR)... 5 Socialt ansvarig samordnare (SAS)... 6 Verksamhetschef enligt HSL 29 (VC HSL)... 7 2. Förslag till styrdokument gällande ansvarsfördelning i patientsäkerhetsarbetet... 7 3. För- och nackdelar med olika sätt att organisera MAS, MAR och SAS... 8 4. Samordningsansvar stadengemensamt för MAS, MAR, SAS, VC HSL... 8 Nulägesbeskrivning av samordning... 8 Förslag till samordning... 9 Frågor som kräver beslut (utöver punkter 1-4 i arbetsgruppens uppdrag)... 10 Identifierade kvarstående frågeställningar... 10 Bilaga 1. Antal beslut inom socialtjänsten... 11 Bilaga 2. Antal patienter inom kommunal hälso- och sjukvård... 12 Bilaga 3. Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter inom den kommunala hälso- och sjukvården enligt SOSFS 2008:1... 13 Bilaga 4. Uppdragsbeskrivning MAS och MAR... 15 Bilaga 5. Uppdragsbeskrivning SAS... 16 Bilaga 6. Uppdragsbeskrivning verksamhetschef enligt HSL 29... 17 2

Bilaga 7. Organisatorisk ansvarsfördelning gällande patientsäkerhet...18 Bilaga 8. För- och nackdelar med olika organisationsalternativ för MAS, MAR och SAS...21 3

Uppdragsgivare ÄO-HS, IFO-FH, Utvecklingsavdelningen Styrgrupp: SC IFO-FH Marianne Forslund, SDF Majorna-Linné SC ÄO-HS Eva Saletti UC Babbs Edberg, SDF Angered UC Lena Rönnerman, SDF Majorna-Linné Uppdragstagare Arbetsgrupp: MAS Ingrid Löfstaf, Västra Hisingen och Lundby MAR Anette Alfredsson, Östra Göteborg och Angered SAS Christina Angeria, Majorna-Linné/Centrum VC HsL Annika Ljungh, Angered OC ÄO Anna Heldtander, Örgryte-Härlanda OC FH Vakant Planeringsledare Idalena Svensson, SLK Bakgrund 2013 genomfördes en kartläggning/nulägesbeskrivning beträffande uppdrag och organisering för MAS och MAR. Utifrån denna rapport behövdes ytterligare förtydliganden för att kunna göra ställningstagande till organisering och uppdragsbeskrivning. En utredning genomfördes som lämnade rapport 2014-11-25. Uppdraget för denna utredning var att tydligt beskriva ansvar och ansvarsområden för MAS, MAR, SAS, och VC HSL. Dessutom innefattade uppdraget att ge förslag till organisering, samordning och dimensionering. I slutrapporten redovisas underlag som kan ligga till grund för uppdragsbeskrivningar. Förslag med konsekvensanalyser för organisering och dimensionering behöver ytterligare förtydligas. Uppdragsbeskrivning 1. Ta fram ett underlag/förslag till uppdragsbeskrivning för MAS, MAR, SAS och VC HSL. Där uppdraget och ansvar följer det lagstiftningen reglerar samt det som framkommit i tidigare utredningar. 2. Ta fram förslag till styrdokument gällande ansvarsfördelning i patientsäkerhetsarbetet. 3. Organisering för MAS, MAR och SAS. Ta fram tre förslag med konsekvensbeskrivningar för: - Organisering per stadsdelsförvaltning - Organisering i regioner - Organisering i staden (gemensam organisation för alla stadsdelar) 4. Samordningsansvar stadengemensamt för MAS, MAR, SAS, VC HSL Syfte - att kvalitetssäkra uppdrag/ansvar för att nå likabehandling i staden. - att tydliggöra uppdrag, ansvar, organisering och samordning för MAS, MAR, SAS och VC HSL 4

Arbetsform och aktiviteter Arbetsgruppen har träffats sex gånger under tiden mars till september 2015. Initialt upprättades en aktivitetsplan för de olika deluppdragen. MAS, MAR, SAS och VC HSL har utöver arbetsgruppsmöten var för sig och tillsammans i mindre grupper förberett frågor och fortlöpande inhämtat synpunkter från respektive nätverk. Avstämning har under arbetets gång skett med styrgruppen, enligt plan, vid två tillfällen. Slutrapport överlämnades till styrgruppen 2015-09-23. Förutom lagar, föreskrifter, tidigare utredningar med tillhörande framtagna dokument i staden har statistik över antalet SoL-beslut, LSS-beslut, BmSS, äldreboende, korttidsplatser, daglig verksamhet och antalet personer med kommunal hälso- och sjukvård utgjort underlag (bilaga 1 och 2). 1. Förslag till uppdragsbeskrivningar för MAS, MAR, SAS och VC HSL Relevant lagstiftning och befintliga dokument i staden för MAS och MAR har legat till grund för föreslagen uppdragsbeskrivning. Eftersom alla stadsdelsnämnder tog beslut 2008 om ansvarsfördelning avseende medicintekniska produkter (bilaga 3) omfattas även detta område. Gemensam uppdragsbeskrivning för SAS och VC HSL har inte tidigare funnits i staden. Arbetsgruppen föreslår att bifogade att uppdragsbeskrivningar antas och publiceras på Intranätet tillsammans med andra kompetensbeskrivningar inom ramen för stadens kompetensmodell. Förslag till uppdragsbeskrivning för respektive uppdrag förutsätter likvärdiga förutsättningar och likalydande delegationsordning inom förvaltningarna. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Enligt Socialstyrelsens handbok, 2015 Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården anges att utöver särskilt reglerade uppgifter och ansvar är det upp till arbetsgivaren att bestämma vilka uppgifter och vilket ansvar som ska ingå i befattningarna MAS och MAR. Uppdraget i Göteborgs Stad beskrivs (bilaga 4) utifrån ansvaret enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) 24 och patientsäkerhetsförordningen 7 kap. 3. I uppdraget ingår även de delar som beskrivs under punkt 2; Förslag till ansvarsfördelning i patientsäkerhetsarbetet. Vårdgivaren ska enligt lag anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada, lex Maria 1, till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Berörd nämnd/utskott (Vårdgivarens representant) informeras där berörda OC medverkar för att svara för verksamhetsfrågor. Enligt samtliga förvaltningars delegationsordning fullgörs 1 Enligt nuvarande föreskrifter SOSFS 2005:28 och SOSFS 2010:4. 5

anmälningsskyldigheten av MAS och MAR som även sammanställer och rapporterar i stadens uppföljningssystem (Rappet). Nuvarande formulering i stadsdelarnas delegationsordning är inte uppdaterad utifrån patientsäkerhetslagen. Nuvarande skrivning är; Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg om patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. På följande sätt föreslås att delegationsordningar utformas: Ärende Lagrum Beslutsfattare Anmärkning Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg om patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig vårdskada. 3 kap. 5 Patientsäkerhetslagen MAS MAR MLA Se SOSFS 2005:20 och SOSFS 2010:4 Från 2016-01-01; SOSFS 2015:12 Anmäls till utskott/sdn som informationsärende. Socialt ansvarig samordnare (SAS) Uppdraget beskrivs i bilaga 5. Införande av funktionen SAS ses som en ambition och ett ställningstagande för att främja kvalitetsarbetet inom socialtjänsten. Funktionen kan också ses som ett uttryck för att lagstiftningen kring socialtjänstens insatser behöver ges samma tyngd som den lagstiftning som styr den kommunala hälso- och sjukvården. Ytterligare motiv till att stadsdelar och andra kommuner inrättat SAS har att göra med att bestämmelserna om anmälnings- och utredningsskyldighet enligt Lex Sarah utvidgades 2011 och att Socialstyrelsens samma år utfärdade nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten. I nuläget skiljer sig delegationen åt mellan stadsdelarna beträffande beslut i samband med lex Sarah utredningar. I drygt hälften av stadsdelarna har SAS beslutanderätt, medan det i övriga stadsdelar är sektors- eller områdeschef som avslutar lex Sarah utredningar med beslut och eventuell anmälan till IVO. Det är önskvärt att stadsdelarnas delegationsordningar utformas så att SAS har delegation att avsluta en utredning enligt lex Sarah samt att anmäla allvarliga missförhållanden eller risk för allvarliga missförhållanden till Inspektionen för vård och omsorg. Det markerar att verksamheterna granskas av en person i oberoende ställning. Det är också önskvärt att samtliga stadsdelar har en likadan rutin för information och anmälan till nämnd, sektorsledning och stadsdelsdirektör i samband med anmälningar till IVO samt i samband med beslut i övriga avslutade lex Sarah utredningar. 6

SAS-gruppen anser att lex Sarah utredningar i huvudsak gäller kvalitetsfrågor i socialtjänstens verksamhet och att utredningarna inte alltid handlar om individärenden. De flesta nämnder och förvaltningar tagit fram en delegationsordning som innebär att lex Sarah utredningar anmäls till nämndens individutskott. Arbetsgruppen vill påvisa denna olikhet mellan stadsdelarna och önskar att detta ses över. På följande sätt föreslås att delegationsordningar utformas: Ärendeslag Lagrum Beslutsfattare Anmärkning Ta emot rapport om missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden. 14 kap 3 SoL 24 b LSS Närmast överordnad chef Se SOSFS 2011:5 samt förvaltningens rutiner för Handläggning av lex Sarahanmälningar. Utreda samt avsluta utredning med beslut Som ovan SAS Anmäls till SDD som i sin tur anmäler beslutet till utskott/sdn. Anmäla allvarliga missförhållanden eller påtaglig risk för allvarliga missförhållanden till IVO Som ovan SAS OC (vid SAS frånvaro) Anmäls till SDD som i sin tur anmäler beslutet till utskott/sdn Verksamhetschef enligt HSL 29 (VC HSL) Uppdraget beskrivs i bilaga 6. I samtliga stadsdelar kombineras områdeschef för hälso- och sjukvård med uppdraget VC HSL. I fem stadsdelar delas uppdraget VC HSL av flera områdeschefer. Social resursförvaltning har en utsedd VC HSL. Lagstiftningen är tydlig med att VC HSL tillsammans med Medicinskt ansvariga är direkt underställda vårdgivaren. Det är av vikt att enas kring en tydlig ansvarsfördelning. Se under punkt 2; Förslag till ansvarsfördelning i patientsäkerhetsarbetet. 2. Förslag till styrdokument gällande ansvarsfördelning i patientsäkerhetsarbetet Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten. Fördelning av patientsäkerhetsansvar har tidigare antagits i respektive nämnd. Befintliga ansvarsfördelningar har inventerats genom respektive nämnds patientsäkerhetsberättelse för 2014. Dokumenten skiljde sig åt i vissa delar. Arbetsgruppen har lagt ett förslag utifrån de beskrivningar som återfanns i flertalet av förvaltningarna, se Bilaga 7. Arbetsgruppen föreslår att beslutat dokument ska återfinnas på stadens intranät under Styrande dokument. 7

3. För- och nackdelar med olika sätt att organisera MAS, MAR och SAS MAS, MAR och SAS förutsättningar till ett likvärdigt uppdrag skiljer sig i dag åt mellan förvaltningarna. Detta gäller både omfattning, organisering och arbetsuppgifter. Det krävs mer likvärdiga förutsättningar för att kunna uppfylla förväntningar på ett likvärdigt uppdrag oavsett hur funktionerna är organiserade. Oavsett organisationsmodell förespråkar arbetsgruppen att MAS, MAR och SAS placeras direkt under utvecklingschef, för att möjliggöra styrning av gemensamt arbete i staden. Arbetsgruppen vill betona betydelsen av att samtliga stadsdelsförvaltningar och social resursförvaltning har tillgång till alla tre funktionerna (MAS, MAR och SAS) för att uppnå likabehandling i staden. Arbetsgruppen har valt att beskriva konsekvenser genom att lista ett antal identifierade för- och nackdelar med olika sätt att organisera MAS, MAR och SAS (Bilaga 7). Utgångspunkten för sammanställningen har varit respektive uppdragsbeskrivning under punkt 1 ovan. Från början gjordes en sammanställning där MAS och MAR utgjorde en del och SAS en annan. Vid dialog under arbetets gång framkom alltmer en samsyn mellan de berörda funktionerna i arbetsgruppen. Liknande samstämmighet framfördes även vid avstämning i respektive nätverk. 4. Samordningsansvar stadengemensamt för MAS, MAR, SAS, VC HSL Göteborgs Stad är vårdgivare, vilket medför att Stadsledningskontoret (SLK) har uppdrag att samordna stadens hälso- och sjukvårdsfrågor. Stadsdelsnämnderna ansvarar för att utföra hälso- och sjukvård såsom vårdgivarens representanter. För socialtjänsten däremot är varje stadsdelsnämnd ansvarig, vilket medför att SLK inte har ansvar för samordning. Nulägesbeskrivning av samordning Planeringsledare äldre och hälso- och sjukvård på Stadsledningskontoret deltar aktivt med fokus på stadengemensamma frågor på möten med MAS och MAR en gång i månaden. Dagordning skapas gemensamt genom att punkter i förväg läggs upp i gemensam databas. Ordförande och sekreterare alterneras inom MAS och MAR-gruppen. Många av frågorna som berör VC HSL avhandlas i funktionsgruppen för Område Hälso- och sjukvård. Funktionsgruppens möten leds av utsedda sektorschefer. Planeringsledare från SLK deltar. Nackdelen med detta forum är att alla VC HSL inte medverkar, då uppdraget är delat i flera av stadsdelarna. Samordningen av de frågor som VC HSL ansvarar för saknar tydlig struktur och uttalade arenor. Eftersom behovet att samordna och diskutera frågor och processer är stort har VC HSL på eget 8

initiativ startat månatliga möten. De VC HSL som inte är områdeschefer för hälso- och sjukvård har ännu inte bjudits in. Sammanfattningsvis saknas ett formellt forum för VC HSL. Planeringsledare äldre och hälso- och sjukvård på stadsledningskontoret leder stadengemensamma möten med SAS och ansvarar för planering, sammanställning och utskick av dagordningen. Nuvarande samordning innebär en skillnad mellan SAS och MAS/MAR och VC HSL gällande stadsledningskontorets medverkan. Förslag till fortsatt samordning Rollen som samordnare för MAS, MAR och VC HS behöver definieras. MAS och MAR har ett stort behov av att få information om det som påverkar stadens hälso- och sjukvårdsverksamheter till exempel organisationsförändring, omvärldsbevakning mm. Arbetsgruppens förslag är att SLK samordnar detta. Även om VC HSL har ett uppstartat forum behöver mandatet för gruppen klargöras. Utöver befintliga nätverksmöten behöver MAS, MAR och VC HSL få en samordning och en tydlig arena för frågor som rör strategiskt patientsäkerhetsarbete. Ansvar för denna samordning föreslås vara sektorschefer med särskilt uppdrag för hälso- och sjukvårdsfrågor. SAS mötena kommer framöver inte att samordnas av SLK. Istället föreslås att en sektorschef från IFO FH respektive ÄO HS samordnar SAS-gruppen. Samordningen syftar till att sprida lärande i det systematiska kvalitetsarbetet och att planera egen- och internkontroll utifrån de erfarenheter som görs genom avvikelserapportering. Därför behöver samordningsfunktionen ha nära koppling till socialtjänstverksamheten. Planeringsledare på SLK för IFO/FH respektive ÄO/HS deltar. Förutom den samverkan som redan sker på lokal nivå kan behovet av samverkan mellan MAS, MAR och SAS på stadennivå finnas. I nuläget tar arbetsgruppen inte ställning till detta. 9

Frågor som kräver beslut (utöver punkter 1-4 i arbetsgruppens uppdrag) Ställningstagande till vilka bilagda dokument som efter beslut ska publiceras som styrande dokument på Intranätet Idag fastställer en MAS och en MAR (utsedda inom gruppen) flertalet stadengemensamma riktlinjer för hälso- och sjukvård i den 11:e handboken. Beslut krävs om MAS och MAR fortsättningsvis ska fastställa dokument som annan än MAS och MAR ansvarar för i 11:e handboken. Arbetsgruppen förordar att så sker. Struktur för gemensamma arenor och arbetsformer för de beskrivna funktionerna Likalydande delegationsordning för anmälan enligt lex Maria och lex Sarah, samt i vilket forum information ska ges; utskott eller nämnd Rollen som samordnare för MAS, MAR och VC HS behöver definieras Identifierade kvarstående frågeställningar Andra stödfunktioner inom förvaltningarna såsom olika former av kvalitets- och verksamhetsutvecklare behöver formuleras likvärdigt för att nå en tydlighet inom organisationen i sin helhet, samt för att kunna utveckla effektiva samverkansformer Vid avtal med enskilda utförare måste ställning tas till de uppdragsbeskrivningar för MAS, MAR och SAS som beskrivs i denna rapport Gemensam del till introduktion för MAS, MAR, SAS och VC HS Beskrivet uppdrag för SAS måste beaktas vid införande av LOV inom socialtjänsten

Bilaga 1. Antal beslut inom socialtjänsten Antalet personer med insatser inom Socialtjänsten är grunden för i vilken omfattning SAS tjänster kan komma att tas i anspråk och varierar i nuläget från under 3000 personer till över 7500 personer. Lägesbild SDF 31 december 2014 Personer inom ÄO (ö 65 år) med SoL Personer inom FU med SoL insats Person er ino m FU me d Ärenden Totalt exklusive IFO IFO BoU Försörjn VX tillkommer Ärenden Totalt inklusive IFO SAS nuläge Angered 834 324 520 1678 3921 5599 1,0 1,0 Östra Göteborg 1361 622 347 2330 3665 5995 1,0 1,0 Örgryte-Härlanda 2143 389 346 2878 962 3840 Inte inrättat 1,0 Centrum 1898 380 242 2520 5315* 856 3376 7543* *1,0 1,0 Majorna-Linné 1666 692 437 2795 1372 4167 1,0 Askim-Frölunda- 2740 426 516 3682 1271 4953 1,0 1,0 Högsbo Västra Göteborg 1559 350 459 2368 1037 3405 1,0 1,0 Västra Hisingen 1412 350 387 2149 2241 4390 1,0 1,0 Lundby 1251 333 254 1838 1004 2842 1,0 1,0 Norra Hisingen 1631 340 427 2398 1229 3627 1,0 1,0 Totalt 16495 4206 2480 24636 17559 42194 8,0 10,0 SAS önskat läge

Bilaga 2. Antal patienter inom kommunal hälso- och sjukvård (Exkl. social resurs) Antal patienter april 2015 Stadsdel Antal patienter MAS MAR VC HSL Angered 668 1 1 1 Östra Göteborg 803 1 Örgryte-Härlanda* 1148 1 0,5 2 Centrum* 615 1 1 1 Majorna-Linné 812 1 1 Västra Göteborg 879 1 2 AFH* 1266 1 0,75 2 Västra Hisingen 620 1 1 2 Lundby* 800 2 Norra Hisingen 964 1 1 Total 8575 8 4,25 15 *Stadsdelar som bedriver ASIH. Patienter ej inkl. ca 50-60/ASIH område. 12

Bilaga 3. Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter inom den kommunala hälso- och sjukvården enligt SOSFS 2008:1 Enligt Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter inom hälso- och sjukvården skall vårdgivaren ge direktiv och säkerställa att det i ledningssystemet finns rutiner för hur varje verksamhet ska organiseras för att möjliggöra en säker användning och hantering av medicintekniska produkter. Vårdgivaren skall också ge direktiv när en verksamhetschef skall få uppdrag att ansvara för de områden och uppgifter som anges i 3 kap. 6-7 samt 4 kap. 5-6. Verksamhetschefen får enligt 30 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) uppdra åt sådana befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:8) om verksamhetschefens ansvar inom hälso- och sjukvård ska den befattningshavare som med stöd av 30 HSL tilldelats en viss ledningsuppgift själv ansvara för att det med uppgiften förenade syftet uppnås. Verksamhetschefen har dock ansvar för sitt beslut att uppdra åt annan att fullgöra viss ledningsuppgift och skall dessutom bevaka att denna uppgift fullgörs på ett tillfredsställande sätt. Nedanstående beskrivning är en rekommendation för vad verksamhetschef kan uppdra till MAS/MAR utifrån SOSFS 2008:1. 3 kap. 6 Verksamhetschefen ska, efter uppdrag, ansvara för att 1. endast säkra och medicinskt ändamålsenliga medicintekniska produkter och, till dessa, anslutna informationssystem används på patienter, 2. endast säkra och medicinskt ändamålsenliga medicintekniska produkter förskrivs, utlämnas respektive tillförs till patienter, 3. de medicintekniska produkterna och de, till dessa, anslutna informationssystemen är kontrollerade och korrekt installerade innan de används på patienter, 4. information från tillverkare och myndigheter om de medicintekniska produkterna finns tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonalen och annan berörd personal, 5. inom ramen för ledningssystemet finns tillgängliga för hälso- och sjukvårdspersonalen samt för annan berörd personal, och 6. medicintekniska produkter som har förskrivits, utlämnats eller tillförts till patienter kan spåras. VC uppdra till MAS/MAR att ansvara för övergripande riktlinjer VC uppdra till MAS/MAR att ansvara för övergripande riktlinjer VC uppdra till MAS/MAR att ansvara för övergripande riktlinjer VC VC VC uppdra till MAS/MAR

3 kap. 7 Verksamhetschefen ska, efter uppdrag göra en bedömning av om hälso- och sjukvårdspersonalens och annan berörd personals utbildningar är adekvata mot bakgrund av den kompetens som krävs för att 1. vara utbildningsansvarig VC 2. förskriva och utlämna medicintekniska produkter till patienter 3. ta fram skriftliga anvisningar för specialanpassade produkter 4. vara anmälningsansvarig, vilket innebär att göra anmälningar enligt 6 kap. avseende negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter VC VC uppdra till MAS/MAR att utarbeta riktlinjer för kompetenskrav VC VC uppdra till MAS/MAR att utarbeta riktlinjer för kompetenskrav VC uppdra till MAS/MAR att vara anmälningsansvarig enligt 6 kap 1 punkterna 17-18 och 2-3 4 kap. Behörighet att förskriva vissa förbrukningsartiklar 5 Verksamhetschefen ska efter uppdrag ansvara för att 7. utse vem eller vilka av den behöriga hälso- och sjukvårdspersonalen som ska få förskrivningsrätt 8. göra bedömningar, i enlighet med 3 kap. VC VC uppdra till MAS att utarbeta riktlinjer för kompetenskrav VC 7, av behörig personals utbildningar och kompetens 4 kap. Behörighet att förskriva vissa förbrukningsartiklar 6 Verksamhetschefen ska efter uppdrag förteckna vilka förbrukningsartiklar inom läkemedelsförmånerna som var och en av dem som har förskrivningsrätt får förskriva utifrån vars och ens kompetens VC 14

Bilaga 4. Uppdragsbeskrivning MAS och MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR Uppdragsbeskrivning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska det inom kommunal verksamhet finnas en sjuksköterska som svarar för vissa uppgifter (medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS) Inom rehabiliteringsområdet kan en arbetsterapeut eller fysioterapeut fullgöra motsvarande uppgifter (medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR). Dessa uppdrag som utgår från kommunens skyldighet att bedriva hälso- och sjukvård så att den uppfyller kraven på god vård och kraven om att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Uppdraget utgår från lagstadgade uppgifter beskrivna i Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetsförordningen och Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Då Göteborgs stad är en vårdgivare krävs arbetsformer och samordning för gemensamma frågor. MAS och MAR ska se till att: patienten får en god och säker vård och rehabilitering det finns rutiner för att ta kontakt med läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal när patienten är i behov av det uppgifter som delegeras inte innebär risker för patienten journaler skrivs enligt gällande lagstiftning läkares och annan legitimerad personals ordinationer utförs det finns fungerande riktlinjer för hantering av läkemedel (Endast MAS) det finns fungerande riktlinjer för hantering av medicintekniska produkter anmälan görs till Inspektionen för vård och omsorg om en patient drabbats av eller utsatts för risk för allvarlig vårdskada anmälan görs till Läkemedelsverket vid tillbud eller olycka med medicinteknisk produkt I uppdragen ingår att utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv: utarbeta riktlinjer enligt lagstiftning och följa upp att verksamheterna arbetar systematiskt med patientsäkerhet informera om lagar och riktlinjer samt utvecklingen inom patientsäkerhetsområdet samverka med verksamhetschef för hälso- och sjukvård och områdeschefer inom ramen för uppdraget granska verksamheterna utifrån lagstadgat uppdrag och på uppdrag av verksamhetschef för hälso- och sjukvård samt föreslå förbättringsåtgärder utifrån identifierade brister analysera patientsäkerhetsarbete och dra slutsatser som kan användas i verksamheten för att förbättra patientsäkerheten delta när handlingsplaner upprättas för patientsäkerhetsarbetet ta emot, utreda och anmäla allvarliga risker, händelser och vårdskador till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och informera stadsdelsnämnden Medicinskt ansvariga ska utifrån sitt kompetensområde ge stöd och vägledning i frågor om patientsäkerhet samt delta som sakkunnig i olika arbets- referensgrupper, både inom staden, Västra Götaland och nationellt. Samverkan sker med SAS gällande granskningar och utredningar som berör både socialtjänst och hälso- och sjukvård. 15

Bilaga 5. Uppdragsbeskrivning SAS Socialt ansvarig samordnare, SAS Uppdragsbeskrivning Genomför utredningar och granskningar som syftar till att säkerställa att verksamheterna följer de lagar, föreskrifter, mål, riktlinjer och beslut som gäller inom Socialtjänstens område utreder och fattar beslut med anledning av rapporter enligt lex Sarah samt avgör vilka missförhållanden som är så allvarliga att de ska anmälas till tillsynsmyndigheten IVO medverkar tillsammans med områdeschefer till att nämnden informeras om utredningar, beslut och åtgärder utifrån anmälda lex Sarah ärenden till IVO definierar gemensamma granskningsområden tillsammans med SAS i övriga stadsdelar samt tar fram material som ska stödja en likvärdig granskning granskar verksamhet på uppdrag av sektorsledning utför egeninitierad granskning av verksamhet ger stöd till verksamhetsansvariga vid bedömning och planering av förbättringsåtgärder i samband att brister konstaterats vid utredningar eller granskningar samarbetar med verksamhetsutvecklare, medicinskt ansvariga samt chefer inom socialtjänsten i analyser och i det systematiska kvalitetsarbetet samverkar med medicinskt ansvariga vid granskningar och utredningar som berör både socialtjänst och hälso- och sjukvård återkopplar resultat till berörda chefer ger utifrån sitt kompetensområde stöd och vägledning i frågor som påverkar socialtjänstens arbete deltar som sakkunnig i arbetsgrupper och referensgrupper 16

Bilaga 6. Uppdragsbeskrivning verksamhetschef enligt HSL 29 Verksamhetschef enligt HSL 29 Uppdragsbeskrivning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska det finnas någon som svarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret (verksamhetschef). Då Göteborgs stad är en vårdgivare krävs arbetsformer och samordning för gemensamma frågor. Uppdraget utgår från lagstadgade uppgifter beskrivna i Hälso- och sjukvårdslagen och Förordningen om verksamhetschef. Verksamhetschefen får bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter endast om han eller hon har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta. Verksamhetschefen får uppdra åt sådana befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. Verksamhetschef ska se till att: patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. I detta ingår ett övergripande ansvar för kompetens utifrån hälso- och sjukvård en fast vårdkontakt utses för patienter som begär detta eller då det är nödvändigt för att tillgodose patientens behov någon närstående omedelbart underrättas när en patient avlider eller en patients tillstånd allvarligt försämras riktlinjer och rutiner följs i verksamheten I uppdraget ingår att utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv: organisera patientsäkerhetsarbetet handlingsplaner upprättas för patientsäkerhetsarbetet samverka med medicinskt ansvariga gällande patientsäkerhetsarbetet informera chefer om fördelning av patientsäkerhetsansvar och instruktion om arbetsmetoder, utrustning, lagar och riktlinjer upprätta patientsäkerhetsberättelse tillsammans med medicinskt ansvariga ta initiativ till och delta i utredning av avvikelser och risker i verksamheten rapportera legitimerad personal som befaras utgöra en fara för patientsäkerheten till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ledningssystemets hälso- och sjukvårdsprocesser och rutiner tas fram, fastställs och uppdateras följa upp och analysera kvalitetsarbete inom hälso- och sjukvård/ patientsäkerhetsarbetet ansvara för att det fortlöpande och inför förändringar i verksamheten görs riskbedömningar som har betydelse för patientsäkerheten 17

Bilaga 7. Organisatorisk ansvarsfördelning gällande patientsäkerhet En god och säker vård är en lagstadgad rättighet för patienter. För att kunna garantera patientsäkerheten enligt patientsäkerhetslagen (PSL 2010:659) och ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) är det nödvändigt med en ansvarsfördelning. Göteborgs kommun ansvarar som vårdgivare för att dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten. Ansvarsfördelningen bygger på att ansvarig funktion kan ta beslut, har tillräckliga resurser i form av tid, pengar, lokaler, personal, kunskaper och kompetens. Stadsdelsnämnd och Social resursnämnd ansvarar som vårdgivarens representant för formulera övergripande strategier och uppföljningsbara mål för patientsäkerhetsarbetet skapa förutsättningar, både ekonomiska och personella, för ett fungerande patientsäkerhetsarbete fortlöpande hålla sig informerade om utvecklingen på patientsäkerhetsområdet Stadsdelsdirektör ansvarar för fördelning av resurser för att systematiskt och fortlöpande säkra kvaliteten Verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslag 29 ansvarar för att organisera patientsäkerhetsarbetet handlingsplaner upprättas för patientsäkerhetsarbetet samverka med medicinskt ansvariga gällande patientsäkerhetsarbetet informera chefer om fördelning av patientsäkerhetsansvar och instruktion om arbetsmetoder, utrustning, lagar och riktlinjer upprätta patientsäkerhetsberättelse tillsammans med medicinskt ansvariga ta initiativ till och delta i utredning av avvikelser och risker i verksamheten rapportera legitimerad personal som befaras utgöra en fara för patientsäkerheten till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ledningssystemets hälso- och sjukvårdsprocesser och rutiner tas fram, fastställs och uppdateras följa upp och analysera kvalitetsarbete inom hälso- och sjukvård/ patientsäkerhetsarbetet ansvara för att det fortlöpande och inför förändringar i verksamheten görs riskbedömningar som har betydelse för patientsäkerheten 18

MAS och MAR ansvarar för att utarbeta riktlinjer enligt lagstiftning och följa upp att verksamheterna arbetar systematiskt med patientsäkerhet informera om lagar och riktlinjer samt utvecklingen inom patientsäkerhetsområdet samverka med verksamhetschef för hälso- och sjukvård och områdeschefer inom ramen för uppdraget granska och följa verksamheterna utifrån lagkrav och på uppdrag av verksamhetschef för hälso- och sjukvård samt föreslå förbättringsåtgärder utifrån identifierade brister analysera patientsäkerhetsarbete och dra slutsatser som kan användas i verksamheten för att förbättra patientsäkerheten delta när handlingsplaner upprättas för patientsäkerhetsarbetet ta emot, utreda och anmäla allvarliga risker, händelser och vårdskador till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och informera utskott/sdn Sektorschef inom Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård (ÄO-HS) och inom Individ och familjeomsorg samt Funktionshinder (IFO-FH), förvaltningschef inom Social resurs ansvarar för att informera verksamhetschef för hälso- och sjukvård och medicinskt ansvariga vid planering av förändringar som kan ha betydelse för patientsäkerheten samverka med verksamhetschef för hälso- och sjukvård vid utarbetande av övergripande plan för patientsäkerhetsarbetet framföra behov av investeringar för patientsäkerhetsarbetet till stadsdelsnämnden Områdeschefer ÄO-HS och IFO-FH samt enhetschef inom Social resurs ansvarar för att organisera patientsäkerhetsansvaret inom sina verksamheter åtgärda brister i patientsäkerheten i samverkan med verksamhetschef för hälso- och sjukvård ansvara för att det fortlöpande och inför förändringar i verksamheten görs riskbedömningar som har betydelse för patientsäkerheten samverka med verksamhetschef för hälso- och sjukvård vid utarbetande av övergripande plan för patientsäkerhetsarbetet följa upp handlingsplaner för patientsäkerhet enhetschefer/gruppchefer informeras om fördelning av patientsäkerhetsansvar och instruktion om arbetsmetoder, utrustning, lagar och riktlinjer. Ska ingå i introduktion av ny chef. lämna underlag till patientsäkerhetsberättelsen följa upp och analysera kvalitetsarbete inom hälso- och sjukvård/ patientsäkerhetsarbetet 19

Enhetschef inom ÄO-HS och IFO-FH samt gruppchef inom Social resurs ansvarar för att organisera patientsäkerhetsarbetet inom sitt ansvarsområde biträda verksamhetschef för hälso- och sjukvård vid utarbetande av övergripande plan för patientsäkerhetsarbetet delta vid planering av förändringar som har betydelse för patientsäkerheten. ge patienterna och deras närstående möjlighet att lämna synpunkter och delta i patientsäkerhetsarbete bistå med dokumentation till patientsäkerhetsberättelsen tillhandahålla utrustning för hygienrutiner och ansvara för att de tillämpas ansvara för att det fortlöpande och inför förändringar i verksamheten görs riskbedömningar som har betydelse för patientsäkerheten utreda och åtgärda risker och avvikelser och rapportera till närmaste chef och medicinskt ansvariga enligt lokal rutin rapportera vårdskador och allvarliga händelser till verksamhetschefer och medicinskt ansvariga medarbetarna får information och instruktion, speciellt nyanställda, om arbetsmetoder, utrustning, lagar och riktlinjer mm för att förebygga vårdskador. Momentet ska ingå i introduktionen till all personal. arbeta med patientsäkerhetsfrågor tillsammans med medarbetarna följa upp och analysera kvalitetsarbete inom hälso- och sjukvård/ patientsäkerhetsarbetet Hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att göra riskbedömningar fortlöpande på individ och gruppnivå utifrån patientsäkerhet rapportera risker och avvikelser i verksamheten till närmaste chef följa föreskrifter samt använda de arbetsmetoder, de verktyg och den utrustning som behövs för att förebygga vårdskador och säkerställa patientens säkerhet uppdatera sig och ge information till patienter, personal och närstående i patientsäkerhetsfrågor medverka i systematiskt patientsäkerhetsarbete 20

Bilaga 8. För- och nackdelar med olika organisationsalternativ för MAS, MAR och SAS Organisation Inriktning Fördelar utifrån ett kvalitetsoch patientsäkerhetsperspektiv Nackdelar utifrån ett kvalitets- och patientsäkerhetsperspektiv Kommentar Organisering per förvaltning Chefs- och verksamhetsstöd. Kontaktnät nära verksamheten personkännedom. Underlättar intern och extern samverkan. Kunskap om organisation och verksamhet. Delaktig i händelseutveckling och kännedom om lokala förutsättningar såsom handläggningsrutiner. Finns där övergripande beslut i SDF fattas. Deltar i ledningsgrupper. Kvalificerade råd utifrån verksamhetens situation. MAS, MAR och SAS kompetens används kontinuerligt som sakkunnig, återföring av granskningar - bidrar till en lärande organisation etc. Olika stadsdelar skapar sitt eget upplägg precis som i andra funktioner. Kan inte vara lika specialiserad. Risk att bli involverad i operativa frågor Samordning av externt informationsflöde Viss sårbarhet vid frånvaro. (Planering sker utifrån nätverken, ingen formell styrning) Stadsdelarna är olika. Nätverk säkrar upp en del. Samordning i staden sker idag genom månadsmöten för MA samt MAS + MAR och SAS. Kan behövas Lära upp någon i stadsdelen som kan vikariera, för att lösa sårbarhet. För MAS och MAR finns antagen gemensam plan för ersättare vid frånvaro. MAS, MAR och SAS bildar lokala team vilket ger helhetsbild, då brukarnas behov ofta är sammansatta.

Organisering i Regioner (Samordning mellan 2 eller flera förvaltningar) Chefs- och verksamhetsstöd samt systemtillsyn Ökade förutsättningar för erfarenhetsutbyte och lärande mellan MAS, MAR och SAS. Möjlighet till omfördelning av arbetsuppgifter för snabbare handläggning. Minskad sårbarhet. Ökade förutsättningar till specialisering. Splittrat och mycket åkande. Många kontaktytor. Inte så känd och närvarande i enskild stadsdel. Olika ledningsgrupper och svårt att hålla sig ajour. Samverkan med flera SDN, verksamhetschefer och OC. Utgår från en stadsdel, men arbetar mot flera (kan upplevas att fokus finns i den stadsdel man utgår ifrån). Olika handläggningsrutiner i olika stadsdelar. Ställer högre krav på chefsleden i det dagliga patientsäkerhetsarbetet. Kräver gemensamma samrådsformer i staden. Geografisk eller annan uppdelning? Hur tillgodoses stadsdelars olika behov av stöd? Namngivna MAS, MAR och SAS/förvaltning? Organisering i staden Övergripande systemtillsyn Samma synpunkter som vid samordning mellan 2 eller flera stadsdelar, dock i större omfattning. Samma synpunkter som vid samordning mellan 2 eller flera stadsdelar, dock i större omfattning. Risk för att erfarenhetsåterföring inte når ut. MAS, MAR och SAS kan komma att betraktas som en intern inspektionsenhet. Samma kommentarer som vid samordning mellan 2 eller flera stadsdelar, dock i större omfattning. 22